Etikettarkiv: inkludering

SETT 2016 – Inkludering

Hur skapa en undervisning där alla kan delta? Detta var titeln på Jenny Edvardssons föreläsning på SETT 2016 i Kista.

Skärmavbild 2016-05-09 kl. 20.59.27Jenny Edvardsson menar att inkluderande undervisning är undervisning där alla elever kan delta och vara delaktiga. Det handlar om att det ska finnas stöd för alla redan från början. Undervisningen ska inte handla om att ge något “extra” eller “annorlunda” till de som misslyckats utan att se till att det redan från början finns så mycket stöd så att alla kan lyckas. För att skapa inkluderande undervisning är det viktigt att:

  • arbeta med relationer
  • arbeta i process
  • arbeta med stöd
  • arbeta med dialog och med elevaktiva uppgifter
  • arbeta med formativ bedömning
  • arbeta utifrån ett språkutvecklande arbetssätt

Att arbeta i process handlar om att som lärare först modellera och visa, sedan låta eleverna arbeta i grupp innan eleven får arbeta på egen hand. Detta gör att eleverna har flera exempel att luta sig tillbaka på då det är dags att producera på egen hand. (Ett upplägg som påminner om cirkelmodellen.)

Ett annat sätt att ge stöd är att använda sig av Inläsningstjänst och Oribi (talsyntes). Edvardsson menar att det är viktigt att detta finns tillgängligt för alla, inte bara vissa elever. Hon arbetar också mycket med stöd i form av mallar.

Något som fungerar i alla olika ämnen är att arbeta med ett språkutvecklande arbetssätt, t.ex. med lässtrategier. Många elever behöver strategier för att kunna ta sig an en text. Att arbeta tillsammans med dessa strategier gör att eleven kan få en struktur för att sakta men säkert ta till sig innehållet i texten.

Några råd att ta med sig från föreläsningen är alltså att ha höga förväntningar och se till att det finns stöd för alla från början. Inkludera alla.

Inkludering på Stagneliusskolan

På Stagneliusskolan i Kalmar, en av skolorna i Kalmarsunds gymnasieförbund, har man den 11 februari ägnat en hel KPT-dag åt att jobba med inkluderande arbetssätt. På skolan finns en handlingsplan för arbete med inkludering och i den kan man läsa målet för arbetet: “Alla lärare ska medvetet arbeta inkluderande i sin undervisning”. Den självklara gruppen som får ge stöd till lärarna i detta är speciallärare och specialpedagoger, men även rektorer och IKT-pedagoger är viktiga för att ge bästa stöd för inkluderande arbetssätt.

Skärmavbild 2016-02-29 kl. 12.28.20KPT-dagen var en del av arbetet med att höja lärarnas medvetenhet om inkludering. På förmiddagen fick lärare ta del av information om varför ska man jobba inkluderande, vad skollagen, Skolverket och forskning säger. Vad är det för skillnad på integrering och inkludering? Vilka teorier finns det för att stödja inkludering i klassrummet.?Vilka kriterier krävs för att kunna säga att man jobbar inkluderande?Materialet till presentationen togs fram genom samarbete mellan rektor, speciallärare och specialpedagoger. Personligen tror jag att just samverkan mellan ledning och speciallärare och specialpedagoger är avgörande för att det inkluderande arbetssättet ska användas i klassrummet.
Efter presentationen fick arbetslag på skolan jobba tillsammans med att svara på frågor för att synliggöra hur man arbetar med inkludering idag och hur man kan göra det bättre (På siten kan du kan se frågor från dagen). En av frågorna handlade om hur kan lärare dra nytta av kompetensen hos speciallärare och specialpedagoger i klassrummet för att förbättra arbetet med inkludering. Det är lätt hänt att man som lärare tänker på speciallärare och specialpedagoger som den grupp som får ta hand om eleverna som behöver stöd, men vi glömmer ofta att de kan även hjälpa pedagogen i klassrummet, för att se vilka möjliga anpassningar eller ändringar i planeringen läraren kan göra för sina elever. Arbetslagens arbete dokumenterades i Google dokument som all personal på skolan kunde ta del av.

Skärmavbild 2016-02-29 kl. 12.34.03Efter lunch fick lärarna lite mer information om hur man praktiskt kan jobba inkluderande i klassrummet. Speciallärare med inriktning på olika ämnen (matematik och svenska) pratade om vikten av ledarskap i klassrummet. Tydlig start och avslut på lektionen, struktur, gemensamt arbete med eleverna för att skapa förståelse innan de börjar jobba med uppgiften, gemensam läsning, vikten av feedback och mycket mer togs upp och diskuterades. IKT-pedagogen avslutade genomgången med tips på digitala verktyg man kan använda för att förstärka och underlätta arbete i klassrummet. Det är dock alltid viktigt att utgå från behovet och elevgruppen. I en klass fungerar det att använda padlet för att ge eleverna möjlighet att ställa frågor under lektionen. I en annan klass får man kanske använda papper och penna. Man måste ta medvetna beslut när man väljer verktyg och metod.

Dagen avslutades med arbete i ämneslagen. Uppgiften var då att gå igenom en lektionsplanering och se den över för att se hur inkluderande den är och hur kan man göra den mer inkluderande. Ämneslagen fick använda checklistor framtagna av speciallärare/specialpedagoger som hjälp vid detta och alla lektionsplaneringar delades med all personal på skolan. Jag tror att man ofta kan få nya ideér och tips till sin undervisning genom att titta på planeringar gjorda av lärare i andra ämnen än det egna.

KPT-dagen är slut, men arbetet med inkludering fortsätter. Det är nu viktigt att jobba vidare, genom samtal i arbetslag och ämneslag, genom lektionsbesök av rektorer och speciallärare/specialpedagoger, genom att medvetet tänka på att inkludering är viktigt för alla elever.

Vill du se planering för dagen och innehåll i de olika presentationerna kan du hitta det här.

Inkludering

Av Lise-Lotte Elmqvist

Skärmavbild 2016-01-23 kl. 06.38.08Det är många intryck från föreläsningarna. Efter sju föreläsningar första dagen kände jag att det var svårt att välja och inte blev det lättare när jag fick mitt valda område “Inkludering”. Jag blev här dock mycket intresserad av professor Alan Dysons föreläsning och kommer att ta valda delar av den eftersom den handlar om skillnader på minoriteter i England och deras barn.

Man har gjort forskning på olika nationaliteter och inlärning och hur skillnader på hur elever kan nå högre utbildning. Jämförelsen är gjord med brittiska elever. De elever som klarar sig bäst i jämförelsen har kinesisk eller indisk bakgrund och de är klarar sig i snitt bättre än engelska elever. De elever som ligger långt under de engelska ungdomarna är ungdomar från Pakistan. Det man har sett här är att dessa elever har problem med beteendet. Fattigdomen gör att det blir svårare att nå högre utbildning och att detta gäller främst pojkar.

Hur ska man då göra för att fler ska nå högre mål, enligt Dyson? Han menar att skolan har ett större ansvar för hela systemet, Familj – Social service – Hälsoprogram – Byggprogram (inte bygga segregation), än att bara ge eleverna bra betyg och kunskap. Den måste komma in i samhället.

BETT2016 – lärande handledning

Av Dominika Svensson

Åsa Sundelin berättar om sitt projekt i IFOUS

Åsa Sundelin berättar om sitt projekt i IFOUS

Andra dagen på BETT2016 fick jag vara med på tema “Inkludering”. Eftersom inkludering är ett område vi jobbar medvetet med i Kalmarsunds gymnasieförbund och jag personligen anser att det är ett intressant och väldigt viktig område, var valet av dagens tema en självklarhet för mig. Förutom att lyssna på tre intressanta presentationer av Alan Dyson, Ulrika Jonson och Åsa Sundelin, fick vi även testa en samtalsmetod “lärande handledning” för att diskutera olika utvecklingsbehov inom inkludering på våra skolor.

Samtalsmetoden bygger på väldigt bestämda former med en samtalsledare som inte medverkar i diskussionen utan ser till att samtalet följer ramverket. Alla i gruppen fick ta upp ett utvecklingsbehov, sedan valdes ett av dessa och genom att ställa frågor till deltagaren som tog upp behovet, får alla deltagare en bra bild av vad som behöver ändras. Sedan fick deltagarna ge råd för att jobba med utvecklingsbehovet. Jag fick agera som ledare för samtalet i min grupp och kan säga att det var riktigt frustrerande att inte kunna delta i samtalet, men samtidigt kunde jag se hur bra samtalet flöt tack vare ramverket och att jag som ledare såg till att ramverket följdes. Jag ser fram emot att testa metoden när jag träffar arbetslagen under vårterminen för att diskutera deras utveckling inom IKT-område.