Författararkiv: Dominika Svensson

Veckans tips – Google Classroom och visningsbild i flödet

En av nyheter i Google Classroom är möjligheten att bifoga en bild som kan användas som en visningsbild i ett inlägg i flödet. Bilden blir då större och tydligare.

Efter att du har bifogat en bild kan du välja att använda den som visningsbild eller ej. Funktionen är för närvarande endast tillgänglig i flödet.

 

Veckans tips – Bildsök med Google Lens

Google Lens är en tjänst från Google för bildsök. Högerklicka på en bild i webbläsaren Chrome och välj “Bildsökning med Google Lens”. Sökningen kommer att hitta liknande bilder genom att scanna omgivningen, föremål i bilden och färger.

Om man har laddat ner appen Google på mobilen kan man använda Google Lens där också. Då kan man scanna föremål med mobilens kamera och låta Google söka efter bilden med liknande föremål på webben.

Verksamhetutvecklingsfonden

Kalmarsunds gymnasieförbund erbjuder sina anställda att söka pengar från en verksamhetsutvecklingsfond (VUF) som syftar till att uppmuntra och stimulera förbundets enheter till verksamhetsutveckling. Personal kan ansöka om medel för att kunna bedriva projekt som kan härledas till förbundsstyrelsen mål för vår verksamhet. Projekt skall ha en framåtsyftande karaktär och genomförandet skall ha produktutveckling i fokus.

För att öka kvalitet och spridning av de projekt som genomförs i förbundet behöver VUF utvecklas så att det kommer till stånd en spridning av lärande inom förbundet. Det behövs en ökad systematik som gör att resultat från utvecklingsfondens arbeten blir mer tillgängliga inom förbundet.

Det första steget var att skapa lärande möten. Projektledare för alla beviljade projekt bjöds in till ett gemensamt digitalt möte. Projektansvariga fick kort presentera respektive projekt, påbörja dokumentation och diskutera hur vi på ett bra sätt ska få god spridning av projektens lärdomar. Ett gemensam Google Classroom skapades, där varje deltagare fick tilldelad en loggbok för att dokumentera resan med projektet.

Varje projekt fick även ett individuellt möte med IKT-pedagogerna. Under dessa möten gavs en individuell feedback till respektive projekt som syftar till förtydliganden och att öka kvalitet i dokumentation och verksamhetsnytta. IKT-pedagogerna har även tydliggjort hur en dokumentation av projektets resultat ska redovisas.

Att läsa en projektbeskrivning ger oftast inte en fullständigt bild av projektet.
Projektansvariga måste ofta brottats med ensamarbete och reflektion. Att få möjlighet att träffa IKT-pedagogerna, att få uppföljande frågor, att behöva förklara hur man tänker sprida resultat av sitt arbete – allt detta gav både projektledarna och IKT-pedagogerna möjlighet att lära tillsammans.

Under hösten är två möten inplanerade – ett gemensamt, där deltagarna kan beskriva hur långt deras projekt kommit; och ett individuellt, där deltagarna får möta IKT-pedagogerna och diskutera dokumentation av sina projektet. Redan nu, innan VUF-projekten har redovisats, känner vi att både spridning av dem och lärande håller mycket högre kvalitet än innan.

Professionsutveckling genom observation och reflektion

Skrivet av Linda Eneman och Jenny Henrysson, SYLar på Axel Weüdelskolan

Inspirationen till vårt SYL-uppdrag fick vi när vi gick professionsprogrammet 2020. Vi upplevde att det var väldigt givande och inspirerande att bli observerade i klassrummet och ha ett efterföljande reflekterande samtal kring den beställda observationen. Därför ville vi arbeta på ett liknande sätt med aktionslärande. I vårt uppdrag fokuserar vi på skolutveckling utifrån lärares behov och önskemål i sin undervisning. 

Sedan oktober 2021 har vi gjort klassrumsobservationer och haft efterföljande reflekterande samtal med olika lärare på Axel Weüdelskolan. Vårt upplägg har baserat sig på forskning och beprövade metoder, bland annat samtalsmetoden BÖRS. Det vi gör dokumenteras i skolans verksamhetsplan och redovisas på personalkonferenser. 

I vårt uppdrag har vi reflekterat mycket kring vikten av att vara medveten om sin pedagogiska grundsyn och sina styrkor för att känna sig bekräftad i sin undervisning och kunna göra en djupare analys av sin pedagogik. Om man som lärare vill ändra något i sin undervisning behöver man veta orsaken till varför man gör som man gör.

“Ska skolan utvecklas måste det ske via lärarna, just därför är det viktigt att man sätter in mer tid och resurser på att lärarna får utveckla sin egen praktik, istället för att andra ska tala om för lärare hur de ska tänka.” (Eli Moksnes Furu – Stolthet och styrka hos lärare som aktionslär )

Tanken är att det här arbetssättet med aktionslärande ska leda till skolutveckling och att lärares styrkor och goda exempel sprids och inspirerar till nya utmaningar i hela verksamheten.

Skolledning modellerar

En skolledning har många olika uppgifter, allt från ekonomi, arbetsmiljö, personalansvar och systematisk kvalitetsarbete, för att nämna några av dem.
Men lika viktigt är att fungera som förebild och som pedagogisk ledare.

I den moderna skolan förväntas lärarna att hantera flera olika digitala verktyg. Verktygen ska användas för att förstärka lärandet och öka kvalité i undervisningen. På Axel Weüdelskolan är användning av digitala verktyg nödvändig, då delar av undervisningen sker digitalt. Detta ställer höga krav på lärarna att kunna hantera verktygen. Det svåraste att uppnå vid undervisning online är att aktivera eleverna. Ofta har man använt små grupper i klassrummet för att få eleverna att prata med varandra. Online kan man i Google Meet använda funktionen smågrupper för att dela eleverna i grupper och skicka ut dem i andra digitala rum.

Arbetsplatsträffar (APT) är ofta möten där information förmedlas från skolledningen till personalen. Passiva lärare lyssnar och eventuellt ställer frågor. Varför inte göra dessa möten mer aktiva för personalen? Ge dem möjlighet att diskutera samtidigt som skolledningen får underlag att arbeta vidare med? Skolledningen på Axel Weüdelskolan har bestämd sig för att göra något åt passiva möten. Inför APT har skolledningen spelat in en kort film med information inför mötet. Filmen delades till personalen genom skolans Classroom en vecka innan APT, med förväntan att personalen tittar på filmen fram till mötet. På mötet i Google Meet, efter några välkomstord, delades personalen in i smågrupper. Alla grupper fick tid att diskutera utifrån frågeställningar skolledningen bestämde i förväg. Varje grupp fick välja en sekreterare som antecknade gruppens svar i en padlet. Skolledningen på Axel Weüdelskolan ser transparens som en viktig del i skolans arbete, så alla grupper kunde på en gång se hela skolans anteckningar.

Skolledningen ska vara förebilder. Det bästa sättet att visa det är att använda samma verktyg som lärarna gör. Genom att arbeta på detta sättet kunde skolledningen modellera elevaktiva arbetssätt i Google Meet. Personalen var nöjda med mötet och skolledningen fick bra underlag att arbeta vidare med i det systematiska kvalitetsarbete. Precis som deras lärare fick rektorerna lära sig hur man spelar in en film, hur man delar in i små grupper i Meet och hur kan man använda padlet. De höjde sin digitala kompetens samtidigt som de visade för personalen att även de behärskar digitala verktyg lärarna förväntas använda i sitt arbete.

Elevväljaren i Google Classroom

No hands up är ett sätt att inom ramen för en formativ undervisning öka elevaktiviteten under en lektion. Syftet med no hands up är att skapa en ökad aktivitet för alla elever under en lektion. I klassrummet är det då läraren som ställer en fråga, ger eleverna tid att tänka och sedan slumpmässigt väljer ut vilken elev som ska svara på frågan. Vill du läsa mer om No hands up kan du göra det på vår site om Elevaktiva arbetssätt HÄR.

Det enklaste verktyget är att använda träpinnar med elevernas namn. Det finns förstås flera digitala verktyg att använda också. Om man har tillgång till Google Classrooms app, på en surfplatta eller mobil, så finns en funktion där, Elevväljaren, där man enkelt slumpar fram elevernas namn.

Öppna appen – gå till kursen – gå till personer. Klicka sedan på knappen uppe till höger och sedan starta. Är en elev borta den dagen kan du enkelt markera det som frånvarande. 

IKT-samtal som verktyg i det systematiska kvalitetsarbete

Att arbeta med det systematiska kvalitetsarbete är viktigt. Du måste veta i vilken riktning utvecklingsarbetet på skolan ska fortgå och vilken typ av kompetensutveckling som ska tas fram för personalen. Under flera år har jag konsekvent använt IKT-samtal som en del av det systematiska kvalitetsarbetet på Axel Weüdelskolan, vuxenutbildning inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Frågorna till samtalen tas i samråd mellan skolledningen på skolan och IKT-pedagogen. Detta för att säkerställa att samtalen handlar om frågor som är viktiga för skolans arbete. Det måste finnas en tydlig nytta med samtalen för hela skolan.

IKT-samtalen genomförs varje år på hösten. Varje lärare får 20-30 minuters individuellt samtal med IKT-pedagogen. Personalen får ta del av frågorna innan samtalet för att kunna fundera och förbereda sig. Under de senaste IKT-samtalen fick vi använda Google Meet. Att använda Google Meet effektiviserade samtalen då vi inte var beroende av plats, så att samtalen kunde genomföras även om läraren arbetade hemifrån eller IKT-pedagogen fanns på en annan enhet. Det är även viktigt att vi fortsätter att ta del av digitaliseringens möjligheter i det dagliga arbetet.

Genom IKT-samtal har jag möjlighet till individuella möten med undervisande personal, vilket underlättar och är en viktig del av mitt arbete. Som IKT-pedagog träffar jag oftast personalen när de börjar på skolan och när de behöver min hjälp. IKT-samtal ger mig möjlighet att träffa all pedagogisk personal, även dem jag inte träffar annars. Samtalen ger mig möjlighet att stämma av med personalen om det finns behov av mer stöd inom olika områden och ger mig en bild av var lärarna befinner sig i sin digitala kompetens. Samtidigt skapas tillfälle för ett pedagogisk samtal, där lärarna får formulera sina egna mål för kommande läsår.

Visualisering av svaren på frågan ”Vad är ditt nästa steg?”

Sammanställning av svaren används av skolledningen som en del av det systematiska kvalitetsarbete i skolan. De används också av IKT-pedagogen i arbetet att höja den digitala kompetensen bland personalen. Detta ger kunskap om vilket material som behöver skapas och vilket innehåll kompetensutveckling på skolan borde ha.

Veckans tips – interaktiva Google Presentationer

Google Presentationer används nästan dagligen i skolan, både av läraren och eleverna. Det är lätt att glömma bort de olika funktionerna som finns i Google Presentationer. Man kan länka, infoga ljud och video, dela med visningsläge, formatera text och mycket mer. Vill du läsa våra tidigare tips om Google Presentationer kan du göra det HÄR.

Eftersom julen är allt närmare har vi skapat exempel på hur man kan använda en presentation som julkalender. Öppna luckorna, klicka på bilderna och se om du kan lära dig något nytt om julen.

Veckans tips – Fler användningsområden för Google Meet

Google Meet användes flitigt under tiden då vi hade online-undervisning. Programmet kan dock används även då alla deltagarna sitter i samma rum. Ofta har man möten i mindre grupper, och då i mindre lokaler utan projektor eller TV. Då kan man använda Google Meet. Om du vill visa t ex en presentation eller ett dokument för de andra i rummet – öppna Google Meet och bjud in alla personer i rummet. Se till att stänga av mikrofoner och ljudet på datorerna. Nu kan du dela din skärm med andra så alla kan se på sin dator det du visar. Jag har jobbat på detta sättet under möten med till exempel skolledningar och arbetslag.

Veckans tips – sortera namn i Google Classroom

Vi är alla olika, vilket är tur annars skulle livet vara tråkigt, och vi vill göra saker på olika sätt. Som till exempel att sortera namn. Jag vill helst ha sortering på efternamnet, men känner dem som vill sortera på förnamnet.

En liten funktion i Google Classroom gör att man kan välja hur man vill ha det. Gå till kursen i Google Classroom, gå till Personer, klicka på A-Z knappen och gör ditt val. Funktionen är tillgänglig för den som är lärare i kursen.

Veckans tips – bild i Google Keep

Google Keep är ett verktyg jag använder dagligen. Både för att skapa anteckningar, skapa komma-ihåg listor, prata in snabb anteckning i appen på mobilen när jag är på språng och mycket annat.

Många anteckningar gör det ibland svårt att snabbt hitta rätt anteckning. Då kan man använda bilder. Lägg till en bild i anteckningen så hamnar den högst upp och det blir mycket lättare att se i Google Keep. Jag brukar skriva in titel på anteckningen i bilden också för att göra det ännu tydligare. Se på bilden nedan hur det kan se ut.

Veckans tips – använd “copy” för Google Dokument, Presentation och Kalkylark

Ibland skapar man en riktigt bra presentation eller en riktigt bra uppgift, som man sedan vill dela med sig av till andra. Även om man delar med visningsrätt, så kan det ibland kännas bättre om man bara kunde ge bort en kopia istället. Man skulle kunna skapa en kopia av presentationen och dela den, men då får man onödiga filer i driven.

Det finns en enkel sätt att lösa detta. Öppna presentationen och i adressen i webbläsaren tar du bort allt från edit till slutet på adressen och ersätt den med “copy”. Dela sedan adressen så måste den som får den skapa egen kopia utan att den hamnar i din drive.

Samma funktion kan man använda för Google Dokument, Google Presentationer och Google Kalkylark.

Veckans tips – skapa anteckningar i kalenderhändelse

Du har precis skapat ett möte i din Google Kalender. Du har bjudit in flera deltagare och tänker att det vore bra att kunna skriva ner anteckningar under mötet.

Tidigare fick man skapa ett Google Dokument i driven och lägga till den som bilaga i mötet. Men funktionen “Ta mötesanteckningar” kan man skapa dokument direkt i kalenderhändelsen. Man kan enkelt dela den med deltagarna, datum för mötet och deltagarlistan skrivs in automatiskt i dokumentet och det ligger sedan tillgängligt i kalenderhändelsen och i driven.