Veckans tips – maila från Google Classroom

En liten men användbar funktion i Google Classroom är möjligheten att maila till eleverna. Eftersom eleverna finns i Classroom kan man maila till dem som en grupp eller till enskilda elever inom gruppen. Man slipper skapa grupper i Gmail.

Ett annat sätt att maila är att använda Klassuppgifter. Efter att en uppgift tilldelats eleverna kan läraren gå till uppgiften och enkelt välja att maila till eleverna därifrån. En bra funktion där är möjligheten att till exempel maila bara till de elever som inte har lämnat in uppgiften än. Kan vara ett bra sätt att påminna eleverna om inlämningen och undvika skicka meddelandet till de elever som har lämnat in.

Struktur i Google Classroom

Google Classroom – struktur

Google Classroom används av många, speciellt inom skola. Det är lätt att samla all information till sin undervisningsgrupp, att tilldela uppgifter, dela ut material och ha en kommunikationsyta mot eleverna. För att underlätta för eleverna (och för läraren) att hitta rätt i Google Classroom är det viktigt med bra struktur. Som IKT-pedagoger har vi under åren sett exempel på classroom med bra struktur och classroom utan någon struktur. Nedan kan du läsa om vad man kan tänka på när man jobbar i Google Classroom.

  1. Flöde och Klassuppgifter
    Flödet kan inte styras. Senaste inlägget syns på toppen och helst ska flödet användas till meddelanden av typen inställd lektion, byte av sal eller påminnelse om tiden för provet. Klassuppgifter kan struktureras och det är du som lärare som bestämmer i vilken ordning de olika inläggen ligger. Använd Klassuppgifter för att dela ut material och uppgifter till eleverna.
  2. Klassuppgifter
    Du kan skapa Uppgift, Quiz-uppgift, Fråga och Material. Du har möjlighet att kopiera inlägg redan skapat i ett annat Classroom (Återanvända inlägget). Uppgift, Quiz-uppgift och Fråga betyder att det är något eleven ska lämna in. Material är resurser läraren ger tillgång till.
  3. Ämne
    I Klassuppgifter kan man skapa olika ämne för att göra strukturen tydlig. Tänk det som om  eleverna hade en pärm, vilka flikar skulle det finnas i pärmen? Kanske en flik som heter “Kursplan och betygskriterier”, en flik “Planeringar” eller “Veckans fråga”. Beroende på ditt undervisningsämne kan det vara olika områden inom kursen, t ex grammatik, energi, politiska partier, London, osv. När man ska skapa ämnen i Klassuppgifter är det bäst att börja med papper och penna. Fundera vilka ämnen som skulle vara bra för din kurs och skriv ner. Ser det bra ut då är det dags att skapa det i Klassuppgifter också.
  4. Deadline
    Du kan sätta deadline på Uppgift, Quiz-uppgift och Fråga. Eleven kan lämna in även efter deadline, men att se när uppgifter förväntas vara klar kan underlätta för eleverna att planera sitt skolarbete och ha bättre överblick över tidsplanen för de olika uppgifterna. Som elev kan man, istället för att gå till kursen, välja att gå till “Att göra” sidan. Där får man sammanställning av alla uppgifter man har kvar att göra och deras deadline.
  5. Schemalägga
    Som lärare kan du förbereda uppgifter och andra inlägg i Google Classroom i förväg. Genom schemaläggning kan du sedan ställa in när uppgiften skall vara synlig för eleverna. Använd funktionen om du vill slippa tänka på att publicera uppgifter mitt i lektionen.

Vinsten med att ha bra struktur och använda de olika funktionerna är att det blir lättare för både eleven och läraren att orientera sig bland alla uppgifter och material i kursen. Har man skapat en bra struktur i ett Classroom kan man kopiera den i sin helhet och ha nytta av strukturen i nya kursen.

I filmen HÄR kan du lyssna på en genomgång av hur man kan arbeta med struktur i Google Classroom.

Om du vill se ur elevperspektiv hur Google Classroom ser ut kan du klicka på länkar nedan:

Google Classroom utan struktur
Google Classroom med struktur

Veckans tips – Undertexter i YouTube klipp

Många av oss har laddat upp flera klipp på YouTube. De flesta klippen är riktade till eleverna och flera av våra elever har annat modersmål än svenska. Du som laddar upp till YouTube har möjlighet att lägga till undertext till klippen. Undertext på samma språk som det talas i klippet, men med den inbyggda funktionen för översättning kan man få undertext i alla möjliga språk. Att ha svensk text till filmerna kan även underlätta att titta på film med lägre volym på datorn eller om ljudet i klippet är lågt så det är svårt att höra.

Det går snabbare än man tror att texta ett klipp. Man behöver inte texta hela klippet på en gång utan kan ta det i omgångar för att publicera när alla undertexter är på plats. Det är inte svårt om man tar lite tid att utforska funktionen.

Är du intresserad av att testa det själv, här hittar du instruktioner i olika format:

PDF-fil med instruktion
YouTube film med instruktion (textat självklart)
Googles supportsida om funktionen

Veckans tips – Prezi Video

Prezi (https://prezi.com/) är ett webbaserad presentationsprogram. Med Prezi kan man göra mer levande presentationer, där läsaren själv kan styra, där olika media kan läggas in (filmklipp, ljud, bilder, osv.) och presentationen görs mer flytande.

Nu har Prezi kommit med en ny funktion, Prezi video. Med Prezi video kan man snabbt spela in korta videofilmer och dela dem enkelt med en länk till andra. Prezi video ger tillgång till mängder av bilder inom olika områden, men man kan använda egna bilder också. Det är enkelt att komma igång, och första gången man gör det får man en snabb men tydlig genomgång av funktionerna man har tillgång till.

Klicka på länken här om du vill se exempel på hur en film skapad med Prezi video kan se ut.

 

Veckans tips – fler möjligheter i Google Formulär

Google Formulär är ett verktyg flitigt använt i undervisningen. Det är enkelt att samla in svar från eleverna genom formulär, och vi har skrivit tidigare att eleverna kan även lämna in bild eller pdf som svar.

Ibland återanvänder man ett formulär genom att kopiera det, men ibland vill man använda olika frågor från flera olika formulär. Det finns nu en funktion i Google Formulär som gör det enkelt att hämta frågorna från redan gjorda formulär. Det enda som krävs är att formulären finns i driven. Funktionen heter “Importera frågor” och hittas i verktygsfältet i formulär.

En annan bra möjlighet i Google Formulär är att använda bild och YouTube-klipp som en fråga. Lägg in ett klipp och ställ frågor till filmen direkt i formuläret. Eller lägg in en bild som eleverna ska beskriva. Möjligheterna är många.

Exempel på hur man kan använda bild och YouTube i Google Formulär kan du se HÄR.

Professionsprogrammet 2020 är i mål!

Som vi tidigare berättat här på bloggen så gick startskottet för professionsprogrammet 2020 i mars (du kan läsa om det här) och nu är vi i mål.

Professionsprogrammet hade sin avslutningsceremoni 9 november. I samband med den tog årets sex deltagare emot sina utbildningsbevis.

Linda Eneman, Ulrika Brynielsson, Camilla Ahlström

Karl-Johan Arnér, Jenny Henrysson, Madeleine Skeppland Blime

Lärarna har inom programmets ram bland annat tagit utgångspunkt i sin vision som lärare för att utveckla sin undervisning. De har arbetet med konkreta modeller för att välja fokusområden inom sin praktik som de vill utveckla. Det kollegiala lärandet har haft en framträdande plats. Lektionsobservationer och feedback har varit andra viktiga delar inom programmet. Inte minst har lärarna skrivit en argumenterande text för att föra fram bevis på sin yrkesskicklighet.

Vi gratulerar årets deltagare till ett väl utfört arbete!

Om du vill veta mer om professionsprogrammet och ta del av lärarnas utvärdering,
läs Rapport Progessionsprogrammet 2020

Veckans tips – Google Jamboard

Exempel på en Jamboard

Förutom de vanliga apparna ( t ex Google Drive, Google Mail, Google Classroom) finns inom Google flera andra användbara program. En av dem är Google Jamboard.

Jamboard fungerar som en digital whiteboard, en digital tavla där man kan skriva text, lägga till bilder, länkar och annat. Till skillnad från en vanligt whiteboard så kan man skapa flera sidor inom samma Jam. Ett bra sätt att arbeta med till exempel olika grupper, där varje grupp få en egen sida att arbeta på.

Jamboard sparas i Google Drive och kan delas med andra på samma sätt som alla dokument från Google.

Jamboard finns som en app till mobil eller surfplatta. På datorn kan man starta en Jamboard från Google Drive, men man kan även starta den i Google Meet genom att välja Whiteboard (starta en Jam).

Vill du läsa vad Google säger om Jamboard kan du göra det HÄR.

Veckans tips – ny layout i Google Meet

Google har uppdaterat layout-möjligheten i Google Meet. Nu kan man se upp till 49 personer. Detta betyder att man kan stänga av tillägget Grid. Eftersom Grid förmodligen inte kommer att uppdateras så kommer det så småningom att sluta fungera, därför är det vår rekommendation att använda Googles layout. Med den nya layouten får man tillräckligt många rutor för de flesta behov. Skillnad mellan layout och Grid är att man i layouten inte kan välja att se sig själv i en ruta.

Veckans tips – värdkontroller i Google Meet

Google Meet uppdaterades med värdkontroller. Med dessa kan värden – personen som har skapat Meet – kontrollera deltagarnas behörighet till att kunna dela skärm under Meet och att kunna använda chat.

Man kommer lätt åt värdkontrollerna genom att klicka på den lilla blåa skölden nere till vänster. Ser man inte skölden betyder det att man inte är värd för mötet.

Veckans tips – Nytt sätt att bjuda in till Google Classroom

Det fanns tidigare två olika sätt att få eleverna in i Google Classroom. Läraren kunde manuellt bjuda in eleverna eller så kunde man ge eleverna koden till kursen i Google Classroom.

I augusti har ett nytt sätt kommit fram – nu kan man skicka länken till eleverna. Genom att klicka på länken kommer eleven direkt till sidan där hen kan klicka på att gå med i kursen. Detta gör att man kan skicka länken till en hel klass och förutom en instruktion att klicka på länken behövs inga vidare förklaringar.

För att komma åt länken gå till din kurs i Google Classroom, gå till personer, klicka på bjud in knappen och kopiera länken där.

Professionsutveckling och kollegialt lärande

“Min undervisning är bra. Jag behöver inte ändra mig, men en del andra skulle behöva”.
“Jag har ingen aning om hur jag hamnade här, nu hoppas jag bara att ingen kommer på mig!”
Den illusoriska överlägsenheten och bluffsyndromet. Visst kan vi känna igen dem både hos oss själva och hos andra när det gäller att arbeta med utveckling. De är exempel på biaser som kan stå ivägen för det professionella lärandet. 

I boken Professionsutveckling och kollegialt lärande av Steven Katz och Lisa Ain Dack spelar dessa bias en viktig roll. Bokens undertitel Framgångsstrategier och motstånd visar på att när vi arbetar med professionsutveckling och kollegialt lärande krävs det en stor medvetenhet om vilka strategier vi ska använda för att möta det motstånd till lärande som faktiskt finns inbyggt hos oss alla.

Författarna tar i boken sin utgångspunkt i sin definition av lärande ”Lärande är den process genom vilken erfarenheter leder till bestående förändring i kunskap och beteende”.  Den viktigaste komponenten är att det just är en bestående förändring för att vi ska kunna kalla det lärande.

De går sedan vidare med att beskriva tre grundförutsättningar som behöver vara på plats för ett professionellt lärande som leder till förändring i klassrumspraktiken.

  • Fokus för lärande för elever, lärare och skolledare.
  • Ett gemensamt undersökande arbetssätt som utmanar tänkande och praktik.
  • Ett pedagogiskt ledarskap.

Dessa tre grundförutsättningar befinner sig i ett hav av barriärer som måste rivas ner. Vi har som människor en omedveten benägenhet att inte vara öppna för att på djupet lära nytt, i energisparande syfte tar vi gärna genvägar. För att kunna uppnå verkligt professionellt lärande krävs en stor medvetenhet om de barriärer som vi sätter upp och det kräver ett avsiktligt möjliggörande.

I boken går författarna igenom ett antal olika biaser och förklarar vad de innebär och hur de ställer sig i vägen för vårt djupare lärande. Underlåtenhetsbiasen gör att vi istället för agera hellre inte gör något, bekräftelsebiasen gör att vi hellre söker bekräftelse på det vi redan vet istället för att utmana vårt tänkande, för att nämna ett par av de hinder som finns att möta.

När de hinder som kan finnas för vårt djupare lärande har presenterats ger sig författarna i kast med att presentera möjliga lösningar för att nå som de uttrycker det ”avsiktliga avbrott”. Att de biaser som råder bryts av. Det kan handla om saker som att använda ett tydligt protokoll som kan tvinga personer att göra det som de självmant inte gjort, exempelvis skilja på person och praktik. Det kan även handla om att alltid se till att formulera sina praktikproblem som frågor vilket skapar en större nyfikenhet som i sin tur skapar ökad motivation som leder till fördjupat lärande.

Boken kan varmt rekommenderas inte bara till dem som leder olika former av professionellt lärande utan till alla som på något sätt deltar i kollegialt lärande. Den skapar en medvetenhet om vad det är som kan hindra att skolutvecklingsarbete når ut i klassrumspraktik samtidigt som den ger verktyg att kunna möta det motstånd till förändring som vi alla bär inom oss.

Veckans tips – YouTube i Google Presentation

I en Google Presentation infogar vi ofta YouTube-klipp. Det är enkelt (infoga – video) och när man sedan spelar upp bildspelet så kan man se filmklippet direkt i presentationen.

En kanske inte lika känd funktion är att man kan ställa in start och stopptid för uppspelningen. Om klippet är långt och du bara vill visa en del som börjar efter 20 minuter och pågår i 30 sekunder, så kan man ställa in det. Man slipper spola fram under presentationen. Det går även att ställa in så att filmen startar spelas utan att man behöver klicka på play. För att komma åt funktionerna markera videoklippet och gå till format – formatalternativ.

Veckans tips – mallar i Gmail

Bland Googles verktyg kan man ofta hitta olika funktioner man inte visste att man behövde. Trots att jag har använd Google i flera år nu upptäcker jag ibland en funktion jag inte kände till innan. En sådan funktion är mallar i Gmail.

Ibland händer det att man får flera mail med samma fråga, eller att man vill skriva samma sak i olika mail. Då kan man använda funktionen mallar i Gmail. På ett enkelt sätt kan man spara flera mallar och använda dem om och om igen. I mitt jobb får jag ofta skriva till exempel hur man kan tvångsavsluta datorn. Då har jag sparat det som en mall och slipper skriva det varje gång det behövs.

Vill du lära dig hur man använder mallar i Gmail kan du kolla på Googles sida om mallar HÄR
eller titta på instruktionsfilmen nedan.

Vad kan vi lära av distansundervisning och fjärrundervisning?

Omställningen till distansundervisning och fjärrundervisning var dramatisk och snabb och innebar en genomgripande förändring för undervisningen. I denna förändring blir det både intressant och nödvändigt att följa upp vad som händer i verksamheten. Här på bloggen har vi redovisat en del uppföljningar som gjordes tidigt när övergång till undervisning online skedde – här, här och här. I slutet av läsåret genomfördes en större förbundsövergripande utvärdering både bland lärare och elever.

Lärare

Omställningen har inneburit att det har tagit mer planeringstid i anspråk. Den snabba omställningen har gjort att det i vissa delar har krävts en omplanering. Det som lärare framför allt saknar är den direkta elevkontakten. Att använda Meet som verktyg kompenserar inte fullt ut för den direkta kontakt som nås i ett klassrum. Att inte kunna läsa av elever och klassen i undervisningssituationen som lärare är vana vid gör undervisningen mer endimensionell. Feedback och stöttande till elever som behöver det blir svårare när den direkta närheten saknas. “Att gå runt och hjälpa till” är ett moment som är svårt att ersätta. Lärare anger att de elever som behöver mest stöttning, har särskilda behov, är svåra att nå och att det är lätt att dessa elever tappas. Det blir även svårare att följa elevens lärprocess. Det finns de som upplever att studieron har ökat bland eleverna då det blir mindre störande moment i lektionen. 

När undervisningen kommit igång på distans och lärare hittade former för detta så kom nästa stora fråga. Många lärare framhåller svårigheten att skapa en rättssäker bedömning när undervisningen sker helt online. 

Det största behovet som uttrycks är att ha möjligheten att ta in elever i mindre grupper för att kunna genomföra praktiska moment i kurserna. Denna möjlighet vill lärare även se när det gäller att skriva prov för att det ska nås en rättssäkerhet. Tiden för planeringen är också en viktig faktor. Att starta årskurs ett på distans, vilket nu förhoppningsvis inte kommer att ske, upplevs som enormt problematiskt. Här ser lärarna ett starkt behov av att få göra det på plats i skolan. Det finns ett antal organisatoriska behov som framförs, mindre klasser, färre kurser. Ergonomi är en faktor som lyfts fram speciellt när arbete utförs hemifrån. Förtroendefrågan från skolledning nämns och då handlar det främst om möjligheten att välja att arbeta på skolan eller hemifrån. 

När det gäller teknik har det förekommit en del problem framför allt när det gäller elevers uppkoppling mot internet. Inom området teknik finns även en del önskemål från lärare att få tillgång till exempelvis dokumentkamera, headset, extern skärm.

En del lärare framhåller att det finns behov av kompetensutveckling kring undervisnings på distans. Lärare önskar ytor för kollegial samverkan. Det handlar både om digitala och fysiska ytor för att kunna bedriva kollegialt utbyte och lärande. En ny situation för lärare ställer krav på nya former av kollegial samverkan.

Elever 

Skolan har flyttat hem Bild: Emma Svensson, Digital Coach

I elevernas svar är det framför allt tre delar som framträder väldigt tydligt: 

Mer uppgifter för eleverna att göra.

Många elever skriver att det har blivit mycket mer uppgifter som ska lösas än det var när det var närundervisning. Det framgår att lärare har valt ungefär samma upplägg av lektioner. Kort genomgång och sedan arbete på egen hand eller i grupp och därefter kort återsamling. Detta genererar fler uppgifter för eleverna. Om elever då inte hinner lösa uppgifter under lektionstid skapas det en stress hos eleverna. Det gör också att elever upplever en brist på variation i undervisningen.

Det är svårare att få direkt hjälp och feedback av lärare. 

Interaktionen mellan lärare och elever försämras vid fjärr – och distansundervisning. Många elever tycker att det är svårt att få direkt hjälp i skolarbetet. Det är exempelvis en större tröskel att som elev fråga när klassen är uppkopplad i Meet. Läraren är inte lika lättillgänglig som i klassrumssituationen. Det blir även svårare att som elev få feedback. 

Svårare att fokusera på skolarbete hemma – lätt att prokrastinera. 

Många elever anger att det är svårare att fokusera på skolarbetet när det helt sker hemma. Anledningen till att det är svårare kan skifta, den kan vara svårt att hitta en lugn plats, det är mycket annat som pockar på uppmärksamhet, skola och fritid flyter ihop och det blir svårt att skilja dem åt. Detta leder för många till att arbetet prokrastineras, det finns alltid en dag imorgon också. Den börda av arbete som då växer fram skapar en upplevelse av stress.

Det mest genomgående som kan utläsas i elevsvaren är en försämrad interaktion med lärare. Detta leder till att det är svårare att få hjälp, förtydliganden och feedback. I materialet syns det klart att olika lärare har hanterat situationen på olika sätt. Det finns lärare som har en mycket god tydlighet och där det till och med har blivit ännu tydligare. I undervisning hos vissa lärare finns det en otydlighet kring vad det är som elevernas förväntas göra/lära. Eleverna känner att ju längre undervisning har pågått online ju svårare är det att upprätthålla motivation, speciellt gäller detta elever som känner att studenten inte blev som de tänkt sig. 

Även om dessa tre tydligare linjer kan utläsas i elevenkäten så är det inte en sammanhållen bild som framträder i elevernas svar. Det finns elever som upplever att deras studiero har ökat markant och att det är lättare att koncentrera sig hemma. Det finns elever som upplever att det är bättre att själv kunna ta ett större ansvar och äga sin egen tid på ett tydligare sätt än när undervisning sker i skolan. Det finns elever som upplever att de arbetar mer effektivt när undervisningen sker online. 

Områden att fokusera i det nya normala

Det finns en hel del erfarenheter och frågeställningar att ta med sig från perioden av distansundervisning och fjärrundervisning. Frågor som skolledning i första hand bör fundera kring och sedan ta dem ut i verksamheten på ett relevant sätt. 

  • Elevhälsan blir en extremt viktig faktor i detta sammanhang. Det krävs att den är väldigt rörligt, aktiv, flexibel och står i nära kontakt med lärare. De faror som uttrycks kring att vissa elever faller igenom helt, och även mår dåligt, när undervisning sker online måste aktivera EHT generellt inom hela förbundet. 
  • Att elevers närvaro har ökat pekar på att det finns något i undervisningen online som gör att vissa elever väljer att “gå till skolan” som annars inte gjort det. Vad finns det i detta som går att ta med sig i arbetet framöver när det gäller att främja elevers närvaro?
  • Former för examination utmanas när undervisning sker på distans. Kan detta även leda till att verksamheten utmanar synen på kunskap som i sin tur leder till nya former för bedömning i undervisningen?
  • Hur kommer det sig att diskussionen kring examinationsformer har fått ett större utrymme än den diskussion som är kopplad till elevers lärande?
  • Det efterfrågas kompetensutveckling för att bättre kunna genomföra undervisning på distans. Vilken typ av kompetensutveckling skulle kunna byggas upp för att ytterligare stärka lärares digitala kompetens? Hur kan exempelvis undervisningen blir mer varierad när digitala verktyg används? 
  • Hur kan lärare jobba i digitala miljöer med relationsskapande?
  • Hur kan lärare i digitala miljöer arbeta för att tydligare följa elevers lärande och ge framåtsyftande feedback? 
  • Lärare efterlyser kollegiala strukturer för utbyte och kompetensutveckling. Hur ska dessa strukturer se ut och hur kan de byggas upp?
  • Den digitala teknikens möjligheter att öka elevers delaktighet. Hur kan digital teknik användas för att stärka och “lyfta fram” elever som i klassrummet inte är så delaktiga? 
  • Nya kommunikationsformer. Hur kan exempelvis Meet användas när skolan går tillbaka till det nya normala? Kan elever vid behov delvis delta i undervisning digitalt?
  • Vilken form av stöd kan/ska skolledningar bidra med för att stärka den digitala processen i undervisningen?

Det finns frågeställningar som behöver belysas på nationell politisk nivå. Enkäter visar det faktum att närvaron har ökat när undervisning skett online. Vi har en grupp elever som anser att deras studier har fungerat bättre genom distansundervisning och fjärrundervisning. Både dessa faktorer är tillräckligt påtagliga för att det behöver göras en översyn av hur närundervisning kan kompletteras med undervisning på distans. Detta bör kunna ske på en bredare front än vad lagstiftning idag tillåter. Vi behöver skapa det nya normala utifrån de lärdomar som vi kan skapa genom att arbete med de frågeställningar som aktualiseras från perioden där undervisning nästan uteslutande skedde på distans.