Teknikspaning hos AV-Media

”Vi vet att ny teknik kommer att spela roll för undervisning framöver. Vilken roll vilken teknik kommer att spela kan vi däremot inte vara lika säkra på.” Citatet är hämtat från Kalmarsunds gymnasieförbunds digitala agenda. Det blir i vår roll som IKT-pedagoger en uppgift att spana på den teknik som kan vara relevant för undervisning.

Ibland kan ett spaningsuppdrag innebära att man inte tar sig så långt. Vi tog den korta promenaden till AV-Media Kalmar och möttes upp av Peter och Louise, som guidade oss igenom sitt testrum. Här finns möjlighet att prova på en bred repertoar av digital teknik anpassad att använda i skolan. Robotar i olika former, greenscreen, VR och 3D-skrivare var några av sakerna vi tittade närmare på. Tekniken har idag blivit enklare och mer tillgänglig och det är inte höga tekniska trösklar för att komma igång. Genom skrivningar i läroplanen  har programmering fått ett genomslag i skolan på bred front. Övrig teknik har inte fått samma breda genomslag. Kommer vi framöver att exempelvis se mer av ett upplevelsebaserat lärande genom VR-teknik? Än så länge känns det som att det behöver komma mer material som är anpassat för skolan för att det ska få ett rejält genomslag.

Vi tackar Peter och Louise för guidning genom testrummet och givande samtal. Samtidigt tipsar vi lärare om att gå in på AV-Medias hemsida för att boka och testa teknik för sin undervisning. Eller varför inte göra som vi gjorde, titta in i testrummet och kläm lite på grejerna som finns där.

Veckans tips – Google Scholar

Att söka på webben med Google sök är något vi alla är bekanta med. Oberoende av om vi söker på mobilen, surfplatta eller på dator är Google sök tillgänglig för oss, antingen i webbläsaren eller som en app.

Google Scholar är ett söktjänst där man kan söka huvudsakligen bland vetenskaplig information. Artiklar publicerade på webben, böcker och annan information kan hittas genom att skriva valda sökord.

Svenska Google Scholar hittas på scholar.google.se

From Good to Great – så blev det

Hösten 2017, närmare bestämt 6 oktober, kunde ni här på bloggen läsa om projektet From Good to Great som precis kickats igång för syl (särskilt yrkesskickliga lärare). Med spänning har vi kunnat följa lärares arbete med att sätta fokus på sin egen undervisning och att utvärdera effekten av förändringar som genomförs.

Nu finns det en sammanställning av From Good to Great. Den innehåller projektbeskrivning, lärares presentationer av sina undersökningar och utvärdering av hela projektet. Klicka på bilden nedan för att ta del av allt detta. 

Veckans tips – filöverföring i Google Formulär

Vi har tidigare skrivit om olika sätt att använda Google Formulär. Utvärderingar, Quiz, exit ticket, undersökningar och mycket mer. Alla de tidigare inläggen om formulär kan läsas HÄR.

Filöverföring är en typ av frågor man kan använda i Google Formulär, där de som svarar kan lämna in en fil som svar. Filen kan vara en bild, ljudfil, pdf eller Google Dokument som ett exempel. Man kan begränsa till vilken typ av fil man kan lämna in och vilken storlek på filen det får vara. Det finns även möjlighet att lämna in flera filer som svar på samma fråga.

Veckans tips – Classroomscreen

Classroomscreen är en interaktiv tavla skapad av en lärare i Holland. Tavlan innehåller flera olika widgets (små miniprogram) och flera vackra bakgrundsbilder. För att använda tavlan räcker det att koppla datorn till projektor, öppna webbläsaren Chrome och öppna webbadress: https://www.classroomscreen.com/. Classroomscreen är enkel och användarvänlig.

I Classroomscreen finns följande widgets: språk (man kan välja bland flera olika), bakgrund (för att byta bakgrundsbild), slumpvis namn (för att lotta fram eleverna, man kan enkelt spara olika namnlistor och ta fram när det passar), ljudnivå (för att visa om ljudnivå är för hög i salen), rita (fungerar bäst med en interaktiv tavla t ex smartboard), skriva (för att visa/skriva text på tavlan), arbetssymboler (för att visa hur eleverna ska interagera med varandra), trafikljus (kan användas till flera olika saker), äggklocka och vanlig klocka (med kalender).

Veckans tips – kopiera kurs i Google Classroom

Efter att Google har släppt den stora uppdateringen i Google Classroom i september är det nu möjligt att kopiera en hel kurs. Kopieringen gör så att alla delar av fliken “klassuppgifter” följer med till en ny kurs. Inga uppgifter är dock publicerade i kopian, vilket gör det lätt att både ändra, ta bort och bestämma publiceringsdatum. Ofta kan det vara så att vi vill använda samma material i olika klasser eller nästkommande läsår och då kan den här funktionen underlätta. Det är dock alltid bra att titta igenom materialet, speciellt länkar är bra att kolla eftersom adresser till webbsidor kan ändras och ibland tas hemsidor helt bort.

För att kopiera en kurs i Google Classroom gå till Classrooms startsida – sidan där du ser alla kurser du har – hitta kursen du vill kopiera, klicka på de tre punkterna uppe till höger vid kursens namn och välj kopiera.

Med DIU på pojkskola i England

av Daniel Nilsson

Mina upplevelser från årets besök på BETT skedde i samarbete med DIU (jag var en av tre finalister till Guldäpplet 2018 men fick ”bara” silveräpple men är väldigt hedrad för detta:-)). Förra året åkte jag med delegationen från Kalmarsunds gymnasieförbund och hade därför en förvarning på årets besök eftersom jag redan varit på BETT en gång. Själva BETT-mässan kände jag inte var något nytt för mig, det var fler aktörer på samma digitala produkt kändes det som i år.

Den stora behållningen var torsdagens besök ute på en privatskola (elitskolan) i Sutton. Vi åkte cirka 30 minuter med tåget till en förort till London för besöket. Skolan har ett antagningsprov för att ta in elever och föräldrar donerar pengar till skolan för att deras barn ska gå där (Rektorn berättade att han fick in cirka 330 000 pund varje år från donationer från föräldrar). Skolan har enbart killar dvs detta är en pojkskola men där skolan tar in maximalt 35 tjejer men först när tjejerna har fyllt 16 år. Det finns även en tjejskola i Sutton. Det är en hel del som skiljer sig från vår skola i Sverige. Eleverna hade skoluniform och lunchen hade eleverna med sig själva eller köpte på skolan. Något jag märkte överlag på hela min resa var att engelsmän är väldigt trevliga och väldigt hjälpsamma. Eleverna på skolan kunde till exempel se på mig om jag inte riktigt visste vart jag skulle och då komma fram och fråga om dom fick visa mig vägen:-)

Besöket började med att rektorn berättade en hel del om skolan och dess historia. Det var intressant att höra och framför allt hur de tänker med en skola som består av enbart pojkar. Detta skulle vara helt otänkbart i Sverige!

Därefter fick vi ut ett schema där det stod vilka lektioner vi skulle gå på utifrån de önskemål vi hade fått lämna till skolan. Jag och en person till hade önskemålet att besöka matematikundervisning för äldre elever. Jag besökte två lektioner i matematik med elever som var 16 år och 17 år. På båda lektionerna fanns det ett par stycken tjejer men majoriteten var självklart killar. Det var intressant att se hur läraren lägger upp undervisningen och vilken nivå det höll. De två lektioner vi besökte i matematik handlade om derivatans definition och geometri dvs ett avsnitt jag anser att våra elever har det relativt svårt med (kurs 3 i matematik). Läraren började med att visa en uppgift och denna uppgift höll sig läraren kring hela lektionen. Eleverna varvade med att tänka, skriva och svara muntligt på de frågor läraren ställde. Det var en väldig disciplin på eleverna och ingen elev gjorde något annat än det lektionen handlade om. Vi såg inga digitala hjälpmedel förutom miniräknare eleverna använde.

Förutom de två matematiklektionerna jag besökte var jag även på en engelskalektion. Eleverna var 15 år och det var enbart killar. Denna lektion jobbade klassen med poesi och analyserade texter. När jag och en person till gick runt och pratade med eleverna och läraren kunde vi inte låta bli att fråga läraren om hur han hjälpte elever som har dyslexi. Svaret vi fick var väldigt märkligt… Han svarade att då får eleven skaffa glasögon eller kan eleven få färgat papper… Vi blev så överraskade över svaret att vi inte fann oss att fråga vidare… Däremot frågade vi om elever som har dyslexi får möjlighet att skriva texter på dator (skolan hade några datorer i varje klassrum men framföra allt hade skolan datorsalar där eleverna bland annat hade datorkunskap) men det fick inte eleverna utan det var papper och penna som gällde. Vår reflektion utifrån detta var att vi i Sverige har kommit väldigt mycket längre vad gäller förståelse för dyslexi och att använda det digitala i undervisningen än vad denna skola hade gjort.

Har ni några frågor är det bara att ställa dom via mail eller om du träffar mig:-)

Branding och storytelling

av Jenny Herlin

Det är många tankar som poppar upp i huvudet under de här dagarna på Bett 2019. En får ju så mycket input av alla bra föreläsare.

Men det första jag slås av när jag går in på BETT-mässan är, förutom att det är stort så klart, att BETT-mässan verkligen är en intressant plats att gå runt och studera hur olika företag och organisationer kommunicerar för att få ut sitt budskap. På mässan kan du studera och analysera hur företag/organisationer gör för att få människor intresserade av sina produkter/tjänster. Ett exempel är ju att kolla på hur de har gjort med sin monter. Vissa satsar mer och andra mindre, men ta Google som exempel. Större monter har jag nog inte sett! De hade t.o.m. ett eget classroom uppbyggt…vilket kanske inte är helt otippat…Google vet verkligen hur de ska ”branda” sig. T.ex. genom att ha sina färger genomgående i allt och genom att göra så att vi som mottagare av deras budskap innovation, lärande och utbildning tydligt kan se det på deras monter.

 

 

 

 

 

Jag och ett gäng andra personer från Lin Education hade dessutom möjlighet att åka på studiebesök till Googles kontor i London. Där fick vi en rundtur i Googles The Anywhere School och fick testa på att arbeta med Google for Education under en hel eftermiddag. Det var en häftig upplevelse att se deras kontor och se hur de hade byggt upp miljöerna efter sin profil.

Under dagarna på Bett har jag också blivit ännu mer inspirerad till att arbeta med Storytelling – berättande. David Phillips föreläste om hur du med en story/berättelse kan anspela på olika signalsubstanser i kroppen genom din presentationsteknik, eller varför inte marknadsföring? Storytelling är vanligt inom marknadsföring och många använder det för att få mottagaren att ”känna” någon specifik känsla när de ser t.ex. en reklamfilm för att då få människor att i nästa steg vilja köpa/använda produkten/tjänsten.

Jag känner mig väldigt inspirerad av dagarna i London med Lin Education och har redan börjat fundera på vilken story jag ska berätta.

 

Man måste ibland förändras för att bevaras

av Susanne Themnér

“Det finns sju sätt att äga världen” enligt Anders Ekholm vilket även är namnet på hans
föreläsning och dessa sju sätt är sammanvävda med sju stora digitala frågor som presenteras
för oss lyssnare. Under den tredje punkten som handlar om att tjäna pengar på våra pengar tar
han upp bankerna som ett lyckat exempel på nytänkande. Hur bankerna förstått vikten av att
forska kring digitalisering och därmed får äga pengarna genom att låtsas vara något annat,
något nytt som med Swish. Ekholm säger att “man måste ibland förändras för att bevaras”
och detta uttryck stannar kvar hos mig under de tre dagar mässan pågår och det jag tar med
mig är insikten om att det är här vi befinner oss även inom skolans värld. Att man ibland
måste förändras för att kunna bevaras blir min utgångspunkt och den röda tråd jag beslutar att
följa genom de föreläsningar och seminarium jag väljer att lyssna på.

Mouna Esmaeilzadeh, även kallad ”Doktor Mouna” i TV4, en av de ledande experterna på
framtidens hälsa poängterar i sin föreläsning “Framtiden är ljusare än du tror” vikten av att
ifrågasätta vårt eget mind set och inte låta vår 50 000 år gamla hjärna, som attraheras mer av
det som är skrämmande, styra oss och därmed begränsa vår omvärld. Esmaeilzadeh pratar om
vikten av att sprida fakta och kunskap men säger samtidigt att man inom forskarvärlden är
dåliga på att paketera vetenskap och kunskap till något som ses som något lockande och
roligt för dagens unga. Här brottas man alltså med liknande frågor som inom skolans värld.
Fredrik Reinfeldts slutsats i sin föreläsning “Det nya livet – om att leva till 100, arbeta till 75,
börja om vid 50 och komma igång vid 25” vad gäller de viktigaste frågor som skolan har att
arbeta med handlar om kritiskt tänkande, kritiskt granskande och att ifrågasätta det vi blir
presenterade för. Vetskapen om att vi lever i en tid där vi måste lära oss att rörelse och
förändring är det naturliga och att stillasittande och statiskt tillhör det förflutna och vikten av
att våga förändra.

Att Lisa Ekström inte är rädd för förändringar och nytänk får vi ta del av i “Stäng gapen i din
organisation” vi får också lära oss att “kamoja” vilket i grunden är ett thailändskt ord för att
“knycka”, “ta” för att göra göra om det till något nytt och bättre. Ekström har som chef på
olika avdelningar på SAS “kamojat” bitar från helt andra branscher än från konkurrenter
inom flygbranschen för att utveckla och förnya sin organisation med stor framgång. Detta
borde vi kunna göra även inom skolans värld mycket mer tänker jag.

Någon som kan sägas “kamoja” är Adam Palmkvist som i seminariet “Varför ska jag bry mig
om gamification?” berättar om sin bakgrund som lärare för elever “som var i krig med
vuxenvärlden” fick i uppdrag att tillsammans med terapeuter att utveckla en fungerande
undervisningsmetod som kom att innehålla likheter från både kbt-behandling och
spelvärlden. Idag arbetar han med gaminiation för att slippa dropout som är ett jätteproblem
inom högskolan samt forskar kring hur man ska hjälpa till med att vända denna trend.
Palmkvist berättar om hur man inom speldesign läser motivationspsykologi och om spelens
fyra grundpelare: målsättning, regler, återkoppling, sociala sammanhang samt inte minst om
vikten av feedback. Varför är detta så motiverande? Jo på grund av signalsubstansen
dopamin, vi älskar detta. Sport ger oxå ökad dopaminhalt.
David Phillips ger oss i sin föreläsning “En vetenskapligt säljande magi” prov på hur våra
hjärnor är anpassade till storytelling och hur mycket vi styrs av våra signalsubstanser. Enligt

Phillips är den största utmaningen vi har med dagens ungdom att dom får dopamin hela tiden,
telefonen är inte längre än ett klick bort. Utmaningen består av att bygga förväntan i lektioner
o presentationer att bygga cliffhangers, att få eleverna att vilja veta i slutet av dagen. Då
uppstår det naturliga dopaminet som ger fokus, motivation ökad kreativitet o ökat minne.
I föreläsningen “För en faktabaserad världsbild” berättar Anna Rosling Rönnlund om arbetet
med att sprida kunskapen om just en faktabaserad världsbild. Det handlar om folkbildning
menar hon. För att vi ska förstå världen behöver vi förstå hur vanligt folk har det och istället
för att använda sig av traditionell statistik som kan upplevas som både svårbegriplig och
tråkig använder sig stiftelsen Gapminder sig av bilder av bla familjer, sängar och badrum för
att mer lättbegripligt jämföra likheter och skillnader mellan samma inkomster från olika delar
av världen. Detta ser jag som ett bra exempel på att använda sig av förändring för att bevara,
likaså gamification men som gammal litteraturvetare brinner mitt hjärta allt lite extra av att
höra att all digitalisering till trots så är våra hjärnor uppbyggda och programmerade för att
uppskatta en väl berättad historia.

Att möta förändring

av Jennica Andersen

Här i London på BETT/Lin Educations dagar har jag fått många inputs, men jag har inte haft tid att reflektera över alla föreläsningar och intryck förrän nu, när jag sitter en längre stund på ett tunnelbanetåg.

Fredrik Reinfeldt talade i morse om förändringar. Han arbetar inte längre inom politiken, men verkar ändå vilja ta vara på tillfället att påverka när han föreläser. Han talar om ledarstilen som USA:s president anammat – “Den starke mannens rätt”, som inte tror på multilaterala samarbeten och därmed säger upp avtal efter avtal, som går till attack mot media och ifrågasätter fakta. Reinfeldt räknar upp många fler länder runtom i världen med samma typ av ledare.

Han oroas av att befolkningsökningen i södra och östra Europa har börjat stagnera eftersom det inte föds tillräckligt många barn, samtidigt som befolkningen över 65 år eller äldre ökar, särskilt i Europa, USA och Kina. Alltför få i Sverige och övriga västländer är beredda att inse allvaret i vad detta kommer få för konsekvenser för framtidens generationer. Sverige har ökat sin befolkning från 8 milj 1990 till 10 milj idag – tack vare invandringen, säger Reinfeldt. Samtidigt höjs fler och fler röster i vårt land som säger att vi tar emot för många flyktingar. 2015 kom det 100 000 invandrare till Sverige, och man kallar det för en systemkollaps.

Dagen då Reinfeldt föreslog att höja pensionsåldern till 75 år beskriver han lite skämtsamt som en tuff dag på jobbet, men vi som lyssnar förstår att det verkligen var det. Som bakgrund behöver vi ha att året det fastslogs att pensionsåldern skulle vara just 65 år var 1913. Då var medellivslängden 56 år. Dagen kom då Reinfeldt föreslog att vi i Sverige ska öka invandringen. Även det en tuff dag på jobbet.

Samtidigt som Europa, USA och Kina sakta men säkert håller på att bli ett enda stort äldreboende, fortsätter befolkningen öka i Afrika. Där kommer det fortsatt finnas många unga, och med de oroligheter som finns på många håll kommer säkert flertalet vilja flytta på sig för att skapa sig en framtid någon annanstans, precis som en så stor del av Sveriges befolkning gjorde på 1800-talet. Det verkar många ha glömt bort. Reinfeldt har mött ett starkt motstånd när han har lyft dessa frågor, men menar att det är uppenbart att denna ekvation inte går ihop, och gör vi ingen förändring kommer vi i framtiden helt enkelt inte ha råd med pensioner till alla äldre. Då kan vi börja prata om kollaps.

Vi som arbetar inom skolan har här en viktig uppgift, menar han. Vi bör lära eleverna att tänka kritiskt, att inte lyssna på ”starke män”, att ifrågasätta och kolla fakta samt att förändring är högst naturligt. Även stiftelsen Gapminders Anna Rosling Rönnlund föreläste på onsdagen om hur viktigt det är att sprida kunskap om en faktabaserad världsbild, så det jag tar med mig från veckan är hur viktigt det är att vi lärare inte räds förändring utan fortsätter röra oss framåt.

Jag sitter fortfarande på tunnelbanetåget. Jag ser ut genom fönstret och ser den medeltida gamla borgen Tower of London. Bakom den håller nya skyskrapor på att byggas.