Digitala Coacher möter Torsås

Det kom en förfrågan från Torsås kommun. De skulle ha en dag i digitaliseringens tecken och var nyfikna på Kalmarsunds gymnasieförbunds koncept med Digitala Coacher. Vi tackade ja till förfrågan och åkte med tre Digitala Coacher till Stufvenäs gästgiveri. Där var cirka 100 lärare från Torsås grundskolor på plats. Församlingen fick höra våra DC berätta om vad det var som gjorde att de sökt uppdraget som Digital Coach. De berättade om vad de har haft för uppgift vilka utbildningar de gått igenom och hur de har utvecklats på olika plan. Det var ett stabilt genomförande av våra DC som återigen gjorde en riktigt bra insats.

Tillfället avslutades med att lärare hade möjlighet att ställa frågor till ungdomarna på scen. Ni väntar vi bara på att få höra vilken skola i Torsås som blir först med att engagera elever som Digitala Coacher.

SKL – Handlingsplan digitalisering

I samband med att regeringen fastställde den nationella digitaliserings strategin för svensk skolväsende fick SKL i uppdrag att ta fram en handlingsplan som ska vara kopplad till strategins målsättningar. För att skapa denna handlingsplan har SKL bjudit in huvudmän, som bedöms befinna sig i framkant när det gäller skolans digitalisering, till rundabordssamtal och workshops. Undertecknad har varit representant för Kalmarsunds gymnasieförbund både vid rundabordssamtal och nu senast 9 maj vid workshop. Tillfället 9 maj behandlade målområdet Likvärdig tillgång och användning.

Inledningsvis talade Tilsith Lacouture, projektledare för arbetet med likvärdig tillgång och användning, om utgångspunkterna för detta workshoptillfälle. Det handlade om att skaffa en gemensam nulägesbild och att kunna se olika aktörers olika utgångspunkter och behov. Tidsplanen för handlingsplanen är att den ska vara färdig 1 mars 2019. Även efter den tidpunkten kommer det att finnas behov av fortsatt arbete med handlingsplanen och SKL:s perspektiv är att fortsätta sina aktiviteter fram till 2022.

Tilsith Lacouture, projektledare för arbetet med Likvärdig tillgång och användning,

Ett väsentligt innehåll under dagen var gruppvisa diskussioner kring de fyra delmålen som finns formulerade kring likvärdig tillgång och användning:

Delmål 1: Barn, elever och personal som arbetar med barn och elever ska ha
tillgång till digitala verktyg utifrån sina behov och förutsättningar.
Delmål 2: Det ska finnas ändamålsenlig infrastruktur samt teknisk och pedagogisk
support i verksamheten.
Delmål 3: De digitala lärresurser som används i undervisningen ska vara
ändamålsenliga och medföra att teknikens möjligheter kan utnyttjas effektivt.
Delmål 4: Digitaliseringen ska användas för att underlätta personalens
arbetssituation i fråga om undervisning och administration.

En mycket kort sammanfattning av dessa diskussioner är att det kommer att krävas en tydlighet i den kommande handlingsplanen när det gäller krav på infrastruktur i bred bemärkelse, digital kompetens hos personal och förmågan att leda digitaliseringen. Det framkom att likvärdigheten är en av de absolut största utmaningarna som finns när det gäller skolans fortsatta digitalisering. Likvärdigheten har i sig många olika dimensioner. Det kan handla om likvärdigheten mellan olika kommuner, olika skolor och inte minst viktigt berör det likvärdigheten mellan olika klassrum.

Karin Hector-Stahre enhetschef på Skolverket, som också är projektledare för digitalisering av nationella prov, redogjorde under dagen för arbetet i denna fråga. Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att digitalisera proven. Hösten 2018 ska uppsatser skrivas på dator. 2018-2021 kommer det att pågå en försöksverksamhet på 100 skolor. Stagneliusskolan, Kalmarsunds gymnasieförbund, är en av dessa skolor. 2022 ska digitala nationella prov genomföras i hela landet. Detta kommer att innebära att vissa huvudmän nu måste ta ett ordentligt tag för att kunna vara förberedda när det är ”skarpt” läge.

Dagen avslutades med den viktiga frågan vad som bör ingå i en handlingsplan för skolans digitalisering. Det som blir mest spännande att se är vilken grad av tydlighet, pekande med hela handen, som denna plan kan innehålla. Jag tror att det är viktigt att den kommer att innehålla konkreta delar att förhålla sig till, så att det inte blir ett visionsdokument utan just en handlingsplan. En annan viktig del kommer att vara hur tydligt det går att skriva fram stöd till de kommer/huvudmän som behöver det. Att skillnaderna i landet är stora när det gäller hur långt man kommit med skolans digitalisering är tydligt. Därför är det också av stor vikt att det finns ett stöd till huvudmän som av olika anledningar inte kommer loss i digitaliseringen på egen hand.

Från Kalmarsunds gymnasieförbunds sida kommer vi noga följa SKL:s arbete med att ta fram denna handlingsplan och vi har förhoppningen om att det ska bli en plan som verkligen gör skillnad.

Tilsith Lacouture, projektledare Likvärdig tillgång och användning

Veckans tips – Team Drive

Team Drive är en funktion i Google Drive. Med Team Drive kan en grupp lagra sina mappar och filer i ett gemensamt utrymme. Filerna har ingen enskild ägare, utan ägs av hela Team Drive, alltså ett kollektivt ägarskap. Fördelen är att om en av medlemmarna slutar, påverkar det inte filerna i mapparna. Därmed slipper man problem med att en person i till exempel arbetslag byter jobb och alla dokument personen ägde försvinner från driven.

Man delar inte filer i Team Drive, utan bjuder in medlemmar. Medlemmarna kan ha olika behörigheter, precis som när man delar dokument i vanlig drive. Om man raderar en fil, så raderar man den för alla medlemmar, men innan en fil raderas får man en varning och man kan ta tillbaka den från papperskorgen inom 30 dagar.

Jag har nyligen träffat ett arbetslag där en person skulle byta jobb. Många mappar och dokument påverkas av detta och arbetslaget bestämde sig för att starta Team Drive och slippa bekymmer nästa gång. Mitt råd till arbetslaget var att inte flytta filerna som de är, utan fundera först vilken mapp struktur man vill ha. Ofta har man i mapparna många filer vilka inte är aktuella längre så om man flyttar till en Team Drive kan det vara ett tillfälle att rensa lite i sin Drive.

Google support sida kan man läsa mer om Team Drive. Vill man hellre se en film har Google publicerat en på YouTube:

Jenny Nyström bloggar

Den där känslan att vara på en skola och se hur mycket bra som händer och önska att många fler kunde ta del av det. Ja då för man väl försöka göra det synligt på något sätt. Att synliggöra god pedagogik i undervisning kan vara en stark väg till inspiration och utveckling. Synliggörandet underlättas enormt av de digitala möjligheter som står oss till buds. Valet blev att starta en blogg kring digitaliseringen på Jenny Nyströmsskolan. Innan vi gick i skarpt läge sammanfattades den nystartade bloggens syfte i tre punkter:

  • Att synliggöra lärares undervisning där digitala verktyg fungerar som förstärkande i ett pedagogiskt och didaktiskt perspektiv.
  • Att få en spridning av praktik om hur digitaliseringen i undervisningen kan fungera som en positiv faktor för elevers kunskapsutveckling.
  • Bloggen blir en form av modellering av hur publicering kan användas i undervisningen

Veckans bloggare får följande ”uppdrag”: Du som “Veckans bloggare” väljer en pedagogisk eller didaktisk utgångspunkt för ditt inlägg. Beskriv vad du vill uppnå i undervisningen. Exempelvis, feedback till elever, kamratrespons, tydliggörande av mål, lässtrategier, reflektion hos elever, synliggörande av elevers lärande, kommunikation … ja listan kan bli hur lång som helst. Gör också en beskrivning av hur du/eleverna använder digitala verktyg för att förstärka det som ni vill uppnå i undervisningen. 

Bloggen har varit igång ett tag och fått ett positivt bemötande bland personal och nu är förhoppningen att fler kan hitta inspiration till sin undervisning på Jenny Nyström bloggar.

Du hittar bloggen Jenny Nyström bloggar HÄR

(Tack till Malin Frykman som väckte tanken)

Feedback

Feedback, respons, återkoppling. Att ge feedback som för lärande framåt är en av fem nyckelstrategier som Dylan Wiliam talar om när det gäller formativt lärande. Feedback fungerar formativt om eleverna använder den information de får tillbaka för att förbättra sina prestationer. Hemligheten med effektiv feedback är att det inte räcker med att säga vad som är fel. Effektiv feedback måste ge recept för framtida åtgärder. Som lärare vet jag hur viktigt det är att eleverna får feedback. Feedback bidrar till utveckling och ger motivation. Som lärare använde jag feedback hela tiden. Hur ofta frågar vi efter feedback i vårt yrkesutövande?

Idag arbetar jag som IKT-pedagog med lärare som den främsta gruppen att arbeta mot. Varje gång jag håller i en workshop, föreläsning, kompetensutveckling, är det en grupp lärare som jag “undervisar”. Jag har alltså tillgång till en grupp av yrkesutövare där givande av feedback är en del av vardagen. I min strävan att bli bättre på mitt jobb har jag nu bestämt att varje gång jag arbetar med lärare ska jag be om feedback, så att jag kan bli bättre på det jag gör.

Men feedback behöver inte bara komma från lärare. I mitt jobb har jag även bett rektorer och mina arbetskollegor att ge mig feedback. Idag höll jag i kompetensutveckling för en grupp lärare om upphovsrätt, creative commons och PUL. För att få relevant feedback till presentationen har jag först visat bildspelet för mina IKT-kollegor och för rektorer. Vid dessa tillfällen fick jag feedback till innehållet i bildspelet: är det relevant information? flyter bildspelet på ett bra sätt? kan man se den röda tråden genom bildspelet? På själva presentationen fick en av mina IKT-kollegor vara med och observera, för att ge mig genomtänkt och givande feedback efteråt. Lärare som lyssnade på min presentation fick också lämna feedback i form av svar i Google Formulär. Jag har fått flera tips på hur mina presentationer kan bli ännu bättre, vilket kommer göra mig till en ännu bättre IKT-pedagog.

Att få feedback är bra för en utveckling och jag tror att vi ofta missar chansen att få den. Som lärare finns alltid möjlighet att fråga eleverna om att ge feedback. Vi har tidigare skrivit om DC 3.0, där våra Digitala Coacher gav feedback till lärare. Men det behöver inte vara så komplicerat. På varje lektion har man som lärare tillgång till en grupp elever som skulle kunna ge feedback utifrån elevperspektiv. Varför inte prata med några av dem efter lektionen och fråga om lektionen kunde varit bättre utifrån deras perspektiv, och vad som i så fall kunde varit bättre.

Oberoende på vilket sätt vi får feedback kan det vara utvecklande och motiverande. Det viktiga är att man är villig att ta emot den, samt att agera utifrån det man finner relevant.

Slå hål på din varma hjärna med bubblor från Gapminder

Faktaresistens, filterbubblor och Fake News skapar ständigt vår bild av Världen utan att vi är medvetna och oftast är den långt ifrån baserad på fakta. Gapminder är därför en organisation som blir mer och mer aktuell i vår tid.  Orden källkritik och självkritik blir allt viktigare och om vi blir bättre på det så kommer vår världsbild att bli mer verklighetsbaserad, menar Gapminder.

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:FAKE_NEWS.pn

Tisdagen den 6:e mars bjöd Regionförbundet in skolfolk för att bland annat lyssna till föreläsare från organisationen Gapminder. Gapminder presenterade sina två stora projekt. BUBBLE CHART, där omfattande statistik över världen presenteras med hjälp av färgglada bubblor och DOLLAR STREET, där Gapminder åkt världen runt för att fotografera olika familjers levnadsmiljöer. Kök, toaletter och mobiltelefoner fotograferats och jämförts.  Gapminder är sedan länge världsberömda genom att göra torr statistik till färgglada bubblor. Redan 2009 slog professor Hans Rosling igenom med Gapminder. Men det är nu först genom DOLLAR STREET  vi förstår statistiken på ett mer konkret sätt. Siffrorna från statistiken presenteras som bilder på människors levnadsmiljöer utifrån inkomstnivåer. Vad skiljer ett badrum från en rik familj i Sverige mot ett badrum i en fattig familj i Bangladesh? Hur lever en rik familj i Nigeria i jämförelse med en rik familj i Tyskland? Borstar man tänderna med tandborste? Använder man smartphones? Frågorna besvaras med hjälp av bilderna. 

Det blir tydligt hur komplicerat det är att se fattigdom när man jämför olika familjers mobiltelefoner. DOLLAR STREET, 2018

Gapminder menar, med stöd i forskningen, att vi har svårt att se den positiva utvecklingen i världen för att våra hjärnor fungerar så. Gapminder menar att människans tänkande består av två system: Det snabba, heta, att kunna dra slutsatser och handla snabbt och det långsamma analytiska som de kallar för det kalla tänkandet. Hjärnan får oss att basera vår världsbild allt oftare på känslor än på fakta. Gapminder tar stöd i boken Tänka, snabbt och långsamt  från 2017.  Skriven av psykologen Daniel Kahneman, som belönats med Ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2002 för sin banbrytande forskning.

Ett tips är att gå in på Gapminder och göra ett test. Där du får syn på om din världsbild är baserad av den varma eller kalla hjärnan. Lycka till! 

Veckans tips – nya funktioner i Padlet

Padlet, en digital anslagstavla, har nu aktiverat fler funktioner att använda när man använder deras verktyg. Tidigare kunde man skriva in text, lägga till bilder, lägga till YouTube-klipp, dokument. Igår har man aktiverat fler intressanta funktioner. Nu kan man spela in ljudmeddelande direkt i Padlet, man kan också spela in film och ta bilder direkt inne i Padlet. Vill man rita en skiss kan man göra det också. Har man inga bilder eller saknar fakta kan man i sin Padlet söka direkt genom Google.

Vill du se hur det ser ut inne i en Padlet eller testa själv, gå till vår test-Padlet HÄR.

Bra på att bli bättre

Jörgen Florheden
IKT-pedagog

Årets upplägg av BETT i regi av Lin Education gav stor frihet till varje deltagare att själv sy ihop ett program utifrån ett rikt smörgåsbord av föreläsningar, workshops och besök. Alla dessa val kan upplevas som frustrerande. Samtidigt skapar det en möjlighet att varje enskild deltagare kan bestämma sitt fokus under dessa dagar. Bland de övriga 13 deltagare som fanns med på BETT från Kalmarsunds gymnasieförbund uppfattades valmöjligheten som väldigt positiv.

Hur såg då mina val ut och vad är det som jag bär med mig tillbaka från dessa dagar i London? Jag riktade mina val framför allt mot aktiviteter som handlade om strategier kring skolutveckling. Vi har inom Kalmarsunds gymnasieförbund kommit en bra bit på väg i digitaliseringen av undervisningen. Nu gäller det att ha tydliga hållbara strategier för skolutveckling, där digitala verktyg kommer att spela en viktig roll på flera plan. I detta inlägg gör jag några nedslag i det som jag uppfattat som mest intressant.

Phil Avery från Bohunt School är en av de vars tankar jag tar med mig. Phil har ansvar för pedagogisk utveckling på Bohunt, en skola jag besökte för tre år sedan och skrev då om det pedagogiska helhetstänket HÄR. Bland annat pratade Phil om lektionsbesök som ett verktyg för skolutveckling. Intressant att notera var att när ledningen inledde lektionsobservationer upplevde de det som ett misslyckande. Det var inte var inte lärarnas egna lektioner de fick se, det var lektioner som lärare trodde att ledningen ville se. Lärare försökte alltså läsa av vad skolledningen förväntade sig och sedan ansträngde de sig för att skapa denna typ av lektioner som då fick ett annat utseende än om de skulle varit “vanliga” lektioner. I det sammanhanget skapades i samverkan med skolans lärare en miniminivå av vad som kunde förväntas av varje lärare under en lektion. Denna “red-line” bidrog till att lärare kände sig tryggare vid lektionsobservationer och ledningen var tydlig med att de inte krävde mer än lärare uppfyllde just denna “red-line”. På skolan genomfördes sedan över 1000 lektionsobservationer av ledning och kollegor emellan. Alla observationer filmades och det fylldes i ett protokoll. Detta gav en fantastisk datainsamling som låg till grund för analys i vad lärare lyckas bra med och vad de kan behöva stöd i att utveckla. Ett utmärkt exempel på en skola som har hittat vägen som gör att de är bra på att bli bättre.

Johan Unosson reste frågan om vad som gör en strategi för skolutveckling framgångsrik. Han tar sin utgångspunkt både i teori och den praktiska erfarenhet som han och hans kollegor som processledare samlat på sig. “Att skolutvecklingen finns i skolans DNA” är ett sätt att uttrycka ett väl inarbetat utvecklingsarbete. För mig innebär det att skolutveckling inte är beroende av en eller par personer på en skola utan att det är väl inarbetat hos all personal. Byten av exempelvis ledning får därmed inte så drastiska konsekvenser när en verksamhet har en ryggrad av utvecklingsarbete. Det krävs ett medvetet arbete för att komma dit och få alla dessa processer “automatiserade”, till exempel lektionsobservationer som ett naturligt sätt att som lärare driva sin professionsutveckling.

Carl Heath väckte genom sin föreläsning min nyfikenhet på ett område som jag inte alls har någon större kunskap kring, nudgeteori. Denna beteendeekonomiska term kan få betydelse för hur vi designar lärande i framtiden. Hur kan vi genom design för individer och grupper att fatta “bra” beslut. Jag kommer framöver att dyka ner lite mer i denna teori. Kanske att det blir något som återkommer på bloggen.

Jag tillsammans med Kristoffer Engdahl fick möjligheten att formulera förbundets strategiska tänkande och genomförande av digitaliseringen för att sedan presentera det i form av två föreläsningar. En form av medskapande som gav för mig ett klart mervärde. Det är nyttigt att samla ihop sin berättelse om utveckling och tänka till kring de strategier som legat till grund för många beslut. Det är bland annat utbyte av våra olika berättelser inom detta området som är en av de stora vinsterna med att delta på BETT. Tillsammans kan vi bli bra på att bli bättre.

Hans Gustavsson – BETT med DIU

Hans Gustavsson, finalist i Guldäpplet, reste till BETT med DIU (datorn i utbildningen). Här kan ni läsa hans berättelse.

Onsdag

Tyvärr blev min framkomst på onsdagen till London alltför sen pga flygförseningar för att jag skulle hinna ut till BETT-mässan redan samma dag som det var tänkt. Kvällen var bokad tillsammans med DIU-vännerna på en restaurang på andra siden Tower bridge med en fantastisk utsikt över Themsen och den upplysta bron. Emma Nääs och Carl Heath (två andra Guldäpplefinalisterna) berättade kort om deras arbete innan middagen vilket var mycket intressant. Under middagen, där vi var bordsplacerade, hade vi möjlighet att nätverka med många nya bekantskaper, vilket var positivt. Jag hade ett intressant samtal med en lärare som undervisade barn med autism och hur de hade hjälp av iPads i undervisningen.

Torsdag fm

Iväg tidigt till Wroxham school som ligger i Hertforshire, drygt två mil utanför London. Från att ha varit en skola med mindre bra rykte har man lyckats vända trenden på sju år till att bli en bra skola med gott renommé. Wroxham school är en primary school och eleverna är 5- 11 år dvs. från förskolan upp till årskurs sex. Huvudläraren Roger Billing berättade hur de undervisar och vi fick därefter en guidad tur på skolans område. Eftersom skolan ligger utanför city så finns det tillgång till fina grönområden alldeles intill skolgården. I och med att de har naturen precis intill använder de sig mycket av den och har lektioner utomhus också. De försöker använda det som finns ute i så stor utsträckning som det bara går. Tillsammans med elevernas föräldrar och skolpersonal har de bl a byggt en Celtic cottage vilket är fantastiskt intressant med tanke på att man där får med samtliga ämnen ur läroplanen vid själva byggandet.

Det som jag fann mest intressant är att de arbetar med att få eleverna att förstå hur hjärnan fungerar och det börjar de med redan i årskurs två. Roger Billing berättade att det blir fler och fler barn som inte mår riktigt bra, vilket får mig att tänka på våra svenska barn och ungdomar också. Det blir en allt större utmaning för oss alla att se till att den trenden bryts. Den psykiska ohälsan bland våra ungdomar är en av de viktigaste orsakerna till att vi måste jobba mer med detta och se till att inkludera alla i detta arbete. Ökningen av ohälsan som delvis är orsakad av användningen av sociala medier måste tas på mer allvar. Just detta arbete med förståelse omkring hjärnan görs just med tanke på den ökande ohälsan och det är min fasta övertygelse att det är en av framgångsfaktorerna för just Wroxham school.

I och med att barnen lär sig tidigt hur hjärnan fungerar får de mycket lättare förståelse till hur och varför man reagerar på ett visst sätt och vilken del i hjärnan det är som gör att t ex. den depressiva reaktionen uppstår och varför man då handlar som man gör. När de vet vad som löser ut en viss reaktion vet de också hur de kan komma tillrätta med den lättare. Självfallet kom diskussionen även handla om huruvida sociala medier påverkar detta och det är kanske inte så att eleverna i den åldern använder sociala medier i stor utsträckning, pga åldern, men indirekt påverkas de negativt eftersom deras föräldrar använder sociala medier på ett ogynnsamt sätt för barnen. Roger berättade även att barnen hade förklarat för sina föräldrar, då föräldrarna hade blivit arga eller upprörda, hur de skulle göra för att komma ner i varv och återgå till det normala lugna jaget. En annan intressant observation jag gjorde under en mattelektion var att läraren använde sig av glasspinnar för att hålla samtliga elever så observanta som möjligt där ingen elev visste i förväg vem som skulle få frågan. Samtliga elever, under min observation, kunde svara på frågan då de blev tillfrågade av läraren. Arbetsmetoden med glasspinnarna kändes fullt naturlig.

Torsdag em.

Då det var första gången jag var på BETT-mässan upplevde jag den som enormt stor med otroligt mycket digitala hjälpmedel. Många av utställarna hade olika sorters smartboards vilket jag inte fann så intressant. För att kunna använda dessa redskap i bageriet för att gagna elevers utveckling inom yrket kan jag i dagsläget inte se någon större vinst. VR och mindre robotar var också en del av mässan. Google hade ett flertal workshops där jag fick inblick hur mycket de jobbar med att framställa nya digitala undervisningsredskap för utbildningsväsendet.

Efter mässan hann jag även med ett snabbt besök på British Museum för att se några artefakter jag bestämt mig för att betrakta. National Gallery tar jag nästa gång…

Fredag

Nu var det dags för olika seminarier på hotellet och det var dags för mig att berätta om mitt arbete i bageriet: Hur jobbar man digitalt i Bageriet? -Hur man kan använda digitala hjälpmedel även på praktiska nationella program på gymnasiet.
Jag hade 45 minuter på mig inkl. frågor och den digitala tekniken fungerade utmärkt men för att vara på den säkra sidan hade jag hemma i Kalmar laddat ner min Prezentation på hårddisken samt även de tillhörande YouTube-filmerna ifall Wi-Fi inte skulle fungera. Dessutom hade jag även med mig ett USB-minne där allt också fanns (med versioner för både Mac och PC). Hängslen och livrem…var det verkligen.

Prezentationen gick bra och åhörarna var genuint intresserade och ställde frågor både under men även efter mitt anförande. Tyvärr var det inte så många bagerilärare (noll stycken!) så det kom inga direkta frågor om det bageritekniska men däremot på det andra och jag berättade inte bara om det digitala arbetet utan även om vårt motivationsarbete om hur viktigt det är att få eleverna motiverade att gå till skolan och att de ska tycka det är viktigt. Vid en diskussion efteråt med en av åhörarna samtyckte vi om att det bästa det sättet att undervisa på är att det gäller att få eleverna att tycka att det är roligt att gå till skolan och lära sig (man lär sig bättre då) men till en början handlar det om att man måste bygga en bra relation med eleverna innan man kan börja arbeta med motivationsarbete på en högra nivå.

Efter Prezentationen tog jag ett par olika tåg ut till Heathrow för vidare transport hem till Kalmar igen och var hemma vid 22-tiden. Några väldigt intensiva dagar har det varit med många nya intryck och ett flertal nya bekantskaper. Precis som det var tänkt.

Hans Gustavsson

Förbud eller gemensamt ansvar

Chatharina Gustafsson
Administrativ chef

Hur använder vi sociala medier på ett bra och konstruktivt sätt och hur tar vi ansvar för det som är ohälsosamt och destruktivt. Ska vi lösa med förbud eller ska vi prata om ”elefanten i rummet” och ta ansvar för konsekvenserna? Darja Isaksson, strateg och föreläsare, ger en nyanserad bild av vad den nya tekniken innebär för berättande, lärande, samskapande, meningsbyggande och demokrati. En skön känsla att inte behöva ta ställning för eller emot utan träna oss i att se och ta ansvar för konsekvenserna.

Sofia Serholt, doktorand vid GU, tangerar samma resonemang i sin avhandling Child-Robot Interaction in Education. Frågan är inte om vi kommer att få robotar i klassrummet utan att när vi får det, ska vi vara beredda och ha analyserat konsekvenserna. Behövs det etiska regler för emotionella robotar i skolan osv. Kan vi ersätta läraren med en robot? Nej, naturligtvis inte utan här handlar det om att se det som ett komplement och i vissa fall en avlastning i rätt sammanhang.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anders Holmberg, processledare på Lin Education, tar sin ansats för kollegialt lärande i ett poetiskt stycke ”Ballad om stigarna i Västmanland” Lars Gustafsson
Förutsättningarna för kollegialt lärande – stigen vi trampar tillsammans. ”Det är många som måste gå annars blir det ingen stig.” Vad krävs för att lämna bilden av undervisning som den enskilde lärarens ansvar till att kvalitet och elevens lärande är ett kollegialt ansvar.

Anders talar om vikten att bli kollaborativ för att nå framgång i skolans utveckling. De 7 normer han förmedlar är universella i allt mänskligt samspel, enligt mitt sätt att se.

 

 

 

 

 

 

 

 

Besöket på BETT-mässan var överväldigande. En sådan uppsjö av teknik i alla dess former, programmering, robotar, interaktiva lösningar mm. Så många val och så mycket att ta ställning till i den fortsatta utvecklingen av skolan och pedagogiken. Här aktualiseras analysen på nytt och vår samlade kompetens ”in collaboration” är en förutsättning för att välja rätt ur det stora smörgåsbordet.

Som administrativ chef måste jag förstås tänka på säkerhet och juridik. Googles seminarie om GDPR rätade ut några frågetecken inför våra utmaningar med datasäkerhet. Och kanske blev det några nya frågetecken☺. Skönt vi har kvalificerad kompetens inom IT – också!

Hemma igen med en förkylning i bagaget men uppfylld med ny energi och mycket inspiration.

En framgångssaga med framtida utmaningar

Jörgen Florheden och Kristoffer Engdahl, Digitalisering ur ett IKT-pedagogiskt perspektiv

Jag och Jörgen blev tillfrågade av LIN Education i höstas om vi kunde tänka oss att hålla i två föreläsningar under BETT-mässan i London. De sa att Kalmarsunds gymnasieförbund kommit långt i implementeringen kring IKT och att vi hade unika metoder som de ansåg att vi borde sprida.

Vi satte ihop en föreläsning som vi döpte till Digitalisering ur ett IKT-pedagogiskt perspektiv. Den innehöll berättelsen om hur allt började för fem år sedan. Att vi lade grunden med högkvalitativ infrastruktur med hårdvara av hög kvalité. Men framförallt var det viktigt för oss att beskriva att Kalmarsunds gymnasieförbund redan från början fokuserade på det pedagogiska och inte det tekniska. Den digitala satsningen skulle från starten fyllas med pedagogisk innehåll.

Vidare beskrev vi att det anställdes fyra IKT-pedagoger på heltid och att dessa skulle ges handlingsutrymme på alla verksamhetsnivåer. Från politiken till klassrummet. Vi beskrev även vikten av att som IKT-pedagog ingå i skolornas ledningsgrupper.

Arbetet med Digitala Coacher fick som vanligt stort genomslag. Det är fortfarande unikt att på detta sätt använda sig av eleverna som läranderesurser. Vi beskrev utvecklingen med våra Digitala Coacher från resurser vid datautlämning till att vara delaktiga i skolutvecklingen.

Publiken upplevde säkert vid det här laget två självgoda IKT-pedagoger som skröt om sin historia och det blev dags att vända på perspektivet.

För visst kan man säga att mycket har varit lyckat. Men man kan även hävda att vi bara kommit en liten bit på vägen och att bara det enkla endast är genomfört. Vi får inte slå oss till ro och riskera att bli en “fat lazy cat” utan arbetet har precis börjat och vi har bara genomfört de enkla stegen att skapa goda förutsättningar.

Utmaningar som jag ser är att all ny personal delar samma berättelse och får den kompetensutveckling som de behöver. Det får inte uppstå digitala klyftor mellan olika klassrum, ledningsrum eller politiska styrelserum.

Andra utmaningar är att få alla klassrum att gå från första-  till andra ordningens förändring. Att vi inte bara använder de digitala verktygen för att effektivisera gammal pedagogik utan att vi närmar oss förändringen av den andra ordningen. Att vi använder de digitala verktygen på ett sådant sätt att den blir omöjlig att byta ut. Att vi gör saker i våra klassrum som var omöjliga innan den digitala satsningen.

Frågor vi fortsatt behöver arbeta med är hur vi kan synliggöra lärande oftare? Hur vi får alla elever aktiva? Hur vi blir tydligare med att synliggöra lärandemål? Hur utvecklar vi eleverna att bli läranderesurser för varandra?

Nu fortsätter vi att utvecklas och skapa bättre lärmiljöer, bättre pedagogik och ännu fler digitaliserade medborgare.

Kristoffer Engdahl, IKT-pedagog

Samförstånd och samordning leder till skolframgång

Skrivet av Christian Sandahl
Verksamhetsområdeschef

Att vi tillsammans är mycket starkare än var och en för sig själv, är väl knappast något nytt, men ändå något som vi hela tiden behöver påminnas om. En skolledargemenskap där rektorer tillsammans tar ansvar för skoluppdraget och i grupp samtalar om hur det lokala skolförbättringsarbetet kan organiseras är ett kännetecken på skolframgång. Att LinEducation väljer att kalla sitt årliga BETT-evenemang för The Collaboration Effect ligger i tiden. Jag kommer tillbaka från London stärkt i min övertygelse om att det samarbete vi gör för att stärka förbundet som en gemenskap är en förutsättning för riktig skolframgång på varje enskild skola, oavsett om det sedan handlar om inkludering, digitalisering, elevhälsa eller kunskapsresultat.

Anders Holmgren från LinEducation var tydlig: Undervisningens kvalitet är ett kollegialt ansvar.

”Lärare, mina elever är alla skolans elever. Skolledare, huvudmannens skolor är mitt ansvar”

Och när vi i förbundet möts för att diskutera skolutveckling befinner vi oss alltid i rätt rum!