Etikettarkiv: Kollegialt lärande

Lärdomar fjärr- och distansundervisning

18 månader av undervisning som nästan uteslutande har genomförts på distans. Visst måste det finnas en mängd lärdomar som har skapats under den tiden. Vi som IKT-pedagoger har mött enskilda lärare som vittnat om att de både tänkt och gjort nytt, det var ofrånkomligt. På en förbundsövergripande nivå ville vi systematisera allt detta lärande och skapa en grund för fortsatt utveckling inom förbundet när det gäller undervisning och kopplingen till digitala möjligheter. Därför har vi under september genomfört en studie, där både lärare och elever intervjuades.

Två områden som tas upp i studiens reflektion är Tillgänglig digital lärmiljö och Lärarnas undervsningspraktik. När det gäller tillgänglig lärmiljö syns i studien tre samverkande faktorer som har bidragit till att den digitala lärmiljön ur ett elevperspektiv har blivit mer tillgänglig. Den första faktorn är att lärare har ökat sin digitala kompetens. De har gjort saker som de tidigare inte har gjort digitalt och de har använt digitala verktyg på nya sätt. Den andra faktorn är att lärarna under fjärr- och distansundervisning blev mer noggranna med struktur och skriva tydliga instruktioner, framför allt i Google Classroom. Den tredje faktorn som stärkt det digitala tillgängliga lärandet är att lärarna har sökt och provat alternativa examinations- och redovisningssätt. När det gäller lärarnas undervisningspraktik uttalar lärarna i studien tydligt att de har fått en ökad medvetenhet om den egna undervisningen. Undervisning online gjorde att lärarna både reflekterade över vad som är viktigt för dem i undervisningen och reflektionen ledde även till att de provade nya saker. Lärarna beskriver också hur den nya situationen bidrog till att man sökte stöd och lösningar i kollegiala sammanhang. Det uppstod ett kollegialt utbyte för att utveckla undervisningen.

Du kan i filmen nedan se en kort sammanfattning av studien. Du kan läsa hela studien HÄR.

Elevaktiva arbetssätt med digitala verktyg

I samband med fjärr- och distansundervisningen uppstod på många håll diskussioner kring hur eleverna kunde göras mer aktiva i undervisningen. När undervisningen var helt digitalt var det även naturligt att koppla dessa diskussioner till användande av digitala verktyg.

Som IKT-pedagoger har vi funderat vidare kring temat att skapa elevaktiva arbetssätt med digitala verktyg. Vi har även gått vidare med att bygga upp en sajt som ska kunna vara ett stöd och ge inspiration i arbetet med elevaktiva arbetssätt. Du hittar sajten här.

På sajten hittar du olika exempel på hur man som lärare kan arbeta med elevaktiva arbetssätt med förstärkning av digitala verktyg. Du finner en teoretisk bakgrund kring varje område, exempelvis kamratrespons och flippat klassrum. Det finns ett Google Classroom kopplat till sajten med konkreta exempel på arbetsuppgifter. Det finns även möjlighet att du som lärare kan dela med dig av hur du har jobbat med elevaktiva arbetssätt.

Gå in på sajten och dela dina erfarenheter genom att klicka på:

Det finns ett uttalat mål med att ha med fler autentiska exempel och vi hoppas att du vill vara med att bygga vidare på denna site tillsammans med oss. 

Coronadistansen

Lärare Lars Arvidson, Stagneliusskolan, har i sin roll som syl (särskilt yrkesskicklig lärare, förstelärare) presenterat studien Coronadistansen. ”Syftet med undersökningen är att undersöka hur lärare upplever att deras didaktik, lärarroll och arbetssituation förändrats under ett år av distansundervisning och hur de tror att det påverkar synen på framtida närundervisning.”

Studien bygger på gruppintervjuer av lärare och är genomförd i april 2021. Det gör att lärarna som deltagit i studien har ett års erfarenhet av att bedriva fjärr- och distansundervisning.
Läs hela studien här.

Det finns många intressanta aspekter som lyfts fram i studien. Lärarnas upplevelse av hur lärarrollen förändras när undervisning sker online och hur relationen mellan lärare och elever förändras, för att bara nämna ett par stycken.

I det samtal som du kan ta del av i filmen nedan sätts fokus på de didaktiska förändringar som lärare har upplevt under perioden med fjärr- och distansundervisning. Vi talar även om de lärdomar som kan dras av detta för framtida undervisning och hur väsentligt det är att vi skapar goda förutsättningar för lärande samtal lärare emellan. Där erfarenheter från det senaste året kan delas och leda till ett gemensamt lärande.

Professionsprogrammet 2021

Förra året genomförde Kalmarsunds gymnasieförbunds professionsprogram för första gången. Du kan läsa om det här, här och här. Årets professionsprogram startade 8 mars i det format, Google Meet, som vi nu alla vant oss vid.

Professionsprogrammet har tre väsentliga byggstenar. Det handla om att ge varje deltagande lärare möjligheten att reflektera över och utveckla den egna undervisningen. I det sammanhanget ser vi det kollegiala lärandet som en viktig komponent. Det är tillsammans som vi kan komma ytterligare steg vidare i utvecklingen av undervisningen. Den tredje byggstenen i professionsprogrammet är att lärarna ska öka sin förmåga att leda lärares lärande. 

 

 

 

 

 

 

 

I det kollegiala lärandets anda delades lärarna in i professionspar. Dessa kommer att följas åt under hela programmet. I paren kommer visioner kring undervisning att delas, utvecklingsfrågor diskuteras och lektionsobservationer genomföras.

Liksom förra året medverkar förbundets lektorer Gunilla Berg Christoffersson och Daniel Åkerblom. De för in det vetenskapliga perspektivet i programmet, exempelvis när det gäller att som lärare undersöka och reflektera över sin egen praktik. I år har vi även förmånen att ha förbundets diplomerade skolcoacher Viktoria Fernstedt Westerberg och Ulrika Bergenfeldt som medverkande. De kommer att ge individuell coaching till deltagande lärare.

Professionsprogrammet 2021 har fått en bra start och vi kommer här på bloggen att återkomma och dela erfarenheter längs vägen.

Professionsprogrammet 2020 är i mål!

Som vi tidigare berättat här på bloggen så gick startskottet för professionsprogrammet 2020 i mars (du kan läsa om det här) och nu är vi i mål.

Professionsprogrammet hade sin avslutningsceremoni 9 november. I samband med den tog årets sex deltagare emot sina utbildningsbevis.

Linda Eneman, Ulrika Brynielsson, Camilla Ahlström

Karl-Johan Arnér, Jenny Henrysson, Madeleine Skeppland Blime

Lärarna har inom programmets ram bland annat tagit utgångspunkt i sin vision som lärare för att utveckla sin undervisning. De har arbetet med konkreta modeller för att välja fokusområden inom sin praktik som de vill utveckla. Det kollegiala lärandet har haft en framträdande plats. Lektionsobservationer och feedback har varit andra viktiga delar inom programmet. Inte minst har lärarna skrivit en argumenterande text för att föra fram bevis på sin yrkesskicklighet.

Vi gratulerar årets deltagare till ett väl utfört arbete!

Om du vill veta mer om professionsprogrammet och ta del av lärarnas utvärdering,
läs Rapport Progessionsprogrammet 2020

Professionsutveckling och kollegialt lärande

“Min undervisning är bra. Jag behöver inte ändra mig, men en del andra skulle behöva”.
“Jag har ingen aning om hur jag hamnade här, nu hoppas jag bara att ingen kommer på mig!”
Den illusoriska överlägsenheten och bluffsyndromet. Visst kan vi känna igen dem både hos oss själva och hos andra när det gäller att arbeta med utveckling. De är exempel på biaser som kan stå ivägen för det professionella lärandet. 

I boken Professionsutveckling och kollegialt lärande av Steven Katz och Lisa Ain Dack spelar dessa bias en viktig roll. Bokens undertitel Framgångsstrategier och motstånd visar på att när vi arbetar med professionsutveckling och kollegialt lärande krävs det en stor medvetenhet om vilka strategier vi ska använda för att möta det motstånd till lärande som faktiskt finns inbyggt hos oss alla.

Författarna tar i boken sin utgångspunkt i sin definition av lärande ”Lärande är den process genom vilken erfarenheter leder till bestående förändring i kunskap och beteende”.  Den viktigaste komponenten är att det just är en bestående förändring för att vi ska kunna kalla det lärande.

De går sedan vidare med att beskriva tre grundförutsättningar som behöver vara på plats för ett professionellt lärande som leder till förändring i klassrumspraktiken.

  • Fokus för lärande för elever, lärare och skolledare.
  • Ett gemensamt undersökande arbetssätt som utmanar tänkande och praktik.
  • Ett pedagogiskt ledarskap.

Dessa tre grundförutsättningar befinner sig i ett hav av barriärer som måste rivas ner. Vi har som människor en omedveten benägenhet att inte vara öppna för att på djupet lära nytt, i energisparande syfte tar vi gärna genvägar. För att kunna uppnå verkligt professionellt lärande krävs en stor medvetenhet om de barriärer som vi sätter upp och det kräver ett avsiktligt möjliggörande.

I boken går författarna igenom ett antal olika biaser och förklarar vad de innebär och hur de ställer sig i vägen för vårt djupare lärande. Underlåtenhetsbiasen gör att vi istället för agera hellre inte gör något, bekräftelsebiasen gör att vi hellre söker bekräftelse på det vi redan vet istället för att utmana vårt tänkande, för att nämna ett par av de hinder som finns att möta.

När de hinder som kan finnas för vårt djupare lärande har presenterats ger sig författarna i kast med att presentera möjliga lösningar för att nå som de uttrycker det ”avsiktliga avbrott”. Att de biaser som råder bryts av. Det kan handla om saker som att använda ett tydligt protokoll som kan tvinga personer att göra det som de självmant inte gjort, exempelvis skilja på person och praktik. Det kan även handla om att alltid se till att formulera sina praktikproblem som frågor vilket skapar en större nyfikenhet som i sin tur skapar ökad motivation som leder till fördjupat lärande.

Boken kan varmt rekommenderas inte bara till dem som leder olika former av professionellt lärande utan till alla som på något sätt deltar i kollegialt lärande. Den skapar en medvetenhet om vad det är som kan hindra att skolutvecklingsarbete når ut i klassrumspraktik samtidigt som den ger verktyg att kunna möta det motstånd till förändring som vi alla bär inom oss.

Hur går det?

På tisdagen regeringens presskonferens om rekommendationen att stänga gymnasieskolor, onsdag kommer eleverna in för att hämta sitt material och på torsdagen var distansundervisning och fjärrundervisning igång i skarpt läge. Sällan har väl en omställning i skolvärlden skett så dramatiskt. Det första steget i John Kotters förändringsteori infann sig omedelbart – känslan av akut läge och att förändring måste göras nu.

Vi bestämde oss för att nära följa denna förändring och redan under fredagen gå ut med ett Google formulär där vi fångade lärare, rektorers och övriga personals upplevelse av att gå över till undervisning online. Nedan redovisar vi en del punkter som framträder i de svar som kom in.

Magnus Karlsson, kemilärare, uppkopplad med sin klass.

Väl förberedda
Lärare anger att de trots en snabb omställning känner att de är väl förberedda genom att det har gjorts en rejäl satsning på digital kompetens inom gymnasieförbundet.

Tack vare den stora satsning som gjorts på digitaliseringen i förbundet har vi en stor fördel. Vi är pålästa, inkörda och orädda att testa. Det kommer hjälpa våra elever.”

”Fanns uppenbart en handlingsberedskap och den höga digitala kompetensen hos vår personal märks nu tydligt.”

”Efter en dags undervisning non-stop igår känner jag att detta fixar vi!”

Inspirerande utmaning
I den snabba omställning som sker hittar lärare inspirerande utmaning. De händer något nytt som kräver ny idéer och sätt att bedriva undervisning.

”Spännande och utmanande på alla sätt. Jag tycker det varit/ är så lärorikt och blivit ”taggad” på uppgiften med lite extra stress.”

”Känns ovant, spännande och lite äventyrligt” ”kul utmaning för mig som lärare vilket ger stimulans.”

”Det är spännande och man ställs inför helt nya situationer och måste lära sig nya saker snabbt. Jag tycker att det är roligt.”

Stöttning och kollegialt lärande
Vikten av att det i organisationen finns ett tydligt pedagogiskt stöd kring digitaliseringen framhålls. Vi skapade en sida på vår site här som stöttning samt att vi skapade ett Google Classroom för all personal där vi lägger in resurser, berättar om erfarenheter samt följer upp arbetet. Den andra formen av stöttning sker genom det kollegiala samarbetet och kollegiala lärandet som som nu ses som helt nödvändigt. Många lärare framhåller att ett stort engagemang i att hjälpa varandra.

”IKT-pedagogerna är OUMBÄRLIGA nu.”

”Kollegialt lärande så det smäller om det!”

”Alla ställer upp och har ett positivt mind set. Vi hjälps åt och hittills är det mest lovande.”

Stress och oro
Den snabba omställning gör en del lärare stressade och det finns en oro kring hur eleverna ska klara sin skolgång på distans.

”Det har varit stressande och oerhört intensivt med många tankar kring ”HUR”?

”..men det finns en oro hos elever både för att klara av skolgången utan den struktur/stöd som finns i fysisk skola, och även kring t.ex. att tappa sin sociala samvaro..”

Saknad av klassrummets dynamik
Lärare uppger att det finns en dimension som går förlorad när undervisning sker online. Mötet med eleverna får inte samma dynamik som när undervisningen sker i det fysiska klassrummet.

”Mina spontana tankar efter första dagen är att det kommer vara oerhört tomt utan den sociala kontakten. Mötet med eleverna ger oerhört mycket energi.”

”Jag får mer energi av eleverna när jag möter dem på riktigt och jag rör mig mycket mer i klassrummet.”

”Google Meet i alla ära, men börjar redan sakna de personliga mötena.”

Det kan även noteras att elevnärvaron generellt har ökat. Självklart är det ett extremt litet underlag för att dra några stora växlar på det. Två iakttagelse kan i alla falla göras. Den första att tekniken har inte varit ett problem för att eleverna ska infinna sig på lektion. Den andra iakttagelsen är att det ur ett elevperspektiv kan vara så att det finns ett nyhetens behag i detta sätt att gå i skola och att det blir en något lägre tröskel att ta sig till en digital lektion.

Den sista frågan i enkäten vara att beskriva sina tankar med ett enda ord och nedan kan du se resultat i form av ett ordmoln.

Även om det här är en undersökning som genomförts nästan direkt efter omställningen till distansundervisning och fjärrundervisning finns det några intressanta saker det går att tänka lite kring. Det finns en linje i det som vissa lärare beskriver där de ha fått en rejäl utmaning som är inspirerande och skapar motivation, det finns en stöttande struktur i förändringen, kollegor blir resurser i varandras lärande. Detta sammantaget har lett till en brant inlärningskurva. Vad som egentligen beskrivs är helt enkelt en variant av god undervisning. Hur ger vi eleverna samma känsla av utmaning, stöd, motivation o s v? En tanke att ta med från egna erfarenheter.

Ur ett ledningsperspektiv blir det viktigt att se hur det går att stärka det som är positivt och jobba med det som upplevs som negativa inslag. Två sedan faktorer som förmodligen hänger intimt samman med varandra bör tänkas på. Den ena är att uppmärksamma den negativa stress som kan uppkomma. Stress känner nog de flesta och det behöver ju inte vara negativt i sig. Den andra delen är att från ledningshåll stenhårt ge förutsättningar för och stötta det kollegiala lärandet. Vi är i en situation där vi kommer att vara enormt beroende av varandras stöd och kreativa tänkande.

Vi återkommer med röster från verksamheten när det gäller distansundervisning och fjärrundervisning.

Motorväg och svampstigar

”Man kan se det som att det finns en motorväg och svampstigar”, sa min före detta chef när vi skulle ta klivet in i en digitaliserad undervisning. Vi får gå tillbaka till 2012 då jag för första gången hörde denna metafor.

Bild Pixabay

Under de senaste dagarna har de här orden återvänt till mig med en kristallklar tydlighet i samband med den extremt snabba omställning som vi nu gör i övergången till distansundervisning och fjärrundervisning. Vi måste inom vår organisation ha ett digitalt ekosystem som alla känner sig bekväma med och där lärare snabbt kan komma framåt, en motorväg. När jag kör denna motorväg som lärare ska jag också känna att jag kan få support längs vägen. Motorvägen är trygg jag hittar lätt och jag vet att jag får stöttning. Inom vår organisation måste vi bestämma oss för hur vår motorväg ska se ut. Hur ska vi plocka samman det digitala ekosystem som tar oss fram på ett bra sätt och fyller funktioner som vi behöver i undervisning?

Svaret som vi har inom Kalmarsunds gymnasieförbund i detta sammanhang består av tre komponenter. Google Classroom som blir det digitala klassrummet som står för strukturen och det pedagogiska arbetsflödet. I samband med att undervisningen blir online är just struktur och tydlighet nyckelfaktorer för elevers lärande. Nästa komponent är WeVideo som är vårt val av webbaserad lösning för inspelning och redigering av film och ljud. Lärare och elever behöver ha en enkel tillgång till dessa verktyg för instruktionsfilmer och redovisningar. Den sista och tredje komponenten är Hangouts Meet. Det är en tjänst som blivit hetare än någonsin nu för att kunna driva fjärrundervising. Till dessa huvudkomponenter behöver vi sedan lägga verktyg som ger ett tillgängligt lärande för alla elever. Du hittar mer om vår tankar kring motorvägen och hur den stöttas här.

Bild Pixabay

Men om man då tycker att motorvägen är lite tråkig och kanske saknar en del saker som man vill uppleva? Då kan det vara så att en promenad ut på svampstigar skulle var mer upplyftande och kreativt. Är det fel att leta andra vägar än motorvägen? Absolut inte. Om jag har en god förmåga att orientera mig i skogen. Om jag har god kännedom om svampar, och inte råkar plocka med mig en giftig hem, så kan en sådan promenad vara fantastiskt upplyftande. Men kunskapen och förmågan att vara mer självständig blir då viktig. I det digitala ekosystem som beskrivs som motorvägen ovan kommer det alltid att finnas önskemål om andra lite finurliga funktioner. Självklar ska möjligheter utforskas, men vi måste våga prioritera en gemensam väg så att vi inte springer på alla bollar.

Redan nu känns det otroligt bra att motorvägen, det digitala ekosystemet, finns på plats. Att lärare har en hög kompetens när det gäller användningen. Den digitala kompetensen har under lång tid varit ett prioriterat område. Det kollegiala lärande har även det en framträdande plats. Det gör att vi väldigt fort kan sätta fokus på det som är viktigt på riktigt, pedagogiken och didaktiken. Vår gemensamma kraft dräneras inte av att hitta nya tekniska lösningar. Att bedriva undervisning i ny form kräver att vi tydligt besvarar de didaktiska frågorna som är kopplade till undervisningen. Svaret på frågan hur kommer i många fall se annorlunda ut idag än vad det gjorde igår. Vi behöver även se till relationsbygget och hur vi ger eleverna en trygg, motiverande och utmanande undervisning i denna nya skepnad.

Sedan hoppas vi att de som ger sig ut på svampstigarna kommer hem från skogen med massor av nya kreativa lösningar som vi aldrig sett innan. Allt till gagn för elevernas lärande.

Professionsprogrammet är igång

Vill du reflektera över din praktik, dokumentera din yrkesskicklighet och få dokumentationen bedömd i syfte för att påvisa förstelärarkvalifikationer? Då är professionsprogrammet något för dig. Frågan skickades ut i verksamheten och ett antal lärare svarade ja. 

Innan professionprogrammet drog igång var det väldigt inspirerande att sitta på en av våra skolor och höra en kollega säga till en annan ”Grattis till professionsprogrammet”. Det pekar på att det här är viktigt.

Måndag 9 mars gick startskottet för professionsprogrammet för lärare inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Lärare som sökt till detta program samlades i konferenslokal Slottet på förbundskontoret. Även rektorer slöt upp och upplevde detta startskott. Vi började med att stämma av förväntansbilder och kunde konstatera att bärande tankar är pedagogik, utveckling, kollegialt och utmaning.

Verksamhetschef Stefan Regebro och undertecknad gick igenom syfte och upplägg för professionsprogrammet. Lektorer Daniel Åkerblom och Gunilla Berg Christofferssen tog upp grunder i den argumenterande text som ska skrivas av deltagarna.

Under eftermiddagens pass tilldelades alla en professionspartner och tillsammans började reflektionen kring läraryrket. Under programmets gång kommer det kollegiala lärande vara en viktig komponent. Förutom att lärare ska bevisa yrkesskicklighet genom bland annat skrivande av argumenterande text och lektionsobservationer, kommer kollegiala processer stödja lärares reflektion och praktik i undervisningen.

Programmet kommer att fortgå fram till höstlovet och vi kommer säkert att få anledning att återvända till det här på bloggen.

Tack till kollegan Dominika Svensson för både bilder och god feedback vid detta tillfälle.

 

Skolbesök Wingfield Primary School

Som en del av Prepare to Evolve, BETT 2020 ingick möjligheten att välja ett besök på en skola i London. Mitt val föll på Wingfield Primary School. En skola med elever från fyra år upp till tolv år. Wingfield Primary School har under sex år gjort en resa från att vara en skola som haft väldigt dåliga studieresultat bland sina elever till att idag tillhöra de 20 procent bästa skolorna i England. Något som rektor Ross Silcock med stolthet berättar när vi gör en rundvandring.

På frågan vilka nyckelfaktorer han ser till denna utveckling framhåller han framför allt två stycken. Den första är vikten av att sätta fokus på undervisningen. Det är det som händer klassrummet som spelar roll. När vi går runt i skolan är detta något som är tydligt visualiserat. I alla klassrum finns en enhetligt uppbyggd fysisk lärmiljö. Skolan ser lärmiljön som otroligt viktig eller för att uttrycka det med Ross ord ”The learning environment is a silent teacher”. Vissa element ska finnas i alla klassrum, exempelvis en vägg för matematik en för engelska, en plats för läsande. Det finns även bilder uppsatta som visar på lärares aktionsforskning som varit en del i ett kollegialt lärande. Den andra nyckelfaktor som Ross framhåller är att medvetet jobba med relationer. Relationer mellan alla på skolan. Ross visar ett tydligt exempel på detta när vi går från klass till klass där han kan tilltala alla elever vi möter med namn. Som en ”hjälp”” i sin förändringsresa fick Wingfield Primary School en helt ny skolbyggnad som togs i bruk 2017. Den gamla skolan revs i samband med en upprustning av hela området där skolan ligger. Mängder av bostäder revs och nya byggdes upp i ett tioårsprojekt.

När det gäller användande av den digitala tekniken i undervisningen finns det en uttalad vision på skolan att den ska vara en naturlig del i elevernas lärande. Även när det gällde användande av digital teknik som förstärkare i undervisningen fanns det en väl genomarbetat gemensam strategi som syntes i varje klassrum.

Jag har tidigare besökt skolor i England där man har gjort en rejäl förbättring när det gäller elevernas resultat, exempelvis Bohunt School som du kan läsa om här. Det finns några gemensamma saker för att förklara varför dess skolor har lyckats. Det finns en ledning som mycket tydligt sätter fokus på undervisningen och elevernas lärande. Det är här förändringen ska göras och för att få ett annat resultat måste insikten finnas att undervisningen måste ändras. Att bygga väl fungerande strukturer för kollegialt lärande är en annan viktig komponent. Väsentlig är att jobba gemensamt för att skapa ett gemensamt språk kring undervisningen. Digital teknik används på ett klokt sätt för att förstärka de lärandemål som ska uppnås. En förändringsresa kan även vara tuff och den passar inte alla, vissa väljer att kliva av. Avslutningsvis finns ytterligare en gemensam faktor och det är att det tar tid att förändra någonstans mellan fem och sju år för att se en vision ta form i praktik.

Bättre tillsammans

Bättre tillsammans är ett kollegialt utvecklingsarbete på Jenny Nyströmsskolan som satt sikte på det undervisningsnära sammanhanget.

Hösten 2018 genomförde och dokumenterade SYL (Särskilt yrkesskickliga lärare) på 46 lektionsobservationer hos lärarkollegor. Det gjordes i syfte att skapa en nulägesbeskrivning av undervisningen på skolan.

Observationerna gjordes med fyra områden i fokus: Formativt arbetssätt, inkludering, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och digitalisering. Det fanns även frågeställningar kring vad observatörer såg som extra intressant och vad de önskat se mer av. En kort sammanfattning av resultatet är att det framkom att det fanns ett stort engagemang och kunskap hos lärarna. Dessutom önskades ökad elevaktivitet under lektioner.

Lärares lektionsobservationer kompletterades senare med fokussamtal som genomfördes med elever från samtliga klasser i årskurs två på Jenny Nyströmsskolan. Sammanställningen från dessa samtal belyste fyra områden: Lärares kompetens, lärares ledarskap, elevers delaktighet och helhetsbild av undervisning. Det som tydligast framträdde i samtal med eleverna är vikten av att ha en varierad undervisning.

Resultat har sedan legat till grund för den kollegiala lärandeprocessen som fått benämningen Bättre tillsammans. Lärare har valt fokusområde där de vill utveckla sin undervisning. Arbetet har genomförts i ämnesgrupper och det har letts av SYL som inte har tillhört ämneslaget. Digitala möjligheter har nyttjas på olika sätt. Ett tydligt exempel på detta är att varje lärare har till gruppen tagit med sig en videoinspelning som visar på en undervisningssituation kopplad till det fokusområde som läraren har valt. Vid visning av video har lärare gett varandra feedback för att ytterligare kunna utveckla sin undervisning. Resultat från lärares arbete med olika fokusområden dokumenteras och sammanställs och används som en utgångspunkt i fortsatt utvecklingsarbete på Jenny Nyströmsskolan.

I filmen nedan redovisar en sammanställning av individuell dokumentation som lärare skrev 30 april 2019. Det är tydligt att Bättre tillsammans har fått konkreta resultat i klassrummen och att det har gett lärare goda möjligheter att reflektera kring sin undervisning, inte minst tillsammans med kollegor.

Jenny Nyström bloggar

Den där känslan att vara på en skola och se hur mycket bra som händer och önska att många fler kunde ta del av det. Ja då för man väl försöka göra det synligt på något sätt. Att synliggöra god pedagogik i undervisning kan vara en stark väg till inspiration och utveckling. Synliggörandet underlättas enormt av de digitala möjligheter som står oss till buds. Valet blev att starta en blogg kring digitaliseringen på Jenny Nyströmsskolan. Innan vi gick i skarpt läge sammanfattades den nystartade bloggens syfte i tre punkter:

  • Att synliggöra lärares undervisning där digitala verktyg fungerar som förstärkande i ett pedagogiskt och didaktiskt perspektiv.
  • Att få en spridning av praktik om hur digitaliseringen i undervisningen kan fungera som en positiv faktor för elevers kunskapsutveckling.
  • Bloggen blir en form av modellering av hur publicering kan användas i undervisningen

Veckans bloggare får följande ”uppdrag”: Du som “Veckans bloggare” väljer en pedagogisk eller didaktisk utgångspunkt för ditt inlägg. Beskriv vad du vill uppnå i undervisningen. Exempelvis, feedback till elever, kamratrespons, tydliggörande av mål, lässtrategier, reflektion hos elever, synliggörande av elevers lärande, kommunikation … ja listan kan bli hur lång som helst. Gör också en beskrivning av hur du/eleverna använder digitala verktyg för att förstärka det som ni vill uppnå i undervisningen. 

Bloggen har varit igång ett tag och fått ett positivt bemötande bland personal och nu är förhoppningen att fler kan hitta inspiration till sin undervisning på Jenny Nyström bloggar.

Du hittar bloggen Jenny Nyström bloggar HÄR

(Tack till Malin Frykman som väckte tanken)

Veckans tips – ”Om programmering”

Från och med 1 juli 2018 ska ändringar i läroplaner för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen börja tillämpas. Vi har tidigare skrivit om förändringarna och du kan läsa det HÄR.

Skolverket har nu kommit ut med en webbkurs ”Om programmering”. Kursen ska fungera som en introduktion till vad programmering är, hur det påverkar samhället och individen och hur den platsar in i de förändrade läroplanerna. Kursen är uppdelad i 8 delar där man själv kan bestämma i vilken ordning man tar delarna och i vilket tempo man går igenom kursen. Man kan läsa kursen ensam, men det bästa är om man gör det i en grupp för att kunna diskutera olika frågeställningar i kursen.

Kursen erbjuder information om programmering, filmer från undervisningen i olika skolformer där programmering tillämpas och filmer där Skolverket förklarar vad förändringarna betyder. Man får även möjlighet att testa på programmering på olika sätt.

Kursen är riktad till alla pedagoger. Är du intresserad av kursen kan du hitta den HÄR.

Undervisning med digital förstärkning – uppföljning

15 mars var en halvdag avsatt inom förbundet för att följa upp kompetensutvecklingen Undervisning med digital förstärkning som vi tidigare skrivit om här på bloggen. Vid detta andra tillfälle satte vi fokus på att jobba med kollegial feedback.

Inledningsvis fick alla lärare en stund för egen reflektion och formulera sina tankar kring det område i sin undervisning som de valt att speciellt utveckla. Därefter skedde redovisningar i mindre grupper och det gavs tillfälle till att ge och få feedback på sina tankar. Gruppen presenterade sedan sina upplevelser att jobba med kollegialt lärande i form av kortare filmer. Som avslutning formulerade varje lärare sitt nästa steg. Om du vill ha mer utförlig information av upplägget hittar du det här.

UMDF 15:3 1

Rektorerna inom förbundet arbetade vidare med Formativt ledarskap under ledning av Anders Holmgren. Även här var feedbacken en viktigt del när rektorer redovisade sina verksamhetsbesök som gjorts hos varandra. De har besökt lektioner, samtalat med elever och deltagit på andra skolledningars möten.

10 maj är sista tillfället både för lärares och rektorers kompetensutveckling om Undervisning med digital förstärkning och Formativt ledarskap.

Framtidens lärande och Guldtrappan

11 – 12 oktober arrangerades Framtidens lärande av DIU i Münchenbryggeriet, Stockholm. Konferensens syfte är att skapa en mötesplats för en stor bredd av representanter för skolan och med siktet inställt på skolutveckling med digitala förtecken. Programmet bjöd på en ganska stor blandning från scen. Det handlade om digitala nycklar för nyanlända elever (Hulya Basaran och Jenny Edvarssson), även Ebba Östlin pratade om integration och digitala nycklar. Ann Helenius, IT-direktör Stockholms stad, pratade om Stockholms målsättning att blir världens smartaste stad. I det arbetet förvandlar digitaliseringen allt och det gav ett väldigt spännande perspektiv på vilket samhälle det egentligen är som vi utbildar våra elever till. Andreas Ryve tillsammans med Per Kornhall pratade om återerövring av professionskunskapen och ämnesdidaktikens renässans. De var helt överens om att matematikundervisningen måste förändras i grunden utifrån hur det generellt ser ut idag. Även här kommer digitala verktyg att spela en stor roll. Vi fick även möjlighet att ta del av norska erfarenheter kring digitalisering av prov genom Truls Bøhm.

Eftersom Kalmarsunds gymnasieförbund var en av de huvudmän i Sverige som tilldelats kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 åkte förbundet dit med en ganska stor delegation. Våra representanter fick möjligheten att tillsammans med övriga kommuner dela med sig av sina erfarenheter genom panelsamtal, seminarier och inspirationsmöten.

dsc_0242_1

”Digitalisering – Från rektor till elev”

En grupp som fick speciellt genomslag under Framtidens lärande var våra Digitala Coacher som väckte stor nyfikenhet bland konferensens deltagare. Ett tecken på hur viktigt det är att ta med elever i olika former av skolutvecklingsarbete. Andra delar som uppmärksammades var styrkedjan som finns inom förbundet och den digitala agendan som strategiskt dokument.

dsc_0403_1

Digitala Coacher Molly och Oliver deltar i panelsamtal

dsc_0331_1

Utdelning av Guldtrappan 2016. I mitten förbundschef Kalmarsunds gymnasieförbund Joachim Håkansson

Det var en bra blandning av de olika kommunernas program och det innebar att det fanns mycket intressant att ta del av. Det jag tar med mig är bland annat Simrishamns arbete med delar-kultur, där de poängterade vikten av att skapa ett klimat som gör att det blir mer självklart att dela med sig. Linköping hade ett inspirationsmöte om synliggörande av lärande och inkludering i gymnasiesärskolan som var enormt inspirerande. De kunde visa på konkret arbete med synliggörandet av elevernas lärande där digitala verktyg spelade en avgörande roll. Sundsvall beskrev sin organisation för nätverk och kompetensutveckling för att nå likvärdighet i användandet av digitala verktyg i undervisningen. Sammantaget ser jag att det sker mycket bra arbete kring digitaliseringen både inom Kalmarsunds gymnasieförbund och på en nationell nivå. Den utveckling som jag ser komma framöver är att hitta mer fasta strukturer för sådant som kollegialt lärande för lärare och strategier för digitaliseringen i skolan.

Som avslutning på hela konferensen konstaterade Peter Becker från scenen att Framtidens lärande redan är här och att nästa konferens i DIUs regi kommer att heta Samtidens lärande.