Digitala verktyg stärker undervisningen

På några av våra skolor har vi efterlyst goda exempel från våra lärare. Exemplen ska visa på hur lärare upplever att de digitala verktygen kan fungera som förstärkande för undervisningen och elevernas lärande. Det intressanta att studera är den bild som framträder när lärare med olika undervisningsuppdrag och olika undervisningsgrupper delar med sig på det här sättet. Här tänker jag presentera några generella iakttagelser som går att göra utifrån lärarnas exempel.

Tydlighet – struktur – tillgänglighet
Digitala verktyg skarpar möjligheter att bygga upp tydliga strukturer och att i viss mån frigöra undervisning från tid och rum genom att undervisningen i olika former finns tillgänglig för eleverna. Flera lärare tar fram Google Classroom som ett sätt att för eleverna skapa en tydlighet och ett överskådligt pedagogiskt arbetsflöde. Tillgängligheten visar sig även genom att lärare spelar in olika typer av genomgång/instruktioner och gör dessa åtkomliga på digitala ytor, exempelvis genom Google Site. Lärare framhåller även att tydlighet och tillgänglighet är kopplad till en punkt som kommer nedan, elevernas motivation. När målen är tydliga för eleverna ökar även deras motivation.

Feedback
Flera lärare tar feedback som gott exempel på hur digitala verktyg fungerar förstärkande i undervisningen. Att kunna ge direkta kommentarer i ett Google-dokument är idag självklart för oss alla, men det har haft en stor betydelse för arbetet med feedback till eleverna. Det pekas även på andra system för feedback, ett sådant är kunskapsmatrisen.se inom matematiken. När det gäller feedback är det en del lärare som även lyfter fram möjligheten att i digitala miljöer arbeta med kamratrespons. Bland annat görs detta genom att använda bloggar.

Synliggörande av elevernas lärande
Genom möjligheten att exempelvis spela in elevers redovisningar får både lärare och elever tillgång till film som tydligt visar på elevernas lärande. Att eleverna skapar egna hemsidor gör att de kan följa sin egen progression i sitt lärande över tid. Lärande kan med hjälp av digitala verktyg dokumenteras på olika sätt, text, bild, ljud och film. Lärare som anger detta som goda exempel upplever tekniken som tillgänglig och lätt att använda.

Kreativitet
Kreativitet är ett svårfångat begrepp, men om vi definierar det som nytänkande och att hitta nya sätt att producera exempelvis kunskap finns det inslag att hitta inom detta område när lärare lyfter fram goda exempel. Några exempel visar på att det med hjälp av digitala verktyg går att hitta vägar för elevernas lärande som tidigare inte varit möjliga.

Motivation – variation
Genom möjligheten att variera undervisningen med hjälp av digitala verktyg ger lärare uttryck för att elevernas motivation ökar. Det finns inte sällan en ”tröskel” att komma över när det gäller att eleverna kan se de nya möjligheterna, men när det väl gör det kan lärare tydligt se att motivationen i lärandet ökar. Det finns även lärare som lagt upp ”digitala paket” som jobbar med elevernas motivation och mindset där de digitala verktygen spelar en avgörande roll.

På ett förhållandevis enkelt sätt har vi skapat en sorts nulägesbeskrivning när det gäller hur våra lärare ser på digitala verktygs förstärkande roll i undervisningen. Genom att lärare har delat med sig av konkreta exempel och motiveringar var de valt just dessa exempel framträder även kopplingen till lärarens pedagogiska och didaktiska tankar. Att med jämna mellan få en belysning av hur digitala verktyg används i undervisningen är en viktigt del i vårt arbete och detta var ett sätt  som gav oss en del tankar och funderingar att ta med i vidare arbete.

Digitala Coacher möter Digitala Coacher

Skärmavbild 2017-04-24 kl. 15.10.05I april 2016 hade våra Digitala Coacher en Hangout med intresserade Digitala Coacher i Karlskrona. Nu, nästan på dagen ett år efter denna digitala uppstart, var det dags att träffas på plats i Karlskrona.

Krösatåget rullade in på centralen i Karlskrona och på plats fanns en delegation av DC från Karlskronas gymnasieskolor. En kort promenad tog oss till af Chapmangymnasiet där vi installerade oss i en härligt rymlig sal. Första programpunkten var att Digitala Coacher delade med sig av olika erfarenheter. Sofia från Karlskrona berättade för oss hur hon tillsammans med klasskamrater jobbat med att göra podcast i undervisningen genom att använda Creaza. Filip och Wasin visade hur de har jobbat med speldesign och vi hade en intressant diskussion om programmering i skolan. Molly och Oliver berättade om DC 3.0 som går att läsa mer om här på bloggen. Alla eleverna som var närvarande kunde definitivt tänka sig att pröva denna variant att bidra med feedback till lärare för utveckling av undervisningen. Moa (Kalmar) berättade om sina erfarenheter av att ha varit med att dela ut datorer till årskurs ett och att hålla i en uppstartsutbildning. Något som DC i Karlskrona siktar på att göra till hösten.

Dagens stora uppgift för DC var att i blandade grupper skapa filmer som skulle innehålla tips till lärare hur de kan använda digitala verktyg i undervisningen. Med liv och lust kastade sig ungdomarna över denna uppgift och efter lunch kunde vi njuta av en filmfestival i miniatyr där de presenterade sina resultat.

DSC_0796

Det fanns i elevernas filmer mängder av frågor att fånga upp som vi säkert hade kunnat ägna ytterligare en dag åt att diskutera. Vi pratade om att som lärare våga pröva, att kunna frigöra undervisning från tid och rum, och kunna erbjuda olika sätt för inlärning och redovisning, att kunna använda digitala verktyg kompensatoriskt och som sagt vi hade kunnat fortsätta länga med detta. Nedan kan du se ett smakprov på en film med tips från Digital Coacher.

Avslutningsvis svarade vi samstämmigt ja på sista frågan i utvärderingen ”Ska vi göra om det här igen?”. Så väl mött i Kalmar under nästa termin, något som vi redan ser fram emot.

 

 

 

 

 

Digitala Coacher 3.0 – så kan det också gå

Vi har tidigare här på bloggen skrivet om Digitala Coacher 3.0. En koncept där lärare har möjlighet att få besök på lektion från elev som inte är elev som läraren undervisar. Syftet är att kunna få ytterligare ett tillfälle att inhämta feedback för lärare och därmed ytterligare utveckla sin undervisning.

Vi har provat Digitala Coacher vid ett par tillfällen och ibland så går det inte som man tänkt sig. När lärare Marie och Digital Coach Molly träffades så blir det inte feedbacken som blev det centrala. Istället kan vi se att det här är på gång att växa fram ett tvåläraresystem i miniatyr. En samverkan mellan en lärare och en som bär tankar om att bli lärare. Ja så kan det också gå.

Lyssna på Marie och Molly här nedan

 

Undervisning med digital förstärkning – uppföljning

15 mars var en halvdag avsatt inom förbundet för att följa upp kompetensutvecklingen Undervisning med digital förstärkning som vi tidigare skrivit om här på bloggen. Vid detta andra tillfälle satte vi fokus på att jobba med kollegial feedback.

Inledningsvis fick alla lärare en stund för egen reflektion och formulera sina tankar kring det område i sin undervisning som de valt att speciellt utveckla. Därefter skedde redovisningar i mindre grupper och det gavs tillfälle till att ge och få feedback på sina tankar. Gruppen presenterade sedan sina upplevelser att jobba med kollegialt lärande i form av kortare filmer. Som avslutning formulerade varje lärare sitt nästa steg. Om du vill ha mer utförlig information av upplägget hittar du det här.

UMDF 15:3 1

Rektorerna inom förbundet arbetade vidare med Formativt ledarskap under ledning av Anders Holmgren. Även här var feedbacken en viktigt del när rektorer redovisade sina verksamhetsbesök som gjorts hos varandra. De har besökt lektioner, samtalat med elever och deltagit på andra skolledningars möten.

10 maj är sista tillfället både för lärares och rektorers kompetensutveckling om Undervisning med digital förstärkning och Formativt ledarskap.

Veckans tips – Google Keep i Google Dokument

Skärmavbild 2017-03-06 kl. 08.42.03Google Keep används enkelt för att skapa att-göra-listor, påminnelser och snabba anteckningar. Appen finns tillgänglig för alla med ett Google-konto. Som med alla appar inom Google kan man dela sina listor med andra. Keep finns som app till mobil och i dator.

Om man använder G Suite kan man nu koppla ihop Google Keep med Google Dokument. Man kan skapa anteckning i Keep och enkelt klistra in den i dokument. Ett utökat samarbete mellan apparna i G Suite. Vill du läsa mer om den senaste uppdatering av Google Keep kan du göra det på Googles blogg HÄR.

Nationell IT-strategi

Vi väntar och vi väntar. Första beskedet var att beslut om den nationella IT-strategin skulle tas hösten 2016 och ni befinner vi oss i vårens begynnelse 2017. Vi får hoppas att utbildningsministern och hans kompisar snart kommer till skott med att fatta beslut. Igår (1 mars) höll Skolverket ett webbinarium där arbetet med och tankarna bakom den nationella IT-strategin presenterades.

I förslaget till den nationella IT-strategi som Skolverket har tagit fram kan vi läsa:

”Skolverket gör bedömningen att den samlade effekten av förslagen kommer att
innebära att förskole- och skolenheter, med förskoleklasser och fritidshem, kommer att vara väl rustade att fortsatt utveckla användandet av digitaliseringens alla
möjligheter för att uppnå en tidsenlig undervisning med goda resultat. Samtidigt
innebär förslagen en avsevärt höjd ambitionsnivå framförallt när det gäller att skapa
likvärdiga förutsättningar för alla barn och elever oavsett var i landet de bor.” (s. 54)

Vidare skriver Skolverket att man bedömer att det är speciella grupper som kommer att gynnas av de förslag som läggs fram, elever med annat modersmål än svenska, elever som behöver särskilt stöd och att skillnad som bygger på socioekonomisk bakgrund och kön utjämnas.

DSC_9764

Foto: Hans Olofsson

Vad är det då som kommer att krävas av verksamheter för att Skolverkets förslag ska få genomslag?
Jag kan se tre områden som är viktiga att reflektera kring, infrastruktur, det strategiska ledarskapet och kompetensutveckling.

Infrastruktur
Den digitala infrastrukturen ser idag mycket olika ut i Sveriges skolor. På många håll är den väl utbyggd genom att lärare har god tillgång till digitala verktyg och ett väl fungerande trådlöst nätverk. Tyvärr är det fortfarande alltför vanligt att undervisning bedrivs i undermåliga digitala miljöer. Den nationella IT-strategien sätter nu press på huvudmän att se till att infrastrukturen och tillgången till moderna digitala verktyg blir ett prioriterat område. De huvudmän som har släpat efter i denna satsning måste nu ta sitt ansvar och se till att skapa goda förutsättningar för digitalt arbete på sina skolor. Att komma igång sent med detta arbete kan ha både sina fördelar och nackdelar. Bland fördelarna finns att det är många huvudmän som kan dela med sig av erfarenheter både kring det som har fungerat och det som inte fungerat så väl. Här gör även Skolverket en lovvärd insats genom att tala om sitt ansvar att bygga upp nätverk mellan olika huvudmän för att sprida erfarenheter kring digitaliseringen av skolan. Bland nackdelarna kan finnas den ekonomiska delen. För de som kommit igång sent med digitalt utvecklingsarbete kan det med press från Skolverket kännas frestande att gå på ”billiga” lösningar. Kostnader för den digitala satsningen blir då låg till att börja med, men om det är låg kvalitet på den digital hårdvaran som väljs är risken stor att det blir en hög kostnad på sikt. Den allra högsta kostnaden kan vara att en sådan satsning helt tappar förtroende hos de som ska använda verktygen, lärare och elever. Alltså kommer det att krävas en hög beställa kompetens för att rätt kunna bedöma vilka utbyggnader av infrastruktur som behöver göras samt vilken hårdvara som passar den egna verksamheten bäst.

Strategiskt ledarskap
Att skolledningen har en enormt viktigt roll i skolans digitalisering kan inte nog framhållas. Skolledningar behöver en god förståelse för att kunna leda arbetet med digital utveckling. Till viss del måste denna förståelse även inbegripa de frågor som rör infrastruktur som ovan beskrivits. De flesta skolledare i våra skolor har någon form av pedagogisk bakgrund, oftast har de själva varit lärare. Det innebär att de har en pedagogisk plattform för sitt ledarskap i förhållande till lärare. Dock är det inte alls säkert att de har samma förståelse kring frågor som är kopplade till den digitala arenan. Viktigt är att rektorer i sitt strategiska arbete ser att digitaliseringen egentligen bara är en dimension av det ”vanliga” skolutvecklingsarbetet. Frågor som rör digitaliseringen ska inte vara något som är frikopplat från det övriga arbetet som görs för att stärka kvaliteten på undervisningen. Däremot är det viktigt att rektorer har en tydlig bild över hur undervisningen på den egna skolan ser ut ur ett digitaliseringsperspektiv, att man skaffar sig en bra bild över nuläget. Här kan verktyg som SKL:s LIKA vara ett bra sätt att skapa denna bild, eller tydliggöra för rektorer vad de behöver söka mer kunskap om. Skolledare behöver vidare kunna formulera en framtidsbild över hur man vill att den digitala kompetensen hos lärare och elever ska se ut. Utifrån nuläge och framtid skapas sedan en handlingsplan för det digitala utvecklingsarbetet som har tydlig koppling till de pedagogiska mål som är prioriterade i verksamheten.

Kompetensutveckling
På många håll, och inte minst i den nationella IT-strategin, talas om behovet av kompetensutveckling för lärare. Ur ett likvärdighetsperspektiv är det otroligt viktigt att lärare generellt har en god digital kompetens. Vilken lärare elever har ska inte vara avgörande för möjligheterna för eleverna att skaffa sig en egen hög digitala kompetens. Som det ser ut idag är det många lärare som har anammat ett digitalt arbetssätt i sin undervisning och undersöker de nya möjligheter som finns för att främja elevers lärande. Andra lärare ställer sig mer tveksamma eller bedömer att de inte har tillräcklig egen kompetens för att fullt ut utnyttja de digitala möjligheter som finns. ”Kompetensutvecklingsinsatser när dock inte alltid dem med störst behöv, och är ojämnt fördelad över landet” konstateras i den nationella IT-strategin (s. 26). Då kommer det bland annat för IKT-pedagoger och skolledning innebära att identifiera de behov som finns hos olika lärare och sedan skapa aktiviteter utifrån det. Varje skola behöver vidare se över hur stödstrukturer för lärare ska se ut, det kan vara vissa lärare som har specifika uppdrag kring IKT eller så finns IKT-pedagoger. Inom Kalmarsunds gymnasieförbund har vi goda erfarenheter av att IKT-pedagoger är en viktig stödjande struktur för digitaliseringen. I vårt arbete utgår vi från fyra nyckelbegrepp som är ledande för kompetensutvecklingsinsatser. Anpassat, det finns en stor spännvidd bland lärare när det gäller digital kompetens därför krävs en anpassning av insatser. Hållbart, det ska finnas en uthållighet i insatser som görs. Kollegialt, detta med övertygelsen att lärande bäst sker tillsammans med andra. Undervisningsnära, insatser ska ha direkt koppling till lärares undervisning och elevers lärande. Oavsett vilken modell en skola väljer när det gäller stödstrukturer för lärares digitala kompetens är det ett viktigt strategiskt beslut som huvudman måste ta.

Förslaget till nationell IT-strategi innehåller många relevanta delar som kommer att ha betydelse för digitaliseringen av svensk skola. Det finns även delar som är klart problematiska med det förslag som presenteras. Den första delen är att alla insatser som det talas om kring exempelvis kompetensutveckling av personal kommer att ligga på frivillig basis. Hur kommer detta att falla ut ur ett likvärdighetsperspektiv? Risken är att vi kommer att se en fortsatt utveckling där det uppstår stora skillnader mellan huvudmän, skolor och klasser när det gäller förutsättningar att bygga en adekvat digital kompetens hos eleverna. Den andra delen som jag ser är att det är mycket av ett ”grundläggande” arbete som presenteras. Det finns inga tydliga visioner kopplade till strategin som har bäring mot en vision för hur vi vill att digitaliseringen ska forma vårt samhälle framöver. Det är knappast någon slump att tio minuter innan Skolverkets webbinarium börjar publiceras i Dagens samhälle artikeln ”Sverige behöver en digital framtidsvision”. I artikeln efterfrågar skribenterna en vision från regering och riksdag som bland annat kan vara vägledande för beslut inom skolan.

Att komma till ett beslut om en nationell IT-strategi är ett första viktigt steg. Skolverket gör ett gott jobb i att ta fram material bland annat inom Lärportalen. Det behövs en tydligare vision kring digitaliseringen från nationellt håll. Jo så långt är det ju ganska klart, den stora utmaningen som vi står inför är att helt enkelt få verkstad av det som behöver göras för att skapa en skola som är relevant och tidsenligt där digitala verktyg har en viktig roll att spela.

Att leda lärares lärande – Dylan Wiliam

FullSizeRender (1)För den som läser Dylan Wilams bok Att leda lärares lärande finns en hög grad av igenkänning om man tidigare läst Wiliams böcker eller hört honom föreläsa. Han är mycket tydlig med att i sina argumentationer alltid börja med varför-frågan. Den första frågan som Wiliam behandlar är varför det är så viktigt att höja elevresultaten inom skolan. Här framhålls fyra väsentliga delar, eget inflytande över livet, kulturell överföring, förberedelse för medborgarskap och förberedelse för arbete. Speciellt viktigt blir den sistnämnda eftersom det är inom arbetsmarknaden som det nu sker stora och snabba förändringar. Ytterligare en anledning är att goda resultat för elever i skolan är kopplat både till ett lands ekonomiska utveckling och livskvaliteten för eleverna på sikt.

Nästa steg i Wiliams argumentation är att för att elevers resultat ska höjas behöver lärares kvalitet höjas. Inte för att de inte är bra nog utan för att de kan blir bättre. När Wiliam går vidare diskuterar han vikten av lärarkvalitet och vad det är och hur vi ska kunna öka lärarkvalitet. För det först konstaterar han att det är svårt att beskriva vad lärarkvalitet egentligen är. Vi vet att lärare gör skillnad, men det kan vara svårt att peka på vad det är som gör skillnaden mellan lärare. Wiliam pekar på att vi ganska grovt kan skilja på de minst effektiva lärarna och de mest effektiva lärarna. Att göra en bättre distinktion än så är svårt. Från det perspektivet säger han att det finns två vägar att gå, antingen byter man ut de minst effektiva lärarna på en skola eller så ser man till att höja kvaliteten på alla lärare på skolan. Han väljer den senare vägen.

Hur kan vi då höja kvaliteten på våra lärare? Wiliam tar i boken med oss på en rejäl forskningsgenomgång där han kommer fram till att det mest effektiva sättet att höja lärares kvalitet och därigenom förbättra elevers resultat är genom användning av formativ bedömning i klassrummet. Wiliam utvecklar sina tankar kring formativ bedömning utifrån den definition han och Black gjorde 2005.
”Bedömning i klassrummet är formativ i den mån som lärarna, eleverna, eller deras kamrater kan få fram, tolka och använda belägg för elevernas prestationer, för att fatta beslut om nästa steg i undervisningen som sannolikt kommer att vara bättre, eller mer välgrundade än de beslut de ksulle ha fattat om beläggen inte hade funnits” (s. 136)

Mot denna bakgrund fokuserar Wiliam på vilka lärandeaktiviteter som bör skapas för att det ska få störst effekt på lärares användande av formativ bedömning i klassrummet. Det väsentliga är att ställa sig frågan vad det är som lärare förväntas förbättra först och sedan titta på vilken form av kompetensutveckling vi vill skapa. Enligt Wiliam finns det fem principer som är viktiga i lärares lärande, val, flexibilitet, små steg, ansvarstagande och stöd. Vid arbetet med lärares lärande framhåller även Wiliam problematiken med att det innebär att förändra vanor som sitter ganska djupt. Eller för att citera ”När man har gjort något på ett visst sätt en halv miljon gånger är man ganska bra på det, och det är inte konstigt om det är svårt göra på ett annat sätt” (s. 227) Även här pekar Wiliam på forskning som kan stötta skolledare i det arbete som krävs för att kunna få till en förändring bland personal och där förändring blir det nya normaltillståndet.

Hur kan då skolledare på bästa sätt stödja lärares utveckling? Wiliams svar är att det bästa sättet är att skapa skolbaserade lärgemenskaper (TLC) som fokuserar på formativ bedömning i klassrummet. En viktig komponent som Wiliam lyfter fram är att möten i TLC-grupper måste vara extremt strukturerade så att de håller rätt fokus hela tiden. När det gäller metodiken i arbetet med lärgemenskaperna visar Wiliam att den goda effekt som ses hos elever även kan nås hos lärare vid användning av formativ bedömning. Alltså går det att modellera lärares lärande så att det får en tydlig koppling till det vi vill se hända i klassrummen i form av formativ bedömning.

team-114655

Bild: Pixabay geralt

Den stora styrkan som Dylan Wiliam, ur mitt perspektiv, besitter är att han inte stannar vid forskning och analys av de resultat som den ger. Han omsätter forskningen i praktiken och tar sig hela vägen ner till undervisningsnivå, eller som i det här fallet in i det kollegiala lärandet för lärare. Han har varit med om att starta enormt många lärargrupper på olika skolor. Det som är mest iögonfallande när man läser hans berättelse om dessa genomföranden är hur otroligt svårt det är att få det på plats med ett bra resultat. Det finns många hinder på vägen så som den upplevda bristen på tid, för många saker att fokusera på samtidigt, brist på engagemang o s v. För att kunna få ett lyckat resultat krävs, frånsett en stark övertygelse och ett starkt engagemang, en makalös förmåga till att hålla i och hålla ut. Jag tror att det hos de flesta idag som på något sätt är involverade i skolutveckling finns en fast övertygelse om vad som borde göras för att elevernas resultat ska blir så goda som möjligt. Samtidigt finns det så många fasta strukturer och andra viktiga saker som styr skolans utveckling. Vi måste våga prioritera hårt bland alla bra saker vi kan göra i skolan för att bra ska kunna bli bättre. Eller med Dylan Wiliams ord ”Enda sättet att förbättra skolorna är därför att få människor att sluta göra bra saker – för att ge dem tid att göra ännu bättre saker”. (s.262)

När är man färdig med digitaliseringen?

När är man klar med IKT- (digitalisering) utvecklingen i sin skola/kommun? Denna fråga ställdes för ett tag sedan av den eminenta kollegan Emil Jansson på Facebook i en grupp för IKT-pedagoger. Att kunna blir klar med digitaliseringen är enligt någon i de följande kommentarerna en lika konstig fråga som att man skulle kunna säga att man är klar med undervisning. Andra kommentarer handlade om att det kommer hela tiden ny teknik att förhålla sig till så därför kan man inte bli färdig med digitaliseringen.

isolate-1209275_1920 (1)

Bild: Pixabay Unsplash CC0 Public Domain

Om vi ändå stannar till kring relevansen i frågan och ser om det kan finnas anledning att säga att man i någon fas kan anse att man faktiskt är färdig med digitaliseringen i en skola/kommun. Låt oss anta att en skola har lyckats bygga upp en väl fungerande infrastruktur, när det gäller tillgång till internet råder hög stabilitet och det finns hållbar hårdvara till lärare och elever. Nätet funkar alltid och datorerna går som klockor. Utöver detta har det hänt mängder av positiva saker i undervisningssituationen. Både lärare och elever jobbar kreativt med olika digitala verktyg. Det flippas klassrum och byggs hemsidor. Elever och lärare bloggar och vänder sig ut i världen med sina arbeten. Feedbacken till elever har dramatiskt ökat eftersom det går att göra så mycket mer effektivt genom digitala verktyg. Lärare och elever jobbar med ett källkritiskt perspektiv och analyserar informationshantering i digitala miljöer. Elever som har behov av kompensatoriska verktyg har en smidig tillgång till dessa i alla sina lärsituationer. Lärare delar med sig och jobbar kollaborativt med hjälp av ny digital teknik. Ja vi kan fortsätta ett tag till och beskriva allt positivt som har hänt på denna exempelskola och säker känner många igen sig i denna beskrivning av var skolan idag befinner sig digitalt. Kan vi då inte luta oss lite tillbaka och säga att vi är färdiga med digitaliseringen, nu är det bara att jobba på?

Det går att se denna fråga ur många olika synvinklar, men jag vill här anlägga två perspektiv för att problematisera lite kring beskrivningen ovan, bredden och visionen.

När vi tittar på var våra verksamheter befinner sig när det gäller hur väl digitaliseringen fungerar i undervisningen är det lätt att vi anlägger ett ”topp-perspektiv”. Det vill säga att det som vi ser som bevis är det som händer i undervisningen hos ett antal lärare. Så om vi istället för att titta horisontellt på ett övre skikt istället analyserar vår verksamhet i lodrätt perspektiv och tar hänsyn till den variation som då förmodligen kommer att framträda skapas en annan bild. En utmaning är alltså att skapa en hög lägsta nivå för alla lärare som jobbar på våra skolor, inte bara en topp utan en stor bredd. Att med fokus på digitaliseringen ha ett synsätt där alla lärare kan bli bättre, oavsett hur bra de är idag, gör det omöjligt att säga att man någon gång är färdig med digitaliseringen. Framför allt ser jag det som en jämlikhetsfråga ur ett elevperspektiv. Den digitala kompetens som du har möjligheten att bygga som elev får inte avgöras av vilken eller vilka lärare du möte i undervisningen. I detta ligger ett ansvar för ledning och även exempelvis IKT-pedagoger att ständigt jobba med lärares digitala kompetens för att säkerställa att våra elever ska kunna bygga sin digitala kompetens tillsammans med kompetenta lärare.

Att säga att man som skola är färdig med digitaliseringen kan även vara ett uttryck för att man helt enkelt saknar en bild av vad som är nästa steg. Om vi tittar tillbaka på beskrivningen av skolan ovan kan det finnas en upplevelse att det inte går att göra så mycket mer utan att tillse att alla lärare har relevant digital kompetens. I så fall finns det en brist på visioner när det gäller digitaliseringens möjligheter i undervisningen. Då gäller det att höja blicken och ägna sig åt en omvärldsspaning för att kunna bygga en vision om hur god undervisning med digital förstärkning kan se ut i ett framtidsperspektiv. Hur kan vi utnyttja de möjligheter som digitaliseringen ger oss genom exempelvis en frihet i tid och rum? Att efter en analys av vilka digitala möjligheter som finns gäller det att belysa den egna verksamheten ur olika infallsvinklar. Hur organiserar vi egentligen utbildningen och hur skulle digitala möjligheter kunna bidra till förstärkning? Hur kan digitala verktyg bidra till att stärka elevernas lärprocesser? Hur kan lärares lärande se ut i digitala miljöer? Flera frågor finns att ställa för att kunna skapa en vision av undervisning där digitala verktyg är en naturlig del. Här bör till exempel även den kommande nationella IT-strategin spela en viktig roll. Det gäller sedan att kunna välja ut vissa delar och omsätta det i praktiskt handling, att konkretisera ett nästa steg.

Så nej, vi kan aldrig säga att vi som skola/kommun blir färdiga med digitaliseringen. I detta ligger den härliga utmaningen för oss alla som verkar i den svenska skolan idag.

På BETT-resa med AV-media Kalmar län

Skrivet av Anna Andersson & Malin Marcusson

Tisdag
Klockan 8.00 tisdagen den 24 januari 2017 rullade tåget iväg från Kalmar Central. StraxIMG_0504 dessförinnan hade vi haft möjlighet att hälsa på några av våra medresenärer på vår fortbildningsresa med AV-Media till BETT-mässan i London. Vi var av ett gäng på sammanlagt drygt 30 personer med olika bakgrund. Där fanns Mia, Maria och Peter från arrangörerna (AV-Media) och där fanns lärare, rektorer, IKT-pedagoger, specialpedagoger m.m. från hela Kalmar län.

Redan på tåget mot Kastrup kunde vi börja med vårt nätverkande, när Anna hamnade bredvid en rektor från Oskarshamn (Marie Finnman) och Malin bredvid Peter Milton från AV-Media. Intressanta erfarenhetsutbyten satte igång och vi kände direkt att det här skulle bli en både rolig och givande fortbildningsresa.

Efter mer eller mindre en hel dags resande kunde vi framåt kvällen checka in på hotellet, Hampton by Hilton, i närheten av Waterloo station i London. Ett gemensamt restaurangbesök med härlig italiensk mat och mer nätverkande på kvällen förstärkte känslan av att det här skulle bli en utvecklande resa. Det kändes häftigt att få uppleva BETT tillsammans med dessa människor från Oskarshamn, Nybro, Borgholm, Hultsfred och Kalmar och med sina olika arbetsuppgifter och på olika nivåer inom skolsystemet.

För att kunna bocka av några av Londons alla sevärdheter och för att sträcka på benen lite efter en lång resdag tog vi en promenad till Themsen och satte “check” för London Eye, Big Ben och Westminster, innan vi återvände till hotellet.

Onsdag
På onsdagen var det dags för den stora huvudattraktionen för resan – den gigantiska BETT-mässan ute på mässområdet ExCel. Vi åkte i god tid från hotellet och hängde mer eller mindre på låset när mässan slog upp portarna klockan 10.00.

Öppningsföreläsningen hölls av Dave Faulkner och Priya Lakhani och följdes av en föreläsning av Abdul Chohan från Essa Foundation Development. Chohan pratade om hur man skulle kunna hjälpa elever i socialt utsatta områden att lyckas med sina studier genom att fokusera på att möta varje individ under ledorden “All Will Succeed”. Teknologin är en avgörande faktor i detta, menade Chohan bland annat.

IMG_0020Nästa programpunkt hade titeln “What does it take to become a world-class teacher?” och det lät givetvis spännande. Det visade sig vara en paneldebatt med Maarit Rossi från Finland, Kazuya Takahashi från Japan och Colin Hegarty från Storbritannien, som alla hade matematik som huvudämne. Nyckelorden att plocka ut från den här programpunkten är kreativitet, modellering, empati och relationell kompetens. Takahashi påpekade bland annat att skolorna behöver förändras rumsligt för att skapa förutsättningar för att öka kreativiteten hos eleverna. Takahashi lyfte som ett gott exempel att till exempel ha whiteboards på alla väggar, så att eleverna kan använda dessa (tankarna gick direkt till salar som N2 och F3 på JN).

Hegarty utgick från hur man kan förändra elevers syn på ämnet matematik genom förståelse och empati och genom att skapa hållbara relationer med eleverna. Han påpekade att många elever upplevde matematik som meningslöst, tråkigt och svårt och för att vända detta, menade Hegarty, att man som lärare behöver förstå hur eleverna ser på ämnet för att sedan bygga vidare och utveckla deras ämneskunskaper. Här är den relationella betydelsen avgörande, enligt Hegarty, som gav rådet att läraren till exempel kan låta eleverna börja med att skriva ett brev och beskriva sin bild av ämnet.

De medverkande uttryckte en stark önskan till sin omvärld: “Är du bra på något – bli lärare!” Rossi fick förstås frågan om varför finsk skola lyckas så bra och hennes svar var enkelt. Hon menade att en starkt bidragande orsak är för att det finns en stor tilltro till lärarna i Finland! De andra två höll med, samtidigt som de konstaterade att lärare i Finland har en större frihet än sina kollegor i Japan och Storbritannien, där skolan styrs i betydligt större utsträckning av standardiserade prov och styrdokument. En liknande koppling kan göras till Sverige där det till exempel på senare tid lyfts i media att undervisningen i stor utsträckning styrs av nationella prov.

Dagen fortlöpte och vi blandade föreläsningar med att strosa runt på mässan. Precis som vi hört i IMG_0628förväg var mässmontrarna i sig inte det som gav allra mest, men vi var på flera intressanta föreläsningar och hade intressanta samtal med utställare. På kvällen satte vi check för ytterligare några sevärdheter, som Green Park, Buckingham Palace,Trafalgar Square och Covent Garden.

Torsdag
På torsdagen var vi åter ute vid mässan när den öppnade vid 10.00. Första föreläsningen för oss hölls av Kate Walker som talade under rubriken “How can technology help inspire tomorrow´s talent?” Föreläsningen visade sig framför allt vända sig till brittiska skolor som kunde använda sig av ett nätverk med kontakter med representanter från näringslivets olika branscher. Här tänkte vi att detta skulle vara ett bra koncept för till exempel våra yrkesprogram att anamma. Man skulle kunna bygga upp en liknande digitaliserad plattform för ett möte mellan elever och företag inom de olika branscher de ska verka i. I de branschråd som finns idag ingår olika aktörer från branschen och representanter för skolan. En utveckling enligt denna brittiska modell skulle möjliggöra för elever att knyta viktiga kontakter direkt med branschen, både när det gäller APL-platser, mentorskap, uppgifter i pågående kurser och för framtida yrkesliv. Här skulle man också kunna skapa en viktig länk för det entreprenöriella lärandet och företagandet, som ju är prioriterat för våra elever.

Nästa föreläsningspass delade vi på oss. Vi lyssnade på en föreläsning om hur vi ska lyckas frigöra oss från gamla dogmer i undervisningen. Återigen lyftes kreativitet upp som ett nyckelbegrepp och man pratade också om variation där den digitala tekniken möjliggör större individualisering. Föreläsarna använde sig av flera filmklipp från sin egen skola, Plymouth School of Creative Arts. Värt att notera i dessa klipp var att eleverna hela tiden hade en penna i handen och ett papper/block framför sig, när de satt vid sina skärmar, vilket är betydligt ovanligare hos oss. Föreläsarna påpekade också att forskningen visar att det finns stora vinster med att kombinera analogt och digitalt förhållningssätt.

Vi lyssnade samtidigt på “Virtual adventures with Skype in the classroom” där det förutom välkända inslag som exempelvis Mystery Skype, virtuella studiebesök, gästföreläsningar och olika kollegiala samarbeten via Skype också presenterades Skype Literacy Campaign 2017.

Innan lunch hann vi tillsammans lyssna på äventyraren Ed Stafford från Discovery Education som pratade om när han som första person någonsin, vandrade längs hela Amazonas. En intressant föreläsning där nyckelorden är att våga och att inte ge upp för att nå sina mål.

Efter en traditionell brittisk snabblunch i form av trekantsmörgåsar och chips bänkade vi oss så på andra våningen i det stora mässkomplexet, för programpunkten“Nordic BETT” där frågor som rör de nordiska länderna särskilt togs upp.

Oerhört skickliga elever från de nordiska länderna presenterade proffsigt olika projekt tillsammans IMG_0078med sina lärare. Där fanns till exempel de danska välklädda unga männen som gjort en app (SubReader) som läste undertexterna till film.
En av eleverna förklarade att han hade en bror som var dyslektiker och var trött på att “höra mamma läsa högt” så fort de skulle titta på film.

Där fanns också de svenska eleverna från Wisby gymnasium som tillsammans med sin matematiklärare Anders Randler hade gjort ett eget digitalt läromedel (Euclidan Geometry). Gemensamt fanns återigen tanken om kreativitet och så känslan av att göra något “på riktigt”, vilket framhölls som en starkt drivande faktor i arbetet.

Fredag
FredagsförmidIMG_0092dagen hade vi reserverat för Skolverket. Under ett pass på två och en halv timme fick vi först en genomgång av förslagen om nationella strategier för skolans digitalisering. Bland annat presenterades den lärmodul när det gäller digitalisering i skolan som redan nu finns och som kommer att utökas. Vi delades också upp i olika grupper och diskuterade olika aspekter av digitalisering.

 

Eftersom hotellet där Skolverket hade hyrt in sig låg endast ett kvarter från British Museum, passade vi på att ta en kort runda där innan vi återigen åkte ut mot mässan. På en timme hann vi se den berömda Rosettastenen från Egypten och en del andra egyptiska lämningar, men också skatter från Mesopotamien, Grekland och Rom. Tror bestämt att vi gick vi förbi en staty från Påskön också. Timman avslutades i souvenirshopen och med en lunchbaguette i farten. Vi hann känna den dubbla känslan av “Wow, vad häftigt, det här är ju faktiskt den äkta Rosettastenen!” och “Usch, vad imperialistiskt äckligt, rent ut sagt, att dessa skatter är här i London och inte i Egypten!”

IMG_0658Seneftermiddagen tillbringades återigen ute på BETT-mässan, där vi lyssnade på Sir David Carter (National Schools Commissioner) och slutligen den mycket omtalade Sir Ken Robinson. Trots galet mycket folk, lyckades vi faktiskt få varsin sittplats inne på “Bett Arena”. Vi konstaterar att det finns stora likheter mellan de problem som finns inom den brittiska skolan och den svenska.

 

Avslutande tankar
Under hela resan fanns i pauser och på kvällar möjligheter att nätverka med de andra i vårt sällskap. Det blev flera intressanta samtal, som givetvis inte tog slut i och med att vi klev av tåget på Kalmar Central på lördagskvällen. Kontakter har skapats och i början av mars är det tänkt att vi ska återsamlas hos gänget från AV-Media för att ventilera och reflektera kring våra erfarenheter med lite distans.

Vi har särskilt uppskattat möjligheten att själva få välja vad vi vill lyssna på och uppleva utifrån egna fortbildningsbehov och önskemål. Vi tar med oss nyckelord som kreativitet, modellering, samarbete, utbyte, verklighetsförankring, kodning, meningsfullhet, äkthet och nätverkande. De intryck vi fått håller nu på att bearbetas och omsättas i praktik tillsammans med kollegor.

IMG_0145

Anna Andersson & Malin Marcusson

 

Anna Ekström – BETT 2017

Är det möjligt att filma Gymnasiearbetet på Hantverksprogrammet, frisör?

Jag lyfter frågan och tillsammans med två av mina ämneskollegor, Monika Bergman och Jeanette Sjöbäck diskuterar vi hur vi tänker kring att eleverna eventuellt skulle filma sitt gymnasiearbete.

IMG_6042

Bett 2017 – Med fokus på framtiden

Skrivet av Annika Mevik

Föreläsningen med Dr Lucy Rogers inspirerade mig på flera sätt. Framförallt när hon ger en personlig bild och presentation av sig själv. Hennes målande berättelse om sin uppväxt och skolgång fängslar mig. Berättelsen löper som en röd tråd genom föreläsningen. Den griper tag i mig och jag får tankar om att ett sätt att trollbinda elever är att ha en målande berättelse runt det ämne som ska studeras. Dr Lucy Rogers beskriver tydligt vikten av att skapa och leka sig fram till kunskap. Hennes syn på hur viktig leken är för att främja kreativitet, nyfikenhet och upptäckarglädje får mig att fundera på hur jag på bästa sätt ska lägga upp mina laborationer och demonstrationer.

4

I den andra delen av sin föreläsning beskriver hon vart teknikutvecklingen är på väg och hur hon tar del i denna utveckling. Hon ger mig en tydlig bild av “ The Internet of things” dvs att varje föremål kommer att vara uppkopplat i framtiden. Hon beskriver “Platooning” dvs hur man optimerar avståndet mellan bilar. Slutligen avslutar hon föreläsningen genom att visa hur hon kan programmera en prototyp av en leksaksdinosaurie. Dinosaurien kan till sist styras av oss i publiken med hjälp av Twitter! Alla dessa exempel får mig att tydligare inse hur fort teknikutvecklingen går och att skapandet och upptäckarglädjen står i fokus för att forma morgondagens elever! 

Ytterligare en inspirerande föreläsning för mig var när Anders Randler föreläste. Jag blev förstås riktigt förvånad när en av mina gamla kursare från studietiden i Uppsala dök upp som föreläsare! För mig var detta förstås extra kul eftersom vi inte hade setts på många år. Anders pratade om matematiken, dess skönhet och hur viktig den är för att utveckla logiskt tänkande, som i sin tur ligger till grund för att förstå algoritmer och att kunna utveckla ny programvara. Det eleganta exempel på en fraktal (den s.k. Kochkurvan eller “snöflingekurvan”) som Anders så pedagogiskt, steg för steg lät växa fram på sin dator blev ett inspirerande exempel för mig.

3

Ännu ett fint exempel på skönheten i matematiken visade Anders när han klippte till ett möbiusband. När bandet så klipptes ytterligare en gång och han stolt håller upp det hjärta som skapats så tänker jag genast att detta måste jag själv pröva att göra. Anders beskrivning av hur han tillsammans med elever publicerat en matematisk bok på nätet inspirerar mig också.

2

Sist men inte minst vill jag berätta om den absolut lysande och brillianta föreläsning i kaosologi som Micael Dahlen höll som inledningsföreläsning. Hans beskrivning av kaosologi, hur orsak och verkan hänger samman, var mycket målande. Genom sin mycket personliga framställning av hur det ena leder till det andra och hans sätt att illustrera ur sitt eget liv hur små saker i livet kan få stora följder, fängslade mig. Föreläsningen tog en djupare vändning när han ger sin personliga förklaring till det kaos han själv ibland upplever i vardagen. För mig blir denna föreläsningen en ytterligare bekräftelse på hur viktiga värdegrundsfrågorna är och jag reflekterar vidare över vikten av att IT-utveckling och värdegrundsfrågor går hand i hand.

1

Vår samlade bild av BETT2017

På väg mot Bett-mässan – Anders Jonsson sammanfattar resan till BETT2017 och första dagen i London

BETT-mässa – Christian Sandahl berättar om första besöket på årets mässa

Skolbesök på Bohunt School – John Örtendahl om att träffa, hjälpa och prata med elever i en engelsk skola

På BETT2017 – Jeanette Simson om sina upplevelser från bl a Jonas Borg föreläsning om fotografering

BETT2017 – på mässan – Dzenita Abaza om mässan som en samlingsplats

BETT2017 – ledarspåret – Christian Sandahl  om  diskussionerna i ledarspåret på BETT

En språklärares roll i en teknisk värld – Johan Klintberg svarar på frågan: ”Vad kan en humanist som jag bidra med i denna högteknologiska morgondag?”

Bohunt School – Camilla Winbo Palmqvist om studiebesöket på Bohunt School i Worthington

En musiklärares tankar – BETT 2017 – Mats Persson sammanfattar veckan utifrån en nyhetssökande musiklärare perspektiv

Målet först och tekniken sen – Dzenita Abaza om vikten av att det är våra verksamhetsmål som ska bestämma tekniska hjälpmedel

Programmering – Jesper Holmsten om programmering i skolan och om micro:bit

Vilken är din story? – Jörgen Florheden vilken är den berättelse som vi vill berätta om vår skola

Vad tar jag med mig från veckan som har varit? – Anna Ekström kopplar sina upplevelser till undervisning på hantverksprogrammet

Nu går det fort – Jeanette Simson sammanfattar sina tankar efter att ha lyssnat på Fredrik Heinz från Linköpings universitet

Christian Sandahl – Reflektion  från BETT 2017