Etikettarkiv: IKT

LiKA för lärare

Som en del i det ständiga arbetet med att skapa en nulägesbeskrivning (nu:et har ju en förmåga att alltid röra på sig) har vi inom Kalmarsunds gymnasieförbund bestämt oss för att använda SKL:s verktyg LiKA för lärare. Vi har sedan 2015 använt LIKA tillsammans med skolledningar och därmed fått en bra bild hur rektorer självskattar den digitala utveckling på sina skolor. När SKL ställde frågan om vilka huvudmän som ville vara med att bidra till ett LiKA för lärare så räckte gymnasieförbundet upp handen. Vi bidrog både ekonomiskt och genom att ett antal av våra lärare anmälde sig till att vara pilotlärare och prova ut verktyget.

Vi har nu genomfört LiKA för lärare bland huvuddelen av våra lärare och ska nu gå in i fasen av en djupare analys för att se vilka resultat som framträder. Vi ersätter tidigare utvärderingsverktyg som vi använt med LiKA för lärare och kan redan nu se att vi har fått ett kraftfullt redskap i våra händer. Nu gäller det att fortsätta utvecklingsarbete utifrån det vi finner som prioriterade områden.

LIKA fungerar även som ett mycket bra verktyg för den enskilde läraren då det skapar förslag på handlingsplan. Funktionen att man kan dela sina LiKA-värderingar med kollegor lägger en bra grund för samverkan och samlärande i olika konstellationer lärare emellan.

Formativt arbetssätt – Jenny Nyströmsskolan

För fjärde året har det under läsåret 2017/2018 på Jenny Nyströmsskolan funnits ett kompetensutvecklingsspår som har till syfte att utveckla lärares formativa undervisningen. Detta läsåret har Dylan Wiliams material med lärmoduler från Natur och kultur använts som en bas. Lärare har bedrivit kompetensutveckling i workshopsgrupper. Grupperna har letts av två sylar (förstelärare) vardera. Halvvägs i genomförandet skedde en avstämning med sylare, där det bland annat gjordes en korrigering när det gällde tiden som stod förfogande för varje workshopstillfälle, grupperna fick mer tid till sina diskussioner.

Inom workshopsgrupperna har lärare delats in i par för att genomföra lektionsobservationer hos varandra och lämna feedback kring det observerade. Det fanns även ett moment där elever från Barn- och fritidsprogrammet och Digitala Coacher genomförde lektionsobservationer hos lärare för att följa upp detta med att ge feedback. Detta blev ett tydligt exempel på hur digital teknik kan bidra till att öka kvalitet i det kollegiala lärandet och lärares professionsutveckling.

Lärare tog även initiativ till att filma sekvenser i sin undervisning som sedan visades upp för kollegor under workshopstillfällen. Det förde med sig två fördelar. Dels kunde lärare välja ut exakt vilket moment i deras undervisning som skulle observeras, dels fick de feedback från flera lärare vid samma tidpunkt.

Från en av filmerna som lärare gjorde för att ha som underlag för feedback och diskussion. Här ser vi användande av miniwhiteboards för att nå ökad elevaktivitet.

Sammanlagt har det under läsåret genomförts nio workshopstillfällen. Sex av dessa har förlagts på ordinarie kompetensutvecklingsdagar, till övriga tre har grupperna själva hittat tider. Boken Handbok i formativ bedömning av Dylan Wiliam har införskaffats till varje lärare som en form av kurslitteratur. IKT-pedagog har haft ett sammanhållande ansvar för denna kompetensutveckling. Gemensam arbetsyta har under perioden varit Google Classroom. Vid sista tillfället 3 maj genomfördes två olika utvärderingar av lärare. En kvantitativ och en kvalitativ. Förutom beskrivningen av genomförandet kan du läsa en sammanställning av dessa utvärderingar HÄR.

Att ta sikte mot ett formativt arbetssätt när det gäller kompetensutveckling kräver att man kommer in på djupet och att det blir ett helhetstänkande. Det är annars lätt att det formativa arbetssättet reduceras till ett antal tekniker. En annan del att bearbeta är synsättet att “jag har alltid jobbat formativt” vilket på samma sätt riskerar att tappa helhetstänkandet.

En framtida utmaning ligger i att utveckla lektionsobservationer och feedback mellan kollegor till ett vasst instrument för professionsutveckling. Jag tar med mig tanken att filma utvalda delar av sin undervisning som en av workshopsgrupperna gjorde med ett gott resultat.

Jämfört med de tre tidigare läsåren då det på Jenny Nyströmsskolan har funnits ett spår med formativt arbetssätt som fokus, har det denna gång varit en stor fördel att använda Dylan Wiliams material med lärmoduler. Det har givit en tydlig struktur till arbetet.

SKL – Handlingsplan digitalisering

I samband med att regeringen fastställde den nationella digitaliserings strategin för svensk skolväsende fick SKL i uppdrag att ta fram en handlingsplan som ska vara kopplad till strategins målsättningar. För att skapa denna handlingsplan har SKL bjudit in huvudmän, som bedöms befinna sig i framkant när det gäller skolans digitalisering, till rundabordssamtal och workshops. Undertecknad har varit representant för Kalmarsunds gymnasieförbund både vid rundabordssamtal och nu senast 9 maj vid workshop. Tillfället 9 maj behandlade målområdet Likvärdig tillgång och användning.

Inledningsvis talade Tilsith Lacouture, projektledare för arbetet med likvärdig tillgång och användning, om utgångspunkterna för detta workshoptillfälle. Det handlade om att skaffa en gemensam nulägesbild och att kunna se olika aktörers olika utgångspunkter och behov. Tidsplanen för handlingsplanen är att den ska vara färdig 1 mars 2019. Även efter den tidpunkten kommer det att finnas behov av fortsatt arbete med handlingsplanen och SKL:s perspektiv är att fortsätta sina aktiviteter fram till 2022.

Tilsith Lacouture, projektledare för arbetet med Likvärdig tillgång och användning,

Ett väsentligt innehåll under dagen var gruppvisa diskussioner kring de fyra delmålen som finns formulerade kring likvärdig tillgång och användning:

Delmål 1: Barn, elever och personal som arbetar med barn och elever ska ha
tillgång till digitala verktyg utifrån sina behov och förutsättningar.
Delmål 2: Det ska finnas ändamålsenlig infrastruktur samt teknisk och pedagogisk
support i verksamheten.
Delmål 3: De digitala lärresurser som används i undervisningen ska vara
ändamålsenliga och medföra att teknikens möjligheter kan utnyttjas effektivt.
Delmål 4: Digitaliseringen ska användas för att underlätta personalens
arbetssituation i fråga om undervisning och administration.

En mycket kort sammanfattning av dessa diskussioner är att det kommer att krävas en tydlighet i den kommande handlingsplanen när det gäller krav på infrastruktur i bred bemärkelse, digital kompetens hos personal och förmågan att leda digitaliseringen. Det framkom att likvärdigheten är en av de absolut största utmaningarna som finns när det gäller skolans fortsatta digitalisering. Likvärdigheten har i sig många olika dimensioner. Det kan handla om likvärdigheten mellan olika kommuner, olika skolor och inte minst viktigt berör det likvärdigheten mellan olika klassrum.

Karin Hector-Stahre enhetschef på Skolverket, som också är projektledare för digitalisering av nationella prov, redogjorde under dagen för arbetet i denna fråga. Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att digitalisera proven. Hösten 2018 ska uppsatser skrivas på dator. 2018-2021 kommer det att pågå en försöksverksamhet på 100 skolor. Stagneliusskolan, Kalmarsunds gymnasieförbund, är en av dessa skolor. 2022 ska digitala nationella prov genomföras i hela landet. Detta kommer att innebära att vissa huvudmän nu måste ta ett ordentligt tag för att kunna vara förberedda när det är ”skarpt” läge.

Dagen avslutades med den viktiga frågan vad som bör ingå i en handlingsplan för skolans digitalisering. Det som blir mest spännande att se är vilken grad av tydlighet, pekande med hela handen, som denna plan kan innehålla. Jag tror att det är viktigt att den kommer att innehålla konkreta delar att förhålla sig till, så att det inte blir ett visionsdokument utan just en handlingsplan. En annan viktig del kommer att vara hur tydligt det går att skriva fram stöd till de kommer/huvudmän som behöver det. Att skillnaderna i landet är stora när det gäller hur långt man kommit med skolans digitalisering är tydligt. Därför är det också av stor vikt att det finns ett stöd till huvudmän som av olika anledningar inte kommer loss i digitaliseringen på egen hand.

Från Kalmarsunds gymnasieförbunds sida kommer vi noga följa SKL:s arbete med att ta fram denna handlingsplan och vi har förhoppningen om att det ska bli en plan som verkligen gör skillnad.

Tilsith Lacouture, projektledare Likvärdig tillgång och användning

Inkludering – Digitala resurser ksgyf

Arbete med “inkludering med digital förstärkning” i Kalmarsunds gymnasieförbund har skett i ett samarbete mellan specialpedagoger/speciallärare och IKT-pedagoger, för att ta del av både det specialpedagogiska perspektivet och den hjälp man kan få av de digitala verktygen.

En resursöversikt har gjorts för att sammanställa vilka digitala verktyg som finns inom Kalmarsunds gymnasieförbund för att underlätta det inkluderande arbetssättet. Samarbetet resulterade i en hemsida med en sammanställning av de digitala resurserna och checklistor för lärare att använda när man jobbar inkluderande.

Nu har vi uppdaterat hemsidan, med bland annat röstinmatning i Google Dokument och med Google Keep. Du hittar den nya hemsidan Digitala resurser ksgyf HÄR.

Systemteori i praktiken

Att läsa en bok om systemteori är kanske inte den första tanken som slår en i rollen som IKT-pedagog. Trots det är det just det som jag har gjort. Faktum är att ju längre vi har jobbat som IKT-pedagoger inom Kalmarsunds gymnasieförbund ju tydligare har det blivit att tänka mer i termer av system och strategier. Det är därför ganska naturligt att det som en del i min individuella utvecklingsplan även nu ingår att läsa boken Systemteori i praktiken av Oscar Öquist. Om jag relaterar det jag läst till rollen som IKT-pedagog finns det några saker som jag vill stanna upp kring.

 

Ett grundläggande begrepp inom systemteorin är nivåer. Det är viktigt att nivåer inte blandas ihop och att beslut fattas på rätt nivå. I vårt arbete med digital kompetens inom gymnasieförbundet blir detta bland annat viktigt i den så kallade styrkedjan. Ju högre upp i en hierarki ett beslut fattas ju större räckvidd får då den kalibrering som beslutet ger. Här går tanken till hur viktigt det är att de högre nivåerna tydligt pekar ut en färdriktning. Vi som IKT-pedagoger rör också faktiskt i systemets alla nivåer och då är det viktigt att det är tydligt vilket mandat som ligger på vilken nivå. Vilka frågor är exempelvis aktuella på förbundsnivå respektive vilka frågor aktualiseras i vårt möte med skolledningar på respektive skolor? Detta var bland annat något vi talade om på Framtidens lärande under rubriken Vaddå IKT-pedagog?

Intressant är att inom systemteorin blir nivåtänkande även viktigt när det gäller lärande. Detta illustrerar Öquist genom ”Batesons stege”. Den första och enklaste nivån som kallas noll-lärande handlar om att bara foga in ny fakta i redan befintliga fack. Nästa nivå kallar Bateson ”Lärande 1” och här lär vi i en given kontext, vi blir bättre på det vi gör. I nästa nivå ”Lärande 2” skiftas fokus till ny kontext här handlar det om att lära sig lära eller med ett annat ord metalärande. Den sista nivån, som mycket sällan nås, är när vi får sådan ”flow” att vi helt förlorar oss i uppgiften. Detta sätt att se på lärande i olika nivåer gör att vi hela tiden i undervisningen bör reflektera över vilken nivå av lärande som vi vill att eleverna ska nå i ett specifikt sammanhang. Vidare är det intressant att reflektera över hur digitala verktyg kan fungera för att exempelvis göra en förflyttning från ”Lärande 1” till ”Lärande 2” i Batesons stege.

Inom systemteorin talas det även om öppna respektive slutna system. Om ett system av någon anledning sluter sig inom sig själv och har väldigt liten kontakt med omvärlden uppstår snart ett mycket negativ effekt och den kallar Öquist för förlust av korrigerande feedback. Om man inte söker information och feedback utanför det egna systemet utan helt förlitar sig på information och feedback inifrån det egna systemet är det lätt att vi får en falsk bild av verkligheten. För mig för detta tankarna till vikten av en kontinuerlig omvärldsbevakning och hur viktigt det är med de processledningar som vi har på olika nivåer inom förbundet. Det gäller att vi hela tiden har en aktuell bild av utveckling vad gäller digitalisering och forskning bland annat. Samtidigt är den utifrån kommande processledningen ett bra sätt att  utmana våra föreställningar som är av vikt för fortsatt utveckling. Det är lätta att bli ”fat and happy” om det inte finns en öppenhet i systemet, och det är en fara för det framtida utvecklingsarbetet.

Begreppen script och case tycker jag också är av intresse att titta lite närmare på. Kopplat till systemets olika nivåer finns även kommunikationen och hur den ska ske mellan de olika nivåerna. Öquist framhåller att kommunikationen i ett systemiskt perspektiv alltid ska ske på script-nivå och inte utgå från case. Det är lätt att vi hamnar i felbeslut inom en organisation om vi fattar beslut utifrån case, enskilda fall, istället för script som utgår från mer övergripande trender. Ett exempel kan vara hur vi jobbar med lärares digitala kompetens där målet är att nå en viss lägsta nivå. Ser vi då varje lärare som ett case, det vill säga att vi riktar insatser individuellt eller ser vi till att tänka mer i form av script och skapar strukturer för kollegialt lärande där lärares digitala kompetens är ett fokus? Det finns flera tillfällen i varje organisation där vi måste tänkte till och inte reagera på enskilda fall eller händelser utan ”se den större bilden”.

Det finns alltså mycket i Öquist bok som har relevans även för en IKT-pedagog. Avslutningsvis vill jag fånga ett uttryck som tillskrivs journalisten Guy Tales, ”the fine art of hanging around”. Att helt enkelt röra sig där andra människor rör sig. Ett sätt att få en bra inblick i vad som verkligen är synligt i verksamheten samt en möjlighet att sända ut signaler om vad som är prioriterat. Det tar vi med oss in i det nya läsåret och försöker få till i ökad omfattning.

Digitala verktyg stärker undervisningen

På några av våra skolor har vi efterlyst goda exempel från våra lärare. Exemplen ska visa på hur lärare upplever att de digitala verktygen kan fungera som förstärkande för undervisningen och elevernas lärande. Det intressanta är att studera den bild som framträder när lärare med olika undervisningsuppdrag och olika undervisningsgrupper delar med sig på det här sättet. Här tänker jag presentera några generella iakttagelser som går att göra utifrån lärarnas exempel.

Tydlighet – struktur – tillgänglighet
Digitala verktyg skarpar möjligheter att bygga upp tydliga strukturer och att i viss mån frigöra undervisning från tid och rum genom att undervisningen i olika former finns tillgänglig för eleverna. Flera lärare tar fram Google Classroom som ett sätt att för eleverna skapa en tydlighet och ett överskådligt pedagogiskt arbetsflöde. Tillgängligheten visar sig även genom att lärare spelar in olika typer av genomgång/instruktioner och gör dessa åtkomliga på digitala ytor, exempelvis genom Google Site. Lärare framhåller även att tydlighet och tillgänglighet är kopplad till en punkt som kommer nedan, elevernas motivation. När målen är tydliga för eleverna ökar även deras motivation.

Feedback
Flera lärare tar feedback som gott exempel på hur digitala verktyg fungerar förstärkande i undervisningen. Att kunna ge direkta kommentarer i ett Google-dokument är idag självklart för oss alla, men det har haft en stor betydelse för arbetet med feedback till eleverna. Det pekas även på andra system för feedback, ett sådant är kunskapsmatrisen.se inom matematiken. När det gäller feedback är det en del lärare som även lyfter fram möjligheten att i digitala miljöer arbeta med kamratrespons. Bland annat görs detta genom att använda bloggar.

Synliggörande av elevernas lärande
Genom möjligheten att exempelvis spela in elevers redovisningar får både lärare och elever tillgång till film som tydligt visar på elevernas lärande. Att eleverna skapar egna hemsidor gör att de kan följa sin egen progression i sitt lärande över tid. Lärande kan med hjälp av digitala verktyg dokumenteras på olika sätt, text, bild, ljud och film. Lärare som anger detta som goda exempel upplever tekniken som tillgänglig och lätt att använda.

Kreativitet
Kreativitet är ett svårfångat begrepp, men om vi definierar det som nytänkande och att hitta nya sätt att producera exempelvis kunskap finns det inslag att hitta inom detta område när lärare lyfter fram goda exempel. Några exempel visar på att det med hjälp av digitala verktyg går att hitta vägar för elevernas lärande som tidigare inte varit möjliga.

Motivation – variation
Genom möjligheten att variera undervisningen med hjälp av digitala verktyg ger lärare uttryck för att elevernas motivation ökar. Det finns inte sällan en ”tröskel” att komma över när det gäller att eleverna kan se de nya möjligheterna, men när det väl gör det kan lärare tydligt se att motivationen i lärandet ökar. Det finns även lärare som lagt upp ”digitala paket” som jobbar med elevernas motivation och mindset där de digitala verktygen spelar en avgörande roll.

På ett förhållandevis enkelt sätt har vi skapat en sorts nulägesbeskrivning när det gäller hur våra lärare ser på digitala verktygs förstärkande roll i undervisningen. Genom att lärare har delat med sig av konkreta exempel och motiveringar var de valt just dessa exempel framträder även kopplingen till lärarens pedagogiska och didaktiska tankar. Att med jämna mellan få en belysning av hur digitala verktyg används i undervisningen är en viktigt del i vårt arbete och detta var ett sätt  som gav oss en del tankar och funderingar att ta med i vidare arbete.

Digitala Coacher möter Digitala Coacher

Skärmavbild 2017-04-24 kl. 15.10.05I april 2016 hade våra Digitala Coacher en Hangout med intresserade Digitala Coacher i Karlskrona. Nu, nästan på dagen ett år efter denna digitala uppstart, var det dags att träffas på plats i Karlskrona.

Krösatåget rullade in på centralen i Karlskrona och på plats fanns en delegation av DC från Karlskronas gymnasieskolor. En kort promenad tog oss till af Chapmangymnasiet där vi installerade oss i en härligt rymlig sal. Första programpunkten var att Digitala Coacher delade med sig av olika erfarenheter. Sofia från Karlskrona berättade för oss hur hon tillsammans med klasskamrater jobbat med att göra podcast i undervisningen genom att använda Creaza. Filip och Wasin visade hur de har jobbat med speldesign och vi hade en intressant diskussion om programmering i skolan. Molly och Oliver berättade om DC 3.0 som går att läsa mer om här på bloggen. Alla eleverna som var närvarande kunde definitivt tänka sig att pröva denna variant att bidra med feedback till lärare för utveckling av undervisningen. Moa (Kalmar) berättade om sina erfarenheter av att ha varit med att dela ut datorer till årskurs ett och att hålla i en uppstartsutbildning. Något som DC i Karlskrona siktar på att göra till hösten.

Dagens stora uppgift för DC var att i blandade grupper skapa filmer som skulle innehålla tips till lärare hur de kan använda digitala verktyg i undervisningen. Med liv och lust kastade sig ungdomarna över denna uppgift och efter lunch kunde vi njuta av en filmfestival i miniatyr där de presenterade sina resultat.

DSC_0796

Det fanns i elevernas filmer mängder av frågor att fånga upp som vi säkert hade kunnat ägna ytterligare en dag åt att diskutera. Vi pratade om att som lärare våga pröva, att kunna frigöra undervisning från tid och rum, och kunna erbjuda olika sätt för inlärning och redovisning, att kunna använda digitala verktyg kompensatoriskt och som sagt vi hade kunnat fortsätta länga med detta. Nedan kan du se ett smakprov på en film med tips från Digital Coacher.

Avslutningsvis svarade vi samstämmigt ja på sista frågan i utvärderingen ”Ska vi göra om det här igen?”. Så väl mött i Kalmar under nästa termin, något som vi redan ser fram emot.

 

 

 

 

 

Digitala Coacher 3.0 – så kan det också gå

Vi har tidigare här på bloggen skrivet om Digitala Coacher 3.0. En koncept där lärare har möjlighet att få besök på lektion från elev som inte är elev som läraren undervisar. Syftet är att kunna få ytterligare ett tillfälle att inhämta feedback för lärare och därmed ytterligare utveckla sin undervisning.

Vi har provat Digitala Coacher vid ett par tillfällen och ibland så går det inte som man tänkt sig. När lärare Marie och Digital Coach Molly träffades så blir det inte feedbacken som blev det centrala. Istället kan vi se att det här är på gång att växa fram ett tvåläraresystem i miniatyr. En samverkan mellan en lärare och en som bär tankar om att bli lärare. Ja så kan det också gå.

Lyssna på Marie och Molly här nedan

 

Undervisning med digital förstärkning – uppföljning

15 mars var en halvdag avsatt inom förbundet för att följa upp kompetensutvecklingen Undervisning med digital förstärkning som vi tidigare skrivit om här på bloggen. Vid detta andra tillfälle satte vi fokus på att jobba med kollegial feedback.

Inledningsvis fick alla lärare en stund för egen reflektion och formulera sina tankar kring det område i sin undervisning som de valt att speciellt utveckla. Därefter skedde redovisningar i mindre grupper och det gavs tillfälle till att ge och få feedback på sina tankar. Gruppen presenterade sedan sina upplevelser att jobba med kollegialt lärande i form av kortare filmer. Som avslutning formulerade varje lärare sitt nästa steg. Om du vill ha mer utförlig information av upplägget hittar du det här.

UMDF 15:3 1

Rektorerna inom förbundet arbetade vidare med Formativt ledarskap under ledning av Anders Holmgren. Även här var feedbacken en viktigt del när rektorer redovisade sina verksamhetsbesök som gjorts hos varandra. De har besökt lektioner, samtalat med elever och deltagit på andra skolledningars möten.

10 maj är sista tillfället både för lärares och rektorers kompetensutveckling om Undervisning med digital förstärkning och Formativt ledarskap.

Nationell IT-strategi

Vi väntar och vi väntar. Första beskedet var att beslut om den nationella IT-strategin skulle tas hösten 2016 och ni befinner vi oss i vårens begynnelse 2017. Vi får hoppas att utbildningsministern och hans kompisar snart kommer till skott med att fatta beslut. Igår (1 mars) höll Skolverket ett webbinarium där arbetet med och tankarna bakom den nationella IT-strategin presenterades.

I förslaget till den nationella IT-strategi som Skolverket har tagit fram kan vi läsa:

”Skolverket gör bedömningen att den samlade effekten av förslagen kommer att
innebära att förskole- och skolenheter, med förskoleklasser och fritidshem, kommer att vara väl rustade att fortsatt utveckla användandet av digitaliseringens alla
möjligheter för att uppnå en tidsenlig undervisning med goda resultat. Samtidigt
innebär förslagen en avsevärt höjd ambitionsnivå framförallt när det gäller att skapa
likvärdiga förutsättningar för alla barn och elever oavsett var i landet de bor.” (s. 54)

Vidare skriver Skolverket att man bedömer att det är speciella grupper som kommer att gynnas av de förslag som läggs fram, elever med annat modersmål än svenska, elever som behöver särskilt stöd och att skillnad som bygger på socioekonomisk bakgrund och kön utjämnas.

DSC_9764

Foto: Hans Olofsson

Vad är det då som kommer att krävas av verksamheter för att Skolverkets förslag ska få genomslag?
Jag kan se tre områden som är viktiga att reflektera kring, infrastruktur, det strategiska ledarskapet och kompetensutveckling.

Infrastruktur
Den digitala infrastrukturen ser idag mycket olika ut i Sveriges skolor. På många håll är den väl utbyggd genom att lärare har god tillgång till digitala verktyg och ett väl fungerande trådlöst nätverk. Tyvärr är det fortfarande alltför vanligt att undervisning bedrivs i undermåliga digitala miljöer. Den nationella IT-strategien sätter nu press på huvudmän att se till att infrastrukturen och tillgången till moderna digitala verktyg blir ett prioriterat område. De huvudmän som har släpat efter i denna satsning måste nu ta sitt ansvar och se till att skapa goda förutsättningar för digitalt arbete på sina skolor. Att komma igång sent med detta arbete kan ha både sina fördelar och nackdelar. Bland fördelarna finns att det är många huvudmän som kan dela med sig av erfarenheter både kring det som har fungerat och det som inte fungerat så väl. Här gör även Skolverket en lovvärd insats genom att tala om sitt ansvar att bygga upp nätverk mellan olika huvudmän för att sprida erfarenheter kring digitaliseringen av skolan. Bland nackdelarna kan finnas den ekonomiska delen. För de som kommit igång sent med digitalt utvecklingsarbete kan det med press från Skolverket kännas frestande att gå på ”billiga” lösningar. Kostnader för den digitala satsningen blir då låg till att börja med, men om det är låg kvalitet på den digital hårdvaran som väljs är risken stor att det blir en hög kostnad på sikt. Den allra högsta kostnaden kan vara att en sådan satsning helt tappar förtroende hos de som ska använda verktygen, lärare och elever. Alltså kommer det att krävas en hög beställa kompetens för att rätt kunna bedöma vilka utbyggnader av infrastruktur som behöver göras samt vilken hårdvara som passar den egna verksamheten bäst.

Strategiskt ledarskap
Att skolledningen har en enormt viktigt roll i skolans digitalisering kan inte nog framhållas. Skolledningar behöver en god förståelse för att kunna leda arbetet med digital utveckling. Till viss del måste denna förståelse även inbegripa de frågor som rör infrastruktur som ovan beskrivits. De flesta skolledare i våra skolor har någon form av pedagogisk bakgrund, oftast har de själva varit lärare. Det innebär att de har en pedagogisk plattform för sitt ledarskap i förhållande till lärare. Dock är det inte alls säkert att de har samma förståelse kring frågor som är kopplade till den digitala arenan. Viktigt är att rektorer i sitt strategiska arbete ser att digitaliseringen egentligen bara är en dimension av det ”vanliga” skolutvecklingsarbetet. Frågor som rör digitaliseringen ska inte vara något som är frikopplat från det övriga arbetet som görs för att stärka kvaliteten på undervisningen. Däremot är det viktigt att rektorer har en tydlig bild över hur undervisningen på den egna skolan ser ut ur ett digitaliseringsperspektiv, att man skaffar sig en bra bild över nuläget. Här kan verktyg som SKL:s LIKA vara ett bra sätt att skapa denna bild, eller tydliggöra för rektorer vad de behöver söka mer kunskap om. Skolledare behöver vidare kunna formulera en framtidsbild över hur man vill att den digitala kompetensen hos lärare och elever ska se ut. Utifrån nuläge och framtid skapas sedan en handlingsplan för det digitala utvecklingsarbetet som har tydlig koppling till de pedagogiska mål som är prioriterade i verksamheten.

Kompetensutveckling
På många håll, och inte minst i den nationella IT-strategin, talas om behovet av kompetensutveckling för lärare. Ur ett likvärdighetsperspektiv är det otroligt viktigt att lärare generellt har en god digital kompetens. Vilken lärare elever har ska inte vara avgörande för möjligheterna för eleverna att skaffa sig en egen hög digitala kompetens. Som det ser ut idag är det många lärare som har anammat ett digitalt arbetssätt i sin undervisning och undersöker de nya möjligheter som finns för att främja elevers lärande. Andra lärare ställer sig mer tveksamma eller bedömer att de inte har tillräcklig egen kompetens för att fullt ut utnyttja de digitala möjligheter som finns. ”Kompetensutvecklingsinsatser när dock inte alltid dem med störst behöv, och är ojämnt fördelad över landet” konstateras i den nationella IT-strategin (s. 26). Då kommer det bland annat för IKT-pedagoger och skolledning innebära att identifiera de behov som finns hos olika lärare och sedan skapa aktiviteter utifrån det. Varje skola behöver vidare se över hur stödstrukturer för lärare ska se ut, det kan vara vissa lärare som har specifika uppdrag kring IKT eller så finns IKT-pedagoger. Inom Kalmarsunds gymnasieförbund har vi goda erfarenheter av att IKT-pedagoger är en viktig stödjande struktur för digitaliseringen. I vårt arbete utgår vi från fyra nyckelbegrepp som är ledande för kompetensutvecklingsinsatser. Anpassat, det finns en stor spännvidd bland lärare när det gäller digital kompetens därför krävs en anpassning av insatser. Hållbart, det ska finnas en uthållighet i insatser som görs. Kollegialt, detta med övertygelsen att lärande bäst sker tillsammans med andra. Undervisningsnära, insatser ska ha direkt koppling till lärares undervisning och elevers lärande. Oavsett vilken modell en skola väljer när det gäller stödstrukturer för lärares digitala kompetens är det ett viktigt strategiskt beslut som huvudman måste ta.

Förslaget till nationell IT-strategi innehåller många relevanta delar som kommer att ha betydelse för digitaliseringen av svensk skola. Det finns även delar som är klart problematiska med det förslag som presenteras. Den första delen är att alla insatser som det talas om kring exempelvis kompetensutveckling av personal kommer att ligga på frivillig basis. Hur kommer detta att falla ut ur ett likvärdighetsperspektiv? Risken är att vi kommer att se en fortsatt utveckling där det uppstår stora skillnader mellan huvudmän, skolor och klasser när det gäller förutsättningar att bygga en adekvat digital kompetens hos eleverna. Den andra delen som jag ser är att det är mycket av ett ”grundläggande” arbete som presenteras. Det finns inga tydliga visioner kopplade till strategin som har bäring mot en vision för hur vi vill att digitaliseringen ska forma vårt samhälle framöver. Det är knappast någon slump att tio minuter innan Skolverkets webbinarium börjar publiceras i Dagens samhälle artikeln ”Sverige behöver en digital framtidsvision”. I artikeln efterfrågar skribenterna en vision från regering och riksdag som bland annat kan vara vägledande för beslut inom skolan.

Att komma till ett beslut om en nationell IT-strategi är ett första viktigt steg. Skolverket gör ett gott jobb i att ta fram material bland annat inom Lärportalen. Det behövs en tydligare vision kring digitaliseringen från nationellt håll. Jo så långt är det ju ganska klart, den stora utmaningen som vi står inför är att helt enkelt få verkstad av det som behöver göras för att skapa en skola som är relevant och tidsenligt där digitala verktyg har en viktig roll att spela.

När är man färdig med digitaliseringen?

När är man klar med IKT- (digitalisering) utvecklingen i sin skola/kommun? Denna fråga ställdes för ett tag sedan av den eminenta kollegan Emil Jansson på Facebook i en grupp för IKT-pedagoger. Att kunna blir klar med digitaliseringen är enligt någon i de följande kommentarerna en lika konstig fråga som att man skulle kunna säga att man är klar med undervisning. Andra kommentarer handlade om att det kommer hela tiden ny teknik att förhålla sig till så därför kan man inte bli färdig med digitaliseringen.

isolate-1209275_1920 (1)

Bild: Pixabay Unsplash CC0 Public Domain

Om vi ändå stannar till kring relevansen i frågan och ser om det kan finnas anledning att säga att man i någon fas kan anse att man faktiskt är färdig med digitaliseringen i en skola/kommun. Låt oss anta att en skola har lyckats bygga upp en väl fungerande infrastruktur, när det gäller tillgång till internet råder hög stabilitet och det finns hållbar hårdvara till lärare och elever. Nätet funkar alltid och datorerna går som klockor. Utöver detta har det hänt mängder av positiva saker i undervisningssituationen. Både lärare och elever jobbar kreativt med olika digitala verktyg. Det flippas klassrum och byggs hemsidor. Elever och lärare bloggar och vänder sig ut i världen med sina arbeten. Feedbacken till elever har dramatiskt ökat eftersom det går att göra så mycket mer effektivt genom digitala verktyg. Lärare och elever jobbar med ett källkritiskt perspektiv och analyserar informationshantering i digitala miljöer. Elever som har behov av kompensatoriska verktyg har en smidig tillgång till dessa i alla sina lärsituationer. Lärare delar med sig och jobbar kollaborativt med hjälp av ny digital teknik. Ja vi kan fortsätta ett tag till och beskriva allt positivt som har hänt på denna exempelskola och säker känner många igen sig i denna beskrivning av var skolan idag befinner sig digitalt. Kan vi då inte luta oss lite tillbaka och säga att vi är färdiga med digitaliseringen, nu är det bara att jobba på?

Det går att se denna fråga ur många olika synvinklar, men jag vill här anlägga två perspektiv för att problematisera lite kring beskrivningen ovan, bredden och visionen.

När vi tittar på var våra verksamheter befinner sig när det gäller hur väl digitaliseringen fungerar i undervisningen är det lätt att vi anlägger ett ”topp-perspektiv”. Det vill säga att det som vi ser som bevis är det som händer i undervisningen hos ett antal lärare. Så om vi istället för att titta horisontellt på ett övre skikt istället analyserar vår verksamhet i lodrätt perspektiv och tar hänsyn till den variation som då förmodligen kommer att framträda skapas en annan bild. En utmaning är alltså att skapa en hög lägsta nivå för alla lärare som jobbar på våra skolor, inte bara en topp utan en stor bredd. Att med fokus på digitaliseringen ha ett synsätt där alla lärare kan bli bättre, oavsett hur bra de är idag, gör det omöjligt att säga att man någon gång är färdig med digitaliseringen. Framför allt ser jag det som en jämlikhetsfråga ur ett elevperspektiv. Den digitala kompetens som du har möjligheten att bygga som elev får inte avgöras av vilken eller vilka lärare du möte i undervisningen. I detta ligger ett ansvar för ledning och även exempelvis IKT-pedagoger att ständigt jobba med lärares digitala kompetens för att säkerställa att våra elever ska kunna bygga sin digitala kompetens tillsammans med kompetenta lärare.

Att säga att man som skola är färdig med digitaliseringen kan även vara ett uttryck för att man helt enkelt saknar en bild av vad som är nästa steg. Om vi tittar tillbaka på beskrivningen av skolan ovan kan det finnas en upplevelse att det inte går att göra så mycket mer utan att tillse att alla lärare har relevant digital kompetens. I så fall finns det en brist på visioner när det gäller digitaliseringens möjligheter i undervisningen. Då gäller det att höja blicken och ägna sig åt en omvärldsspaning för att kunna bygga en vision om hur god undervisning med digital förstärkning kan se ut i ett framtidsperspektiv. Hur kan vi utnyttja de möjligheter som digitaliseringen ger oss genom exempelvis en frihet i tid och rum? Att efter en analys av vilka digitala möjligheter som finns gäller det att belysa den egna verksamheten ur olika infallsvinklar. Hur organiserar vi egentligen utbildningen och hur skulle digitala möjligheter kunna bidra till förstärkning? Hur kan digitala verktyg bidra till att stärka elevernas lärprocesser? Hur kan lärares lärande se ut i digitala miljöer? Flera frågor finns att ställa för att kunna skapa en vision av undervisning där digitala verktyg är en naturlig del. Här bör till exempel även den kommande nationella IT-strategin spela en viktig roll. Det gäller sedan att kunna välja ut vissa delar och omsätta det i praktiskt handling, att konkretisera ett nästa steg.

Så nej, vi kan aldrig säga att vi som skola/kommun blir färdiga med digitaliseringen. I detta ligger den härliga utmaningen för oss alla som verkar i den svenska skolan idag.

Framtidens lärande och Guldtrappan

11 – 12 oktober arrangerades Framtidens lärande av DIU i Münchenbryggeriet, Stockholm. Konferensens syfte är att skapa en mötesplats för en stor bredd av representanter för skolan och med siktet inställt på skolutveckling med digitala förtecken. Programmet bjöd på en ganska stor blandning från scen. Det handlade om digitala nycklar för nyanlända elever (Hulya Basaran och Jenny Edvarssson), även Ebba Östlin pratade om integration och digitala nycklar. Ann Helenius, IT-direktör Stockholms stad, pratade om Stockholms målsättning att blir världens smartaste stad. I det arbetet förvandlar digitaliseringen allt och det gav ett väldigt spännande perspektiv på vilket samhälle det egentligen är som vi utbildar våra elever till. Andreas Ryve tillsammans med Per Kornhall pratade om återerövring av professionskunskapen och ämnesdidaktikens renässans. De var helt överens om att matematikundervisningen måste förändras i grunden utifrån hur det generellt ser ut idag. Även här kommer digitala verktyg att spela en stor roll. Vi fick även möjlighet att ta del av norska erfarenheter kring digitalisering av prov genom Truls Bøhm.

Eftersom Kalmarsunds gymnasieförbund var en av de huvudmän i Sverige som tilldelats kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 åkte förbundet dit med en ganska stor delegation. Våra representanter fick möjligheten att tillsammans med övriga kommuner dela med sig av sina erfarenheter genom panelsamtal, seminarier och inspirationsmöten.

dsc_0242_1

”Digitalisering – Från rektor till elev”

En grupp som fick speciellt genomslag under Framtidens lärande var våra Digitala Coacher som väckte stor nyfikenhet bland konferensens deltagare. Ett tecken på hur viktigt det är att ta med elever i olika former av skolutvecklingsarbete. Andra delar som uppmärksammades var styrkedjan som finns inom förbundet och den digitala agendan som strategiskt dokument.

dsc_0403_1

Digitala Coacher Molly och Oliver deltar i panelsamtal

dsc_0331_1

Utdelning av Guldtrappan 2016. I mitten förbundschef Kalmarsunds gymnasieförbund Joachim Håkansson

Det var en bra blandning av de olika kommunernas program och det innebar att det fanns mycket intressant att ta del av. Det jag tar med mig är bland annat Simrishamns arbete med delar-kultur, där de poängterade vikten av att skapa ett klimat som gör att det blir mer självklart att dela med sig. Linköping hade ett inspirationsmöte om synliggörande av lärande och inkludering i gymnasiesärskolan som var enormt inspirerande. De kunde visa på konkret arbete med synliggörandet av elevernas lärande där digitala verktyg spelade en avgörande roll. Sundsvall beskrev sin organisation för nätverk och kompetensutveckling för att nå likvärdighet i användandet av digitala verktyg i undervisningen. Sammantaget ser jag att det sker mycket bra arbete kring digitaliseringen både inom Kalmarsunds gymnasieförbund och på en nationell nivå. Den utveckling som jag ser komma framöver är att hitta mer fasta strukturer för sådant som kollegialt lärande för lärare och strategier för digitaliseringen i skolan.

Som avslutning på hela konferensen konstaterade Peter Becker från scenen att Framtidens lärande redan är här och att nästa konferens i DIUs regi kommer att heta Samtidens lärande.

Guldtrappan till Kalmarsunds gymnasieförbund

Skärmavbild 2016-06-22 kl. 13.26.002012 gick Kalmarsunds gymnasieförbund in i en rejäl satsning kring Digital kompetens. Sedan dess är det många inom förbundet som på olika sätt bidragit till en mycket gynnsam utveckling gällande pedagogisk utveckling med koppling till digitala verktyg. Det är nu glädjande att konstatera att det arbete som gjorts så här långt har fått ett välförtjänt erkännande. Idag meddelade stiftelsen Datorn i utbildningen att Kalmarsunds gymnasieförbund är en av de huvudmän som tilldelas kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016. Motiveringen lyder:

Kalmarsunds gymnasieförbund får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016
För ett genomtänkt digitalt skolutvecklingsarbete, långsiktigt drivet hela vägen från ledningsnivån till de digitala elevcoacherna, med fäste i en blocköverskridande vision i styrelsen och förankrat i omvärldsorientering. Med infrastruktur, lärresurser och en innovativ modell med IKT-pedagoger, pedagogforum, utvecklingsmiljö och högskolesamarbete genomfört med beställarkompetens.

Hela pressmeddelandet kan du läsa här.

Ett stort tack till alla som bidragit till att förbundet har fått denna utmärkelse!

Öka elevaktiviteteten med digitala verktyg?

Hur kan man öka elevaktiviteten i en elevgrupp? Detta funderade en lärare kring och så började läraren samarbeta med en IKT-pedagog för att se om de digitala verktygen kunde vara till hjälp.

Vi (läraren och jag, IKT-pedagogen) valde att utgå ifrån Dylan Wiliams tankar och använde ”Handbok i formativ bedömning” som grund. Wiliam talar om fem nyckelstrategier och vi valde ut de två strategier vi tyckte kunde fungera för att öka elevaktiviteten; strategi 2,  att använda tekniker som lockar fram belägg för lärande och kamratrespons (strategi 4).

I strategi två;skapa och leda effektiva diskussioner, uppgifter och aktiviteter som lockar fram belägg för lärande, användes t.ex. Kahoot för att repetera begrepp. Eftersom läraren lätt kunde avläsa vad olika elever behövde repetera ledde detta till att eleverna hade flera antal rätt andra gången de genomförde samma frågor. Läraren gjorde en avstämning med digitalt verktyg som lockade fram belägg för lärande och samtidigt som det skapade elevaktivitet.

För att skapa diskussion användes två digitala verktyg. Först fick eleverna svara enskilt på en fråga (med hjälp av Kahoot). Detta gav eleverna tid att tänka kring hur de ville svara. Utifrån slumphjulet (Random Picker) valdes sedan någon elev ut, som fick svara muntligt på frågan. Att se till att alla elever först svarade på den ställda frågan passade gruppen väl. Då de slumpvis sedan valdes ut för att muntligt svara på frågan skapades den elevaktivitet som tidigare saknats i gruppen. Läraren kunde se en tydlig skillnad gällande elevaktiviteten och det skapades en lektion som blev intressant och lärorik och som förhoppningsvis i förlängningen, kan öka studieresultatet hos flera av eleverna.

Skärmavbild 2016-05-24 kl. 11.23.23

Eleverna fick även arbeta med kamratrespons, för att stärka lärandet och skapa elevaktivitet. Eleverna fick en kortare skrivuppgift och därefter delades de in i grupper om tre för att kunna ge feedback till varandra. (Som digitalt verktyg användes Googledokument som delades.) Eleverna började med att lyssna på varandras texter (med hjälp av Oribi). För att stötta eleverna i hur de skulle ge respons till varandra fick de tillgång till en mall med frågor och läraren gav exempel på hur mallen skulle användas för att ge effektiv kamratrespons. Då kamratrespons används framhåller Wiliam vikten av att förklara syftet och elevernas ansvar. Läraren var därför tydlig med att berätta om och diskutera kring, hur man som elev kan utvecklas i sitt skrivande genom att ge feedback till någon annan.

Lärarens självskattning (som gjordes både i början och i slutet av projektet) visar att hon oftare låter alla elever svara samtidigt nu än tidigare. Den visar också att hon utvärderar sin undervisning i högre grad än tidigare och att hon har hittat ett sätt att använda kamratrespons på ett effektivt sätt. Det är även så att hon tagit de erfarenheter hon fått när vi tillsammans arbetat vidare in i andra undervisningsgrupper och att tekniken “bäddats in” i hennes praktik.

Trots att arbetssättet varit tidskrävande är både läraren och jag, IKT-pedagogen, nöjda med vårt samarbete. Att vi har träffats regelbundet är något som vi båda anser varit avgörande för att få till ett gott samarbete. Vi har fått med oss värdefulla erfarenheter som vi kan ta med oss i våra fortsatta yrkesroller.

Skärmavbild 2016-03-11 kl. 09.46.35Här kan du läsa mer om våra tankar och vad vi gjort.

 

SETT2016 – Lärmiljöer

SETT2016 hade tre temaområden – Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, Lärmiljöer och Inkludering. Inom alla tema fanns det flera olika talare, men det var ett pass om lärmiljöer som gav mig mest att ta med och mest att tänka på. Passets namn ”Klassrummet var gammalt och ruttet, så jag gjorde om det!” gjorde mig väldigt nyfiken på innehållet. Vi fick höra om några olika projekt där klassrum möblerades på annat sätt, utan traditionella bänkar eller kateder. Olika fördelar och möjligheter togs upp. Olika möbler och olika sätt att tänka på sitt klassrum.

Skärmavbild 2016-05-09 kl. 14.23.38Men den tanke jag tog med mig var “är vi redo som lärare och elever att hantera en annorlunda klassrumsmiljö”?. En av lärarna berättade om hur hon tappade sin läraridentitet i och med att klassrummet ändrade utseende. Möjligheter för eleverna att sitta på olika platser, där läraren inte finns centralt i rummet, ställer andra krav på relationsskapande med eleverna. Hur kan jag få elevernas uppmärksamhet när de sitter i en sackosäck med ryggen mot mig? Att möblera om i ett klassrum ger inte bara möjligheter för annorlunda undervisning, det ställer även krav på både läraren och eleverna att hantera den nya miljön. Jag som lärare måste ha en pedagogisk tanke om hur jag vill jobba i mitt klassrum innan jag börjar tänka på att möblera om.

Grundligt förarbete är viktig vid alla förändringar, även när vi tänker att möblera om i skolan. Hur vill jag jobba? Hur vill mina elever jobba – vi får inte glömma bort att ha med eleverna innan vi börjar ändra lärmiljö, men det är vår pedagogiska tanke som ska styra. Det är väldigt jobbigt för en lärare att jobba i ett klassrum där lärmiljön inte stämmer överens med pedagogiken. Lärmiljöerna måste förändras för att vara bättre anpassade till dagens undervisning med digitala verktyg och formativt arbetssätt, men innan den förändringen kan ske måste vi noga planera och alltid utgå från pedagogiken.