Etikettarkiv: IKT

Ny digital agenda Kalmarsunds gymnasieförbund

Kalmarsunds gymnasieförbund har en ny digital agenda som syftar till att fortsätta det systematiska arbetet med digitalisering i undervisningen. Förbundets direktion fattade 24 februari beslutet att anta agendan. Den digitala agendan har tagits fram av förbundets IKT-pedagoger. Detta har skett i nära samverkan med lärare, elever, rektorer och övrig pedagogisk personal. Arbetsprocessen har innefattat ett antal fokussamtal där nämnda grupper har lämnat värdefulla tankar kring undervisning, utveckling och digitalisering.

Utgångspunkter för arbetet med den nya digitala agendan har varit:

  • Hög delaktighet i processen vid framtagande av agendan
  • Tydlig koppling till förbundets vision
  • Stärkt elevperspektiv 
  • Användarvänligt dokument för verksamheten

Elevperspektivet uttrycks i den digitala agendan i form av vad våra elever ska kunna förvänta sig under sin studietid i Kalmarsunds gymnasieförbund:

  • att olika digitala verktyg och tjänster används i undervisningen för att förstärka ditt lärande.
  • en undervisning som kontinuerligt strävar efter att stärka din digitala kompetens.
  • att du i ditt lärande får använda olika digitala verktyg på ett inkluderande sätt, dvs i undervisningen finns en väl utvecklad tillgänglig digital lärmiljö, anpassad efter de behov som du har.
  • att du under din studietid kommer att ha ett eget ansvar för utvecklande av din digitala kompetens i syfte att du ska ha en beredskap för kommande studier och yrkesliv.

Inte minst kring punkterna ovan har eleverna i fokussamtal lämnat kloka tankar som gör att det finns en förankring hos elevgruppen kring det som uttrycks i agendan. Elevernas förväntansbild kommer att vara en viktig utgångspunkt när det gäller utvärdering av undervisning ur ett digitaliseringsperspektiv.

Den digitala agendan framhåller även vikten av att hela styrkedjan bidrar till att skapa goda förutsättningar för ett lärande i digitala miljöer. Inte minst viktigt är att skapa det kollegiala lärandet där digitaliseringen har sin självklara roll. Vidare uttrycks i den digitala agendan vårt allas ansvar inom förbundet att arbeta med den egna adekvata digitala kompetensen.

Du kan läsa hela Digital agenda här.

Tillgängligt lärande med digitala verktyg

I samarbete mellan förbundets speciallärare, specialpedagoger och IKT-pedagoger har utbildningen Tillgängligt lärande med digitala verktyg tagits fram. Skapande av tillgängliga digitala lärmiljöer är ett högt prioriterat område inom förbundet. Utbildningen som är en del av Kalmarsunds gymnasieförbunds digitala akademi består av två byggstenar. En sajt med information och instruktioner kring Tillgängligt lärande och digitala verktyg. Den andra byggstenen är ett Google Classroom där du hittar uppgifter att göra. Uppgifter som dels handlar om användning av assisterande teknik, dels finns det uppgifter som är mer kopplade till genomförande i din undervisning.

Vem kan genomföra utbildningen?
Vi ser ett brett användningsområde. Det kan var du som enskild lärare som vill öka din digitala kompetens när det gäller att skapa tillgängliga digitala lärmiljöer. Utbildningen kan användas i ett kollegialt lärande i exempelvis arbetslag eller ämneslag.

Utbildningen har ett upplägg som gör att det går att välja vilka delar av den som är mest relevanta just nu för dem som går utbildningen.

Lärdomar fjärr- och distansundervisning

18 månader av undervisning som nästan uteslutande har genomförts på distans. Visst måste det finnas en mängd lärdomar som har skapats under den tiden. Vi som IKT-pedagoger har mött enskilda lärare som vittnat om att de både tänkt och gjort nytt, det var ofrånkomligt. På en förbundsövergripande nivå ville vi systematisera allt detta lärande och skapa en grund för fortsatt utveckling inom förbundet när det gäller undervisning och kopplingen till digitala möjligheter. Därför har vi under september genomfört en studie, där både lärare och elever intervjuades.

Två områden som tas upp i studiens reflektion är Tillgänglig digital lärmiljö och Lärarnas undervisningspraktik. När det gäller tillgänglig lärmiljö syns i studien tre samverkande faktorer som har bidragit till att den digitala lärmiljön ur ett elevperspektiv har blivit mer tillgänglig. Den första faktorn är att lärare har ökat sin digitala kompetens. De har gjort saker som de tidigare inte har gjort digitalt och de har använt digitala verktyg på nya sätt. Den andra faktorn är att lärarna under fjärr- och distansundervisning blev mer noggranna med struktur och skriva tydliga instruktioner, framför allt i Google Classroom. Den tredje faktorn som stärkt det digitala tillgängliga lärandet är att lärarna har sökt och provat alternativa examinations- och redovisningssätt. När det gäller lärarnas undervisningspraktik uttalar lärarna i studien tydligt att de har fått en ökad medvetenhet om den egna undervisningen. Undervisning online gjorde att lärarna både reflekterade över vad som är viktigt för dem i undervisningen och reflektionen ledde även till att de provade nya saker. Lärarna beskriver också hur den nya situationen bidrog till att man sökte stöd och lösningar i kollegiala sammanhang. Det uppstod ett kollegialt utbyte för att utveckla undervisningen.

Du kan i filmen nedan se en kort sammanfattning av studien. Du kan läsa hela studien HÄR.

Elevaktiva arbetssätt med digitala verktyg

I samband med fjärr- och distansundervisningen uppstod på många håll diskussioner kring hur eleverna kunde göras mer aktiva i undervisningen. När undervisningen var helt digitalt var det även naturligt att koppla dessa diskussioner till användande av digitala verktyg.

Som IKT-pedagoger har vi funderat vidare kring temat att skapa elevaktiva arbetssätt med digitala verktyg. Vi har även gått vidare med att bygga upp en sajt som ska kunna vara ett stöd och ge inspiration i arbetet med elevaktiva arbetssätt. Du hittar sajten här. Den är en del av Kalmarsunds gymnasieförbunds digitala akademi.

På sajten hittar du olika exempel på hur man som lärare kan arbeta med elevaktiva arbetssätt med förstärkning av digitala verktyg. Du finner en teoretisk bakgrund kring varje område, exempelvis kamratrespons och flippat klassrum. Det finns ett Google Classroom kopplat till sajten med konkreta exempel på arbetsuppgifter. Det finns även möjlighet att du som lärare kan dela med dig av hur du har jobbat med elevaktiva arbetssätt.

Gå in på sajten och dela dina erfarenheter genom att klicka på:

Det finns ett uttalat mål med att ha med fler autentiska exempel och vi hoppas att du vill vara med att bygga vidare på denna site tillsammans med oss. 

Coronadistansen

Lärare Lars Arvidson, Stagneliusskolan, har i sin roll som syl (särskilt yrkesskicklig lärare, förstelärare) presenterat studien Coronadistansen. ”Syftet med undersökningen är att undersöka hur lärare upplever att deras didaktik, lärarroll och arbetssituation förändrats under ett år av distansundervisning och hur de tror att det påverkar synen på framtida närundervisning.”

Studien bygger på gruppintervjuer av lärare och är genomförd i april 2021. Det gör att lärarna som deltagit i studien har ett års erfarenhet av att bedriva fjärr- och distansundervisning.
Läs hela studien här.

Det finns många intressanta aspekter som lyfts fram i studien. Lärarnas upplevelse av hur lärarrollen förändras när undervisning sker online och hur relationen mellan lärare och elever förändras, för att bara nämna ett par stycken.

I det samtal som du kan ta del av i filmen nedan sätts fokus på de didaktiska förändringar som lärare har upplevt under perioden med fjärr- och distansundervisning. Vi talar även om de lärdomar som kan dras av detta för framtida undervisning och hur väsentligt det är att vi skapar goda förutsättningar för lärande samtal lärare emellan. Där erfarenheter från det senaste året kan delas och leda till ett gemensamt lärande.

Hur går det?

På tisdagen regeringens presskonferens om rekommendationen att stänga gymnasieskolor, onsdag kommer eleverna in för att hämta sitt material och på torsdagen var distansundervisning och fjärrundervisning igång i skarpt läge. Sällan har väl en omställning i skolvärlden skett så dramatiskt. Det första steget i John Kotters förändringsteori infann sig omedelbart – känslan av akut läge och att förändring måste göras nu.

Vi bestämde oss för att nära följa denna förändring och redan under fredagen gå ut med ett Google formulär där vi fångade lärare, rektorers och övriga personals upplevelse av att gå över till undervisning online. Nedan redovisar vi en del punkter som framträder i de svar som kom in.

Magnus Karlsson, kemilärare, uppkopplad med sin klass.

Väl förberedda
Lärare anger att de trots en snabb omställning känner att de är väl förberedda genom att det har gjorts en rejäl satsning på digital kompetens inom gymnasieförbundet.

Tack vare den stora satsning som gjorts på digitaliseringen i förbundet har vi en stor fördel. Vi är pålästa, inkörda och orädda att testa. Det kommer hjälpa våra elever.”

”Fanns uppenbart en handlingsberedskap och den höga digitala kompetensen hos vår personal märks nu tydligt.”

”Efter en dags undervisning non-stop igår känner jag att detta fixar vi!”

Inspirerande utmaning
I den snabba omställning som sker hittar lärare inspirerande utmaning. De händer något nytt som kräver ny idéer och sätt att bedriva undervisning.

”Spännande och utmanande på alla sätt. Jag tycker det varit/ är så lärorikt och blivit ”taggad” på uppgiften med lite extra stress.”

”Känns ovant, spännande och lite äventyrligt” ”kul utmaning för mig som lärare vilket ger stimulans.”

”Det är spännande och man ställs inför helt nya situationer och måste lära sig nya saker snabbt. Jag tycker att det är roligt.”

Stöttning och kollegialt lärande
Vikten av att det i organisationen finns ett tydligt pedagogiskt stöd kring digitaliseringen framhålls. Vi skapade en sida på vår site här som stöttning samt att vi skapade ett Google Classroom för all personal där vi lägger in resurser, berättar om erfarenheter samt följer upp arbetet. Den andra formen av stöttning sker genom det kollegiala samarbetet och kollegiala lärandet som som nu ses som helt nödvändigt. Många lärare framhåller att ett stort engagemang i att hjälpa varandra.

”IKT-pedagogerna är OUMBÄRLIGA nu.”

”Kollegialt lärande så det smäller om det!”

”Alla ställer upp och har ett positivt mind set. Vi hjälps åt och hittills är det mest lovande.”

Stress och oro
Den snabba omställning gör en del lärare stressade och det finns en oro kring hur eleverna ska klara sin skolgång på distans.

”Det har varit stressande och oerhört intensivt med många tankar kring ”HUR”?

”..men det finns en oro hos elever både för att klara av skolgången utan den struktur/stöd som finns i fysisk skola, och även kring t.ex. att tappa sin sociala samvaro..”

Saknad av klassrummets dynamik
Lärare uppger att det finns en dimension som går förlorad när undervisning sker online. Mötet med eleverna får inte samma dynamik som när undervisningen sker i det fysiska klassrummet.

”Mina spontana tankar efter första dagen är att det kommer vara oerhört tomt utan den sociala kontakten. Mötet med eleverna ger oerhört mycket energi.”

”Jag får mer energi av eleverna när jag möter dem på riktigt och jag rör mig mycket mer i klassrummet.”

”Google Meet i alla ära, men börjar redan sakna de personliga mötena.”

Det kan även noteras att elevnärvaron generellt har ökat. Självklart är det ett extremt litet underlag för att dra några stora växlar på det. Två iakttagelse kan i alla falla göras. Den första att tekniken har inte varit ett problem för att eleverna ska infinna sig på lektion. Den andra iakttagelsen är att det ur ett elevperspektiv kan vara så att det finns ett nyhetens behag i detta sätt att gå i skola och att det blir en något lägre tröskel att ta sig till en digital lektion.

Den sista frågan i enkäten vara att beskriva sina tankar med ett enda ord och nedan kan du se resultat i form av ett ordmoln.

Även om det här är en undersökning som genomförts nästan direkt efter omställningen till distansundervisning och fjärrundervisning finns det några intressanta saker det går att tänka lite kring. Det finns en linje i det som vissa lärare beskriver där de ha fått en rejäl utmaning som är inspirerande och skapar motivation, det finns en stöttande struktur i förändringen, kollegor blir resurser i varandras lärande. Detta sammantaget har lett till en brant inlärningskurva. Vad som egentligen beskrivs är helt enkelt en variant av god undervisning. Hur ger vi eleverna samma känsla av utmaning, stöd, motivation o s v? En tanke att ta med från egna erfarenheter.

Ur ett ledningsperspektiv blir det viktigt att se hur det går att stärka det som är positivt och jobba med det som upplevs som negativa inslag. Två sedan faktorer som förmodligen hänger intimt samman med varandra bör tänkas på. Den ena är att uppmärksamma den negativa stress som kan uppkomma. Stress känner nog de flesta och det behöver ju inte vara negativt i sig. Den andra delen är att från ledningshåll stenhårt ge förutsättningar för och stötta det kollegiala lärandet. Vi är i en situation där vi kommer att vara enormt beroende av varandras stöd och kreativa tänkande.

Vi återkommer med röster från verksamheten när det gäller distansundervisning och fjärrundervisning.

Motorväg och svampstigar

”Man kan se det som att det finns en motorväg och svampstigar”, sa min före detta chef när vi skulle ta klivet in i en digitaliserad undervisning. Vi får gå tillbaka till 2012 då jag för första gången hörde denna metafor.

Bild Pixabay

Under de senaste dagarna har de här orden återvänt till mig med en kristallklar tydlighet i samband med den extremt snabba omställning som vi nu gör i övergången till distansundervisning och fjärrundervisning. Vi måste inom vår organisation ha ett digitalt ekosystem som alla känner sig bekväma med och där lärare snabbt kan komma framåt, en motorväg. När jag kör denna motorväg som lärare ska jag också känna att jag kan få support längs vägen. Motorvägen är trygg jag hittar lätt och jag vet att jag får stöttning. Inom vår organisation måste vi bestämma oss för hur vår motorväg ska se ut. Hur ska vi plocka samman det digitala ekosystem som tar oss fram på ett bra sätt och fyller funktioner som vi behöver i undervisning?

Svaret som vi har inom Kalmarsunds gymnasieförbund i detta sammanhang består av tre komponenter. Google Classroom som blir det digitala klassrummet som står för strukturen och det pedagogiska arbetsflödet. I samband med att undervisningen blir online är just struktur och tydlighet nyckelfaktorer för elevers lärande. Nästa komponent är WeVideo som är vårt val av webbaserad lösning för inspelning och redigering av film och ljud. Lärare och elever behöver ha en enkel tillgång till dessa verktyg för instruktionsfilmer och redovisningar. Den sista och tredje komponenten är Hangouts Meet. Det är en tjänst som blivit hetare än någonsin nu för att kunna driva fjärrundervising. Till dessa huvudkomponenter behöver vi sedan lägga verktyg som ger ett tillgängligt lärande för alla elever. Du hittar mer om vår tankar kring motorvägen och hur den stöttas här.

Bild Pixabay

Men om man då tycker att motorvägen är lite tråkig och kanske saknar en del saker som man vill uppleva? Då kan det vara så att en promenad ut på svampstigar skulle var mer upplyftande och kreativt. Är det fel att leta andra vägar än motorvägen? Absolut inte. Om jag har en god förmåga att orientera mig i skogen. Om jag har god kännedom om svampar, och inte råkar plocka med mig en giftig hem, så kan en sådan promenad vara fantastiskt upplyftande. Men kunskapen och förmågan att vara mer självständig blir då viktig. I det digitala ekosystem som beskrivs som motorvägen ovan kommer det alltid att finnas önskemål om andra lite finurliga funktioner. Självklar ska möjligheter utforskas, men vi måste våga prioritera en gemensam väg så att vi inte springer på alla bollar.

Redan nu känns det otroligt bra att motorvägen, det digitala ekosystemet, finns på plats. Att lärare har en hög kompetens när det gäller användningen. Den digitala kompetensen har under lång tid varit ett prioriterat område. Det kollegiala lärande har även det en framträdande plats. Det gör att vi väldigt fort kan sätta fokus på det som är viktigt på riktigt, pedagogiken och didaktiken. Vår gemensamma kraft dräneras inte av att hitta nya tekniska lösningar. Att bedriva undervisning i ny form kräver att vi tydligt besvarar de didaktiska frågorna som är kopplade till undervisningen. Svaret på frågan hur kommer i många fall se annorlunda ut idag än vad det gjorde igår. Vi behöver även se till relationsbygget och hur vi ger eleverna en trygg, motiverande och utmanande undervisning i denna nya skepnad.

Sedan hoppas vi att de som ger sig ut på svampstigarna kommer hem från skogen med massor av nya kreativa lösningar som vi aldrig sett innan. Allt till gagn för elevernas lärande.

Bättre tillsammans

Bättre tillsammans är ett kollegialt utvecklingsarbete på Jenny Nyströmsskolan som satt sikte på det undervisningsnära sammanhanget.

Hösten 2018 genomförde och dokumenterade SYL (Särskilt yrkesskickliga lärare) på 46 lektionsobservationer hos lärarkollegor. Det gjordes i syfte att skapa en nulägesbeskrivning av undervisningen på skolan.

Observationerna gjordes med fyra områden i fokus: Formativt arbetssätt, inkludering, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och digitalisering. Det fanns även frågeställningar kring vad observatörer såg som extra intressant och vad de önskat se mer av. En kort sammanfattning av resultatet är att det framkom att det fanns ett stort engagemang och kunskap hos lärarna. Dessutom önskades ökad elevaktivitet under lektioner.

Lärares lektionsobservationer kompletterades senare med fokussamtal som genomfördes med elever från samtliga klasser i årskurs två på Jenny Nyströmsskolan. Sammanställningen från dessa samtal belyste fyra områden: Lärares kompetens, lärares ledarskap, elevers delaktighet och helhetsbild av undervisning. Det som tydligast framträdde i samtal med eleverna är vikten av att ha en varierad undervisning.

Resultat har sedan legat till grund för den kollegiala lärandeprocessen som fått benämningen Bättre tillsammans. Lärare har valt fokusområde där de vill utveckla sin undervisning. Arbetet har genomförts i ämnesgrupper och det har letts av SYL som inte har tillhört ämneslaget. Digitala möjligheter har nyttjas på olika sätt. Ett tydligt exempel på detta är att varje lärare har till gruppen tagit med sig en videoinspelning som visar på en undervisningssituation kopplad till det fokusområde som läraren har valt. Vid visning av video har lärare gett varandra feedback för att ytterligare kunna utveckla sin undervisning. Resultat från lärares arbete med olika fokusområden dokumenteras och sammanställs och används som en utgångspunkt i fortsatt utvecklingsarbete på Jenny Nyströmsskolan.

I filmen nedan redovisar en sammanställning av individuell dokumentation som lärare skrev 30 april 2019. Det är tydligt att Bättre tillsammans har fått konkreta resultat i klassrummen och att det har gett lärare goda möjligheter att reflektera kring sin undervisning, inte minst tillsammans med kollegor.

Teknikspaning hos AV-Media

”Vi vet att ny teknik kommer att spela roll för undervisning framöver. Vilken roll vilken teknik kommer att spela kan vi däremot inte vara lika säkra på.” Citatet är hämtat från Kalmarsunds gymnasieförbunds digitala agenda. Det blir i vår roll som IKT-pedagoger en uppgift att spana på den teknik som kan vara relevant för undervisning.

Ibland kan ett spaningsuppdrag innebära att man inte tar sig så långt. Vi tog den korta promenaden till AV-Media Kalmar och möttes upp av Peter och Louise, som guidade oss igenom sitt testrum. Här finns möjlighet att prova på en bred repertoar av digital teknik anpassad att använda i skolan. Robotar i olika former, greenscreen, VR och 3D-skrivare var några av sakerna vi tittade närmare på. Tekniken har idag blivit enklare och mer tillgänglig och det är inte höga tekniska trösklar för att komma igång. Genom skrivningar i läroplanen  har programmering fått ett genomslag i skolan på bred front. Övrig teknik har inte fått samma breda genomslag. Kommer vi framöver att exempelvis se mer av ett upplevelsebaserat lärande genom VR-teknik? Än så länge känns det som att det behöver komma mer material som är anpassat för skolan för att det ska få ett rejält genomslag.

Vi tackar Peter och Louise för guidning genom testrummet och givande samtal. Samtidigt tipsar vi lärare om att gå in på AV-Medias hemsida för att boka och testa teknik för sin undervisning. Eller varför inte göra som vi gjorde, titta in i testrummet och kläm lite på grejerna som finns där.

Nytt år, ny termin, ny digital agenda

Inom Kalmarsunds gymnasieförbund startar vi det nya året med att ha en ny digital agenda beslutad och på plats. Färdriktningen är utsatt för de närmaste tre åren när det gäller förbundets fortsatta arbete med skolans digitalisering.

Den nya digitala agendans ska:

  • Bidra till att uppnå Kalmarsunds gymnasieförbunds vision och det kommunikativa löftet om digital kompetens i framkant.
  • Skapa en tydlig och stark styrkedja inom gymnasieförbundet.
  • Skapa tydliga och höga förväntansbilder på olika grupper inom förbundet.
  • Stärka arbetet med viktiga lärandeprocesser såsom formativt arbetssätt och inkludering.
  • Stärka det kollegiala lärandet inom Kalmarsunds gymnasieförbund.
  • Säkerställa en fortsatt relevant omvärldsbevakning och framtidsspaning som omsätts i utvecklingsarbete.

När det gäller förväntansbilder så uttrycks de kring olika grupper inom förbundet för att skapa en stark styrkedja. För elevernas del handlar det om vilka förväntningar de kan ha på sin utbildning. Att de bland annat ska möta en undervisning som stärker den digitala kompetensen och utnyttjar digitala möjligheter i lärandeprocesser.

I agendan uttrycks även att Kalmarsunds gymnasieförbund ska var ett lärande och utforskande gymnasieförbund. Det handlar om att utforska och hitta effektiva metoder för undervisningen med koppling till digitaliseringen. Det handlar även om att utforska teknik och se vilka möjligheter det finns att den ska vara relevant för elevernas lärande.

Du kan läsa hela den digitala agendan för Kalmarsunds gymnasieförbund HÄR.

Grattis Daniel!

Grattis Daniel till andraplatsen i Guldäpplet. Bra jobbat och du är välkommen att ta med dig glaspjäsen tillbaka till Småland.

Juryns motivering till att Daniel tar emot priset: ”För att han på ett innovativt sätt använder alla vägar inklusive den digitala tekniken för att inom matematiken bygga upp plattformar för att kontinuerligt stötta alla elever i deras kunskapsutveckling.”

HÄR kan du se Daniel presentera sitt arbete som lett till nominering till Guldäpplet.

Bild: DIU

LiKA för lärare

Som en del i det ständiga arbetet med att skapa en nulägesbeskrivning (nu:et har ju en förmåga att alltid röra på sig) har vi inom Kalmarsunds gymnasieförbund bestämt oss för att använda SKL:s verktyg LiKA för lärare. Vi har sedan 2015 använt LIKA tillsammans med skolledningar och därmed fått en bra bild hur rektorer självskattar den digitala utveckling på sina skolor. När SKL ställde frågan om vilka huvudmän som ville vara med att bidra till ett LiKA för lärare så räckte gymnasieförbundet upp handen. Vi bidrog både ekonomiskt och genom att ett antal av våra lärare anmälde sig till att vara pilotlärare och prova ut verktyget.

Vi har nu genomfört LiKA för lärare bland huvuddelen av våra lärare och ska nu gå in i fasen av en djupare analys för att se vilka resultat som framträder. Vi ersätter tidigare utvärderingsverktyg som vi använt med LiKA för lärare och kan redan nu se att vi har fått ett kraftfullt redskap i våra händer. Nu gäller det att fortsätta utvecklingsarbete utifrån det vi finner som prioriterade områden.

LIKA fungerar även som ett mycket bra verktyg för den enskilde läraren då det skapar förslag på handlingsplan. Funktionen att man kan dela sina LiKA-värderingar med kollegor lägger en bra grund för samverkan och samlärande i olika konstellationer lärare emellan.

Formativt arbetssätt – Jenny Nyströmsskolan

För fjärde året har det under läsåret 2017/2018 på Jenny Nyströmsskolan funnits ett kompetensutvecklingsspår som har till syfte att utveckla lärares formativa undervisningen. Detta läsåret har Dylan Wiliams material med lärmoduler från Natur och kultur använts som en bas. Lärare har bedrivit kompetensutveckling i workshopsgrupper. Grupperna har letts av två sylar (förstelärare) vardera. Halvvägs i genomförandet skedde en avstämning med sylare, där det bland annat gjordes en korrigering när det gällde tiden som stod förfogande för varje workshopstillfälle, grupperna fick mer tid till sina diskussioner.

Inom workshopsgrupperna har lärare delats in i par för att genomföra lektionsobservationer hos varandra och lämna feedback kring det observerade. Det fanns även ett moment där elever från Barn- och fritidsprogrammet och Digitala Coacher genomförde lektionsobservationer hos lärare för att följa upp detta med att ge feedback. Detta blev ett tydligt exempel på hur digital teknik kan bidra till att öka kvalitet i det kollegiala lärandet och lärares professionsutveckling.

Lärare tog även initiativ till att filma sekvenser i sin undervisning som sedan visades upp för kollegor under workshopstillfällen. Det förde med sig två fördelar. Dels kunde lärare välja ut exakt vilket moment i deras undervisning som skulle observeras, dels fick de feedback från flera lärare vid samma tidpunkt.

Från en av filmerna som lärare gjorde för att ha som underlag för feedback och diskussion. Här ser vi användande av miniwhiteboards för att nå ökad elevaktivitet.

Sammanlagt har det under läsåret genomförts nio workshopstillfällen. Sex av dessa har förlagts på ordinarie kompetensutvecklingsdagar, till övriga tre har grupperna själva hittat tider. Boken Handbok i formativ bedömning av Dylan Wiliam har införskaffats till varje lärare som en form av kurslitteratur. IKT-pedagog har haft ett sammanhållande ansvar för denna kompetensutveckling. Gemensam arbetsyta har under perioden varit Google Classroom. Vid sista tillfället 3 maj genomfördes två olika utvärderingar av lärare. En kvantitativ och en kvalitativ. Förutom beskrivningen av genomförandet kan du läsa en sammanställning av dessa utvärderingar HÄR.

Att ta sikte mot ett formativt arbetssätt när det gäller kompetensutveckling kräver att man kommer in på djupet och att det blir ett helhetstänkande. Det är annars lätt att det formativa arbetssättet reduceras till ett antal tekniker. En annan del att bearbeta är synsättet att “jag har alltid jobbat formativt” vilket på samma sätt riskerar att tappa helhetstänkandet.

En framtida utmaning ligger i att utveckla lektionsobservationer och feedback mellan kollegor till ett vasst instrument för professionsutveckling. Jag tar med mig tanken att filma utvalda delar av sin undervisning som en av workshopsgrupperna gjorde med ett gott resultat.

Jämfört med de tre tidigare läsåren då det på Jenny Nyströmsskolan har funnits ett spår med formativt arbetssätt som fokus, har det denna gång varit en stor fördel att använda Dylan Wiliams material med lärmoduler. Det har givit en tydlig struktur till arbetet.

SKL – Handlingsplan digitalisering

I samband med att regeringen fastställde den nationella digitaliserings strategin för svensk skolväsende fick SKL i uppdrag att ta fram en handlingsplan som ska vara kopplad till strategins målsättningar. För att skapa denna handlingsplan har SKL bjudit in huvudmän, som bedöms befinna sig i framkant när det gäller skolans digitalisering, till rundabordssamtal och workshops. Undertecknad har varit representant för Kalmarsunds gymnasieförbund både vid rundabordssamtal och nu senast 9 maj vid workshop. Tillfället 9 maj behandlade målområdet Likvärdig tillgång och användning.

Inledningsvis talade Tilsith Lacouture, projektledare för arbetet med likvärdig tillgång och användning, om utgångspunkterna för detta workshoptillfälle. Det handlade om att skaffa en gemensam nulägesbild och att kunna se olika aktörers olika utgångspunkter och behov. Tidsplanen för handlingsplanen är att den ska vara färdig 1 mars 2019. Även efter den tidpunkten kommer det att finnas behov av fortsatt arbete med handlingsplanen och SKL:s perspektiv är att fortsätta sina aktiviteter fram till 2022.

Tilsith Lacouture, projektledare för arbetet med Likvärdig tillgång och användning,

Ett väsentligt innehåll under dagen var gruppvisa diskussioner kring de fyra delmålen som finns formulerade kring likvärdig tillgång och användning:

Delmål 1: Barn, elever och personal som arbetar med barn och elever ska ha
tillgång till digitala verktyg utifrån sina behov och förutsättningar.
Delmål 2: Det ska finnas ändamålsenlig infrastruktur samt teknisk och pedagogisk
support i verksamheten.
Delmål 3: De digitala lärresurser som används i undervisningen ska vara
ändamålsenliga och medföra att teknikens möjligheter kan utnyttjas effektivt.
Delmål 4: Digitaliseringen ska användas för att underlätta personalens
arbetssituation i fråga om undervisning och administration.

En mycket kort sammanfattning av dessa diskussioner är att det kommer att krävas en tydlighet i den kommande handlingsplanen när det gäller krav på infrastruktur i bred bemärkelse, digital kompetens hos personal och förmågan att leda digitaliseringen. Det framkom att likvärdigheten är en av de absolut största utmaningarna som finns när det gäller skolans fortsatta digitalisering. Likvärdigheten har i sig många olika dimensioner. Det kan handla om likvärdigheten mellan olika kommuner, olika skolor och inte minst viktigt berör det likvärdigheten mellan olika klassrum.

Karin Hector-Stahre enhetschef på Skolverket, som också är projektledare för digitalisering av nationella prov, redogjorde under dagen för arbetet i denna fråga. Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att digitalisera proven. Hösten 2018 ska uppsatser skrivas på dator. 2018-2021 kommer det att pågå en försöksverksamhet på 100 skolor. Stagneliusskolan, Kalmarsunds gymnasieförbund, är en av dessa skolor. 2022 ska digitala nationella prov genomföras i hela landet. Detta kommer att innebära att vissa huvudmän nu måste ta ett ordentligt tag för att kunna vara förberedda när det är ”skarpt” läge.

Dagen avslutades med den viktiga frågan vad som bör ingå i en handlingsplan för skolans digitalisering. Det som blir mest spännande att se är vilken grad av tydlighet, pekande med hela handen, som denna plan kan innehålla. Jag tror att det är viktigt att den kommer att innehålla konkreta delar att förhålla sig till, så att det inte blir ett visionsdokument utan just en handlingsplan. En annan viktig del kommer att vara hur tydligt det går att skriva fram stöd till de kommer/huvudmän som behöver det. Att skillnaderna i landet är stora när det gäller hur långt man kommit med skolans digitalisering är tydligt. Därför är det också av stor vikt att det finns ett stöd till huvudmän som av olika anledningar inte kommer loss i digitaliseringen på egen hand.

Från Kalmarsunds gymnasieförbunds sida kommer vi noga följa SKL:s arbete med att ta fram denna handlingsplan och vi har förhoppningen om att det ska bli en plan som verkligen gör skillnad.

Tilsith Lacouture, projektledare Likvärdig tillgång och användning

Inkludering – Digitala resurser ksgyf

Arbete med “inkludering med digital förstärkning” i Kalmarsunds gymnasieförbund har skett i ett samarbete mellan specialpedagoger/speciallärare och IKT-pedagoger, för att ta del av både det specialpedagogiska perspektivet och den hjälp man kan få av de digitala verktygen.

En resursöversikt har gjorts för att sammanställa vilka digitala verktyg som finns inom Kalmarsunds gymnasieförbund för att underlätta det inkluderande arbetssättet. Samarbetet resulterade i en hemsida med en sammanställning av de digitala resurserna och checklistor för lärare att använda när man jobbar inkluderande.

Nu har vi uppdaterat hemsidan, med bland annat röstinmatning i Google Dokument och med Google Keep. Du hittar den nya hemsidan Digitala resurser ksgyf HÄR.