Veckans tips – form limiter

Google formulär används vid många olika tillfällen: snabba utvärderingar, prov genom quiz, enkäter, lektionsförhör, exit-ticket och mycket mer. Vi har skrivit om Google formulär tidigare på bloggen och du kan läsa dessa inlägg HÄR.

Nu har jag hittat ett nytt tillägg i Google formulär, där man kan ställa in olika villkor för formuläret. Till exempel kan man bestämma att efter 10 svar så stängs möjligheten att svara på frågorna, man kan bestämma vilken dag och klockslag som formuläret ska stängas. Tilläget skickar även ett mail till ägaren av formuläret när den stängs.

Tänkbara användningsområden är till exempel anmälningsformulär med begränsad antal platser, formulär med bäst före datum, formulär då eleverna får bara svara på lektionen. Man slipper manuellt övervaka formuläret.

Tilläget heter ”form limiter” och kan hämtas om man går till tillägg när man är inne i ett formulär.

Veckans tips – Läromedel för olika behov

Sedan ett år tillbaka finns söktjänsten Hitta läromedel där alla som vill kan söka efter förlagsutgivna läromedel och se i vilka tillgängliga versioner av läromedel som finns. Där har rådgivare från SPSM sammanställt läromedel med egenskaper som är tillgängliga efter elevens behov.

Här kan du söka och göra rätt urval av nästa 9000 titlar. Tryck på bilden för att komma till siten.

Veckans tips – lägga till material i Google Classroom

I den senaste uppdatering av Google Classroom har fliken ”Om” försvunnit, vilket innebär att man förlorade möjligheten att lägga till material till kursen. Lärare kunde innan lägga till betygskriterier, tips på länkar, filmer och annan information där.

Nu har en ny funktion kommit till Google Classroom, som ersätter fliken ”Om”. I fliken ”Klassuppgifter” kan man nu, förutom uppgifter och frågor, lägga till material. Genom att välja ämne till materialet kan man välja att lägga till i ett visst område i kursen, eller skapa separat ämne t ex Kursinformation.

Med den nya funktionen kommer användning av Google Classroom bli ännu bättre.

LiKA för lärare

Som en del i det ständiga arbetet med att skapa en nulägesbeskrivning (nu:et har ju en förmåga att alltid röra på sig) har vi inom Kalmarsunds gymnasieförbund bestämt oss för att använda SKL:s verktyg LiKA för lärare. Vi har sedan 2015 använt LIKA tillsammans med skolledningar och därmed fått en bra bild hur rektorer självskattar den digitala utveckling på sina skolor. När SKL ställde frågan om vilka huvudmän som ville vara med att bidra till ett LiKA för lärare så räckte gymnasieförbundet upp handen. Vi bidrog både ekonomiskt och genom att ett antal av våra lärare anmälde sig till att vara pilotlärare och prova ut verktyget.

Vi har nu genomfört LiKA för lärare bland huvuddelen av våra lärare och ska nu gå in i fasen av en djupare analys för att se vilka resultat som framträder. Vi ersätter tidigare utvärderingsverktyg som vi använt med LiKA för lärare och kan redan nu se att vi har fått ett kraftfullt redskap i våra händer. Nu gäller det att fortsätta utvecklingsarbete utifrån det vi finner som prioriterade områden.

LIKA fungerar även som ett mycket bra verktyg för den enskilde läraren då det skapar förslag på handlingsplan. Funktionen att man kan dela sina LiKA-värderingar med kollegor lägger en bra grund för samverkan och samlärande i olika konstellationer lärare emellan.

Veckans tips – instruktioner för Google Classroom

Google Classroom har fått en uppdatering. Det mesta ser ut som innan och man känner igen sig i det stora, men vissa delar har ändrats och några funktioner kan vara svåra att hitta.

Därför har vi nu gjort en ny mapp på Google Drive med nya instruktioner till Google Classroom och en ny spellista på YouTube med instruktionsfilmer. Mappen med pdf-filerna hittar ni HÄR. Spellistan på YouTube hittar ni HÄR.

Eftersom uppdateringen mest påverkar kurser skapade efter 2018 har vi valt att behålla de gamla instruktionerna och spellistan. Många lärare har kurser i längre än ett läsår och har kanske nytta av de gamla instruktionerna. De gamla instruktionerna och spellistan hittar man HÄR.

Nya funktioner är utlovade att komma (till exempel möjlighet att lägga till kursmaterial i fliken ”Klassens arbete”) så fler instruktioner och filmer kommer att skapas i snar framtid.

Vi hoppas ni har nytta av materialet.

Formativt arbetssätt – Jenny Nyströmsskolan

För fjärde året har det under läsåret 2017/2018 på Jenny Nyströmsskolan funnits ett kompetensutvecklingsspår som har till syfte att utveckla lärares formativa undervisningen. Detta läsåret har Dylan Wiliams material med lärmoduler från Natur och kultur använts som en bas. Lärare har bedrivit kompetensutveckling i workshopsgrupper. Grupperna har letts av två sylar (förstelärare) vardera. Halvvägs i genomförandet skedde en avstämning med sylare, där det bland annat gjordes en korrigering när det gällde tiden som stod förfogande för varje workshopstillfälle, grupperna fick mer tid till sina diskussioner.

Inom workshopsgrupperna har lärare delats in i par för att genomföra lektionsobservationer hos varandra och lämna feedback kring det observerade. Det fanns även ett moment där elever från Barn- och fritidsprogrammet och Digitala Coacher genomförde lektionsobservationer hos lärare för att följa upp detta med att ge feedback. Detta blev ett tydligt exempel på hur digital teknik kan bidra till att öka kvalitet i det kollegiala lärandet och lärares professionsutveckling.

Lärare tog även initiativ till att filma sekvenser i sin undervisning som sedan visades upp för kollegor under workshopstillfällen. Det förde med sig två fördelar. Dels kunde lärare välja ut exakt vilket moment i deras undervisning som skulle observeras, dels fick de feedback från flera lärare vid samma tidpunkt.

Från en av filmerna som lärare gjorde för att ha som underlag för feedback och diskussion. Här ser vi användande av miniwhiteboards för att nå ökad elevaktivitet.

Sammanlagt har det under läsåret genomförts nio workshopstillfällen. Sex av dessa har förlagts på ordinarie kompetensutvecklingsdagar, till övriga tre har grupperna själva hittat tider. Boken Handbok i formativ bedömning av Dylan Wiliam har införskaffats till varje lärare som en form av kurslitteratur. IKT-pedagog har haft ett sammanhållande ansvar för denna kompetensutveckling. Gemensam arbetsyta har under perioden varit Google Classroom. Vid sista tillfället 3 maj genomfördes två olika utvärderingar av lärare. En kvantitativ och en kvalitativ. Förutom beskrivningen av genomförandet kan du läsa en sammanställning av dessa utvärderingar HÄR.

Att ta sikte mot ett formativt arbetssätt när det gäller kompetensutveckling kräver att man kommer in på djupet och att det blir ett helhetstänkande. Det är annars lätt att det formativa arbetssättet reduceras till ett antal tekniker. En annan del att bearbeta är synsättet att “jag har alltid jobbat formativt” vilket på samma sätt riskerar att tappa helhetstänkandet.

En framtida utmaning ligger i att utveckla lektionsobservationer och feedback mellan kollegor till ett vasst instrument för professionsutveckling. Jag tar med mig tanken att filma utvalda delar av sin undervisning som en av workshopsgrupperna gjorde med ett gott resultat.

Jämfört med de tre tidigare läsåren då det på Jenny Nyströmsskolan har funnits ett spår med formativt arbetssätt som fokus, har det denna gång varit en stor fördel att använda Dylan Wiliams material med lärmoduler. Det har givit en tydlig struktur till arbetet.

Digitala Coacher möter Digitala Coacher – igen

För nästan ett år sedan besökte Digitala Coacher från Kalmarsunds gymnasieförbund sina kollegor inom Karlskronas gymnasieskolor, läs om detta här. Nu var det dags för returmöte i Kalmar. IKT-pedagoger från respektive ort hade sytt ihop ett program för dagen. Efter den obligatoriska fikan berättade Monir, Anna och Josefin om sitt deltagande i datorutdelning för årskurs 1. De betonade hur du utvecklats i sin roll som ledare vid dessa tillfällen. Därefter tog Moa och Linnéa från Karlskrona över och berättade om hur de har jobbat med tankar kring hur bra undervisning ser ut och hur digitala verktyg kan användas för att göra den än bättre. Många kloka tankar gav de oss. Att lärare och elever använder digitala verktyg är enligt dem ett bra sätt att variera undervisningen och även examinationsformerna. De tog även upp fördelar när lärare använder sig av Flipped classroom som metod.

Dominika gjorde i en presentation några nedslag i historien och tittade på den utvecklingen vad gäller digital teknik. Detta var en fundament att stå på när de Digitala Coacherna delades in i grupp och fick följande framtidsspanande uppgift: Beskriv två saker som vi gör idag som vi inte kommer att göra i framtiden. Beskriv två saker som vi kommer att göra i framtiden som vi inte gör idag. De skulle även beskriva förändringarnas konsekvenser för individ och samhälle. Uppdraget var sedan att presentera tankarna i en one-shot-video på max tre minuter.

Aktiviteten var hög i grupperna och ämnet att spana in framtiden engagerade.

I samband med avslutningsfika presenterades filmerna som grupperna hade gjort. Det framkom enormt mycket intressanta saker. Skolan var ett område som kom upp. Dels kommer fysiska läroböcker snart att vara borta enligt DC. En annan tanke som dök upp är att hela skolans struktur kommer att ändras. Som elev checkar man digitalt in i skolan och kan fysiskt befinna sig var som helst. Lärarens roll i en sådan skola diskuterades också. På olika sätt kom det i framtidsspaningarna att handla om omstrukturering på arbetsmarknaden. Jobb som kommer att försvinna och ersättas av teknik och andra jobb som kommer till. Transport av olika slag kom också upp. Hur ska vi förhålla oss etiskt till självkörande bilar när de på olika sätt tvingas göra val i trafiken? Ja diskussionerna hade säkert kunnat fortsätta hur länge som helst om det inte fanns en busstid att passa till Karlskrona. Förmodligen åktes det i en buss med förare än så länge.

Nedan finns ett exempel på en one-shot-video som gjordes av en grupp Digitala Coacher.

 

Digitala Coacher möter Torsås

Det kom en förfrågan från Torsås kommun. De skulle ha en dag i digitaliseringens tecken och var nyfikna på Kalmarsunds gymnasieförbunds koncept med Digitala Coacher. Vi tackade ja till förfrågan och åkte med tre Digitala Coacher till Stufvenäs gästgiveri. Där var cirka 100 lärare från Torsås grundskolor på plats. Församlingen fick höra våra DC berätta om vad det var som gjorde att de sökt uppdraget som Digital Coach. De berättade om vad de har haft för uppgift vilka utbildningar de gått igenom och hur de har utvecklats på olika plan. Det var ett stabilt genomförande av våra DC som återigen gjorde en riktigt bra insats.

Tillfället avslutades med att lärare hade möjlighet att ställa frågor till ungdomarna på scen. Ni väntar vi bara på att få höra vilken skola i Torsås som blir först med att engagera elever som Digitala Coacher.

SKL – Handlingsplan digitalisering

I samband med att regeringen fastställde den nationella digitaliserings strategin för svensk skolväsende fick SKL i uppdrag att ta fram en handlingsplan som ska vara kopplad till strategins målsättningar. För att skapa denna handlingsplan har SKL bjudit in huvudmän, som bedöms befinna sig i framkant när det gäller skolans digitalisering, till rundabordssamtal och workshops. Undertecknad har varit representant för Kalmarsunds gymnasieförbund både vid rundabordssamtal och nu senast 9 maj vid workshop. Tillfället 9 maj behandlade målområdet Likvärdig tillgång och användning.

Inledningsvis talade Tilsith Lacouture, projektledare för arbetet med likvärdig tillgång och användning, om utgångspunkterna för detta workshoptillfälle. Det handlade om att skaffa en gemensam nulägesbild och att kunna se olika aktörers olika utgångspunkter och behov. Tidsplanen för handlingsplanen är att den ska vara färdig 1 mars 2019. Även efter den tidpunkten kommer det att finnas behov av fortsatt arbete med handlingsplanen och SKL:s perspektiv är att fortsätta sina aktiviteter fram till 2022.

Tilsith Lacouture, projektledare för arbetet med Likvärdig tillgång och användning,

Ett väsentligt innehåll under dagen var gruppvisa diskussioner kring de fyra delmålen som finns formulerade kring likvärdig tillgång och användning:

Delmål 1: Barn, elever och personal som arbetar med barn och elever ska ha
tillgång till digitala verktyg utifrån sina behov och förutsättningar.
Delmål 2: Det ska finnas ändamålsenlig infrastruktur samt teknisk och pedagogisk
support i verksamheten.
Delmål 3: De digitala lärresurser som används i undervisningen ska vara
ändamålsenliga och medföra att teknikens möjligheter kan utnyttjas effektivt.
Delmål 4: Digitaliseringen ska användas för att underlätta personalens
arbetssituation i fråga om undervisning och administration.

En mycket kort sammanfattning av dessa diskussioner är att det kommer att krävas en tydlighet i den kommande handlingsplanen när det gäller krav på infrastruktur i bred bemärkelse, digital kompetens hos personal och förmågan att leda digitaliseringen. Det framkom att likvärdigheten är en av de absolut största utmaningarna som finns när det gäller skolans fortsatta digitalisering. Likvärdigheten har i sig många olika dimensioner. Det kan handla om likvärdigheten mellan olika kommuner, olika skolor och inte minst viktigt berör det likvärdigheten mellan olika klassrum.

Karin Hector-Stahre enhetschef på Skolverket, som också är projektledare för digitalisering av nationella prov, redogjorde under dagen för arbetet i denna fråga. Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att digitalisera proven. Hösten 2018 ska uppsatser skrivas på dator. 2018-2021 kommer det att pågå en försöksverksamhet på 100 skolor. Stagneliusskolan, Kalmarsunds gymnasieförbund, är en av dessa skolor. 2022 ska digitala nationella prov genomföras i hela landet. Detta kommer att innebära att vissa huvudmän nu måste ta ett ordentligt tag för att kunna vara förberedda när det är ”skarpt” läge.

Dagen avslutades med den viktiga frågan vad som bör ingå i en handlingsplan för skolans digitalisering. Det som blir mest spännande att se är vilken grad av tydlighet, pekande med hela handen, som denna plan kan innehålla. Jag tror att det är viktigt att den kommer att innehålla konkreta delar att förhålla sig till, så att det inte blir ett visionsdokument utan just en handlingsplan. En annan viktig del kommer att vara hur tydligt det går att skriva fram stöd till de kommer/huvudmän som behöver det. Att skillnaderna i landet är stora när det gäller hur långt man kommit med skolans digitalisering är tydligt. Därför är det också av stor vikt att det finns ett stöd till huvudmän som av olika anledningar inte kommer loss i digitaliseringen på egen hand.

Från Kalmarsunds gymnasieförbunds sida kommer vi noga följa SKL:s arbete med att ta fram denna handlingsplan och vi har förhoppningen om att det ska bli en plan som verkligen gör skillnad.

Tilsith Lacouture, projektledare Likvärdig tillgång och användning

Veckans tips – Team Drive

Team Drive är en funktion i Google Drive. Med Team Drive kan en grupp lagra sina mappar och filer i ett gemensamt utrymme. Filerna har ingen enskild ägare, utan ägs av hela Team Drive, alltså ett kollektivt ägarskap. Fördelen är att om en av medlemmarna slutar, påverkar det inte filerna i mapparna. Därmed slipper man problem med att en person i till exempel arbetslag byter jobb och alla dokument personen ägde försvinner från driven.

Man delar inte filer i Team Drive, utan bjuder in medlemmar. Medlemmarna kan ha olika behörigheter, precis som när man delar dokument i vanlig drive. Om man raderar en fil, så raderar man den för alla medlemmar, men innan en fil raderas får man en varning och man kan ta tillbaka den från papperskorgen inom 30 dagar.

Jag har nyligen träffat ett arbetslag där en person skulle byta jobb. Många mappar och dokument påverkas av detta och arbetslaget bestämde sig för att starta Team Drive och slippa bekymmer nästa gång. Mitt råd till arbetslaget var att inte flytta filerna som de är, utan fundera först vilken mapp struktur man vill ha. Ofta har man i mapparna många filer vilka inte är aktuella längre så om man flyttar till en Team Drive kan det vara ett tillfälle att rensa lite i sin Drive.

Google support sida kan man läsa mer om Team Drive. Vill man hellre se en film har Google publicerat en på YouTube:

Jenny Nyström bloggar

Den där känslan att vara på en skola och se hur mycket bra som händer och önska att många fler kunde ta del av det. Ja då för man väl försöka göra det synligt på något sätt. Att synliggöra god pedagogik i undervisning kan vara en stark väg till inspiration och utveckling. Synliggörandet underlättas enormt av de digitala möjligheter som står oss till buds. Valet blev att starta en blogg kring digitaliseringen på Jenny Nyströmsskolan. Innan vi gick i skarpt läge sammanfattades den nystartade bloggens syfte i tre punkter:

  • Att synliggöra lärares undervisning där digitala verktyg fungerar som förstärkande i ett pedagogiskt och didaktiskt perspektiv.
  • Att få en spridning av praktik om hur digitaliseringen i undervisningen kan fungera som en positiv faktor för elevers kunskapsutveckling.
  • Bloggen blir en form av modellering av hur publicering kan användas i undervisningen

Veckans bloggare får följande ”uppdrag”: Du som “Veckans bloggare” väljer en pedagogisk eller didaktisk utgångspunkt för ditt inlägg. Beskriv vad du vill uppnå i undervisningen. Exempelvis, feedback till elever, kamratrespons, tydliggörande av mål, lässtrategier, reflektion hos elever, synliggörande av elevers lärande, kommunikation … ja listan kan bli hur lång som helst. Gör också en beskrivning av hur du/eleverna använder digitala verktyg för att förstärka det som ni vill uppnå i undervisningen. 

Bloggen har varit igång ett tag och fått ett positivt bemötande bland personal och nu är förhoppningen att fler kan hitta inspiration till sin undervisning på Jenny Nyström bloggar.

Du hittar bloggen Jenny Nyström bloggar HÄR

(Tack till Malin Frykman som väckte tanken)

Feedback

Feedback, respons, återkoppling. Att ge feedback som för lärande framåt är en av fem nyckelstrategier som Dylan Wiliam talar om när det gäller formativt lärande. Feedback fungerar formativt om eleverna använder den information de får tillbaka för att förbättra sina prestationer. Hemligheten med effektiv feedback är att det inte räcker med att säga vad som är fel. Effektiv feedback måste ge recept för framtida åtgärder. Som lärare vet jag hur viktigt det är att eleverna får feedback. Feedback bidrar till utveckling och ger motivation. Som lärare använde jag feedback hela tiden. Hur ofta frågar vi efter feedback i vårt yrkesutövande?

Idag arbetar jag som IKT-pedagog med lärare som den främsta gruppen att arbeta mot. Varje gång jag håller i en workshop, föreläsning, kompetensutveckling, är det en grupp lärare som jag “undervisar”. Jag har alltså tillgång till en grupp av yrkesutövare där givande av feedback är en del av vardagen. I min strävan att bli bättre på mitt jobb har jag nu bestämt att varje gång jag arbetar med lärare ska jag be om feedback, så att jag kan bli bättre på det jag gör.

Men feedback behöver inte bara komma från lärare. I mitt jobb har jag även bett rektorer och mina arbetskollegor att ge mig feedback. Idag höll jag i kompetensutveckling för en grupp lärare om upphovsrätt, creative commons och PUL. För att få relevant feedback till presentationen har jag först visat bildspelet för mina IKT-kollegor och för rektorer. Vid dessa tillfällen fick jag feedback till innehållet i bildspelet: är det relevant information? flyter bildspelet på ett bra sätt? kan man se den röda tråden genom bildspelet? På själva presentationen fick en av mina IKT-kollegor vara med och observera, för att ge mig genomtänkt och givande feedback efteråt. Lärare som lyssnade på min presentation fick också lämna feedback i form av svar i Google Formulär. Jag har fått flera tips på hur mina presentationer kan bli ännu bättre, vilket kommer göra mig till en ännu bättre IKT-pedagog.

Att få feedback är bra för en utveckling och jag tror att vi ofta missar chansen att få den. Som lärare finns alltid möjlighet att fråga eleverna om att ge feedback. Vi har tidigare skrivit om DC 3.0, där våra Digitala Coacher gav feedback till lärare. Men det behöver inte vara så komplicerat. På varje lektion har man som lärare tillgång till en grupp elever som skulle kunna ge feedback utifrån elevperspektiv. Varför inte prata med några av dem efter lektionen och fråga om lektionen kunde varit bättre utifrån deras perspektiv, och vad som i så fall kunde varit bättre.

Oberoende på vilket sätt vi får feedback kan det vara utvecklande och motiverande. Det viktiga är att man är villig att ta emot den, samt att agera utifrån det man finner relevant.

Slå hål på din varma hjärna med bubblor från Gapminder

Faktaresistens, filterbubblor och Fake News skapar ständigt vår bild av Världen utan att vi är medvetna och oftast är den långt ifrån baserad på fakta. Gapminder är därför en organisation som blir mer och mer aktuell i vår tid.  Orden källkritik och självkritik blir allt viktigare och om vi blir bättre på det så kommer vår världsbild att bli mer verklighetsbaserad, menar Gapminder.

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:FAKE_NEWS.pn

Tisdagen den 6:e mars bjöd Regionförbundet in skolfolk för att bland annat lyssna till föreläsare från organisationen Gapminder. Gapminder presenterade sina två stora projekt. BUBBLE CHART, där omfattande statistik över världen presenteras med hjälp av färgglada bubblor och DOLLAR STREET, där Gapminder åkt världen runt för att fotografera olika familjers levnadsmiljöer. Kök, toaletter och mobiltelefoner fotograferats och jämförts.  Gapminder är sedan länge världsberömda genom att göra torr statistik till färgglada bubblor. Redan 2009 slog professor Hans Rosling igenom med Gapminder. Men det är nu först genom DOLLAR STREET  vi förstår statistiken på ett mer konkret sätt. Siffrorna från statistiken presenteras som bilder på människors levnadsmiljöer utifrån inkomstnivåer. Vad skiljer ett badrum från en rik familj i Sverige mot ett badrum i en fattig familj i Bangladesh? Hur lever en rik familj i Nigeria i jämförelse med en rik familj i Tyskland? Borstar man tänderna med tandborste? Använder man smartphones? Frågorna besvaras med hjälp av bilderna. 

Det blir tydligt hur komplicerat det är att se fattigdom när man jämför olika familjers mobiltelefoner. DOLLAR STREET, 2018

Gapminder menar, med stöd i forskningen, att vi har svårt att se den positiva utvecklingen i världen för att våra hjärnor fungerar så. Gapminder menar att människans tänkande består av två system: Det snabba, heta, att kunna dra slutsatser och handla snabbt och det långsamma analytiska som de kallar för det kalla tänkandet. Hjärnan får oss att basera vår världsbild allt oftare på känslor än på fakta. Gapminder tar stöd i boken Tänka, snabbt och långsamt  från 2017.  Skriven av psykologen Daniel Kahneman, som belönats med Ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2002 för sin banbrytande forskning.

Ett tips är att gå in på Gapminder och göra ett test. Där du får syn på om din världsbild är baserad av den varma eller kalla hjärnan. Lycka till!