Etikettarkiv: Skolutveckling

Verksamhetsutvecklingsfonden 2023

Verksamhetsutvecklingsfonden, som ligger inom ramen för förbundets innovationscenter, har till syfte att vara en ”växtimpuls” för att utveckla enheternas och förbundets verksamhet. Det har i förbundet drivits och redovisats fyra stycken projekt under 2023. Två av projekten har haft som fokus att skapa bättre studiemiljö i biblioteken, på Jenny Nyströmskolan respektive Lars Kaggskolan. Ett projekt inom anpassad gymnasieskola har undersökt hur de kan utveckla sin verksamhet genom kartläggning och kollegialt lärande. På estetiska programmet har projektet haft syfte att utveckla elevernas förmåga att skriva om konst genom autentiskt lärande.

Foto: Adam Humlesol

På siten för verksamhetsutvecklngsfonden kan du läsa och se mer. Där finns alla projektens rapporter och filmerna där de projektansvariga beskriver sina projekt och delar sina lärdomar.

2024 tar verksamhetsutvecklingsfonden paus.

Utvärdering Professionsprogrammet 2023

Deltagande lärare Professionsprogrammet 2023

Professionsprogrammet 2023 utvärderades i form av en enkät som lärarna fyllde i. Som en avslutande del i lärarnas textskrivande skrev de om sin progression under tiden de gått professionsprogrammet. Dessa båda delar, utvärderingen och lärarnas texter om sin progression, ligger till grund för den rapport som är skriven som en utvärdering av årets professionsprogram. Resultaten redovisas med ett stort antal citat, detta i syfte att lyfta lärarnas röster och ge en så autentisk bild som möjligt av deras upplevelser av och erfarenheter från professionsprogrammet. Förutom lärarnas utvärdering beskrivs i rapporten bakgrund och upplägg för professionsprogrammet.

 

 

 

 

 

 

Läs hela rapporten här

 

 

 

 

Skolverket Skolan och AI

31 oktober genomförde Skolverket en heldags digital konferens med titeln Skolan och Ai. Genom denna konferens visar Skolverket på vikten av att vi på olika sätt inom utbildningsväsendet behöver reflektera över hur den pågående utvecklingen av AI-tjänster påverkar lärande och utbildning.

Nedan följer mycket kort i punktform vad jag tar med mig från de olika passen som jag valde under denna dag.

  • Vi behöver alla en förståelse för vad chattbottar kan och inte kan göra kopplat till undervisning.
  • Vi behöver vara nyfikna och prövande för att skapa denna förståelse.
  • I vårt prövande behöver vi skapa starka samverkan i olika grupper. Vi behöver lära av varandra och sprida vår kunskap.
  • Vi kan ha digitala kollegor eller studie-coacher i form av chattbottar.
  • AI-tjänster kan vara en kraftfull resurs i skolans kompensatoriska uppdrag.
  • Olika AI-tjänster kommer att skapa en ny situation när det gäller lärande och didaktiskt tänkande.
  • Det kommer bli än svårare, men samtidigt än viktigare, att hålla ett kritiskt förhållningssätt.
  • Bedömningspraktiken kommer att utmanas och vi behöver reflektera kring det.
  • Juridik är något som vi behöver ha med i vårt prövande.
  • Att ta fram policies för hur vi ska och inte använda AI-tjänster inom skolan kommer att vara viktigt.
  • AI kommer att bli ett eget ämne inom gymnasieskolan.
  • AI-tjänster kommer att förändra villkoren för att leda verksamheter.
  • AI-tjänster kommer att bidra till en samhällspåverkan som vi behöver ha kunskaper om.

Skolverkets hemsida finns några av de presentationer som gjordes under dagen publicerade.

Bild genererad av Bing Image Creator

Det pedagogiska samtalet

För ett år sedan fick jag vara med på en kompetensutvecklingsdag på Axel Weüdelskolan, där speed dating användes som framgångsrik metod för att starta upp arbetet med professionsbaserat förhållningssätt. För några veckor sedan var det dags igen. Den här gången hade förstelärare Linda Eneman och Jenny Henrysson utvecklat metoden ytterligare. Efter varje samtal fick lärarna en liten stund till att reflektera vad som har blivit sagt i samtalet innan.

Varför är dessa samtal så viktiga? I bilden nedan kan man läsa några av tankarna från lärare på Axel Weüdelskolan efter en kompetensutveckling om Tillgängliga Digitala Lärmiljöer, då reflektion i grupp användes som metod.

Det pedagogiska samtalet, där lärare får prata med andra lärare, är en väldigt viktig del för att utvecklas i sin profession som lärare. Här är några punkter om varför det är så viktigt:

  • Lärare med olika erfarenheter då deras ämnen är olika och elevgrupperna är inte detsamma, kan lära av varandra
  • Genom att prata med varandra skapas ett gemensamt språk, man definierar begrepp tillsammans vilket gör den pedagogiska utvecklingen i hela kollegiet bättre.
  • Lärarna får inspiration till att utvecklas vidare genom att se lyckade exempel.

För att samtalen ska ge önskad effekt behövs en viss styrning. Vad som ska diskuteras, hur samtalen ska dokumenteras och hur dokumentationen ska kunna tillgängliggöras till hela kollegiet. På Axel Weüdelskolan har skolledningen i nära samarbete med förstelärare tagit fram ett lyckat koncept genom att använda olika typer av samtal. Speed dating och gruppdiskussioner, med diskussionsämnen nära sammanlänkade med skolans utvecklingsarbete, lärarnas egna mål för det professionsbaserade förhållningssättet och lärarnas röster i utvärderingar av tidigare insatser.

Professionsprogrammet 2023

För fjärde året i rad har startskottet gått för Kalmarsunds gymnasieförbunds professionsprogram. Professionsprogrammet är en av byggstenarna i förbundets Innovationscenter. Programmet syftar till att lärare i ett kollegialt sammanhang, bland annat genom aktionslärande, har möjligheten att ytterligare utveckla sin undervisning. Lärarna dokumenterar även sin yrkesskicklighet genom skrivande av olika texter. I årets professionsprogram deltar tio av förbundets lärare och två lärare från Oscarsgymnasiet. Den första träffen för årets deltagare skedde 6 mars på Kalmarsund Hotell. Bland mycket annat träffades deltagarna i de professionsgrupper som de ska arbete i fram till avslut i december.

Verksamhetsutvecklingsfonden 2022

Verksamhetsutvecklingsfonden, som ligger inom ramen för förbundets innovationscenter, har till syfte att vara en ”växtimpuls” för att utveckla enheternas och förbundets verksamhet. Det finns en Google site som är under uppbyggnad för att redovisa projekten som genomförts 2022. Redan nu kan vi ge en liten förhandsvisning av en del av innehållet.

Vi IKT-pedagoger har intervjuat projektansvariga för två av förra årets projekt. I filmen delar de med sig av tankar och erfarenheter som de tar med sig från projekten Svenska genom körkortskunskap och Vetenskaplighet i en trumpisk värld. 

Uppdatering: Sajten för verksamhetsutvecklingsfonden hittar du här.

Lärgrupp Digital Didaktisk Design Distans

Lärgruppen Digital Didaktisk Design Distans är den första genomförda lärgruppen inom ramen för Kalmarsunds gymnasieförbunds innovationscenter. Gruppen har sitt ursprung i en önskan från skolledningen på Axel Weüdelskolan att utveckla former för distansundervisning. Syftet med lärgruppen har varit att utforska och lära mer om framgångsfaktorer där målet är en riktigt bra undervisning som sker helt på distans.

Deltagare i gruppen har varit lärare på Axel Weüdelskolan och vi IKT-pedagoger har fungerat som gruppledare. Lärgruppen startade i april 2022 och avslutades i november 2022. Det har genomförts sex digitala möten med gruppen.

I inledningen av arbetet ställde vi oss på en gemensam teorigrund som bland annat innebar att vi fördjupade oss i olika modeller för distansundervisning. Bland annat utifrån dessa modeller har lärare genomfört någon form av aktion, prövande, i sin undervisning som de sedan följt upp med eleverna. Framför allt för att följa sin egen process har lärarna fört en egen loggbok för reflektion.

Det som lärarna framför allt framhåller som positivt i lärgruppen är det lärande kollegiala samtalet som har skett vid gruppens träffar. De anger även att de i samband med lärgruppen har vågat pröva nytt i sin undervisning. Genomförandet av en egen vald aktion har för lärarna bidragit till att de bland annat hittat nya metoder och verktyg i undervisningen.

Deltagandet i lärgruppen har enligt lärarna gjort att de känner sig mer säkra och bekväma i distansundervisning.

Läs hela rapporten om lärgruppen här.

Professionsprogrammet 2022

För tredje året i rad har Kalmarsunds professionsprogram för lärare genomförts. 2022 års upplaga firades som sig bör med avslutningsceremoni med musik, snittar och bubbel. 12 lärare har deltagit i årets program. I år har vi även haft extern medverkan då tre lärare från Malmö deltagit i programmet.

Victor Bengtsson, Lina Sigander, Fredrik Erenius, Sophie Cascalheira, Maria Wennerström, Martin Zetterbjörk, Anna Karlsson, Linda Björk, Marie Lindblad, Ida Carleson, Beatrice Gustavsson (På bilden saknas Fahria Erikssson)

Professionsprogrammet 2022 har haft sex gemensamma träffar. En viktig del under träffarna har varit det kollegiala lärande samtalet. Inom respektive professionsgrupp har lärarna genomfört lektionsobservationer med uppföljande samtal hos varandra. Samtliga lärare har inom programmets ram skrivit en rapport där de bland annat lyfter fram sin vision som lärare och de beskriver även det aktionslärande som de har bedrivit i sin undervisning. Som stöd i skrivandet har lärarna haft seminarie med förbundets lektorer. Som en gemensam grund i både de lärande samtalen och aktionslärandet har deltagarna läst litteratur. En viktig byggsten i professionsprogrammet är förbundets diplomerade skolcoacher. Alla lärare inom professionsprogrammet har haft sin egen coach och genomfört fyra samtal. Följande citat från en av årets deltagare sammanfattar professionsprogrammet på ett bra sätt:

Sammanfattningsvis har professionsprogrammet för mig medfört att jag har fått ta del av och genomfört nya pedagogiska inslag och fått nya insikter och fördjupad kunskap om pedagogik och mig själv som pedagog. Jag har lärt känna pedagoger, tagit del av forskning och genomfört aktioner. Det har varit roligt, givande och stimulerande och en stor förmån och väl investerad tid att få gå en utbildning som jag själv verkligen ville gå.

Du kan på sajten för professionsprogrammet ta del av mer information. Där hittar du bland annat lärarnas filmer om aktionslärande och deras skriftliga rapporter.

Kanske är det du som kommer att gå professionsprogrammet nästa år. Ansökan till professionsprogrammet 2023 är nu öppen – du hittar den här.

Speed dating på Axel Weüdelskolan – ett framgångskoncept

Vill människan lära sig?
Hur lär sig människan?
När är det kunskap?

Detta är några exempel på frågor som diskuterades på Axel Weüdelskolan under KPT-dagen den 27/9. Dagen planerades och genomfördes av förstelärarna Jenny och Linda. Varje lärare träffade sex olika personer under 12 minuter vardera. Deltagarna hade tidigare fått ut ett dokument med 50 öppna frågeställningar utvalda för att underlätta reflektionen kring pedagogisk grundsyn. Speed datingen var det första momentet under KPT-dagen som sedan fortsatte med vision och professionsbaserat förhållningssätt. Många lyfte efteråt fram att speed datingen gav en känsla av samhörighet och inspiration.

av Linda Eneman och Jenny Henrysson, förstelärare på Axel Weüdelskolan


Som IKT-pedagog fick jag möjlighet att vara med och observera KPT-dagen på Axel Weüdelskolan. Mitt fokus var att se hur metoden med speed dating fungerade och hur KPTn fungerade i sin helhet.

Här listar jag några framgångsfaktorer för dagen:
– Speed dating som samtalsmetod fungerade väldigt bra, mycket tack vare frågorna som lärarna fick i förväg. Det var snabba byten mellan samtalen, men allt gick smidigt.
– En återkoppling gjordes till utvärderingen som lärarna genomförde innan sommaren, där det pedagogiska samtalet mellan lärare efterfrågades.
– En av rektorerna deltog under dagen och var med under speed datingen.
– Förstelärarna höll i KPT-dagen, men de deltog också i samtalen.

Att observera dagen var ett nöje. Speed dating är en ny metod för mig och jag kommer att ta med mig den till framtida utbildningar.

av Dominika Svensson, IKT-pedagog på Kalmarsunds gymnasieförbund

Den vetenskapande läraren

I sin bok Den vetenskapande läraren är en av Martin Lackéus utgångspunkter en balansteori. Balansen mellan det egna lärandet och värdeskapande för andra. Vad Lackéus framhåller är att det inom skolan finns en snedbalans i detta sammanhang. Lärare skapar ständigt värde för andra, eleverna, medan de själva inte så ofta kan ägna sig åt lärande. Lärare som sällan har tid för att arbeta med sitt eget lärande delar varje dag klassrum med elever som sällan får skapa något av värde för andra. En sorglig ironi, enligt Lackéus. Det är denna snedbalans som Lackéus vill hitta metoder för att komma till rätt med. 

Lackéus har kombinerat ett flertal etablerade vetenskapliga perspektiv, metoder och tekniker. Det handlar om klinisk forskning, aktionsforskning, upplevelse insamling och kodning av kvalitativ data. Utifrån denna utgångspunkt har han arbetat fram ett effektivt sätt att skapa lärandeprocesser för lärare. 

Den metod som har blivit resultat kallas värdeskapande vetenskapande. Den bygger på tre steg: 

  1. Lärare eller annan forskningsledare på skolan väljer ut ett tema för utvecklingsarbetet och formulerar en uppsättning handlingsorienterade uppdrag de tror kan skapa värde för eleverna.
  2. Många lärare prövar uppdragen med sina elever och reflekterar sedan skriftligt och individuellt på djupet via fritext och flervalsfrågor kring utfall de sett. Lärarna får skriftlig feedback från forskningsledare.
  3. Forskningsledare sammanställer ett analysmaterial som sedan analyseras av alla lärare uppdragen revideras och processen börjar om.

Det som beskrivs ovan har klara drag av aktionsforskning/aktionslärande. Det som kan göra metoden framgångsrik är att den effektiviserar det som i många sammanhang kan ta lång tid. Exempelvis att formulera frågor att prova i sin verksamhet kan vara tidskrävande. Med denna metod så är uppdragen redan färdigformulerade. Det finns aspekter av det som man behöver ta hänsyn till när men arbetar i sin egen kontext. Frågorna måste vara angelägna för dem som ska genomföra handlingsuppdragen.

Vi i har inom förbundet genomfört en kompetensutveckling där handlingsuppdrag var en del. Vi kan se ett antal fördelar att använda detta sätt för lärares kompetensutveckling. Genom handlingsuppdragen blir det väldigt verksamhetsnära. Uppdragen genomförs i undervisningen och blir därmed en del av lärarens direkta praktik. Att fylla i formuläret ger tillfälle för en egen reflektion som är grund för det egna lärandet. Läraren får feedback som kan leda till vidare reflektion. Det blir en systematisk sammanställning av lärares erfarenheter och lärande. Den samlade dokumentationen blir ett bra underlag för kollegiala lärande samtal. Avslutningsvis kan dokumentation bidra till att det kollegiala lärandet skapar ett kollektivt lärande.

 

Kompetensutveckling Tillgängliga digitala lärmiljöer

Under två dagar, 2-3 juni 2022, genomfördes kompetensutveckling Tillgängliga digitala lärmiljöer på Axel Weüdelskolan. Förbundets IKT-pedagoger planerade och genomförde kompetensutvecklingen i samverkan med skolledning. 

Innan junidagarna fick de deltagande lärarna en introduktion av upplägget för utbildningen. I samband med introduktionen presenteras tre olika handlingsuppdrag för lärarna att genomföra i sin undervisning. (Handlingsuppdragens dokumentation har inspirerats av Martin Lackéus tankar i Den vetenskapande läraren blogginlägg här). Efter genomförande av det handlingsuppdrag som respektive lärare valt gjorde lärarna en kort skriftlig reflektion som lämnades in. 

Under kompetensutvecklingens första dag delades lärarna in i analysgrupper utifrån vilket handlingsuppdrag de genomfört. Denna dag ägnades även åt individuell utbildning i utbildningspaket Tillgängligt lärande med digitala verktyg som tagits fram i samverkan mellan förbundets speciallärare, specialpedagoger och IKT-pedagoger. Denna utbildning har tre fokusområden; organisera och strukturera, läsa, skriva. 

Andra kompetensutvecklingsdagen delades lärarna in i grupper utifrån vilket fokusområde det valt att fördjupa sig i föregående dag. Gruppen gick sedan vidare med att välja en autentiskt övningsuppgift med elevbeskrivning som även finns i tidigare nämnda utbildningspaket. 

Alla diskussioner som genomfördes i grupper dokumenterades i ett transparant dokument och dokumentationen ligger till grund för denna rapport. 

I den avslutande diskussionen lyfts några speciellt viktiga aspekter fram som visat sig betydelsefulla i denna kompetensutveckling. Handlingsuppdrag är en form av kompetensutveckling som kan vara en del i ett skolutvecklingssammanhang. Den digitala kompetensen både för lärarna och eleverna behöver ständigt beskrivas och utvecklas. Det kollegiala lärandet, rätt strukturerat, kan vara en avgörande faktor för skolutvecklingsarbete. Reflektion, både individuellt och kollegialt, är grogrunden för lärande. Vi ser även styrkan i att bygga transparenta miljöer i skolutvecklingssammanhang.

Du har läst sammanfattningen av den rapport som skrivits i samband med kompetensutvecklingen. Vill du läsa hela rapporten finns den här.

Relationellt ledarskap i klassrummet

I boken Relationellt ledarskap i klassrummet vill Åsa Hirsh ge röst åt eleverna i svensk skola. Hon vill att vi stannar upp och verkligen funderar på de insikter som elever har att dela med sig av. Hirsh tar läsaren hela vägen in i kärnan av skolans verksamhet – mötet mellan lärarna och eleverna. Hon har i ett forskningsprojekt intervjuat 102 elever på högstadium och gymnasium. Till dessa elever är det två huvudfrågor som ställts.

  • Vad är det som skiljer en bra lärare från en som ni upplever som mindre bra?
  • Vad är viktigt för att undervisningen ska var lärorik och utvecklande? Ge exempel på hur läraren gör för att åstadkomma det.

Boken innehåller en mängd citat från eleverna som gör att det skapas en närhet till klassrummet och undervisningen. Utifrån elevernas utsagor lyfter Åsa Hirsh fram åtta aspekter som kännetecknar de lärare som eleverna anser vara speciellt bra. Nedan kan du se en sammanställning av dessa åtta aspekter. Det är kring dessa som det finns all anledning att stanna till. och fundera på ett djupare plan.

För att bara lyfta fram en av aspekterna så framhåller eleverna att det är viktigt för dem att lärarna tydligt visar att de delar ansvaret för lärandet med eleverna (tredje aspekten). En självklarhet kan det verka som vid en första anblick. Tyvärr säger eleverna att de ofta känner att de är lämnade ensamma i sitt lärande. Eleverna önskar att ha ett stöd genom hela lärandeprocessen, eller som en elev uttrycker det om en lärare som delar ansvaret ”Han är med oss hela vägen till betyget”.

Det är  berättelsen om de fantastiska lärarna som eleverna lyfter fram som är bokens huvudtema. I den berättelsen kan Hirsh se vikten av det relationella perspektivet. De lärare som eleverna anser var bäst agerar utifrån övertygelsen att lärande bäst frodas där det finns respektfulla och personliga relationer mellan lärare och elever och där klassrumsklimatet är bekräftande. En central aspekt för eleverna är att de upplever att lärarna delar ansvaret för lärande med dem. Ingen behöver ”gå ensam fram till betyget”.

Som bedömningsforskare ser Hirsh i sitt material utöver berättelserna om de fantastiska lärarna ett annat fenomen som är en mer bister berättelse om svensk skola. Det är den otrygghet som eleverna uttrycker med koppling till ett ökat bedömningsfokus under senare år. Eleverna känner att de hela tiden är under bedömning och det skapar oro, rädsla och stress hos eleverna. Hirsh anser att bedömning självklart är en del av undervisningen, men att det i detta fall har blivit för mycket slagsida åt ett håll. Goda intentioner kan leda till oönskade effekter och det gäller både i den summativa och formativa bedömningen enligt Hirsh.

Avslutningsvis ställer Hirsh frågan om mästerlighet kan utvecklas hos lärare. I detta tror hon på kraften i det kollegiala och kollektiva lärandet. En viktig faktor som framhålls är lärares autonomi. Alltså professionens autonomi, inte att varje lärare får göra som den vill. Det är lärare som utifrån sin praktik är de som bäst kan formulera utvecklingsfrågor. Frågor som kräver en diskussion på djupet.

För att i kollegiala sammanhang få till den diskussion som verkligen går på djupet med frågor som berör vår övertygelse om lärande och syn på elever och undervisning kan Åsa Hirshs bok varmt rekommenderas.

Professionsutveckling genom observation och reflektion

Skrivet av Linda Eneman och Jenny Henrysson, SYLar på Axel Weüdelskolan

Inspirationen till vårt SYL-uppdrag fick vi när vi gick professionsprogrammet 2020. Vi upplevde att det var väldigt givande och inspirerande att bli observerade i klassrummet och ha ett efterföljande reflekterande samtal kring den beställda observationen. Därför ville vi arbeta på ett liknande sätt med aktionslärande. I vårt uppdrag fokuserar vi på skolutveckling utifrån lärares behov och önskemål i sin undervisning. 

Sedan oktober 2021 har vi gjort klassrumsobservationer och haft efterföljande reflekterande samtal med olika lärare på Axel Weüdelskolan. Vårt upplägg har baserat sig på forskning och beprövade metoder, bland annat samtalsmetoden BÖRS. Det vi gör dokumenteras i skolans verksamhetsplan och redovisas på personalkonferenser. 

I vårt uppdrag har vi reflekterat mycket kring vikten av att vara medveten om sin pedagogiska grundsyn och sina styrkor för att känna sig bekräftad i sin undervisning och kunna göra en djupare analys av sin pedagogik. Om man som lärare vill ändra något i sin undervisning behöver man veta orsaken till varför man gör som man gör.

“Ska skolan utvecklas måste det ske via lärarna, just därför är det viktigt att man sätter in mer tid och resurser på att lärarna får utveckla sin egen praktik, istället för att andra ska tala om för lärare hur de ska tänka.” (Eli Moksnes Furu – Stolthet och styrka hos lärare som aktionslär )

Tanken är att det här arbetssättet med aktionslärande ska leda till skolutveckling och att lärares styrkor och goda exempel sprids och inspirerar till nya utmaningar i hela verksamheten.

Ny digital agenda Kalmarsunds gymnasieförbund

Kalmarsunds gymnasieförbund har en ny digital agenda som syftar till att fortsätta det systematiska arbetet med digitalisering i undervisningen. Förbundets direktion fattade 24 februari beslutet att anta agendan. Den digitala agendan har tagits fram av förbundets IKT-pedagoger. Detta har skett i nära samverkan med lärare, elever, rektorer och övrig pedagogisk personal. Arbetsprocessen har innefattat ett antal fokussamtal där nämnda grupper har lämnat värdefulla tankar kring undervisning, utveckling och digitalisering.

Utgångspunkter för arbetet med den nya digitala agendan har varit:

  • Hög delaktighet i processen vid framtagande av agendan
  • Tydlig koppling till förbundets vision
  • Stärkt elevperspektiv 
  • Användarvänligt dokument för verksamheten

Elevperspektivet uttrycks i den digitala agendan i form av vad våra elever ska kunna förvänta sig under sin studietid i Kalmarsunds gymnasieförbund:

  • att olika digitala verktyg och tjänster används i undervisningen för att förstärka ditt lärande.
  • en undervisning som kontinuerligt strävar efter att stärka din digitala kompetens.
  • att du i ditt lärande får använda olika digitala verktyg på ett inkluderande sätt, dvs i undervisningen finns en väl utvecklad tillgänglig digital lärmiljö, anpassad efter de behov som du har.
  • att du under din studietid kommer att ha ett eget ansvar för utvecklande av din digitala kompetens i syfte att du ska ha en beredskap för kommande studier och yrkesliv.

Inte minst kring punkterna ovan har eleverna i fokussamtal lämnat kloka tankar som gör att det finns en förankring hos elevgruppen kring det som uttrycks i agendan. Elevernas förväntansbild kommer att vara en viktig utgångspunkt när det gäller utvärdering av undervisning ur ett digitaliseringsperspektiv.

Den digitala agendan framhåller även vikten av att hela styrkedjan bidrar till att skapa goda förutsättningar för ett lärande i digitala miljöer. Inte minst viktigt är att skapa det kollegiala lärandet där digitaliseringen har sin självklara roll. Vidare uttrycks i den digitala agendan vårt allas ansvar inom förbundet att arbeta med den egna adekvata digitala kompetensen.

Du kan läsa hela Digital agenda här.

IKT-samtal som verktyg i det systematiska kvalitetsarbete

Att arbeta med det systematiska kvalitetsarbete är viktigt. Du måste veta i vilken riktning utvecklingsarbetet på skolan ska fortgå och vilken typ av kompetensutveckling som ska tas fram för personalen. Under flera år har jag konsekvent använt IKT-samtal som en del av det systematiska kvalitetsarbetet på Axel Weüdelskolan, vuxenutbildning inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Frågorna till samtalen tas i samråd mellan skolledningen på skolan och IKT-pedagogen. Detta för att säkerställa att samtalen handlar om frågor som är viktiga för skolans arbete. Det måste finnas en tydlig nytta med samtalen för hela skolan.

IKT-samtalen genomförs varje år på hösten. Varje lärare får 20-30 minuters individuellt samtal med IKT-pedagogen. Personalen får ta del av frågorna innan samtalet för att kunna fundera och förbereda sig. Under de senaste IKT-samtalen fick vi använda Google Meet. Att använda Google Meet effektiviserade samtalen då vi inte var beroende av plats, så att samtalen kunde genomföras även om läraren arbetade hemifrån eller IKT-pedagogen fanns på en annan enhet. Det är även viktigt att vi fortsätter att ta del av digitaliseringens möjligheter i det dagliga arbetet.

Genom IKT-samtal har jag möjlighet till individuella möten med undervisande personal, vilket underlättar och är en viktig del av mitt arbete. Som IKT-pedagog träffar jag oftast personalen när de börjar på skolan och när de behöver min hjälp. IKT-samtal ger mig möjlighet att träffa all pedagogisk personal, även dem jag inte träffar annars. Samtalen ger mig möjlighet att stämma av med personalen om det finns behov av mer stöd inom olika områden och ger mig en bild av var lärarna befinner sig i sin digitala kompetens. Samtidigt skapas tillfälle för ett pedagogisk samtal, där lärarna får formulera sina egna mål för kommande läsår.

Visualisering av svaren på frågan ”Vad är ditt nästa steg?”

Sammanställning av svaren används av skolledningen som en del av det systematiska kvalitetsarbete i skolan. De används också av IKT-pedagogen i arbetet att höja den digitala kompetensen bland personalen. Detta ger kunskap om vilket material som behöver skapas och vilket innehåll kompetensutveckling på skolan borde ha.