Etikettarkiv: kpt

Lärgrupp AI och skolan

Kalmarsunds gymnasieförbunds Innovationscenter har som en del lärgrupper inom olika pedagogiska områden. Senaste lärgruppen som är genomförd är AI och skolan. 

Bild skapad av: Bing images create

Lärgruppens syfte har varit att ta fram olika former av material som ska fungera som stöd för lärare i användning av AI i undervisningen. Gruppen har haft en mycket snabb och kort process. Det väsentliga har varit att komma fram med material som kan fungera som en inspiration för lärare som ännu inte har kommit igång med att använda generativ AI kopplat till sin yrkesroll.

Lärgruppen har i sitt arbete varit indelad i mindre grupper. Grupperna har haft olika fokus för sitt arbete, såsom hur generativ AI kan användas i undervisningen och hur lärare kan tala med elever kring detta område.

Det finns på sajten för lärgrupper en sammanställning av både gruppers resultat av sitt arbete och enskilda lärares reflektioner. IKT-pedagoger genomförde i samband med lärgruppens arbete fokussamtal med elever om AI och undervisningen. Även denna sammanställning finns på sajten.

Länk till sajten lärgrupper, AI och skolan

Skolverket Skolan och AI

31 oktober genomförde Skolverket en heldags digital konferens med titeln Skolan och Ai. Genom denna konferens visar Skolverket på vikten av att vi på olika sätt inom utbildningsväsendet behöver reflektera över hur den pågående utvecklingen av AI-tjänster påverkar lärande och utbildning.

Nedan följer mycket kort i punktform vad jag tar med mig från de olika passen som jag valde under denna dag.

  • Vi behöver alla en förståelse för vad chattbottar kan och inte kan göra kopplat till undervisning.
  • Vi behöver vara nyfikna och prövande för att skapa denna förståelse.
  • I vårt prövande behöver vi skapa starka samverkan i olika grupper. Vi behöver lära av varandra och sprida vår kunskap.
  • Vi kan ha digitala kollegor eller studie-coacher i form av chattbottar.
  • AI-tjänster kan vara en kraftfull resurs i skolans kompensatoriska uppdrag.
  • Olika AI-tjänster kommer att skapa en ny situation när det gäller lärande och didaktiskt tänkande.
  • Det kommer bli än svårare, men samtidigt än viktigare, att hålla ett kritiskt förhållningssätt.
  • Bedömningspraktiken kommer att utmanas och vi behöver reflektera kring det.
  • Juridik är något som vi behöver ha med i vårt prövande.
  • Att ta fram policies för hur vi ska och inte använda AI-tjänster inom skolan kommer att vara viktigt.
  • AI kommer att bli ett eget ämne inom gymnasieskolan.
  • AI-tjänster kommer att förändra villkoren för att leda verksamheter.
  • AI-tjänster kommer att bidra till en samhällspåverkan som vi behöver ha kunskaper om.

Skolverkets hemsida finns några av de presentationer som gjordes under dagen publicerade.

Bild genererad av Bing Image Creator

Professionsbaserat förhållningssätt

Under det här läsåret har personalen på Axel Weüdelskolan arbetat med både sitt individuella och skolans gemensamma professionsbaserade förhållningssätt. Syftet med det professionsbaserade förhållnigssättet är att skapa ett innovativt lärande som har sin utgångspunkt i prioriterade områden och pedagogernas frågor för att utveckla undervisning samt att öka lärarnas reflekterande över sin egna profession. Vad gör jag? Varför gör jag det och hur påverkar det mina elevers kunskapsutveckling? Du kan läsa mer om metoden i blogginlägget Det pedagogiska samtalet av IKT-pedagogen Dominika Svensson. Här kommer några reflektioner från lärarna om hur de har utvecklats och vad de uppskattar med detta arbetssätt.

“Mycket utvecklande att få prata, diskutera samt jämföra erfarenhet och vad som påverkar undervisningen med kollegor från hela skolan.”

“Jag har börjat söka och läsa mer för att finna vilken pedagogisk grundsyn och synsätt jag har. Jag har blivit mer fokuserad på vad det är som jag vill koncentrera mig på som saknas och som jag vill utveckla i min undervisning.”

“Min grundsyn, vision och ha ett professionsbaserat förhållningssätt genomsyrar min undervisning. Vad, Hur , När och Varför är viktiga didaktiska frågor där VARFÖR är min största drivkraft i mitt lärande. Varför skall eleverna lära sig vissa saker.”

“Det här är tankar som ständigt är närvarande i min yrkesroll. Det som har varit positivt är att frågan har lyfts till en ny nivå och att vi har fått tid för den. Att få tillfälle att under ordnade former ha pedagogiska samtal med kollegor har varit och är alltid givande.”

“Att få tid till gemensam reflektion i ett strukturerat samtal tillsammans med kollegor som är intresserade av samma fråga ger mig en känsla av att det där djupet i diskussionerna som man annars saknar finns därute.”

“Det påminner mig om hur alla dessa delar är viktiga i min roll som lärare och att jag hela tiden ska utvärdera min undervisning för att utveckla min profession.”

“Påverkat att reflektera över undervisningen ännu mer och på så vis gett mer energi att utvecklas.”

“Jag jobbar mycket tydligare mot målen och det går bättre för eleverna.”

Vi ser fram emot att vidareutveckla det professionsbaserade förhållningssättet. Om du vill veta mer kan du höra av dig till förstelärarna Jenny Henrysson och Linda Eneman på Axel Weüdelskolan.

av Linda Eneman och Jenny Henrysson, förstelärare på Axel Weüdelskolan

Det pedagogiska samtalet

För ett år sedan fick jag vara med på en kompetensutvecklingsdag på Axel Weüdelskolan, där speed dating användes som framgångsrik metod för att starta upp arbetet med professionsbaserat förhållningssätt. För några veckor sedan var det dags igen. Den här gången hade förstelärare Linda Eneman och Jenny Henrysson utvecklat metoden ytterligare. Efter varje samtal fick lärarna en liten stund till att reflektera vad som har blivit sagt i samtalet innan.

Varför är dessa samtal så viktiga? I bilden nedan kan man läsa några av tankarna från lärare på Axel Weüdelskolan efter en kompetensutveckling om Tillgängliga Digitala Lärmiljöer, då reflektion i grupp användes som metod.

Det pedagogiska samtalet, där lärare får prata med andra lärare, är en väldigt viktig del för att utvecklas i sin profession som lärare. Här är några punkter om varför det är så viktigt:

  • Lärare med olika erfarenheter då deras ämnen är olika och elevgrupperna är inte detsamma, kan lära av varandra
  • Genom att prata med varandra skapas ett gemensamt språk, man definierar begrepp tillsammans vilket gör den pedagogiska utvecklingen i hela kollegiet bättre.
  • Lärarna får inspiration till att utvecklas vidare genom att se lyckade exempel.

För att samtalen ska ge önskad effekt behövs en viss styrning. Vad som ska diskuteras, hur samtalen ska dokumenteras och hur dokumentationen ska kunna tillgängliggöras till hela kollegiet. På Axel Weüdelskolan har skolledningen i nära samarbete med förstelärare tagit fram ett lyckat koncept genom att använda olika typer av samtal. Speed dating och gruppdiskussioner, med diskussionsämnen nära sammanlänkade med skolans utvecklingsarbete, lärarnas egna mål för det professionsbaserade förhållningssättet och lärarnas röster i utvärderingar av tidigare insatser.

Lärgrupp ChatGPT

Inom ramen för Kalmarsunds gymnasieförbunds Innovationscenter har den andra lärgruppen startat. Den första gruppen handlade om distansundervisning (läs mer här och här). Nu har andra gruppen satt fokus på vad AI och specifikt ChatGPT kan betyda för undervisningen och rollen som lärare. Undervisande personal har fått anmäla intresse till lärgruppen och skicka in tankar som de har kring ChatGPT och undervisning. Gruppens fokus är att nyfiket undersöka vilka möjligheter som finns med ChatGPT i undervisningen. Gruppen har ett upplägg där det kollegiala lärandet är en viktigt del. Även det konkreta undersökandet är en viktig del för lärgruppen. 23 lärare från våra olika skolor är med i gruppen när den startades upp med sitt första möte 13 mars. Efter en kort introduktion gick deltagarna ut i mindre grupper för att arbeta fram vilka frågeställning de tänker undersöka närmare. Mötet avslutades med ett intensivt loggboksskrivande, som du ser på bilden, där alla deltagare reflekterade av dagens arbete i grupperna, samt vad det tar med sig för lärande framåt. Jo, så klart hade vi i planeringen av lärgruppen ett gott stöd av ChatGPT. Vi kommer att återkomma till Lärgruppen ChatGPT här på bloggen.

Lärares röster om professionsprogrammet

Som en uppföljning av professionsprogrammet 2022 intervjuades några av de lärare som deltagit. I filmen nedan berättar de om vad det var som gjorde att de sökte professionsprogrammet. De talar om hur programmet har påverkat dem som lärare och vad som är det mest värdefulla som de tar med sig. Avslutningsvis lyfts frågan varför lärare ska söka professionsprogrammet.

Lärgrupp Digital Didaktisk Design Distans

Lärgruppen Digital Didaktisk Design Distans är den första genomförda lärgruppen inom ramen för Kalmarsunds gymnasieförbunds innovationscenter. Gruppen har sitt ursprung i en önskan från skolledningen på Axel Weüdelskolan att utveckla former för distansundervisning. Syftet med lärgruppen har varit att utforska och lära mer om framgångsfaktorer där målet är en riktigt bra undervisning som sker helt på distans.

Deltagare i gruppen har varit lärare på Axel Weüdelskolan och vi IKT-pedagoger har fungerat som gruppledare. Lärgruppen startade i april 2022 och avslutades i november 2022. Det har genomförts sex digitala möten med gruppen.

I inledningen av arbetet ställde vi oss på en gemensam teorigrund som bland annat innebar att vi fördjupade oss i olika modeller för distansundervisning. Bland annat utifrån dessa modeller har lärare genomfört någon form av aktion, prövande, i sin undervisning som de sedan följt upp med eleverna. Framför allt för att följa sin egen process har lärarna fört en egen loggbok för reflektion.

Det som lärarna framför allt framhåller som positivt i lärgruppen är det lärande kollegiala samtalet som har skett vid gruppens träffar. De anger även att de i samband med lärgruppen har vågat pröva nytt i sin undervisning. Genomförandet av en egen vald aktion har för lärarna bidragit till att de bland annat hittat nya metoder och verktyg i undervisningen.

Deltagandet i lärgruppen har enligt lärarna gjort att de känner sig mer säkra och bekväma i distansundervisning.

Läs hela rapporten om lärgruppen här.

Professionsprogrammet 2022

För tredje året i rad har Kalmarsunds professionsprogram för lärare genomförts. 2022 års upplaga firades som sig bör med avslutningsceremoni med musik, snittar och bubbel. 12 lärare har deltagit i årets program. I år har vi även haft extern medverkan då tre lärare från Malmö deltagit i programmet.

Victor Bengtsson, Lina Sigander, Fredrik Erenius, Sophie Cascalheira, Maria Wennerström, Martin Zetterbjörk, Anna Karlsson, Linda Björk, Marie Lindblad, Ida Carleson, Beatrice Gustavsson (På bilden saknas Fahria Erikssson)

Professionsprogrammet 2022 har haft sex gemensamma träffar. En viktig del under träffarna har varit det kollegiala lärande samtalet. Inom respektive professionsgrupp har lärarna genomfört lektionsobservationer med uppföljande samtal hos varandra. Samtliga lärare har inom programmets ram skrivit en rapport där de bland annat lyfter fram sin vision som lärare och de beskriver även det aktionslärande som de har bedrivit i sin undervisning. Som stöd i skrivandet har lärarna haft seminarie med förbundets lektorer. Som en gemensam grund i både de lärande samtalen och aktionslärandet har deltagarna läst litteratur. En viktig byggsten i professionsprogrammet är förbundets diplomerade skolcoacher. Alla lärare inom professionsprogrammet har haft sin egen coach och genomfört fyra samtal. Följande citat från en av årets deltagare sammanfattar professionsprogrammet på ett bra sätt:

Sammanfattningsvis har professionsprogrammet för mig medfört att jag har fått ta del av och genomfört nya pedagogiska inslag och fått nya insikter och fördjupad kunskap om pedagogik och mig själv som pedagog. Jag har lärt känna pedagoger, tagit del av forskning och genomfört aktioner. Det har varit roligt, givande och stimulerande och en stor förmån och väl investerad tid att få gå en utbildning som jag själv verkligen ville gå.

Du kan på sajten för professionsprogrammet ta del av mer information. Där hittar du bland annat lärarnas filmer om aktionslärande och deras skriftliga rapporter.

Kanske är det du som kommer att gå professionsprogrammet nästa år. Ansökan till professionsprogrammet 2023 är nu öppen – du hittar den här.

Speed dating på Axel Weüdelskolan – ett framgångskoncept

Vill människan lära sig?
Hur lär sig människan?
När är det kunskap?

Detta är några exempel på frågor som diskuterades på Axel Weüdelskolan under KPT-dagen den 27/9. Dagen planerades och genomfördes av förstelärarna Jenny och Linda. Varje lärare träffade sex olika personer under 12 minuter vardera. Deltagarna hade tidigare fått ut ett dokument med 50 öppna frågeställningar utvalda för att underlätta reflektionen kring pedagogisk grundsyn. Speed datingen var det första momentet under KPT-dagen som sedan fortsatte med vision och professionsbaserat förhållningssätt. Många lyfte efteråt fram att speed datingen gav en känsla av samhörighet och inspiration.

av Linda Eneman och Jenny Henrysson, förstelärare på Axel Weüdelskolan


Som IKT-pedagog fick jag möjlighet att vara med och observera KPT-dagen på Axel Weüdelskolan. Mitt fokus var att se hur metoden med speed dating fungerade och hur KPTn fungerade i sin helhet.

Här listar jag några framgångsfaktorer för dagen:
– Speed dating som samtalsmetod fungerade väldigt bra, mycket tack vare frågorna som lärarna fick i förväg. Det var snabba byten mellan samtalen, men allt gick smidigt.
– En återkoppling gjordes till utvärderingen som lärarna genomförde innan sommaren, där det pedagogiska samtalet mellan lärare efterfrågades.
– En av rektorerna deltog under dagen och var med under speed datingen.
– Förstelärarna höll i KPT-dagen, men de deltog också i samtalen.

Att observera dagen var ett nöje. Speed dating är en ny metod för mig och jag kommer att ta med mig den till framtida utbildningar.

av Dominika Svensson, IKT-pedagog på Kalmarsunds gymnasieförbund

Den vetenskapande läraren

I sin bok Den vetenskapande läraren är en av Martin Lackéus utgångspunkter en balansteori. Balansen mellan det egna lärandet och värdeskapande för andra. Vad Lackéus framhåller är att det inom skolan finns en snedbalans i detta sammanhang. Lärare skapar ständigt värde för andra, eleverna, medan de själva inte så ofta kan ägna sig åt lärande. Lärare som sällan har tid för att arbeta med sitt eget lärande delar varje dag klassrum med elever som sällan får skapa något av värde för andra. En sorglig ironi, enligt Lackéus. Det är denna snedbalans som Lackéus vill hitta metoder för att komma till rätt med. 

Lackéus har kombinerat ett flertal etablerade vetenskapliga perspektiv, metoder och tekniker. Det handlar om klinisk forskning, aktionsforskning, upplevelse insamling och kodning av kvalitativ data. Utifrån denna utgångspunkt har han arbetat fram ett effektivt sätt att skapa lärandeprocesser för lärare. 

Den metod som har blivit resultat kallas värdeskapande vetenskapande. Den bygger på tre steg: 

  1. Lärare eller annan forskningsledare på skolan väljer ut ett tema för utvecklingsarbetet och formulerar en uppsättning handlingsorienterade uppdrag de tror kan skapa värde för eleverna.
  2. Många lärare prövar uppdragen med sina elever och reflekterar sedan skriftligt och individuellt på djupet via fritext och flervalsfrågor kring utfall de sett. Lärarna får skriftlig feedback från forskningsledare.
  3. Forskningsledare sammanställer ett analysmaterial som sedan analyseras av alla lärare uppdragen revideras och processen börjar om.

Det som beskrivs ovan har klara drag av aktionsforskning/aktionslärande. Det som kan göra metoden framgångsrik är att den effektiviserar det som i många sammanhang kan ta lång tid. Exempelvis att formulera frågor att prova i sin verksamhet kan vara tidskrävande. Med denna metod så är uppdragen redan färdigformulerade. Det finns aspekter av det som man behöver ta hänsyn till när men arbetar i sin egen kontext. Frågorna måste vara angelägna för dem som ska genomföra handlingsuppdragen.

Vi i har inom förbundet genomfört en kompetensutveckling där handlingsuppdrag var en del. Vi kan se ett antal fördelar att använda detta sätt för lärares kompetensutveckling. Genom handlingsuppdragen blir det väldigt verksamhetsnära. Uppdragen genomförs i undervisningen och blir därmed en del av lärarens direkta praktik. Att fylla i formuläret ger tillfälle för en egen reflektion som är grund för det egna lärandet. Läraren får feedback som kan leda till vidare reflektion. Det blir en systematisk sammanställning av lärares erfarenheter och lärande. Den samlade dokumentationen blir ett bra underlag för kollegiala lärande samtal. Avslutningsvis kan dokumentation bidra till att det kollegiala lärandet skapar ett kollektivt lärande.

 

Nyanställda och digitalt ekosystem

Ju längre utvecklingen kring digitalisering och undervisningen fortskrider ju viktigare blir det att för oss att ta väl hand om de som kommer nya in i vår verksamhet. Som nyanställd lärare kan man ha väldigt olika digitala erfarenheter med sig. För oss som IKT-pedagoger blir två saker viktiga. Den ena är att få en bild av den digitala kompetens lärare har med sig. Den andra är att säkerställa att nya lärare känner sig bekväma i vårt digitala ekosystem. Båda dessa delarna sker i ett första möte mellan ny lärare och IKT-pedagog. Samtalen genomförs i Google Meet. En av anledningarna till det är att Google Meet är en av beståndsdelarna i vårt digitala ekosystem. Eftersom Google Workspace for Education är det val som gjorts av Kalmarsunds gymnasieförbund när det gäller pedagogisk digitalt arbete blir Googles verktyg därmed ryggrad i det digitala ekosystemet. Varje nyanställd får en likvärdig genomgång av detta digitala ekosystem. Inte minst viktigt är att säkerställa att lärare har en god förmåga att använda möjligheter till att skapa goda strukturer i Google Classroom som är grunden för en stor del av undervisningen.

Photo by Headway on Unsplash

Det första mötet mellan nyanställd och IKT-pedagog följs sedan upp med andra möten och de kan variera till antalet utifrån behov och önskemål.

Vi har på sajten Digital kompetens ksgyf skapat en sida specifikt riktad till nyanställda. Här klickar man sig vidare till respektive skola för att kunna ta del av information och länkar som är nödvändiga att ha koll på.

Kompetensutveckling Tillgängliga digitala lärmiljöer

Under två dagar, 2-3 juni 2022, genomfördes kompetensutveckling Tillgängliga digitala lärmiljöer på Axel Weüdelskolan. Förbundets IKT-pedagoger planerade och genomförde kompetensutvecklingen i samverkan med skolledning. 

Innan junidagarna fick de deltagande lärarna en introduktion av upplägget för utbildningen. I samband med introduktionen presenteras tre olika handlingsuppdrag för lärarna att genomföra i sin undervisning. (Handlingsuppdragens dokumentation har inspirerats av Martin Lackéus tankar i Den vetenskapande läraren blogginlägg här). Efter genomförande av det handlingsuppdrag som respektive lärare valt gjorde lärarna en kort skriftlig reflektion som lämnades in. 

Under kompetensutvecklingens första dag delades lärarna in i analysgrupper utifrån vilket handlingsuppdrag de genomfört. Denna dag ägnades även åt individuell utbildning i utbildningspaket Tillgängligt lärande med digitala verktyg som tagits fram i samverkan mellan förbundets speciallärare, specialpedagoger och IKT-pedagoger. Denna utbildning har tre fokusområden; organisera och strukturera, läsa, skriva. 

Andra kompetensutvecklingsdagen delades lärarna in i grupper utifrån vilket fokusområde det valt att fördjupa sig i föregående dag. Gruppen gick sedan vidare med att välja en autentiskt övningsuppgift med elevbeskrivning som även finns i tidigare nämnda utbildningspaket. 

Alla diskussioner som genomfördes i grupper dokumenterades i ett transparant dokument och dokumentationen ligger till grund för denna rapport. 

I den avslutande diskussionen lyfts några speciellt viktiga aspekter fram som visat sig betydelsefulla i denna kompetensutveckling. Handlingsuppdrag är en form av kompetensutveckling som kan vara en del i ett skolutvecklingssammanhang. Den digitala kompetensen både för lärarna och eleverna behöver ständigt beskrivas och utvecklas. Det kollegiala lärandet, rätt strukturerat, kan vara en avgörande faktor för skolutvecklingsarbete. Reflektion, både individuellt och kollegialt, är grogrunden för lärande. Vi ser även styrkan i att bygga transparenta miljöer i skolutvecklingssammanhang.

Du har läst sammanfattningen av den rapport som skrivits i samband med kompetensutvecklingen. Vill du läsa hela rapporten finns den här.

Tillgängligt lärande med digitala verktyg

I samarbete mellan förbundets speciallärare, specialpedagoger och IKT-pedagoger har utbildningen Tillgängligt lärande med digitala verktyg tagits fram. Skapande av tillgängliga digitala lärmiljöer är ett högt prioriterat område inom förbundet. Utbildningen som är en del av Kalmarsunds gymnasieförbunds digitala akademi består av två byggstenar. En sajt med information och instruktioner kring Tillgängligt lärande och digitala verktyg. Den andra byggstenen är ett Google Classroom där du hittar uppgifter att göra. Uppgifter som dels handlar om användning av assisterande teknik, dels finns det uppgifter som är mer kopplade till genomförande i din undervisning.

Vem kan genomföra utbildningen?
Vi ser ett brett användningsområde. Det kan var du som enskild lärare som vill öka din digitala kompetens när det gäller att skapa tillgängliga digitala lärmiljöer. Utbildningen kan användas i ett kollegialt lärande i exempelvis arbetslag eller ämneslag.

Utbildningen har ett upplägg som gör att det går att välja vilka delar av den som är mest relevanta just nu för dem som går utbildningen.

Professionsprogrammet 2020 är i mål!

Som vi tidigare berättat här på bloggen så gick startskottet för professionsprogrammet 2020 i mars (du kan läsa om det här) och nu är vi i mål.

Professionsprogrammet hade sin avslutningsceremoni 9 november. I samband med den tog årets sex deltagare emot sina utbildningsbevis.

Linda Eneman, Ulrika Brynielsson, Camilla Ahlström

Karl-Johan Arnér, Jenny Henrysson, Madeleine Skeppland Blime

Lärarna har inom programmets ram bland annat tagit utgångspunkt i sin vision som lärare för att utveckla sin undervisning. De har arbetet med konkreta modeller för att välja fokusområden inom sin praktik som de vill utveckla. Det kollegiala lärandet har haft en framträdande plats. Lektionsobservationer och feedback har varit andra viktiga delar inom programmet. Inte minst har lärarna skrivit en argumenterande text för att föra fram bevis på sin yrkesskicklighet.

Vi gratulerar årets deltagare till ett väl utfört arbete!

Om du vill veta mer om professionsprogrammet och ta del av lärarnas utvärdering,
läs Rapport Progessionsprogrammet 2020

Professionsutveckling och kollegialt lärande

“Min undervisning är bra. Jag behöver inte ändra mig, men en del andra skulle behöva”.
“Jag har ingen aning om hur jag hamnade här, nu hoppas jag bara att ingen kommer på mig!”
Den illusoriska överlägsenheten och bluffsyndromet. Visst kan vi känna igen dem både hos oss själva och hos andra när det gäller att arbeta med utveckling. De är exempel på biaser som kan stå ivägen för det professionella lärandet. 

I boken Professionsutveckling och kollegialt lärande av Steven Katz och Lisa Ain Dack spelar dessa bias en viktig roll. Bokens undertitel Framgångsstrategier och motstånd visar på att när vi arbetar med professionsutveckling och kollegialt lärande krävs det en stor medvetenhet om vilka strategier vi ska använda för att möta det motstånd till lärande som faktiskt finns inbyggt hos oss alla.

Författarna tar i boken sin utgångspunkt i sin definition av lärande ”Lärande är den process genom vilken erfarenheter leder till bestående förändring i kunskap och beteende”.  Den viktigaste komponenten är att det just är en bestående förändring för att vi ska kunna kalla det lärande.

De går sedan vidare med att beskriva tre grundförutsättningar som behöver vara på plats för ett professionellt lärande som leder till förändring i klassrumspraktiken.

  • Fokus för lärande för elever, lärare och skolledare.
  • Ett gemensamt undersökande arbetssätt som utmanar tänkande och praktik.
  • Ett pedagogiskt ledarskap.

Dessa tre grundförutsättningar befinner sig i ett hav av barriärer som måste rivas ner. Vi har som människor en omedveten benägenhet att inte vara öppna för att på djupet lära nytt, i energisparande syfte tar vi gärna genvägar. För att kunna uppnå verkligt professionellt lärande krävs en stor medvetenhet om de barriärer som vi sätter upp och det kräver ett avsiktligt möjliggörande.

I boken går författarna igenom ett antal olika biaser och förklarar vad de innebär och hur de ställer sig i vägen för vårt djupare lärande. Underlåtenhetsbiasen gör att vi istället för agera hellre inte gör något, bekräftelsebiasen gör att vi hellre söker bekräftelse på det vi redan vet istället för att utmana vårt tänkande, för att nämna ett par av de hinder som finns att möta.

När de hinder som kan finnas för vårt djupare lärande har presenterats ger sig författarna i kast med att presentera möjliga lösningar för att nå som de uttrycker det ”avsiktliga avbrott”. Att de biaser som råder bryts av. Det kan handla om saker som att använda ett tydligt protokoll som kan tvinga personer att göra det som de självmant inte gjort, exempelvis skilja på person och praktik. Det kan även handla om att alltid se till att formulera sina praktikproblem som frågor vilket skapar en större nyfikenhet som i sin tur skapar ökad motivation som leder till fördjupat lärande.

Boken kan varmt rekommenderas inte bara till dem som leder olika former av professionellt lärande utan till alla som på något sätt deltar i kollegialt lärande. Den skapar en medvetenhet om vad det är som kan hindra att skolutvecklingsarbete når ut i klassrumspraktik samtidigt som den ger verktyg att kunna möta det motstånd till förändring som vi alla bär inom oss.