Etikettarkiv: Kollegialt lärande

Hur går det?

På tisdagen regeringens presskonferens om rekommendationen att stänga gymnasieskolor, onsdag kommer eleverna in för att hämta sitt material och på torsdagen var distansundervisning och fjärrundervisning igång i skarpt läge. Sällan har väl en omställning i skolvärlden skett så dramatiskt. Det första steget i John Kotters förändringsteori infann sig omedelbart – känslan av akut läge och att förändring måste göras nu.

Vi bestämde oss för att nära följa denna förändring och redan under fredagen gå ut med ett Google formulär där vi fångade lärare, rektorers och övriga personals upplevelse av att gå över till undervisning online. Nedan redovisar vi en del punkter som framträder i de svar som kom in.

Magnus Karlsson, kemilärare, uppkopplad med sin klass.

Väl förberedda
Lärare anger att de trots en snabb omställning känner att de är väl förberedda genom att det har gjorts en rejäl satsning på digital kompetens inom gymnasieförbundet.

Tack vare den stora satsning som gjorts på digitaliseringen i förbundet har vi en stor fördel. Vi är pålästa, inkörda och orädda att testa. Det kommer hjälpa våra elever.”

”Fanns uppenbart en handlingsberedskap och den höga digitala kompetensen hos vår personal märks nu tydligt.”

”Efter en dags undervisning non-stop igår känner jag att detta fixar vi!”

Inspirerande utmaning
I den snabba omställning som sker hittar lärare inspirerande utmaning. De händer något nytt som kräver ny idéer och sätt att bedriva undervisning.

”Spännande och utmanande på alla sätt. Jag tycker det varit/ är så lärorikt och blivit ”taggad” på uppgiften med lite extra stress.”

”Känns ovant, spännande och lite äventyrligt” ”kul utmaning för mig som lärare vilket ger stimulans.”

”Det är spännande och man ställs inför helt nya situationer och måste lära sig nya saker snabbt. Jag tycker att det är roligt.”

Stöttning och kollegialt lärande
Vikten av att det i organisationen finns ett tydligt pedagogiskt stöd kring digitaliseringen framhålls. Vi skapade en sida på vår site här som stöttning samt att vi skapade ett Google Classroom för all personal där vi lägger in resurser, berättar om erfarenheter samt följer upp arbetet. Den andra formen av stöttning sker genom det kollegiala samarbetet och kollegiala lärandet som som nu ses som helt nödvändigt. Många lärare framhåller att ett stort engagemang i att hjälpa varandra.

”IKT-pedagogerna är OUMBÄRLIGA nu.”

”Kollegialt lärande så det smäller om det!”

”Alla ställer upp och har ett positivt mind set. Vi hjälps åt och hittills är det mest lovande.”

Stress och oro
Den snabba omställning gör en del lärare stressade och det finns en oro kring hur eleverna ska klara sin skolgång på distans.

”Det har varit stressande och oerhört intensivt med många tankar kring ”HUR”?

”..men det finns en oro hos elever både för att klara av skolgången utan den struktur/stöd som finns i fysisk skola, och även kring t.ex. att tappa sin sociala samvaro..”

Saknad av klassrummets dynamik
Lärare uppger att det finns en dimension som går förlorad när undervisning sker online. Mötet med eleverna får inte samma dynamik som när undervisningen sker i det fysiska klassrummet.

”Mina spontana tankar efter första dagen är att det kommer vara oerhört tomt utan den sociala kontakten. Mötet med eleverna ger oerhört mycket energi.”

”Jag får mer energi av eleverna när jag möter dem på riktigt och jag rör mig mycket mer i klassrummet.”

”Google Meet i alla ära, men börjar redan sakna de personliga mötena.”

Det kan även noteras att elevnärvaron generellt har ökat. Självklart är det ett extremt litet underlag för att dra några stora växlar på det. Två iakttagelse kan i alla falla göras. Den första att tekniken har inte varit ett problem för att eleverna ska infinna sig på lektion. Den andra iakttagelsen är att det ur ett elevperspektiv kan vara så att det finns ett nyhetens behag i detta sätt att gå i skola och att det blir en något lägre tröskel att ta sig till en digital lektion.

Den sista frågan i enkäten vara att beskriva sina tankar med ett enda ord och nedan kan du se resultat i form av ett ordmoln.

Även om det här är en undersökning som genomförts nästan direkt efter omställningen till distansundervisning och fjärrundervisning finns det några intressanta saker det går att tänka lite kring. Det finns en linje i det som vissa lärare beskriver där de ha fått en rejäl utmaning som är inspirerande och skapar motivation, det finns en stöttande struktur i förändringen, kollegor blir resurser i varandras lärande. Detta sammantaget har lett till en brant inlärningskurva. Vad som egentligen beskrivs är helt enkelt en variant av god undervisning. Hur ger vi eleverna samma känsla av utmaning, stöd, motivation o s v? En tanke att ta med från egna erfarenheter.

Ur ett ledningsperspektiv blir det viktigt att se hur det går att stärka det som är positivt och jobba med det som upplevs som negativa inslag. Två sedan faktorer som förmodligen hänger intimt samman med varandra bör tänkas på. Den ena är att uppmärksamma den negativa stress som kan uppkomma. Stress känner nog de flesta och det behöver ju inte vara negativt i sig. Den andra delen är att från ledningshåll stenhårt ge förutsättningar för och stötta det kollegiala lärandet. Vi är i en situation där vi kommer att vara enormt beroende av varandras stöd och kreativa tänkande.

Vi återkommer med röster från verksamheten när det gäller distansundervisning och fjärrundervisning.

Motorväg och svampstigar

”Man kan se det som att det finns en motorväg och svampstigar”, sa min före detta chef när vi skulle ta klivet in i en digitaliserad undervisning. Vi får gå tillbaka till 2012 då jag för första gången hörde denna metafor.

Bild Pixabay

Under de senaste dagarna har de här orden återvänt till mig med en kristallklar tydlighet i samband med den extremt snabba omställning som vi nu gör i övergången till distansundervisning och fjärrundervisning. Vi måste inom vår organisation har ett digitalt ekosystem som alla känner sig bekväma med och där lärare snabbt kan komma framåt, en motorväg. När jag kör denna motorväg som lärare ska jag också känna att jag kan få support längs vägen. Motorvägen är trygg jag hittar lätt och jag vet att jag får stöttning. Inom vår organisation måste vi bestämma oss för hur vår motorväg ska se ut. Hur ska vi plocka samman det digitala ekosystem som tar oss fram på ett bra sätt och fyller funktioner som vi behöver i undervisning?

Svaret som vi har inom Kalmarsunds gymnasieförbund i detta sammanhang består av tre komponenter. Google Classroom som blir det digitala klassrummet som står för strukturen och det pedagogiska arbetsflödet. I samband med att undervisningen blir online är just struktur och tydlighet nyckelfaktorer för elevers lärande. Nästa komponent är WeVideo som är vårt val av webbaserad lösning för inspelning och redigering av film och ljud. Lärare och elever behöver ha en enkel tillgång till dessa verktyg för instruktionsfilmer och redovisningar. Den sista och tredje komponenten är Hangouts Meet. Det är en tjänst som blivit hetare än någonsin nu för att kunna driva fjärrundervising. Till dessa huvudkomponenter behöver vi sedan lägga verktyg som ger ett tillgängligt lärande för alla elever. Du hittar mer om vår tankar kring motorvägen och hur den stöttas här.

Bild Pixabay

Men om man då tycker att motorvägen är lite tråkig och kanske saknar en del saker som man vill uppleva? Då kan det vara så att en promenad ut på svampstigar skulle var mer upplyftande och kreativt. Är det fel att leta andra vägar än motorvägen? Absolut inte. Om jag har en god förmåga att orientera mig i skogen. Om jag har god kännedom om svampar, och inte råkar plocka med mig en giftig hem, så kan en sådan promenad vara fantastiskt upplyftande. Man kunskapen och förmågan att vara mer självständig blir då viktig. I det digitala ekosystem som beskrivs som motorvägen ovan kommer det alltid att finnas önskemål om andra lite finurliga funktioner. Självklar ska möjligheter utforskas, men vi måste våga prioritera en gemensam väg så att vi inte springer på alla bollar.

Redan nu känns det otroligt bra att motorvägen, det digitala ekosystemet, finns på plats. Att lärare har en hög kompetens när det gäller användningen. Den digitala kompetensen har under lång tid varit ett prioriterat område. Det kollegiala lärande har även det en framträdande plats. Det gör att vi väldigt fort kan sätta fokus på det som är viktigt på riktigt, pedagogiken och didaktiken. Vår gemensamma kraft dräneras inte av att hitta nya tekniska lösningar. Att bedriva undervisning i ny form kräver att vi tydligt besvarar de didaktiska frågorna som är kopplade till undervisningen. Svaret på frågan hur kommer i många fall se annorlunda ut idag än vad det gjorde igår. Vi behöver även se till relationsbygget och hur vi ger eleverna en trygg, motiverande och utmanande undervisning i denna nya skepnad.

Sedan hoppas vi att de som ger sig ut på svampstigarna kommer hem från skogen med massor av nya kreativa lösningar som vi aldrig sett innan. Allt till gagn för elevernas lärande.

Professionsprogrammet är igång

Vill du reflektera över din praktik, dokumentera din yrkesskicklighet och få dokumentationen bedömd i syfte för att påvisa förstelärarkvalifikationer? Då är professionsprogrammet något för dig. Frågan skickades ut i verksamheten och ett antal lärare svarade ja. 

Innan professionprogrammet drog igång var det väldigt inspirerande att sitta på en av våra skolor och höra en kollega säga till en annan ”Grattis till professionsprogrammet”. Det pekar på att det här är viktigt.

Måndag 9 mars gick startskottet för professionsprogrammet för lärare inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Lärare som sökt till detta program samlades i konferenslokal Slottet på förbundskontoret. Även rektorer slöt upp och upplevde detta startskott. Vi började med att stämma av förväntansbilder och kunde konstatera att bärande tankar är pedagogik, utveckling, kollegialt och utmaning.

Verksamhetschef Stefan Regebro och undertecknad gick igenom syfte och upplägg för professionsprogrammet. Lektorer Daniel Åkerblom och Gunilla Berg Christofferssen tog upp grunder i den argumenterande text som ska skrivas av deltagarna.

Under eftermiddagens pass tilldelades alla en professionspartner och tillsammans började reflektionen kring läraryrket. Under programmets gång kommer det kollegiala lärande vara en viktig komponent. Förutom att lärare ska bevisa yrkesskicklighet genom bland annat skrivande av argumenterande text och lektionsobservationer, kommer kollegiala processer stödja lärares reflektion och praktik i undervisningen.

Programmet kommer att fortgå fram till höstlovet och vi kommer säkert att få anledning att återvända till det här på bloggen.

Tack till kollegan Dominika Svensson för både bilder och god feedback vid detta tillfälle.

 

Skolbesök Wingfield Primary School

Som en del av Prepare to Evolve, BETT 2020 ingick möjligheten att välja ett besök på en skola i London. Mitt val föll på Wingfield Primary School. En skola med elever från fyra år upp till tolv år. Wingfield Primary School har under sex år gjort en resa från att vara en skola som haft väldigt dåliga studieresultat bland sina elever till att idag tillhöra de 20 procent bästa skolorna i England. Något som rektor Ross Silcock med stolthet berättar när vi gör en rundvandring.

På frågan vilka nyckelfaktorer han ser till denna utveckling framhåller han framför allt två stycken. Den första är vikten av att sätta fokus på undervisningen. Det är det som händer klassrummet som spelar roll. När vi går runt i skolan är detta något som är tydligt visualiserat. I alla klassrum finns en enhetligt uppbyggd fysisk lärmiljö. Skolan ser lärmiljön som otroligt viktig eller för att uttrycka det med Ross ord ”The learning environment is a silent teacher”. Vissa element ska finnas i alla klassrum, exempelvis en vägg för matematik en för engelska, en plats för läsande. Det finns även bilder uppsatta som visar på lärares aktionsforskning som varit en del i ett kollegialt lärande. Den andra nyckelfaktor som Ross framhåller är att medvetet jobba med relationer. Relationer mellan alla på skolan. Ross visar ett tydligt exempel på detta när vi går från klass till klass där han kan tilltala alla elever vi möter med namn. Som en ”hjälp”” i sin förändringsresa fick Wingfield Primary School en helt ny skolbyggnad som togs i bruk 2017. Den gamla skolan revs i samband med en upprustning av hela området där skolan ligger. Mängder av bostäder revs och nya byggdes upp i ett tioårsprojekt.

När det gäller användande av den digitala tekniken i undervisningen finns det en uttalad vision på skolan att den ska vara en naturlig del i elevernas lärande. Även när det gällde användande av digital teknik som förstärkare i undervisningen fanns det en väl genomarbetat gemensam strategi som syntes i varje klassrum.

Jag har tidigare besökt skolor i England där man har gjort en rejäl förbättring när det gäller elevernas resultat, exempelvis Bohunt School som du kan läsa om här. Det finns några gemensamma saker för att förklara varför dess skolor har lyckats. Det finns en ledning som mycket tydligt sätter fokus på undervisningen och elevernas lärande. Det är här förändringen ska göras och för att få ett annat resultat måste insikten finnas att undervisningen måste ändras. Att bygga väl fungerande strukturer för kollegialt lärande är en annan viktig komponent. Väsentlig är att jobba gemensamt för att skapa ett gemensamt språk kring undervisningen. Digital teknik används på ett klokt sätt för att förstärka de lärandemål som ska uppnås. En förändringsresa kan även vara tuff och den passar inte alla, vissa väljer att kliva av. Avslutningsvis finns ytterligare en gemensam faktor och det är att det tar tid att förändra någonstans mellan fem och sju år för att se en vision ta form i praktik.

Bättre tillsammans

Bättre tillsammans är ett kollegialt utvecklingsarbete på Jenny Nyströmsskolan som satt sikte på det undervisningsnära sammanhanget.

Hösten 2018 genomförde och dokumenterade SYL (Särskilt yrkesskickliga lärare) på 46 lektionsobservationer hos lärarkollegor. Det gjordes i syfte att skapa en nulägesbeskrivning av undervisningen på skolan.

Observationerna gjordes med fyra områden i fokus: Formativt arbetssätt, inkludering, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och digitalisering. Det fanns även frågeställningar kring vad observatörer såg som extra intressant och vad de önskat se mer av. En kort sammanfattning av resultatet är att det framkom att det fanns ett stort engagemang och kunskap hos lärarna. Dessutom önskades ökad elevaktivitet under lektioner.

Lärares lektionsobservationer kompletterades senare med fokussamtal som genomfördes med elever från samtliga klasser i årskurs två på Jenny Nyströmsskolan. Sammanställningen från dessa samtal belyste fyra områden: Lärares kompetens, lärares ledarskap, elevers delaktighet och helhetsbild av undervisning. Det som tydligast framträdde i samtal med eleverna är vikten av att ha en varierad undervisning.

Resultat har sedan legat till grund för den kollegiala lärandeprocessen som fått benämningen Bättre tillsammans. Lärare har valt fokusområde där de vill utveckla sin undervisning. Arbetet har genomförts i ämnesgrupper och det har letts av SYL som inte har tillhört ämneslaget. Digitala möjligheter har nyttjas på olika sätt. Ett tydligt exempel på detta är att varje lärare har till gruppen tagit med sig en videoinspelning som visar på en undervisningssituation kopplad till det fokusområde som läraren har valt. Vid visning av video har lärare gett varandra feedback för att ytterligare kunna utveckla sin undervisning. Resultat från lärares arbete med olika fokusområden dokumenteras och sammanställs och används som en utgångspunkt i fortsatt utvecklingsarbete på Jenny Nyströmsskolan.

I filmen nedan redovisar en sammanställning av individuell dokumentation som lärare skrev 30 april 2019. Det är tydligt att Bättre tillsammans har fått konkreta resultat i klassrummen och att det har gett lärare goda möjligheter att reflektera kring sin undervisning, inte minst tillsammans med kollegor.

Jenny Nyström bloggar

Den där känslan att vara på en skola och se hur mycket bra som händer och önska att många fler kunde ta del av det. Ja då för man väl försöka göra det synligt på något sätt. Att synliggöra god pedagogik i undervisning kan vara en stark väg till inspiration och utveckling. Synliggörandet underlättas enormt av de digitala möjligheter som står oss till buds. Valet blev att starta en blogg kring digitaliseringen på Jenny Nyströmsskolan. Innan vi gick i skarpt läge sammanfattades den nystartade bloggens syfte i tre punkter:

  • Att synliggöra lärares undervisning där digitala verktyg fungerar som förstärkande i ett pedagogiskt och didaktiskt perspektiv.
  • Att få en spridning av praktik om hur digitaliseringen i undervisningen kan fungera som en positiv faktor för elevers kunskapsutveckling.
  • Bloggen blir en form av modellering av hur publicering kan användas i undervisningen

Veckans bloggare får följande ”uppdrag”: Du som “Veckans bloggare” väljer en pedagogisk eller didaktisk utgångspunkt för ditt inlägg. Beskriv vad du vill uppnå i undervisningen. Exempelvis, feedback till elever, kamratrespons, tydliggörande av mål, lässtrategier, reflektion hos elever, synliggörande av elevers lärande, kommunikation … ja listan kan bli hur lång som helst. Gör också en beskrivning av hur du/eleverna använder digitala verktyg för att förstärka det som ni vill uppnå i undervisningen. 

Bloggen har varit igång ett tag och fått ett positivt bemötande bland personal och nu är förhoppningen att fler kan hitta inspiration till sin undervisning på Jenny Nyström bloggar.

Du hittar bloggen Jenny Nyström bloggar HÄR

(Tack till Malin Frykman som väckte tanken)

Veckans tips – ”Om programmering”

Från och med 1 juli 2018 ska ändringar i läroplaner för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen börja tillämpas. Vi har tidigare skrivit om förändringarna och du kan läsa det HÄR.

Skolverket har nu kommit ut med en webbkurs ”Om programmering”. Kursen ska fungera som en introduktion till vad programmering är, hur det påverkar samhället och individen och hur den platsar in i de förändrade läroplanerna. Kursen är uppdelad i 8 delar där man själv kan bestämma i vilken ordning man tar delarna och i vilket tempo man går igenom kursen. Man kan läsa kursen ensam, men det bästa är om man gör det i en grupp för att kunna diskutera olika frågeställningar i kursen.

Kursen erbjuder information om programmering, filmer från undervisningen i olika skolformer där programmering tillämpas och filmer där Skolverket förklarar vad förändringarna betyder. Man får även möjlighet att testa på programmering på olika sätt.

Kursen är riktad till alla pedagoger. Är du intresserad av kursen kan du hitta den HÄR.

Undervisning med digital förstärkning – uppföljning

15 mars var en halvdag avsatt inom förbundet för att följa upp kompetensutvecklingen Undervisning med digital förstärkning som vi tidigare skrivit om här på bloggen. Vid detta andra tillfälle satte vi fokus på att jobba med kollegial feedback.

Inledningsvis fick alla lärare en stund för egen reflektion och formulera sina tankar kring det område i sin undervisning som de valt att speciellt utveckla. Därefter skedde redovisningar i mindre grupper och det gavs tillfälle till att ge och få feedback på sina tankar. Gruppen presenterade sedan sina upplevelser att jobba med kollegialt lärande i form av kortare filmer. Som avslutning formulerade varje lärare sitt nästa steg. Om du vill ha mer utförlig information av upplägget hittar du det här.

UMDF 15:3 1

Rektorerna inom förbundet arbetade vidare med Formativt ledarskap under ledning av Anders Holmgren. Även här var feedbacken en viktigt del när rektorer redovisade sina verksamhetsbesök som gjorts hos varandra. De har besökt lektioner, samtalat med elever och deltagit på andra skolledningars möten.

10 maj är sista tillfället både för lärares och rektorers kompetensutveckling om Undervisning med digital förstärkning och Formativt ledarskap.

Framtidens lärande och Guldtrappan

11 – 12 oktober arrangerades Framtidens lärande av DIU i Münchenbryggeriet, Stockholm. Konferensens syfte är att skapa en mötesplats för en stor bredd av representanter för skolan och med siktet inställt på skolutveckling med digitala förtecken. Programmet bjöd på en ganska stor blandning från scen. Det handlade om digitala nycklar för nyanlända elever (Hulya Basaran och Jenny Edvarssson), även Ebba Östlin pratade om integration och digitala nycklar. Ann Helenius, IT-direktör Stockholms stad, pratade om Stockholms målsättning att blir världens smartaste stad. I det arbetet förvandlar digitaliseringen allt och det gav ett väldigt spännande perspektiv på vilket samhälle det egentligen är som vi utbildar våra elever till. Andreas Ryve tillsammans med Per Kornhall pratade om återerövring av professionskunskapen och ämnesdidaktikens renässans. De var helt överens om att matematikundervisningen måste förändras i grunden utifrån hur det generellt ser ut idag. Även här kommer digitala verktyg att spela en stor roll. Vi fick även möjlighet att ta del av norska erfarenheter kring digitalisering av prov genom Truls Bøhm.

Eftersom Kalmarsunds gymnasieförbund var en av de huvudmän i Sverige som tilldelats kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 åkte förbundet dit med en ganska stor delegation. Våra representanter fick möjligheten att tillsammans med övriga kommuner dela med sig av sina erfarenheter genom panelsamtal, seminarier och inspirationsmöten.

dsc_0242_1

”Digitalisering – Från rektor till elev”

En grupp som fick speciellt genomslag under Framtidens lärande var våra Digitala Coacher som väckte stor nyfikenhet bland konferensens deltagare. Ett tecken på hur viktigt det är att ta med elever i olika former av skolutvecklingsarbete. Andra delar som uppmärksammades var styrkedjan som finns inom förbundet och den digitala agendan som strategiskt dokument.

dsc_0403_1

Digitala Coacher Molly och Oliver deltar i panelsamtal

dsc_0331_1

Utdelning av Guldtrappan 2016. I mitten förbundschef Kalmarsunds gymnasieförbund Joachim Håkansson

Det var en bra blandning av de olika kommunernas program och det innebar att det fanns mycket intressant att ta del av. Det jag tar med mig är bland annat Simrishamns arbete med delar-kultur, där de poängterade vikten av att skapa ett klimat som gör att det blir mer självklart att dela med sig. Linköping hade ett inspirationsmöte om synliggörande av lärande och inkludering i gymnasiesärskolan som var enormt inspirerande. De kunde visa på konkret arbete med synliggörandet av elevernas lärande där digitala verktyg spelade en avgörande roll. Sundsvall beskrev sin organisation för nätverk och kompetensutveckling för att nå likvärdighet i användandet av digitala verktyg i undervisningen. Sammantaget ser jag att det sker mycket bra arbete kring digitaliseringen både inom Kalmarsunds gymnasieförbund och på en nationell nivå. Den utveckling som jag ser komma framöver är att hitta mer fasta strukturer för sådant som kollegialt lärande för lärare och strategier för digitaliseringen i skolan.

Som avslutning på hela konferensen konstaterade Peter Becker från scenen att Framtidens lärande redan är här och att nästa konferens i DIUs regi kommer att heta Samtidens lärande.

Undervisning med digital förstärkning del 2

Undervisning med digital förstärkning, en kompetensutveckling inom  Kalmarsunds gymnasieförbund, tog sen början 26 oktober förra året och om det kan du läsa här. 16 mars var det dags för nästa fysiska träff i grupperna som skapades, digitala samarbetsytor har funnits under tiden. Ledorden för denna dag var reflektion, feedback och beprövad erfarenhet. Lärare fick först tid att enskilt reflektera över det arbete som gjorts i undervisningen. Därefter redovisade alla i gruppen och lämnade feedback till varandra. Sedan följde dokumentation av goda exempel och den beprövade erfarenheten som gruppen kommit fram till. Denna dokumentation kan du ta av på Kollegieblocket.

Skärmavbild 2016-03-16 kl. 09.03.26Några röster från dagen:

”Den har stärkt min kompetens genom att man har en grupp som man kan diskutera med. Man är intresserad att utvecklas inom samma område.”

”Att våga ta steget. Ta del av andras erfarenheter hjälper mig att se nya vägar och att våga. Vilka program man kan använda och tips på hur man kan använda dessa.”

”Jag har arbetat individuellt i mitt eget klassrum med mina egna elever. Men idag onsdag 16 mars har vi delgett varandra i gruppen massor med praktiska tips angående film. Det är mycket värdefullt att få sitta och prata med andra kollegor på det här sättet!!! Jag är sååååååååååå glad och tacksam för detta. Jag har nu lärt känna två kollegor som arbetar med samma som jag, fast på två andra skolor. Mycket insikt får vi alla. Mycket eftertanke också.”

”Gruppen har spelat störst roll i detta arbetet. Att få lyssna på kollegor gör att jag lär mig en hel del nya sätt att tänka vilket är den största vinsten med att arbeta i nya grupper.”

 

 

Inkludering på Stagneliusskolan

På Stagneliusskolan i Kalmar, en av skolorna i Kalmarsunds gymnasieförbund, har man den 11 februari ägnat en hel KPT-dag åt att jobba med inkluderande arbetssätt. På skolan finns en handlingsplan för arbete med inkludering och i den kan man läsa målet för arbetet: “Alla lärare ska medvetet arbeta inkluderande i sin undervisning”. Den självklara gruppen som får ge stöd till lärarna i detta är speciallärare och specialpedagoger, men även rektorer och IKT-pedagoger är viktiga för att ge bästa stöd för inkluderande arbetssätt.

Skärmavbild 2016-02-29 kl. 12.28.20KPT-dagen var en del av arbetet med att höja lärarnas medvetenhet om inkludering. På förmiddagen fick lärare ta del av information om varför ska man jobba inkluderande, vad skollagen, Skolverket och forskning säger. Vad är det för skillnad på integrering och inkludering? Vilka teorier finns det för att stödja inkludering i klassrummet.?Vilka kriterier krävs för att kunna säga att man jobbar inkluderande?Materialet till presentationen togs fram genom samarbete mellan rektor, speciallärare och specialpedagoger. Personligen tror jag att just samverkan mellan ledning och speciallärare och specialpedagoger är avgörande för att det inkluderande arbetssättet ska användas i klassrummet.
Efter presentationen fick arbetslag på skolan jobba tillsammans med att svara på frågor för att synliggöra hur man arbetar med inkludering idag och hur man kan göra det bättre (På siten kan du kan se frågor från dagen). En av frågorna handlade om hur kan lärare dra nytta av kompetensen hos speciallärare och specialpedagoger i klassrummet för att förbättra arbetet med inkludering. Det är lätt hänt att man som lärare tänker på speciallärare och specialpedagoger som den grupp som får ta hand om eleverna som behöver stöd, men vi glömmer ofta att de kan även hjälpa pedagogen i klassrummet, för att se vilka möjliga anpassningar eller ändringar i planeringen läraren kan göra för sina elever. Arbetslagens arbete dokumenterades i Google dokument som all personal på skolan kunde ta del av.

Skärmavbild 2016-02-29 kl. 12.34.03Efter lunch fick lärarna lite mer information om hur man praktiskt kan jobba inkluderande i klassrummet. Speciallärare med inriktning på olika ämnen (matematik och svenska) pratade om vikten av ledarskap i klassrummet. Tydlig start och avslut på lektionen, struktur, gemensamt arbete med eleverna för att skapa förståelse innan de börjar jobba med uppgiften, gemensam läsning, vikten av feedback och mycket mer togs upp och diskuterades. IKT-pedagogen avslutade genomgången med tips på digitala verktyg man kan använda för att förstärka och underlätta arbete i klassrummet. Det är dock alltid viktigt att utgå från behovet och elevgruppen. I en klass fungerar det att använda padlet för att ge eleverna möjlighet att ställa frågor under lektionen. I en annan klass får man kanske använda papper och penna. Man måste ta medvetna beslut när man väljer verktyg och metod.

Dagen avslutades med arbete i ämneslagen. Uppgiften var då att gå igenom en lektionsplanering och se den över för att se hur inkluderande den är och hur kan man göra den mer inkluderande. Ämneslagen fick använda checklistor framtagna av speciallärare/specialpedagoger som hjälp vid detta och alla lektionsplaneringar delades med all personal på skolan. Jag tror att man ofta kan få nya ideér och tips till sin undervisning genom att titta på planeringar gjorda av lärare i andra ämnen än det egna.

KPT-dagen är slut, men arbetet med inkludering fortsätter. Det är nu viktigt att jobba vidare, genom samtal i arbetslag och ämneslag, genom lektionsbesök av rektorer och speciallärare/specialpedagoger, genom att medvetet tänka på att inkludering är viktigt för alla elever.

Vill du se planering för dagen och innehåll i de olika presentationerna kan du hitta det här.

Veckans tips: Att lära av varandra och andra – sociala medier

Tänk vad mycket vi kan lära oss snabbt med hjälp av andra! I läraryrket finns det massor av andra lärare som undervisar samma kurser som du. Forskare som Hattie och Timperly talar om vikten av kollegialt lärande. Glöm inte bort att du har massor av kollegor utanför din skola. Det utvidgade kollegiet som delar sina tankar om undervisning och om skola på facebook, twitter o.s.v. Vi kan prata skola utan att begränsas av en fysisk plats.

I sociala medier kan vi ta del av andra lärares konkreta undervisningstips och mycket goda idéer. Det finns massor av material att inspireras av. En del inlägg är  tydligt kopplade till vetenskaplig forskning och i andra får du göra kopplingen på egen hand. Dessutom finns möjligheten att kommunicera med läraren som format materialet. Självklart kan du också dela med dig av dina erfarenheter och få respons av andra och därigenom sprids kompetens snabbare.

Inspireras av det utvidgade kollegiet och för med dig tankar till din arbetsplats, och forsätt att diskutera med dina kollegor!

Några tips:

Facebook

  • lärande för lärare – kompetensutveckling och kollegialt lärande
  • Helen Timperly i svensk skola
  • Bedömning i gymnasieskolan
  • Bedömning för lärande
  • GAFE Sverige
  • IKT – möjligheter och utmaningar

Twitter

@UR_pedagogerna, @itiskolan, @Korlingsord,@AnnaKaya,@webbstjärnan,@skola365

Bloggar

I´m all for it – Marie Linder, blogg om IKT-användande

barkersthlm – Daniel Barker, flippat i ma, fy

Kilskrift – Karin Brånebäck, flippat klassrum och digitala verktyg

Sara Bruuns blogg – Sara Bruun, digitala verktyg i klassrummet

Patricia Diaz – blogg om webben i undervisningen – varför och hur?

Omvärldsbloggen – Stefan Pålsson (Skolverket) – om IT i skolan

Pop Up Class på Jenny Nyströmsskolan

Med inspiration bland annat hämtad från BETT 2016 och Pop Up School genomfördes på Jenny Nyströmsskolan 11 februari en kompetensutveckling under namnet Pop Up Class. Innevarande läsår deltar en grupp av skolans lärare i en utbildning, Formativt arbetssätt med digitala verktyg, som kopplar ihop formativa lärprocesser med digitaliseringen. Denna grupp har nu kommit fram till en punkt där det är dags att applicera sina kunskaper och tillsammans arbeta fram modeller för en formativ undervisning med digital förstärkning. Detta ville vi testa att göra i samverkan med elever, en form att jobba med lärares lärande som vi anser innehåller starka utvecklingsmöjligheter.

24841410272_81302c1d48_k

Lärares planerande utifrån fem nyckelstrategier

Förmiddagen ägnades för lärarnas del åt planering utifrån en viss arbetsgång. De kickade igång ett delat dokument där deras planering gjordes. Roller fördelades inom gruppen och de inledde med att bestämma sig för vilka lärandemålen för eleverna skulle vara. Därefter använde de Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för ett formativt arbetssätt som riktlinje i sin planering. De skulle även planera in digital produktion för eleverna i sina uppgifter.

Vid lunch hände det som är riktigt spännande, eleverna anlände till skolan. Vi gjorde detta i samarbete med Vilhelm Mobergsgymnasiet där vi ”lånade in” en grupp elever. Efter en kort introduktion fick de kasta sig ut i sina klasser och sätta fokus mot lärandemålen som lärarna planerat för. En klass fick i uppgift att Rädda världen och ett gäng gav sig iväg mot bageriet för att jobba med sina lärandemål.

24663771030_be33ca3ded_k

Eleverna dokumenterade sitt arbete för att sedan analysera

Efter genomförda lektioner kom den viktiga delen av dagens övning, eleverna lämnade feedback till lärarna både muntligt och skriftligt kring den undervisning de varit med om. Hur tydliga var målen? Hur jobbade lärare med feedback för att föra lärande framåt? Detta var några av frågorna som ställdes. När lärarna sedan analyserade feedback som kom från eleverna var den väldigt värdefull och ledde vidare till bra reflektioner. En sak som framhölls från lärarnas sida var att det var väldigt positivt att eleverna som gav feedback inte var i beroendeförhållande till lärarna genom att de inte skulle betygsättas.

En av många bra diskussioner som uppstod under dagen handlade om klargörande av lärandemål i olika sammanhang. Hur lätt det kan verka, hur svårt det är och vilken avgörande betydelse det har för elevernas resultat. Viktiga frågor som togs upp är hur vi formar bra lärandemål och hur vi säkerställer att elever och lärare delar samma bild av vilka lärandemålen för undervisningen är.

Det finns massvis av lärdomar som jag tar med mig från den här dagen som jag gärna skulle vilja använda till nya liknande utbildningar. Jag ser att upplägget med en gemensam teoribild kring lärande, samplanerande lärare, genomförande med elever, feedback från elever och analys av feedback är en givande väg att jobba med lärares lärande.

Pop Up School!

Av Jörgen Florheden

Skapa en skola för en dag!

Detta var utmaning som vi, tio för varandra okända personer, fick under temat Pop Up School. Vi skulle under förmiddagen skapa en vision för vår skola och omsätta den i lärande och vid lunch skulle våra tjugo elever dyka upp, och lärandet skulle ta sin början. Riktlinjer som fanns för mål var att eleverna skulle förhålla sig till en eller flera källor samt att de skulle använda digitalt berättande.

IMG_1248

Digitalt berättande om flyktingsituationen

Det var flera utmaningar som vi ställdes inför, gruppens medlemmar hade tidigare inte träffat varandra, vi skulle under begränsad tid bygga en vision, undervisningen skulle ske på engelska. Vad gäller visionen använde vi metaforen att eleverna skulle starta en musikgrupp och nyckelorden var, kollaborativt, delaktighet och lärande. Utifrån denna vision designade vi ett lärande som tog sin utgångspunkt i utmaningar som eleverna upplever att världen stå inför idag.

Vid lunch sammanstrålade vi med vår grupp elever från Bohunt School och efter en ”lära-känna-lunch” drog undervisningen igång. För att här sammanfatta den processen kort kan jag säga att jag är enormt imponerad av hur eleverna tog sig an uppgiften och genomförde den med stort engagemang och nådde fantastiska resultat. I sitt digitala berättande valde eleverna att använda sig av film, vilket för dem föll sig helt naturligt (filmerna har vi fortfarande tillgång till, men tyvärr inte möjlighet att publicera här). Hela dagen avslutades med att tre av eleverna stannade kvar och gav feedback till oss lärare på hur vi planerat och genomfört undervisningen. Det var en verklig förmån att få delta i en sådan diskussion. Senare kommer vi även att få ta del av ytterligare feedback som sammanställs utifrån intervjuer och filmande som skedde under hela dagen.

Nu den klassiska frågan: Vad tar jag med mig från detta? Jag tar med mig hela konceptet att driva kompetensutveckling med lärare och elever tillsammans. Det framstod tydligt under dagen vilken styrka det finns att göra detta tillsammans med fokus på att båda parter ska lära sig. Jag kan se att detta är något som kontinuerligt borde förekomma på alla skolor. Mitt mål är nu att tillsammans med andra skapa möjligheten för våra lärare och elever att få ta del av en liknande kompetensutveckling.

Lyssna på intervjun med Maria Abrahamsson som ansvarade för Pop Up School

DSC_0508

Maria Abrahamsson – Pop Up General

 

Den reflekterande pedagogen och SYL

I samband med läsårsstarten presenterade Kalmarsunds gymnasieförbund 15 nya SYL (särskilt yrkesskickliga lärare). Dessa lärare får inom ramen för sitt uppdrag en riktig kompetensutveckling.
26 november var det dags för Anders Söderberg från LIN Education att återvända till Kalmar och hålla i en kompetensutvecklingsdag under rubriken ”Den reflekterande pedagogen”. Lärarna fick genom Anders ett antal ingångar för en reflektion tillsammans med kollegor och även enskilt.
23050788800_30b9b00af9_k
Tematiska ingångar som togs upp var bland annat:
Didaktisk design – Hur kan våra lärandemodeller så ut om vi fokuserar på att minska avståndet mellan det som vi lär ut och det som eleverna lär in?
Didaktiska fenomen och digital förstärkning – Hur använder vi olika digitala verktyg för att förstärka elevernas lärande?
Inkludering – Hur arbetar vi på ett inkluderande sätt i undervisningen så att alla elever får samma förutsättningar till lärande? Med hänvisning till brittisk skola presenterade Anders ett intressant begrepp i detta sammanhang, ”Red line minimums”. Vad är den minsta gemensamma nämnaren för oss som lärare när vi jobbar på ett inkluderande sätt?
BFL – Hur ser våra processer för ett formativt arbetssätt ut?

Många intressanta frågeställningar som sedan följdes upp genom reflektion både tillsammans med andra lärarekollegor och enskilt. Input gavs även i form av olika texter

Var ser jag utvecklingspotential i min roll som pedagog kopplat till Digital
didaktisk design (inkludering – BFL osv) och hur skall jag iscensätta ett utvecklingsarbete?
Detta var frågan som deltagarna fick med sig att fördjupa sig i när det gäller det fortsatte skolutvecklingsarbetet.
Under dagen diskuterade vi även SYLs roll som ledare för andra lärares lärande.

Några röster från den utvärdering som gjordes:
”Intressant dag med en hel del reflektion tillsammans med kloka kollegor. Alltid bra att bli påmind om/få ny input samt reflektera kring sin undervisning och att få höra av andra hur de jobbar vilket kan appliceras i min egen undervisning.”
”Jag tyckte att dagen var mycket bra. Jag kände mig nyfiken på att lära mig mer och har öppnat en hel del nya tankar om inkludering. Jag är också glad att jag fick en övergripande modell av iscensättandet och transformationen av lärande. Jag har fått ihop alla pedagogiska tankar till en större helhet efter den här dagen.”

Under vårterminen kommer det arbete som nu är påbörjat att följas upp vid ytterligare ett tillfälle.