Lärares röster om professionsprogrammet

Som en uppföljning av professionsprogrammet 2022 intervjuades några av de lärare som deltagit. I filmen nedan berättar de om vad det var som gjorde att de sökte professionsprogrammet. De talar om hur programmet har påverkat dem som lärare och vad som är det mest värdefulla som de tar med sig. Avslutningsvis lyfts frågan varför lärare ska söka professionsprogrammet.

ChatGPT som planeringshjälp

På bloggen har vi skrivit tidigare skrivit om ChatGPT  och lyft tankar om hur den kommer att påverka skolan och undervisning framöver. Ett perspektiv är att ChatGPT kan fungera som ett stöd för lärare vid planering av undervisning.

Jag satt tillsammans med min dotter, som är mellanstadielärare, och vi tog fram ChatGPT för att undersöka vilka svar vi kunde få när det gäller planering av undervisning för en årskurs fyra om svensk medeltid.

Vi började med att ställa en inledande fråga om ChatGPT kunde ge oss en planering och den kom då med följande förslag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi gick vidare med att be ChatGPT skriva en kort, 300 ord, sammanfattning av den svenska medeltiden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi testade sedan att be ChatGPT skapa ett quiz som eleverna skulle kunna svara på. Vi ville ha fyra svarsalternativ och att Chat GPT även ger rätt svar. Du ser i bilden två av de fem frågor som Chat GPT skapade.

 

 

 

 

 

 

 

 

Det vore intressant att höra hur Gustav Vasa respektive Drottning Margareta upplevt sin tid som regenter. Vi bad ChatGPT skapa en dialog mellan dem båda. Margareta blev intervjuaren och Gustav kunde beskriva att han haft det tufft att hålla ihop ett splittrat Sverige men att han lyckats väl med uppgiften.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Eftersom dottern även undervisar klassen i engelska bad vi ChatGPT översätta dialogen till engelska. Vilken gick på några sekunder. Vi gick sedan vidare och frågade om olika sätt som eleverna kunde visa sina kunskaper om medeltiden. Rollspel var en tanke som lyftes in. Chat GPT tog fram sex intressanta personer från svensk medeltid som kunde ingå som roller. Sedan kunde vi gå vidare med att be ChatGPT skriva repliker. Ja så där fortsatte det ett tag.

Detta var en väldigt kort inblick i hur ChatGPT skulle kunna användas som en form av digital kollega i läraryrket. Den har ju som oss alla andra sina förtjänster och brister som vi behöver vara medvetna om.

Det som nu är intressant är hur just du som lärare tänker kring att på olika sätt kunna använda denna form av AI i din undervisning. Vad har du prövat än så länge? Vad skulle du vilja pröva?

Har du tankar om ChatGPT och undervisning hör gärna av dig till oss IKT-pedagoger för att bolla tänk. 

Fokussamtal lärare och elever om digital agenda

Kalmarsunds gymnasieförbunds digitala agenda ligger till grund för arbetet med digitalisering och undervisning. Du kan här läsa om framtagandet av och innehållet i förbundets digitala agenda.

Den digitala agendan utvärderas årligen bland annat genom fokussamtal med lärare och elever. Utgångspunkten för årets samtal har varit den ur elevperspektiv uttryckta förväntansbild som finns i digital agenda.

Vi ser utifrån resultaten i fokussamtalen framför allt tre områden som behöver fokuseras i förbundets fortsatta arbete kring digitalisering och undervisning:

  • I olika former av utvecklingsarbeten bör vi sträva efter att i ökad omfattning utveckla olika digitala möjligheter kopplade till undervisningen. Det kan handla om olika metoder som ger en ökad kvalitet i undervisningen. Exempel är att använda film vid flippat klassrum eller vid feedback till elever.
  • Ett specifikt område som behöver fokuseras är inkludering med stöd av digitala verktyg och tjänster. Det finns stora olikheter när det gäller både användning och kompetens kring digital inkludering. Det finns oklarheter kring hur vi ska skapa tillgängliga digitala lärmiljöer för alla elever i undervisningen.
  • När vi arbetar med att stärka elevernas digitala kompetens måste vi ta hänsyn Skolverkets alla fyra aspekter när det gäller begreppet digital kompetens. Inte minst gäller det diskussioner kring hur digitalisering påverkar samhälle och individ.

    Bild: Skolverket

Du kan läsa hela sammanställningen från fokussamtalen med lärare och elever här.

ChatGPT – ett gigantiskt digitalt språng

ChatGPT har skapats av Openai och i slutet av november lanserades GPT-3. Det tog många med storm när det stod klart vilket kraftfullt AI-verktyg som vem som helst med en internetuppkoppling nu kan få tillgång till.

De första reaktionerna som kom när det gäller fokus på skola och utbildning var att Chat GPT beskrevs som en enormt fuskverktyg, eller till och med en mardröm för skolan. Det blir nu helt uppenbart att vi inom utbildning behöver tänka tillsammans kring olika examinationsformer för elever och studenter.

Efter hand som de första chockvågorna lagt sig påbörjades en mer sansad diskussion kring hur detta AI-verktyg kommer att påverka utbildning och vår syn på kunskap. Tekniken finns nu här och frågan är hur vi ska förhålla oss till den.

Initialt kan det vara svårt att förstå vad ChatGPT verkligen är för någonting och vad den kan göra samt vilka begränsningar som den har. I ett första skede är det lätt att vi betraktar den på samma sätt som en sökmotor, vi googlar på olika saker. Snart inser vi att Chat GPT är så mycket mer än en sökmotor. Vi kan ställa frågan till ChatGPT hur den skulle definiera sig själv:

Den är en konversationsagent som kan föra samtal med människor på ett naturligt sätt och kan användas för att skapa innehåll, svar på frågor och för att generera text. GPT-3 kan också användas för att lösa olika typer av språkliga uppgifter, såsom översättning, summarisering och klassificering av text. Den har en mycket stor mängd data som den har lärt sig från, vilket gör den mycket kapabel när det gäller att förstå och hantera naturligt språk.

När det gäller språk så innefattar det även programmering som är ett område där ChatGPT här en otrolig styrka. I skapande av texter går det att styra texten på många olika sätt. Det kan handla om att du klistrar in stora textmassor och ber ChatGPT att sammanfatta dem. Det kan vara att du vill har en text skriven som påminner om en speciell författares stil. Det kan även vara att du vill ha en text skriven på lätt svenska. Det absolut bästa sättet att skapa en förståelse kring vad ChatGPT verkligen är är att själv använda och testa sig fram.

Bild från Chat GPT-3

Vilken roll kan denna AI spela i skolan? Vi ställde följande fråga till ChatGPT så att den själv kan förklara hur den på olika sätt kan användas vid elevers lärande:

Hur kan ChatGPT användas i undervisningen för att stödja elevernas lärande?
 

ChatGPT (Generative Pre-trained Transformer) är en teknik för maskininlärning som kan användas på olika sätt i undervisningen för att stödja elevernas lärande. Här är några exempel på hur chat GPT kan användas i undervisningen:

  1. För att generera läromedel: ChatGPT kan användas för att generera läromedel som eleverna kan använda för att lära sig om olika ämnen. Det kan till exempel handla om att skapa övningar, quiz, eller längre texter som förklarar komplicerade ämnen på ett lättförståeligt sätt.
  2. För att skapa diskussionsfrågor: ChatGPT kan användas för att skapa diskussionsfrågor som eleverna kan använda för att diskutera olika ämnen i klassen. Detta kan vara ett bra sätt att få eleverna att tänka kritiskt och reflektera över olika ämnen.
  3. För att skapa personifierade lärandeuppgifter: ChatGPT kan användas för att skapa personifierade lärandeuppgifter som är anpassade efter varje elevs individuella behov och förmågor. Detta kan hjälpa eleverna att lära sig på ett mer användbart och meningsfullt sätt.
  4. För att skapa interaktiva övningar: ChatGPT kan användas för att skapa interaktiva övningar som eleverna kan göra på egen hand eller tillsammans med andra elever. Detta kan vara ett bra sätt att få eleverna att lära sig genom att göra och utforska olika ämnen på ett mer hands-on sätt.

Det är viktigt att komma ihåg att ChatGPT bara är ett verktyg och att det är viktigt att använda det på ett ansvarsfullt sätt och att säkerställa att eleverna får den hjälp och den stöttning de behöver för att lära sig på ett meningsfullt och hållbart sätt.

Notera att ChatGPT själv framhåller att den ska användas på ett ansvarsfullt och säkert sätt. Vad vi ser just nu är förmodligen början på något som kommer att ha en snabb utveckling. En utveckling som gör att vi inom skola och utbildning behöver tänka klokt kring hur vi ska förhålla oss till denna teknik. Som all annan teknik är ChatGPT ett tveeggat svärd, det finns många positiva delar och det finns saker som behöver problematiseras.

Om du vill ta del av tänkande och själv bidra i diskussion så finns det många ytor för det. Vi hänvisar här till Johan Falks initiativ att skapa ett Google dokument för tankar och exempel på har ChatGPT på olika sätt kan komma att påverka undervisningen.

Vi kommer högst sannolikt att återkomma till diskussioner kring ChatGPT här på bloggen.

Lärgrupp Digital Didaktisk Design Distans

Lärgruppen Digital Didaktisk Design Distans är den första genomförda lärgruppen inom ramen för Kalmarsunds gymnasieförbunds innovationscenter. Gruppen har sitt ursprung i en önskan från skolledningen på Axel Weüdelskolan att utveckla former för distansundervisning. Syftet med lärgruppen har varit att utforska och lära mer om framgångsfaktorer där målet är en riktigt bra undervisning som sker helt på distans.

Deltagare i gruppen har varit lärare på Axel Weüdelskolan och vi IKT-pedagoger har fungerat som gruppledare. Lärgruppen startade i april 2022 och avslutades i november 2022. Det har genomförts sex digitala möten med gruppen.

I inledningen av arbetet ställde vi oss på en gemensam teorigrund som bland annat innebar att vi fördjupade oss i olika modeller för distansundervisning. Bland annat utifrån dessa modeller har lärare genomfört någon form av aktion, prövande, i sin undervisning som de sedan följt upp med eleverna. Framför allt för att följa sin egen process har lärarna fört en egen loggbok för reflektion.

Det som lärarna framför allt framhåller som positivt i lärgruppen är det lärande kollegiala samtalet som har skett vid gruppens träffar. De anger även att de i samband med lärgruppen har vågat pröva nytt i sin undervisning. Genomförandet av en egen vald aktion har för lärarna bidragit till att de bland annat hittat nya metoder och verktyg i undervisningen.

Deltagandet i lärgruppen har enligt lärarna gjort att de känner sig mer säkra och bekväma i distansundervising.

Läs hela rapporten om lärgruppen här.

Professionsprogrammet 2022

För tredje året i rad har Kalmarsunds professionsprogram för lärare genomförts. 2022 års upplaga firades som sig bör med avslutningsceremoni med musik, snittar och bubbel. 12 lärare har deltagit i årets program. I år har vi även haft extern medverkan då tre lärare från Malmö deltagit i programmet.

Victor Bengtsson, Lina Sigander, Fredrik Erenius, Sophie Cascalheira, Maria Wennerström, Martin Zetterbjörk, Anna Karlsson, Linda Björk, Marie Lindblad, Ida Carleson, Beatrice Gustavsson (På bilden saknas Fahria Erikssson)

Professionsprogrammet 2022 har haft sex gemensamma träffar. En viktig del under träffarna har varit det kollegiala lärande samtalet. Inom respektive professionsgrupp har lärarna genomfört lektionsobservationer med uppföljande samtal hos varandra. Samtliga lärare har inom programmets ram skrivit en rapport där de bland annat lyfter fram sin vision som lärare och de beskriver även det aktionslärande som de har bedrivit i sin undervisning. Som stöd i skrivandet har lärarna haft seminarie med förbundets lektorer. Som en gemensam grund i både de lärande samtalen och aktionslärandet har deltagarna läst litteratur. En viktig byggsten i professionsprogrammet är förbundets diplomerade skolcoacher. Alla lärare inom professionsprogrammet har haft sin egen coach och genomfört fyra samtal. Följande citat från en av årets deltagare sammanfattar professionsprogrammet på ett bra sätt:

Sammanfattningsvis har professionsprogrammet för mig medfört att jag har fått ta del av och genomfört nya pedagogiska inslag och fått nya insikter och fördjupad kunskap om pedagogik och mig själv som pedagog. Jag har lärt känna pedagoger, tagit del av forskning och genomfört aktioner. Det har varit roligt, givande och stimulerande och en stor förmån och väl investerad tid att få gå en utbildning som jag själv verkligen ville gå.

Du kan på sajten för professionsprogrammet ta del av mer information. Där hittar du bland annat lärarnas filmer om aktionslärande och deras skriftliga rapporter.

Kanske är det du som kommer att gå professionsprogrammet nästa år. Ansökan till professionsprogrammet 2023 är nu öppen – du hittar den här.

Speed dating på Axel Weüdelskolan – ett framgångskoncept

Vill människan lära sig?
Hur lär sig människan?
När är det kunskap?

Detta är några exempel på frågor som diskuterades på Axel Weüdelskolan under KPT-dagen den 27/9. Dagen planerades och genomfördes av förstelärarna Jenny och Linda. Varje lärare träffade sex olika personer under 12 minuter vardera. Deltagarna hade tidigare fått ut ett dokument med 50 öppna frågeställningar utvalda för att underlätta reflektionen kring pedagogisk grundsyn. Speed datingen var det första momentet under KPT-dagen som sedan fortsatte med vision och professionsbaserat förhållningssätt. Många lyfte efteråt fram att speed datingen gav en känsla av samhörighet och inspiration.

av Linda Eneman och Jenny Henrysson, förstelärare på Axel Weüdelskolan


Som IKT-pedagog fick jag möjlighet att vara med och observera KPT-dagen på Axel Weüdelskolan. Mitt fokus var att se hur metoden med speed dating fungerade och hur KPTn fungerade i sin helhet.

Här listar jag några framgångsfaktorer för dagen:
– Speed dating som samtalsmetod fungerade väldigt bra, mycket tack vare frågorna som lärarna fick i förväg. Det var snabba byten mellan samtalen, men allt gick smidigt.
– En återkoppling gjordes till utvärderingen som lärarna genomförde innan sommaren, där det pedagogiska samtalet mellan lärare efterfrågades.
– En av rektorerna deltog under dagen och var med under speed datingen.
– Förstelärarna höll i KPT-dagen, men de deltog också i samtalen.

Att observera dagen var ett nöje. Speed dating är en ny metod för mig och jag kommer att ta med mig den till framtida utbildningar.

av Dominika Svensson, IKT-pedagog på Kalmarsunds gymnasieförbund

Veckans tips – Google Classroom och visningsbild i flödet

En av nyheter i Google Classroom är möjligheten att bifoga en bild som kan användas som en visningsbild i ett inlägg i flödet. Bilden blir då större och tydligare.

Efter att du har bifogat en bild kan du välja att använda den som visningsbild eller ej. Funktionen är för närvarande endast tillgänglig i flödet.

 

Veckans tips – Bildsök med Google Lens

Google Lens är en tjänst från Google för bildsök. Högerklicka på en bild i webbläsaren Chrome och välj “Bildsökning med Google Lens”. Sökningen kommer att hitta liknande bilder genom att scanna omgivningen, föremål i bilden och färger.

Om man har laddat ner appen Google på mobilen kan man använda Google Lens där också. Då kan man scanna föremål med mobilens kamera och låta Google söka efter bilden med liknande föremål på webben.

Den vetenskapande läraren

I sin bok Den vetenskapande läraren är en av Martin Lackéus utgångspunkter en balansteori. Balansen mellan det egna lärandet och värdeskapande för andra. Vad Lackéus framhåller är att det inom skolan finns en snedbalans i detta sammanhang. Lärare skapar ständigt värde för andra, eleverna, medan de själva inte så ofta kan ägna sig åt lärande. Lärare som sällan har tid för att arbeta med sitt eget lärande delar varje dag klassrum med elever som sällan får skapa något av värde för andra. En sorglig ironi, enligt Lackéus. Det är denna snedbalans som Lackéus vill hitta metoder för att komma till rätt med. 

Lackéus har kombinerat ett flertal etablerade vetenskapliga perspektiv, metoder och tekniker. Det handlar om klinisk forskning, aktionsforskning, upplevelse insamling och kodning av kvalitativ data. Utifrån denna utgångspunkt har han arbetat fram ett effektivt sätt att skapa lärandeprocesser för lärare. 

Den metod som har blivit resultat kallas värdeskapande vetenskapande. Den bygger på tre steg: 

  1. Lärare eller annan forskningsledare på skolan väljer ut ett tema för utvecklingsarbetet och formulerar en uppsättning handlingsorienterade uppdrag de tror kan skapa värde för eleverna.
  2. Många lärare prövar uppdragen med sina elever och reflekterar sedan skriftligt och individuellt på djupet via fritext och flervalsfrågor kring utfall de sett. Lärarna får skriftlig feedback från forskningsledare.
  3. Forskningsledare sammanställer ett analysmaterial som sedan analyseras av alla lärare uppdragen revideras och processen börjar om.

Det som beskrivs ovan har klara drag av aktionsforskning/aktionslärande. Det som kan göra metoden framgångsrik är att den effektiviserar det som i många sammanhang kan ta lång tid. Exempelvis att formulera frågor att prova i sin verksamhet kan vara tidskrävande. Med denna metod så är uppdragen redan färdigformulerade. Det finns aspekter av det som man behöver ta hänsyn till när men arbetar i sin egen kontext. Frågorna måste vara angelägna för dem som ska genomföra handlingsuppdragen.

Vi i har inom förbundet genomfört en kompetensutveckling där handlingsuppdrag var en del. Vi kan se ett antal fördelar att använda detta sätt för lärares kompetensutveckling. Genom handlingsuppdragen blir det väldigt verksamhetsnära. Uppdragen genomförs i undervisningen och blir därmed en del av lärarens direkta praktik. Att fylla i formuläret ger tillfälle för en egen reflektion som är grund för det egna lärandet. Läraren får feedback som kan leda till vidare reflektion. Det blir en systematisk sammanställning av lärares erfarenheter och lärande. Den samlade dokumentationen blir ett bra underlag för kollegiala lärande samtal. Avslutningsvis kan dokumentation bidra till att det kollegiala lärandet skapar ett kollektivt lärande.

 

Verksamhetutvecklingsfonden

Kalmarsunds gymnasieförbund erbjuder sina anställda att söka pengar från en verksamhetsutvecklingsfond (VUF) som syftar till att uppmuntra och stimulera förbundets enheter till verksamhetsutveckling. Personal kan ansöka om medel för att kunna bedriva projekt som kan härledas till förbundsstyrelsen mål för vår verksamhet. Projekt skall ha en framåtsyftande karaktär och genomförandet skall ha produktutveckling i fokus.

För att öka kvalitet och spridning av de projekt som genomförs i förbundet behöver VUF utvecklas så att det kommer till stånd en spridning av lärande inom förbundet. Det behövs en ökad systematik som gör att resultat från utvecklingsfondens arbeten blir mer tillgängliga inom förbundet.

Det första steget var att skapa lärande möten. Projektledare för alla beviljade projekt bjöds in till ett gemensamt digitalt möte. Projektansvariga fick kort presentera respektive projekt, påbörja dokumentation och diskutera hur vi på ett bra sätt ska få god spridning av projektens lärdomar. Ett gemensam Google Classroom skapades, där varje deltagare fick tilldelad en loggbok för att dokumentera resan med projektet.

Varje projekt fick även ett individuellt möte med IKT-pedagogerna. Under dessa möten gavs en individuell feedback till respektive projekt som syftar till förtydliganden och att öka kvalitet i dokumentation och verksamhetsnytta. IKT-pedagogerna har även tydliggjort hur en dokumentation av projektets resultat ska redovisas.

Att läsa en projektbeskrivning ger oftast inte en fullständigt bild av projektet.
Projektansvariga måste ofta brottats med ensamarbete och reflektion. Att få möjlighet att träffa IKT-pedagogerna, att få uppföljande frågor, att behöva förklara hur man tänker sprida resultat av sitt arbete – allt detta gav både projektledarna och IKT-pedagogerna möjlighet att lära tillsammans.

Under hösten är två möten inplanerade – ett gemensamt, där deltagarna kan beskriva hur långt deras projekt kommit; och ett individuellt, där deltagarna får möta IKT-pedagogerna och diskutera dokumentation av sina projektet. Redan nu, innan VUF-projekten har redovisats, känner vi att både spridning av dem och lärande håller mycket högre kvalitet än innan.

Nyanställda och digitalt ekosystem

Ju längre utvecklingen kring digitalisering och undervisningen fortskrider ju viktigare blir det att för oss att ta väl hand om de som kommer nya in i vår verksamhet. Som nyanställd lärare kan man ha väldigt olika digitala erfarenheter med sig. För oss som IKT-pedagoger blir två saker viktiga. Den ena är att få en bild av den digitala kompetens lärare har med sig. Den andra är att säkerställa att nya lärare känner sig bekväma i vårt digitala ekosystem. Båda dessa delarna sker i ett första möte mellan ny lärare och IKT-pedagog. Samtalen genomförs i Google Meet. En av anledningarna till det är att Google Meet är en av beståndsdelarna i vårt digitala ekosystem. Eftersom Google Workspace for Education är det val som gjorts av Kalmarsunds gymnasieförbund när det gäller pedagogisk digitalt arbete blir Googles verktyg därmed ryggrad i det digitala ekosystemet. Varje nyanställd får en likvärdig genomgång av detta digitala ekosystem. Inte minst viktigt är att säkerställa att lärare har en god förmåga att använda möjligheter till att skapa goda strukturer i Google Classroom som är grunden för en stor del av undervisningen.

Photo by Headway on Unsplash

Det första mötet mellan nyanställd och IKT-pedagog följs sedan upp med andra möten och de kan variera till antalet utifrån behov och önskemål.

Vi har på sajten Digital kompetens ksgyf skapat en sida specifikt riktad till nyanställda. Här klickar man sig vidare till respektive skola för att kunna ta del av information och länkar som är nödvändiga att ha koll på.

Lärgrupp – Digital Didaktisk Design Distans

Inom ramen för Kalmarsunds gymnasieförbunds innovationscenter har den första lärgruppen startat under innevarande termin. Det är en lärgrupp som sätter fokus på distansundervisningen inom vuxenutbildningen. Lärare från Axel Weüdelskolan deltar under ledning av förbundets IKT-pedagoger.

Det finns en tydlig utmaning att som lärare tänka om när det gäller att gå från ett synkront upplägg till ett asynkront upplägg för undervisningen. I det synkrona sker undervisningen i realtid, lärare och elever har sin lektion vid en bestämd tidpunkt. I det asynkrona upphävs den fastlagda tiden. Det är en undervisning som blir oberoende av ”här och nu”. Utmaningen som ligger i detta är att som lärare bryta invanda mönster i planering och genomförande av undervisning. Ytterligare en del i utmaningen är att läraryrket för många handlar om det direkta personliga mötet mellan lärare och elever.

I lärgruppens arbete har vi tagit utgångspunkt i ett antal modeller med koppling till distansundervisning. En sådan modell är Community of Inquiry Modellen tar upp tre olika aspekter av närvaro som viktiga i distansundervisning, lärarnärvaro, social närvaro och kognitiv närvaro. Vi satte initialt fokus på att arbeta kring lärarnärvaro kopplad till distansundervisning. En bärande fråga blev hur jag som lärare kan göra mig mer personlig i ett sammanhang av distansundervisning.

Lärgruppen har även planerat undervisning och det har bland annat gjorts med utgångspunkt från femstegsmodellen. Modellen bygger på ett strukturerat sätt för att planera distansundervisning. Initialt betonas hur viktigt det är att de studerande känner till och kan hantera de digitala verktyg som är nödvändiga för att kunna genomföra studier på distans.

Lärgruppens arbete kommer att fortsätta till hösten och då kommer vi bland annat att belysa social interaktion, undersöka egen praktik, ha lärande samtal och så småningom dokumenteras gruppens lärande för vidare spridning.

 

Rapport pedagogisk utveckling ur IKT-perspektiv

Som en del i förbundets systematiska kvalitetsarbete sammanfattar vi förra läsårets pedagogiska utvecklingsarbetet ur ett IKT-perspektiv. Rapporten som är skriven innehåller även ett framåtsyftande perspektiv. Framför allt är det ett förbundsperspektiv som är i fokus, men även de enskilda skolornas utvecklingsarbete finns med. Du kan läsa rapporten i sin helhet här.