1:1 – och sen då?

Inom Kalmarsunds Gymnasieförbund kan vi nu se tillbaka på en mycket intensiv period. Vi har genomfört utdelning av datorer (och ett antal iPads) till nästan 1000 nya elever. Vi är nu 100% en-till-en. Alla lärare och elever på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har sin egen dator. Om man till detta lägger ett väl utbyggt trådlöst nät och Google Apps for Education kan man konstatera att det skapats mycket goda förutsättningar för en utbildning som kan använda sig av modern teknik.
Som lärare finns det tre övergripande delar i planerande av undervisning: Innehåll – vad är det Skärmavbild 2013-09-06 kl. 10.25.43eleverna ska lära sig? Pedagogiken – hur lär sig eleverna detta bäst? Verktyg – vilka verktyg/metoder ska jag använda i undervisningen?
Här vill jag framför allt sätta fokus på den pedagogiska delen. Ny situation skapar nya möjligheter.
Det som nedan skrivs om verktyg ska endast ses som exempel på vilka digitala resurser som kan vara aktuella.

Det finns ett antal pedagogiska utgångspunkter som jag tycker är intressanta i detta sammanhang. Det mest grundläggande för att skapa en bra grund för lärande är för mig relationerna som byggs mellan elever och lärare. Alla de punkter som kommer nedan vilar på att det finns ett klimat som bygger på trygghet och tillit.

  • Autenticitet – att skapa lärprocesser som är på riktigt. Att öka kontaktnätet utanför skolan. Eleverna kan genom publicering få en publik som finns utanför skolans väggar.
    Verktyg: Skype. Hang-out. Wikipedia. Blogg. Sites.
  • Att arbeta tillsammans med andra elever utgör en viktig grund för utvecklingen av det egna lärandet. En grundregel kan vara att processer drivs i grupp, sedan kan examinationsformer vara individuella.
    Verktyg: Delade dokument i Drive. Sites. Blogg.
  • Kamratrespons – eleverna utgör resurser för varandra i sitt lärande.
    Verktyg: Delade dokument i Drive. Gemensam Sites. Blogg.
  • Transparens – elever kan ta del av vad andra elever i klassen producerar och reflekterar kring.
    Verktyg: Sites. Blogg.
  • Bedömning för lärande (fomativt förhållningssätt) – att det är väsentligt att eleverna har en möjlighet att verkligen kunna förändra utifrån den respons som ges. När det blir enklare att följa elevens process skapas även möjligheten för en feed-back som eleven kan ta med sig in i sitt lärande.
    Verktyg: Delade dokument i Drive.
  • Kreativitet och variation. Att kunna använda många vägar för lärande och redovisande av kunskaper. I detta ingår att till exempel kunna arbeta med bild, ljud och film.
    Verktyg: iMovie. Garageband podradio. YouTube. Soundcloud.
  • Att elever kan driva sitt eget lärande kring digitala verktyg. Betyder att det finns situationer där som lärare inte måste ha den yttersta kompetensen utan kan överlåta åt elever att stå för utbildning. Exempelvis kan jag vara väldigt tacksam över om det i klassen finns någon elev som behärskar iMovie om jag bestämt att vi ska arbeta med film. Jag kan överlåta det rent tekniska utbildande till elven och inrikta mig på mer relevanta saker för elevernas lärande.
  • Att kunna dokumentera arbetet på ett sätt som gör att det går att dela med sig av till andra lärare. I detta sammanhang kommer olika sociala medier in exempelvis Facebook, Twitter, Google+

2013-08-30 08.15.41När möjligheterna ökar vad gäller att välja verktyg i undervisningen ökar även behovet av att lärare kan göra medvetna val grundade på pedagogiska grundtankar. Vi har under en tid, av naturliga skäl, satt mycket fokus på själva verktyget datorn. Det fortsatta pedagogiska utvecklingsarbetet handlar nu om att se datorn som en naturlig del i undervisningen. En del som har förmågan att tillföra saker som tidigare inte varit möjliga. Vi fortsätter vägen mot att se vad ett omdefinierat lärande kan vara i praktiken.

LIN Education om VIP

Veckans tips – QuickTime

Aldrig i mitt liv trodde jag att inspelning på datorn skulle vara så enkelt. Med QuickTime kan man spela in ljud, film eller skärm. Programmet är väldigt enkelt att använda, men ger ändå möjlighet till att variera arbetssätt i klassrummet.

Med ljudinspelning kan eleverna spela in sina gruppdiskussioner eller muntliga redovisningar. Detta ger möjlighet för läraren att lyssna efter lektionen eller att dela bland eleverna så att alla kan lyssna på alla redovisningar. Kanske även använda som undervisnings material till kommande klasser?

Skärminspelning har jag använd mycket för att spela in korta instruktions filmer med förklaringar om hur man kan använda olika datorprogram. Men varför inte låta eleverna spela in instruktionsfilmer för varandra? Eller analysera en bild på skärmen? T ex skulle elever kunna beskriva hur ett vattenkraftverk fungerar med hjälp av skärminspelning.

Skärmavbild 2013-08-22 kl. 13.34.41Från QuickTime kan man dela sina inspelningar genom YouTube eller andra social media. Enkelt att ge tillgång för eleverna och andra.

Programmets enkelhet gör att det är begränsade möjligheter för att redigera filmerna. Vill man jobba med inspelningarna får man använda ett redigeringsprogram. Vill du läsa mer om programmet eller ladda ner det kan du göra det här.

Stolt Digital Coach

Vi har glädjen att hälsa vår första gästbloggare välkommen till iktpedagogerna.se Linda Kennethsson en av våra Digitala Coacher delger sina erfarenheter att jobba som DC.

2013-08-29 08.26.32

Linda Kennetsson – stolt Digital Coach

En veckas jobb är nu avklarat, ett jobb som gått ut på att informera de nya eleverna hur de ska hanterar sina nya datorer. Från mitt perspektiv som deltagit i detta arrangemang ångrar jag inte en sekund. Jag är stolt över att få kalla mig Digital Coach, jag har lärt elever varje dag om hur vaksamma de ska vara, hur man öppnar program etc. Jag kände varje dag sent på eftermiddagen när jobbardagen var slut att jag gjort något bra och att 100 elever just nu sitter hemma med sina nya datorer och tänker på vad jag lärt dem. Det var och är än idag en fantastisk känsla, en känsla jag aldrig känt. Det handlar inte bara om att dela ut datorer och visa dem hur man startat upp datorn, det handlar om att visa hur datorn fungerar i sig. Jag trodde aldrig att vi skulle vara så mycket till hjälp, eleverna litade på oss och tog emot de råd vi lärde ut och det gjorde mig till en stolt ledare, att få en sådan respekt. I den sekunden vi bad dem att öppna locken och starta datorerna var att uppleva den dagen jag själv öppnade locket för ett år sedan. Alla ansikten lös upp och det var inte någon i klassrummet som inte visade sin glädje. Vi som Digitala Coacher kände av glädjen och den goda energin som spreds sig över rummet, det var de som fick mig att fortsätta att delta i utdelningen. En sådan glädje en dator kan förmedla är svårt att förstå när man inte upplevt det själv, därför är jag glad och tacksam att jag fick delta detta år, att vara en hjälpande hand för Lin Education, IKT-pedagogerna och speciellt för våra nya elever. Jag talar för alla jag lärt känna och vänner som var med denna vecka och hjälpt till, vi är alla stolta för vår insats och det band vi har skapat mellan oss. Jag vill även tacka för den fina responsen från både lärare och elever för min insats, det har betytt väldigt mycket!
//Linda

Vi har lagt grunden

DatorutdelningVi kan nu inom Kalmarsunds Gymnasieförbund se tillbaka på en mycket intensiv vecka. Det har delats ut datorer och iPads till alla elever i årskurs ett. Nu kan vi konstatera att vi är en till en 100%. Det är flera personer inom förbundet och LIN Education som samverkat för att få utdelningarna att fungera på ett väldigt bra sätt. Framför allt vill vi i detta inlägg framhålla våra Digitala Coachers roll. De har på ett fantastiskt sätt guidad de nya eleverna in i vår digitala miljö. Det är en njutning att se hur dessa ungdomar på ett seriöst sätt tagit ansvar och jobbat med ett stort engagemang. Nu är en viktig grund lagd för det fortsatta pedagogiska utvecklingsarbetet.

Digitala CoacherDC in action

Teknikstöd i skolan – del 1

IMG_0917Efter att jag (Jonas Nilsson) har arbetat med projektet Teknikstöd i skolan i snart ett år kan jag inte annat än konstatera att de flesta av eleverna som deltagit är positiva till effekterna av projektet. Jag hoppas och tror att utvärderingen av projektet kommer att visa på positiva resultat.

De erfarenheter jag bär med mig är bl a:
-att övergången till Google Apps (ksgyf) har varit positivt för många av eleverna som deltagit i projektet. Då syftar jag främst på möjligheten att synkronisera kalenderhändelser i olika apparater. Eleven kan sitta vid datorn och föra in aktiviteter på en lektion och sedan få påminnelse i mobilen med lämpligt intervall.

– att många av eleverna i projektet känner sig mer självständiga, kompetenta och tillfreds nu än innan projektets start. Detta framkommer bland annat i samtal med arbetsterapeuten och i samtal med elever man möter i verksamheten.

Nu väntar vi i projektet, (jag, Einar, Emma och Ann-Katrin) spänt på utvärderingen, och de filmer som Mediacuben gjort, vilket jag hoppas kunna publicera i del 2.

Google Apps som lärplattform – Del 1 Mappstruktur i Drive

Fler och fler skolor börjar använda Google Apps som plattform för kommunikation och kollaboration. Om man tidigare har jobbat i någon av de mer skolanpassade lärplattformarna saknar man kanske till en början kursspecifika sidor, inlämningsmappar kopplade till klasslistor och specifika fält för omdömen t.ex. i Google Apps. Men med lite tanke bakom mappstruktur, delningar och kommentarsfunktioner kan Google Drive tillsammans med de andra Google-tjänsterna fungera som en lärplattform med många fler möjligheter. Jag har utgått från en viss förkunskap i Google Drive i detta inlägg och fokuserar på hur själva mappstrukturen skulle kunna se ut för en lärare samt arbetsgången för att både nå ut med kursmaterial och ta emot elevarbeten.

Det första förslaget på mappstruktur utgår från en klass. Denna struktur skulle kunna passa bra när man som lärare undervisar samma klass/undervisningsgrupp i mer än en kurs.  Jag har valt att färgmarkera mapparna för att lätt kunna se vilken typ av mapp det är och om den är delad eller inte (delningen framgår ju även av den lilla vita figuren på mappen).

Drive mappstruktur

Det andra förslaget på mappstruktur nedan utgår från en tanke om effektivisering och tidsbesparing och passar bäst när man som lärare undervisar flera klasser/undervisningsgrupper i samma kurs. Tanken är att själva kursen och dess material är delat i en gemensam uppsättning mappar som är delad med alla elever som läser kursen, men inlämningsmapparna kan vara sorterade efter klass/undervisningsgrupp.

Drive mappstruktur 2

I båda förslagen ovan utgår jag från ett uppläggg där man som lärare bygger en lättnavigerad och tydlig mappstruktur, men låter eleverna skapa sina egna inlämningsmappar som de delar med enbart dig som lärare. Inlämningsmappar med elevernas namn och klass kan du sedan flytta från ”Delade med mig” till mappen ”Inlämningar” för att få de samlade i rätt undervisningsgrupp. Detta upplägg innebär dels en stor tidsbesparing, då du inte behöver skapa och dela inlämningsmappar till alla elever, samt att eleverna lätt kan lämna in sina arbeten genom att lägga dem i mappen som de själva har skapat.

Som vanligt när man arbetar med tjänster som erbjuder delningsmöjligheter är det viktigt att hålla tungan rätt i mun så att alla mappar och filer blir delade med rätt personer. Gå gärna igenom hela mapp-trädet uppifrån och ner för att kontrollera vilka som har åtkomst till mapparna och vilken behörighet de har. Kom ihåg att undermappar ärver huvudmappens delningsinställningar. Detta betyder att om du delar en kursmapp så kommer även alla mappar och filer, som redan finns i kursmappen och de som läggs till därefter, att delas med samma personer på samma sätt.

Något annat som är viktigt för en tydlig och fungerande mappstruktur är att ge mappar och filer  namn som beskriver innehållet och i vissa fall även vilka den riktar sig till. När mappar blir lösryckt delade ur en befintlig struktur blir det inte alltid lika tydligt om mappen eller filen inte har ett tydligt namn och beskrivning till vilken kurs den tillhör t.ex. Tydliga namn på saker och ting gör dessutom att allt i din Drive blir extremt enkelt för dig själv att hitta via sökfunktionen, oavsett var i Drive det du letar efter finns.

Här kan du ladda ner bilderna som beskriver förslagen på mappstrukturer i PDF-format:
Drive mappstruktur
Drive mappstruktur 2

Skriv gärna en kommentar om du har testat något annat upplägg eller variant av mappstruktur som fungerat bra eller om du har några andra tips eller erfarenheter av att använda Google Apps och Drive som lärplattform.

Veckans tips – Twitter

Twitter fungerar som en mikroblogg, man skriver inlägg som på bloggen, men man är begränsad till 140 tecken. 140 tecken kan verka lite, men ställer också krav på att skriva endast det man vill förmedla. Ofta är det i form av länkar, bild och korta meddelanden. För att få se vad andra skriver måste man följa dem.

För mig är Twitter i första hand en nyhetssammanfattning. Genom att följa olika nyhetstidningar, tv-stationer och radio-stationer, både i Sverige och i utlandet får man snabbt viktiga nyheter i rubrikform. Är jag intresserad av en nyhet finns alltid en länk att klicka på för att komma åt artikeln eller filminslaget. På detta sätt kan jag också hålla mig uppdaterad om vad som händer i staden jag växte upp.

Skärmavbild 2013-06-20 kl. 08.03.35Idag är Twitter även ett sätt att få tips och idéer från andra med samma intresser som jag. Jag följer andra IKT-pedagoger, lärare, myndigheter. Ett enkelt sätt att dela sina idéer och tankar, ställa frågor och tipsa. Många andvänder Twitter till att tipsa om sina blogginlägg.

Mina andra intressen, som tv-spel och science-fiction, delar jag med andra på Twitter och kan använda detta forum för att komma i kontakt med dem.

Twitter hittar man på twitter.com. Jag kan även tipsa om TweetDeck, ett gratis app till Mac, där man enkelt kan få överblick på sin twitterkonto. TweetDeck hittar man i App Store.

Veckans tips – TED

Skärmavbild 2013-06-11 kl. 15.10.53TED startade 1984 med en konferens. Sedan dess har den blivit större och större. Grundtanken är att sprida idéer, stora som små. TED hittar man på www.ted.com. Det är värt att gå dit och lyssna på något av de många korta “talks”, ofta från kända människor, ofta med intressanta och tankeväckande idéer. En av mina favoriter är talk av kompositören Eric Whitacre där han presenterar en låt skriven speciellt för att kunna ha sångare från hela världen uppkopplade med Skype. Du kan lyssna på den här.

En underavdelning av TED är TED Ed. Istället för idéer vill man att lärare sprider sina lektioner. Man kan hitta färdiga planeringar, med filmmaterial, instuderingsfrågor och diskussionsunderlag till flera olika ämnen. Meningen är att man ska kunna flippa sina lektioner med hjälp av TED talks. Man kan lägga upp egna uppgifter och frågor om man vill. TED Ed hittar du på http://ed.ted.com/

Veckans tips – Facebook

Skärmavbild 2013-06-12 kl. 14.15.31Facebook har funnits med i många år nu. Det som från början bara var en mötesplats för vänner och bekanta har vuxit upp och öppnar nu möjligheter till kontakt på annat sätt. I skolan finns det flera sätt att använda Facebook. Skolan kan t ex skapa en skolsida på Facebook. Där kan man lämna ut information till eleverna och göra reklam för sina utbildningar.

Som lärare kan man skapa en grupp på Facebook med sina elever. Gruppen kan vara stängd, dvs endast medlemmarna får läsa inlägg, eller offentlig. Gruppen kan användas som kommunikationsyta med eleverna, ett snabbt sätt att möta eleverna på platsen där de ändå befinner sig. Vi IKT-pedagoger använder Facebook för att kommunicera med våra Digitala Coacher.

En grupp kan också skapas för ett grupparbete, diskussionsuppgift eller liknande. Det är enkelt att lägga till dokument, filmer och andra typer av filer om man vill. Att ha en grupp med t ex arbetslaget kan också ge en yta för diskussion och samarbete.

Skärmavbild 2013-06-12 kl. 14.16.52På Facebook finns idag också flera grupper och sidor med olika ämnesinnehåll. Som lärare är jag med flera grupper med pedagogisk inriktning. Några av de är IKT verktyg, Sociala medier i skolan och Flippa klassrummet. Inom grupperna får man massor med tips av andra intresserade av samma ämne, men man kan även ställa frågor till de andra medlemmar. Man får ofta direkt respons.

Facebook finns på www.facebook.com.

Veckans tips – Chrome Web Store

Många av oss använder Google Chrome som webbläsare. Chrome är bäst anpassad för att jobba i Google Apps och fungerar lika bra i PC- och Mac-miljö.

Skärmavbild 2013-06-20 kl. 08.22.24Det inte alla känner till är att Chrome har en egen Chrome Web Store, där man kan hitta och lägga till olika appar. De flesta är gratis och kräver inget utrymme på datorn, då de är helt nätbaserade. Chrome Web Store hittar man om man öppnar en ny flik i Chrome och klickar på ikonen store.

Inne i Web Store kan man t ex anpassa utseende för sin webläsare (bakgrundsfärg eller tema). Men det mest roliga är att utforska de många apparna som finns där. Kolla gärna i kategori utbildning. Även kategori Skärmavbild 2013-06-20 kl. 08.19.58verktyg har mycket att erbjuda. Den appen jag använder ofta är iPiccy, en enkel bildredigeringsprogram. Biodigital Human där man kan titta på människokroppen på nära håll är en annan app jag kan tipsa om.

Veckans tips – iTunes U

Ofta har man hört om de stora kända universiteten i världen: Yale, Harvard, Stanford och många andra. Tänk att kunna läsa en kurs där, att få möjlighet att lyssna på föreläsningar och se vilka uppgifter studenterna får där. Föreläsningar med viktiga personer, intressanta och aktuella ämnen. Det har alltid varit en dröm. Men inte nu längre, nu är det möjligt.

Skärmavbild 2013-05-31 kl. 14.17.20iTunes University, iTunesU, ger oss möjlighet att besöka många av världens universitet och ta del av deras kurser. Kurserna innehåller inspelade föreläsningar, ofta med anteckningar, instuderingsfrågor och inlämningsuppgifter. Dessa kommer man åt både på dator, surfplatta eller mobil. Ett bra sätt att lyssna på ämnen du är intresserad av, att få nya tankar och idéer och att fortbilda sig inom sina ämnen. För elever är detta ett bra sätt att fördjupa sig i ett ämne och se vilken nivå uppgifterna på universitet ligger på.

Vill du läsa mer om iTunesU kan du göra det här http://www.apple.com/se/education/itunes-u/. För att se kursutbudet går du till iTunes store och väljer iTunesU.

Podcast i skolan

En unconference på LITS2013 som vi kunde ta del av handlade om podcast. Podcast betyder att man spelar in ett program och delar det på Internet. Podcast liknar ofta ett radioprogram, med musik och snack men det är du som bestämmer vad du fyller det med. Om man använder ett program, som t ex GarageBand, finns möjlighet att lägga in bilder också.

Att jobba med podcast i skolan kan ske på olika sätt. Att eleverna skriver egna berättelser är något man brukar göra på språklektioner. Med podcast kan eleverna spela in ljudböcker med sina berättelser och dela dem med andra. Möjlighet till att använda olika ljudeffekter kan göra berättelsen mer levande. Om man skriver på annat språk än svenska, jobbar man med det skrivna ordet samtidigt som man tränar på uttalet. För SFI-elever kan detta vara ett sätt att träna svenska.

Om man jobbar med ett större projekt i t ex samhällskunskap, så kan man använda podcast för att göra intervjuer med personer utanför skolvärlden för att får eleverna att jobba ute i verkligheten. Det finns flera appar vilka gör det möjligt att spela in podcast enkelt med en mobiltelefon eller iPad. En av dessa appar är Spreaker.

Även vanliga muntliga redovisningar kan med fördel göras som podcast. Man kan låta eleverna lyssna på varandra och lämna feedback. Feedback kan också göras som podcast. Varför inte se det i ett längre perspektiv – låt eleverna från de kommande årskullarna jobba vidare med samma tema och samla podcasten som en lärarresurs. Kanske ett samarbete med en annan skola, från Sverige eller annanstans i världen?

Som lärare kan man göra podcast från sina genomgångar, att spela in ljud kan ibland vara lättare. Tänk att kunna lyssna igen på den spännande diskussionen man hade med sina elever, och dela den med andra.

Skolsnack (http://www.skolsnack.se/) sänder podcast med skola som tema och rekommenderar soundcloud för att dela podcast med eleverna. Soundcloud är en gratistjänst där man kan dela podcasts och musik, och man kan enkelt logga in med sin Google konto. Soundcloud hittar du på soundcloud.com. Att lägga ut sina program på en hemsida är också ett alternativ, då ger man mer möjlighet för lyssnare att lämna feedback i form av kommentarer eller liknande. iTunes är också ett sätt att dela podcast med andra.

podcast2För att få en mer professionell känsla vid inspelningen rekommenderar skolsnack ett par mindre investeringar, nämligen mikrofoner med puffskydd och ett rum med draperier för att förhöja radiokänslan. Man får också tänka på att inte ha långa mellanrum, alltså tysta sekunder mellan snacket. De märks inte när man pratar “live” men kan märkas när man lyssnar på inspelning.

Vill man jobba med ljudet, klippa i det och lägga in effekter, kan man göra det i Garage Band. Det finns även andra program man kan jobba med detta, t ex WavePad. Att kunna klippa ljudet ger möjlighet att klippa bort material man inte vill ha, men en sak måste man tänka på. Om inspelningen görs i en miljö med bakgrundsljud (t ex utomhus när det blåser), så kan det klippta materialet låta konstigt om bakgrundsljudet inte har jämnt flöde.

Podcast är ett verktyg alla kan jobba med och ger stor frihet i innehåll och utformning. Låt tankarna flöda och börja spela in, själv eller med andra.

En podcast, inspelad av Jonas Nilsson, till det här inlägget kan ni lyssna på här: JonasPod  (för att lyssna på filen: högerklicka på den, välj spara länk som, för att ladda ner den till din dator).

Podcasten finns även på soundcloud

Kaos + ordning = kreativitet = framgång

Kajsa Balkfors.

Kajsa Balkfors pratar om kaos och ordning.

Två workshops som jag fann väldigt intressanta på Learning is the shit 2013 var Kajsa Balkfors som genom sitt arbete med Cirkus Cirkör pratade om kaos och ordning. Samt Jörgen Jonsson och Anna-Lena Rickardsson från företaget Skillnad som arbetar med teambuilding och gruppdynamik.

Två workshops som jag tog del av direkt efter varandra och som för mig sammanfogades till en helhet.

Kajsa pratade om Cirkusens arbete med kaos som en kreativ utgångspunkt där tankar, idéer och hårt arbete föder fantastiska artister men där det också krävs ordning för att hålla budget och föra ut arbetet till världen. Allt formulerat i en fantastisk liten formel som blev detta inläggs rubrik.

Hon gick även in på hur en begränsad yta kan gynna kreativitet och att alla beslut måste utgå från vision, kropp och pengar. Med detta menar hon att vill något uppnås så måste det beslutet grundas i om man verkligen vill och om hjärtat finns med? Finns organisationen, kroppen, för att göra detta och orkar den bära projektet, samt sist men inte minst, finns pengarna. Om inte något av kriterierna uppfylls så backa och gör något annat istället. Hela detta resonemanget går, enligt mig, att applicera direkt på jobbet som pedagog. Vi pedagoger jobbar på en begränsad yta på alla sätt och det gäller att göra det bästa av de resurser och ytor man har tillgång till. Och tål det du vill göra att  förankra i vision, kropp och pengar?

Sex punkter

Sex punkter för att jobba i team.

Jörgen och Anna-Lena lyfte en utredning som gjorts på skolor i Ohio där man genom att mäta gruppers samarbetspotential kunde se att sammansvetsade och väl fungerande team faktiskt skapade bättre resultat hos eleverna, en ökning på upp till 50%. En imponerande siffra och det är inte bara resultaten som ökar utan otrevligheter som subgrupper och utbrändhet minskar drastiskt. Så vad skall du då göra för att nå dit med ditt arbteslag? Jo, det är så enkelt att det kan sammanfattas i sex punkter:

  • Värde. Vad jobbar du med egentligen? 
  • Ambition. Värdera dig själv mellan ett och tio och låt alla i teamet göra samma sak. 
  • Mål. Har ni ett gemensamt mål ni jobbar mot? 
  • Strukturer. Vad, vem, hur? 
  • Relationer. Bli lite modigare och ge konstruktiv kritik. 
  • Utvecklingskultur. Skall bedrivas hela tiden.

 Klart! Välkommen till en trevligare och effektivare arbetsplats. Men slappna inte av utan jobba med de sex punkterna kontinuerligt och låt de genomsyra allt arbete, hela tiden så kommer resultaten komma snabbt.

Och enligt mig är frågan som kvarstår varför vi inte redan nu jobbar med detta. Har vi råd att inte ta in de här frågorna i vårt dagliga arbete? Vill vi att våra elever skall få högre betyg eller inte?

Learning is the shit
Skillnad
Cirkus Cirkör

Kopia av 2013-06-17 16.40.38

Learning is the Shit 2013

Learning is the shit är en tvådagars-konferens som för andra året i rad arrangerades av CELA. LITS har en klar inriktning mot att vara ett alternativ till andra konferenser som finns i Sverige kring utbildning. Det är inte bara omgivningen i Ronneby Brunnspark utan även innehållet i konferensen som bygger dess speciella karaktär. Vi som IKT-pedagoger från Kalmarsunds Gymnasieförbund var några av de 250 deltagare som fick uppleva två enormt inspirerande dagar.
I detta inlägg vill vi ge er några smakbitar från LITS 2013, smakbitar som vi hoppas ni kan finna intressanta och sedan söka er vidare i det ni upplever som mest spännande.

2013-06-17 16.33.41

Gridden

Gridden

Unconference innebär att alla deltagare har möjlighet
att själva skriva upp frågor eller ämnen som man vill samtala kring. Frågor skrivs på den så kallade ”gridden” och därefter väljer deltagarna vilket samtal man vill delta i. De som kommer är de rätta och det som händer är det enda som kunde hända. Många intressanta diskussioner uppstår på detta sätt, eftersom de som kommer känner ett stort engagemang i just den fråga som valts. Inför varje pass uppstår en stor spännvidd av ämnen: Hur kan jag använda MInecraft i undervisningen? Vad motiverar lärare till utveckling? Skulle detta kunna vara en idé för kompetensutveckling inom skolan, att vi bygger in unconference i den mer traditionella formen av kompetensutveckling?

Kreativitet är ett tydligt inslag under dessa dagar. Det handlar ofta om att utmana sig själv och flytta sina egna gränser och göra saker som man från början inte trodde man skulle kunna göra. Under LITS 2013 fanns inslag av dans, möjligheten att lära sig rita och skulptera bland annat. Samtidigt leder dessa övningar till reflektioner om hur vi skapar en bra lärmiljö för våra elever. Att kunna rita enklare former av bilder kan vara ett sätt att ge elever en arbetsbeskrivning som skapar en tydlighet som i sin tur leder till att läraren i klassrumssituationen upplever större lugn, arbetsgången blir tydlig. Grafisk facilitering i undervisningen.

Lou Rossling talade om vikten att bevara de ungas nyfikenhet, att behålla deras ”stjärnögon”.  Karl-Erik Edris analys av skolan idag var att vi vuxna går runt med en kollektiv ångest som vi stjälper över på våra unga och att vi behöver förhålla på ett mer avslappnat sätt. ”Barnen kommer till oss från framtiden” sa Karl-Erik. Då blir det väldigt svårt att genomföra en utbildning som bygger på dåtiden.

2013-06-18 11.35.23

Viktiga komponenter för ett team

Under rubriken Konsten att älska måndagar talade Jörgen Jonsson och Anna-Lena Rikardsson från Skillnad om vilken starkt betydelse arbetslagskultur har för vilka resultat som uppnås. De sammanfattade sitt budskap i sex punkter som speciellt viktiga för att ett arbetslag ska fungera som ett team. Som IKT-grupp kände vi direkt att detta är något som vi själva vill applicera på vårt eget arbete. Det som förmedlades till oss kändes så pass konkret och strukturerat så att det kan fungera som ett verktyg i den ständigt pågående utvecklingsprocessen i den egna gruppen. Vi kommer att återkomma till denna workshop i senare inlägg på bloggen.

Ina Alm från Centrum för pedagogisk inspiration  i Malmö pratade om satsningen Skiftnyckelen. Det är en fortbildningsinsats som syftar till att vara ett stöd för lärare att använda sig av digital teknik i undervisningen. Att använda den egna kompetensen som finns var det mest utmärkande drag vi såg i denna satsning. Mycket intressanta tankar om hur ”egna” lärare knyts till Skiftnyckelen på deltid. En tydlig fördel med detta är att lärare som håller i utbildning och workshops känner villkoren för den digital miljön.

Tre viktiga förutsättningar finns för arbetet: Att det är forskninggrundat, bygger på kollegialt lärande och att alla på skolan är involverade.
Den viktigaste tiden är den som lärare jobbar med tekniken tillsammans med eleverna, avslutade Ina med att säga.

Som avslutning intog Farid Nolen tillsammans med ungdomar från Mathivation med full storm det stora tältets scen. Farid berättade bl.a. om sin egen resa från att en lärare i grundskolan sagt till honom att matematik inte var hans grej, till att han studerade Teknisk Fysik vid Chalmers och nu reser Sverige runt för att inspirera och motivera både lärare och elever till att få en ny bild av vad matematik är och vad man har den till. Farid gjorde många liknelser att studera matematik med hur man tränar kroppen och musklerna genom att t.ex. träna på gym och pressa kroppen i till synes meningslösa övningar. På samma sätt menar Farid att man tränar hjärnan, sitt logiska tänkande, problemlösning, abstrakt tänkande o.s.v. med hjälp av matematik och att även här pressa sig genom att utmana sig och att helt enkelt inte fatta, men kämpa på ändå. Det vikande intresset för matematik som ofta beskrivs i media och som leder till stora nationella satsningar har enligt Farid helt fel utgångspunkt. Elevernas intresse är det inget fel på om förutsättningarna är de rätta. Ett sätt för Mathivation att öka elevernas motivation är att bygga ett mentorskap där elever hjälper elever och lär av varandra.

bild
Kajsa Balkfors och Micke Gunnarsson knöt ihop säcken för Lerning Is The Shit 2013 och vi är säkert många som redan ser fram emot LITS 2014.
Vi IKT-pedagoger från Kalmarsunds Gymnasieförbund tackar för två härliga dagar och hoppas att all den inspiration som spreds kommer att hitta sin väg ut till våra skolor.

www.learningistheshit.se
LITS på Facebook
LITS på Twitter #LITS2013

Tidsbesparing: Kursutvärdering med Google formulär

Ett verktyg är som bäst när det kan göra samma jobba som ett annat verktyg, fast snabbare och bättre. En dator tillsammans med Google formulär kan bli ett väldigt bra verktyg för att göra kursutvärderingar snabbt, smidigt och med lättöverskådliga resultat.

Om du inte vill börja från ruta ett kan du utgå från eller kopiera denna: Kursutvärdering
Ett tips kan också vara att göra en mall av formuläret med kursutvärderingen, så kan hela arbetslaget eller skolan slippa uppfinna hjulet på nytt varje gång det är dags för kursutvärdering.

Kolla även på Maria Olséns videoguide till kursutvärderingar i Google formulär.