Författararkiv: Jörgen Florheden

Andrapris i Guldäpplet 2017 till Hans Gustavsson

På Skolforum 30 oktober delades priset Guldäpplet ut av Anna Ekström, Gymnasie- och kunskapslyftsminister. Nedan kan du se DIU:s motivering till Hans pris. HÄR kan du se filmen som beskriver Hans arbete.

Andrapristagare Guldäpplet 2017: Hans Gustavsson, bagerilärare på Restaurang- och livsmedelsprogrammet, Jenny Nyströms skola i Kalmar, för att ambitiöst och professionellt ta sig an möjligheterna som skapas genom användning av digitala resurser i undervisningen. Hans har med nyfikenhet undersökt och utprövat olika former att på ett för eleverna givande sätt föra in digitala verktyg i undervisningen, inte minst med målet att öka elevernas motivation och att inkludera alla.

Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet

Ett efterlängtat beslut är fattat av regeringen, beslutet om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Det har tagit tid att nå fram till ett fastställande, och i vissa delar och inom vissa verksamheter kan det hävdas att strategin redan är mer verkstad än strategi. Trots det finns det ett antal viktiga aspekter som strategin fokuserar på som kommer att ha betydelse både för elevers digitala kompetens och likvärdigheten inom svenskt skolväsende som är två områden som tydligt lyfts fram.

I inledningen slår strategin fast två grundfundament, digital kompetens handlar i grunden om en demokratifråga, målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Höga ambitioner och ett viktigt ställningstagande. Digitaliseringen är en förändring som påverkar vårt samhälle på ett så djupt sätt att den digitala kompetensen kommer att vara avgörande i vilken grad jag som medborgare kan vara med och påverka och forma mitt eget liv. Lite svårt kan det vara när man sätter upp mål som ”bäst i världen”. Svårt att mäta och alltid beroende av en kontext för varje land, men som sagt en hög ambition är bra.

”Det det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever och för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten.” En målsättning som fångar in digital kompetens, kunskapsutveckling och likvärdighet i ett digitalt sammanhang. Utifrån denna målsättning finns det tre stycken fokusområden i strategin:

  • Digital kompetens för alla i skolväsendet
  • Likvärdig tillgång och användning
  • Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter

Varje fokusområde innefattar ett mål och några delmål, som ska vara uppnådda 2022. Det första delmålet i fokusområdet digital kompetens talar om att elever ska ges möjlighet att utveckla en adekvat digital kompetens. Att klart definiera digital kompetens är svårt i denna typ av strategi eftersom det är högst troligt att begreppet kommer att förändras av ganska kort tid. För att få en mer konkret bild av vad digital kompetens är behöver vi därför vända in i de nyligen reviderade styrdokumenten för skolan.

Digital kompetens
Förskolechefer, rektorer och huvudmän framhålls som nyckelgrupper när det gäller det strategiska arbetet för att digitaliseringens möjligheter på bästa sätt ska tillvaratas för ökad måluppfyllelse. Detta kräver att de styrande i skolan själva innehar en god digital kompetens och en förståelse för hur digitaliseringen påverkar undervisningen. En viktig framgångsfaktor är lärares digitala kompetens och förmåga att kunna integrera digitala verktyg i undervisningen på ett förstärkande sätt och utifrån elevers olika behov. Det är bra att det i strategin även tas upp att införande av digital teknik där lärare saknar den erforderliga kompetensen kan innebära att resultatet för elevernas del kan blir negativt. Skolbibliotekarierna framhålls som ytterligare en viktig grupp inom skolan vad gäller att utveckla elevers digitala kompetens. Här finns det en stor möjlighet för skolor som lyckas med att etablera god samverkan mellan ledning, lärare, skolbibliotekarier, IKT-pedagoger och andra relevanta roller att skapa ett team som på bredden kan jobba med utvecklandet av elevernas digitala kompetens.

Likvärdighet
En viktig aspekt av likvärdigheten är tillgången till digitala verktyg. I det tidigare förslaget till nationell strategi för digitalisering av skolväsendet var det tydliga skrivningar om 1:1 (ett digitalt verktyg per elev), men denna tydlighet finns inte i det beslut som nu är fattat. Det skrivs istället som ett delmål att: ”Barn, elever och personal som arbetar med barn och elever ska ha tillgång till digitala verktyg utifrån sina behov och förutsättningar.” När jag läser vidare i texten om tillgång till digitala verktyg och speglar skrivningar om förskola och vuxenutbildning samt tar in det som skrivs om att lärande i mångt och mycket sker utanför skolans lokaler kan det bara bli en tolkning. Inom grundskola och gymnasieutbildning är 1:1 en förutsättning för att kunna uppfylla strategins mål. Detta innebär att en del huvudmän i Sverige redan är där medan det kommer att bli en tuff fråga för de som nu behöver röra sig i ganska hög fart mot att skapa god digitala förutsättningar för personal och elever. Detta gäller inte bara tillgången till digitala verktyg utan det gäller infrastrukturen och möjligheten till support som även detta berörs i strategin. Ett område som tas upp där det finns stor utvecklingspotential är att undervisning och administration ska blir effektivare med hjälp av de digitala möjligheter som finns.  Det är inte alltid som användarvänlighet är det begrepp som vi tänker på när vi analyserar våra digitala system inom skolan. Här finns en del att göra för leverantörer av olika slag i samverkan med skolan.

Forskning
Det är riktigt bra att strategin har forskning som ett av tre fokusområden. Vi som på olika sätt arbetar med digitaliseringen av undervisningen har idag inte mycket relevant forskning att förankra vårt arbete i. Så ansatsen att genom forskning kring digitaliseringens påverkan av undervisningen skaffa mer kunskap är en viktigt del för att stödja det fortsatta utvecklingsarbetet.

Så nu när strategin är på plats är det upp till oss alla inom skolan att omsätta den till vår verklighet, med bärande begrepp som demokrati, digital kompetens och likvärdighet som ledstjärnor.

From Good to Great

Många är de gånger när jag om IKT-pedagog ställt frågan till en lärare: ”Vilket är ditt nästa steg i undervisningen?” Då har den frågan dels varit riktad till en enskild lärare och naturligtvis även kopplad till användningen av digitala verktyg i undervisningen. Vad händer om man istället ställer samma fråga till en hel organisation? Vilket är Kalmarsunds gymnasieförbunds nästa steg när det gäller pedagogisk digital utveckling? Ett svar på denna fråga kan vara det som nyss kickats igång med våra SYL (särskilt yrkesskickliga lärare) och som har fått benämningen From Good to Great.

I samverkan med LIN Education har vi skapat ett samarbete med Kevin Burdon och Sarah-Louise Jones som är professorer vid University of Hull. De kommer att leda våra SYL genom From Good to Great under detta läsår.

Under ett par skype-möten har vi format syftet med denna insats och landat i följande beskrivning: Det här projektet syftar till att finna effektiva och tidsbesparande metoder för att utvärdera effekten av undervisningen på elevers lärande. Under arbetet vill vi också bilda kunskap kring vikten av bra feedback för lärare. Projektet har ett digitalt raster, där vi plockar in tekniken för att stödja processen.

Torsdagen 5 oktober var det dags för den första stora träffen i Kalmar mellan Kevin, Sarah och alla våra förväntansfulla SYL. Detta tillfälle kom mycket att handla om hur vi skapar bra frågor som är möjliga att undersöka i den egna undervisningen. En utmaning är att uppfylla kriterier som att de ska vara så specifika att det är möjligt att undersöka. Lärarna kommer nu att jobba vidare med sina frågeställningar och få feedback på dem från Kevin och Sarah. Nästa del i projektet är att titta närmare på vilka metodet man som lärare kan använda för att samla in data. Då möts vi i form av webinarier.

Vi känner att vi har fått en riktigt bra start på From Good to Great och ser fram emot den spännande fortsättningen, vilket vi kommer att återkomma till här på bloggen.

 

Stärkt digital kompetens i läroplan och ämnesplaner

I våras beslutade regeringen om revidering av läroplaner för svensk skola. Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens.

I regeringens pressmeddelande från 9 mars sammanfattas förändringarna enligt nedan:
– att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik
– att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga
– att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med         användning av digital teknik
– att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg
– att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster
– att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle

Får att underlätta att hitta har vi skapat en mapp som innehåller de reviderade dokumenten, läroplan, ämnesplaner, examensmål. Du hittar materialet HÄR.

Det är frivilligt för huvudman att driva utbildning enligt revideringarna under innevarande läsår. Nästa läsår är det obligatoriskt.

Grattis Hans! Finalist Guldäpplet

(Presssmeddelande Kalmarsunds gymnasieförbund)
Gymnasieförbundets Hans Gustavsson, gymnasielärare i karaktärsämne Bageri på Jenny Nyströmsskolan är en av tre finalister i årets lärarpris Guldäpplet. Finalisterna till Guldäpplet presenterades idag på Bokmässan i Göteborg.

Hans Gustavsson är nominerad till Guldäpplet 2017 bland annat för det sätt han tagit sig an möjligheterna som skapas genom användande av digitala resurser i undervisningen och på ett för eleverna givande sätt fört in digitala verktyg i undervisningen.

  • Det är jätterolig att jag blev nominerad och jag är verkligen jätteglad! Hela mitt ämneslag har får ett erkännande – att det vi gör, är bra, säger Hans Gustavsson, guldäpplefinalist.

Hans använder digitala verktyg för att motivera och engagera eleverna. Det kan vara allt från intresseväckande presentationer eller digitala diskussionsforum, eller elevernas egna webbsidor för att presentera sina skolarbeten och till instruktionsfilmer för olika bak- och tillredningsmoment i bageriet. Allt har mottagits mycket bra av eleverna som upplever de digitala verktygen som ett stort hjälpmedel i sitt skolarbete.

  • Kalmarsunds gymnasieförbund har under ett antal år bedrivit en mycket målmedveten satsning på lärares och elevers digitala kompetens. En satsning som på olika sätt visar sig lyckosam. Hans är en lärare som på ett föredömligt sätt har använt de digitala möjligheterna för att ytterligare höja kvaliteten på undervisningen. Han har lyckats infoga digitala verktyg både för att höja elevernas motivation och som ett sätt att tydliggöra elevernas lärande. Digitaliseringen har varit en viktig komponent båda för att öka elevernas trivsel och resultat, säger Jörgen Florheden, IKT-pedagog på Kalmarsunds gymnasieförbund.

Den slutliga vinnaren av Guldäpplet 2017 presenteras måndagen den 30 oktober kl. 11.00 på Skolforum, Stockholmsmässan i Älvsjö.

Guldäpplet delas ut av Stiftelsen Yngve Lindbergs Minne vars partners är: Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens medieråd, Tieto Sweden Healthcare and Welfare AB, Netsmart AB, Gleerups Utbildning AB, Studentlitteratur AB samt Stiftelsen DIU, grundare och koordinator. I juryn finns företrädare för samtliga partners, de lärare som vann Guldäpplet de två senaste åren samt professor Åke Grönlund, Örebro universitet.

Systemteori i praktiken

Att läsa en bok om systemteori är kanske inte den första tanken som slår en i rollen som IKT-pedagog. Trots det är det just det som jag har gjort. Faktum är att ju längre vi har jobbat som IKT-pedagoger inom Kalmarsunds gymnasieförbund ju tydligare har det blivit att tänka mer i termer av system och strategier. Det är därför ganska naturligt att det som en del i min individuella utvecklingsplan även nu ingår att läsa boken Systemteori i praktiken av Oscar Öquist. Om jag relaterar det jag läst till rollen som IKT-pedagog finns det några saker som jag vill stanna upp kring.

 

Ett grundläggande begrepp inom systemteorin är nivåer. Det är viktigt att nivåer inte blandas ihop och att beslut fattas på rätt nivå. I vårt arbete med digital kompetens inom gymnasieförbundet blir detta bland annat viktigt i den så kallade styrkedjan. Ju högre upp i en hierarki ett beslut fattas ju större räckvidd får då den kalibrering som beslutet ger. Här går tanken till hur viktigt det är att de högre nivåerna tydligt pekar ut en färdriktning. Vi som IKT-pedagoger rör också faktiskt i systemets alla nivåer och då är det viktigt att det är tydligt vilket mandat som ligger på vilken nivå. Vilka frågor är exempelvis aktuella på förbundsnivå respektive vilka frågor aktualiseras i vårt möte med skolledningar på respektive skolor? Detta var bland annat något vi talade om på Framtidens lärande under rubriken Vaddå IKT-pedagog?

Intressant är att inom systemteorin blir nivåtänkande även viktigt när det gäller lärande. Detta illustrerar Öquist genom ”Batesons stege”. Den första och enklaste nivån som kallas noll-lärande handlar om att bara foga in ny fakta i redan befintliga fack. Nästa nivå kallar Bateson ”Lärande 1” och här lär vi i en given kontext, vi blir bättre på det vi gör. I nästa nivå ”Lärande 2” skiftas fokus till ny kontext här handlar det om att lära sig lära eller med ett annat ord metalärande. Den sista nivån, som mycket sällan nås, är när vi får sådan ”flow” att vi helt förlorar oss i uppgiften. Detta sätt att se på lärande i olika nivåer gör att vi hela tiden i undervisningen bör reflektera över vilken nivå av lärande som vi vill att eleverna ska nå i ett specifikt sammanhang. Vidare är det intressant att reflektera över hur digitala verktyg kan fungera för att exempelvis göra en förflyttning från ”Lärande 1” till ”Lärande 2” i Batesons stege.

Inom systemteorin talas det även om öppna respektive slutna system. Om ett system av någon anledning sluter sig inom sig själv och har väldigt liten kontakt med omvärlden uppstår snart ett mycket negativ effekt och den kallar Öquist för förlust av korrigerande feedback. Om man inte söker information och feedback utanför det egna systemet utan helt förlitar sig på information och feedback inifrån det egna systemet är det lätt att vi får en falsk bild av verkligheten. För mig för detta tankarna till vikten av en kontinuerlig omvärldsbevakning och hur viktigt det är med de processledningar som vi har på olika nivåer inom förbundet. Det gäller att vi hela tiden har en aktuell bild av utveckling vad gäller digitalisering och forskning bland annat. Samtidigt är den utifrån kommande processledningen ett bra sätt att  utmana våra föreställningar som är av vikt för fortsatt utveckling. Det är lätta att bli ”fat and happy” om det inte finns en öppenhet i systemet, och det är en fara för det framtida utvecklingsarbetet.

Begreppen script och case tycker jag också är av intresse att titta lite närmare på. Kopplat till systemets olika nivåer finns även kommunikationen och hur den ska ske mellan de olika nivåerna. Öquist framhåller att kommunikationen i ett systemiskt perspektiv alltid ska ske på script-nivå och inte utgå från case. Det är lätt att vi hamnar i felbeslut inom en organisation om vi fattar beslut utifrån case, enskilda fall, istället för script som utgår från mer övergripande trender. Ett exempel kan vara hur vi jobbar med lärares digitala kompetens där målet är att nå en viss lägsta nivå. Ser vi då varje lärare som ett case, det vill säga att vi riktar insatser individuellt eller ser vi till att tänka mer i form av script och skapar strukturer för kollegialt lärande där lärares digitala kompetens är ett fokus? Det finns flera tillfällen i varje organisation där vi måste tänkte till och inte reagera på enskilda fall eller händelser utan ”se den större bilden”.

Det finns alltså mycket i Öquist bok som har relevans även för en IKT-pedagog. Avslutningsvis vill jag fånga ett uttryck som tillskrivs journalisten Guy Tales, ”the fine art of hanging around”. Att helt enkelt röra sig där andra människor rör sig. Ett sätt att få en bra inblick i vad som verkligen är synligt i verksamheten samt en möjlighet att sända ut signaler om vad som är prioriterat. Det tar vi med oss in i det nya läsåret och försöker få till i ökad omfattning.

Framtidens lärande

För andra året var Kalmarsunds gymasieförbund med på Framtidens lärande. Denna gång inte för att hämta kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan utan för att vara en av huvudmännen som delade med sig av goda exempel när det gäller skolans digitalisering. Framtidens lärande organiseras av stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen). Konferensen är uppbyggd på att kommuner som befinner sig i framkant när det gäller digitalt lärande delar med sig av sina erfarenheter. Fokus för årets Framtidens lärande var den likvärdiga skolan. Det var flera av talarna på scen som anknöt till detta. Först ut var professor Sir George Berwick som berättade om hur en medveten satsning kring delande och kollegialt lärande hade bidragit till att utveckla mängder av skolor i London i en positiv riktning. Intressant att se var vilken mätbar effekt denna satsning fått under åren. Därefter avlöste fackliga organisationer och politiker varandra på scen och alla pratade om den stora utmaningen att skapa en likvärdig skola så att vi inte bygger in digitala klyftor i vårt samhälle. Närings- och innovationsminister kopplade även digitaliseringen till vår förmåga att fortsatt kunna vara ett innovativt land och därmed bygga vårt välstånd.

På stora scen fick även våra Digitala Coacher ett pass där de pratade om Digitala Coacher 3.0. Vi kan konstatera att de fick ett väldigt positivt genomslag bland åhörarna och många vara nyfikna på hur vi kan använda elever som resurser i att utveckla lärares lärande.

Framtidens lärande består förutom det program som finns med föreläsare av seminarium och  inspirationsmöten. Nedan kan du se vilka inspirationsmöten som medverkande från Kalmarsunds gymnasieförbund höll i.

Matematik/andra kurser på elevernas villkor
Eleverna behöver hjälp med matematiken utanför lektionerna. Hur kan vi lärare hjälpa eleverna med detta? Daniel Nilsson har hittat en väg via sin hemsida och Facebook för att hjälpa eleverna med matte och hjälpa eleverna att hitta en studieteknik. Daniel ger inspirerande tips på hur lärare kan befinna sig där eleverna befinner sig i sociala medier!
Daniel Nilsson, speciallärare med inriktning matematik på Stagneliusskolan

Det omvända klassrummet vändes till något bättre
Hur får man elever att titta på undervisningsfilmer, utan att göra det till ett obligatoriskt moment? Filmer, liknande de som används vid det “omvända klassrummet”, utnyttjas parallellt med traditionell undervisning. Eleverna kan använda filmerna som kompletterande studiemateriel, både vid frånvaro och inför prov.
Jimmy Gustafsson, Lärare. Matematik, fysik, kemi, Lars Kaggskolan 

Vaddå IKT-pedagog?
Framgångsfaktorer för ett lyckat arbete som IKT-pedagog – Kalmarsunds gymnasieförbunds IKT-pedagoger berättar om strategier och praktiskt genomförande kopplat till digitalisering av undervisningen.
Dominika Svensson och Jörgen Florheden, IKT-pedagoger, Kalmarsunds gymnasieförbund

Digitala Coacher – elevinflytande
Kalmarsunds gymnasieförbunds Digitala Coacher berättar om hur de som elever är delaktiga i det digitala utvecklingsarbetet.
Molly Fagergren & Oliver Bergendorff, Digitala Coacher samt IKT-pedagog Jörgen Florheden

Digital verktyg kan gynna alla elever på SFI
Digitala verktyg kan och ska gynna alla elever på SFI oavsett studiebakgrund och förkunskaper. SFI i Kalmar har genom kollegialt lärande, stöd av IKT-pedagoger och en delningskultur utvecklat metoder för att nå alla våra elever. Anna-Karin Almswik delar med sig av de idéer och metoder SfI i Kalmar har arbetat fram och fortfarande utvecklar.
Anna-Karin Almswik, lärare SFI, Axel Weüdelskolan

Ledarskap i en digitaliserad skola – utmaningar och möjligheter
Rektors uppgift är att leda skolan i en riktning som i sig baserar sig på tanke och vision som ska syfta till högre måluppfyllelse för elever. Att datorer och IT naturligt ska integreras i skolans verksamhet är något som vi ska enligt nationella styrdokument, så här har vi organiserat det på Stagneliusskolan i Kalmar.
Stefan Regebro, rektor, Stagneliusskolan

Lärarutveckling på ett analyserande och reflekterande sätt i praktiken
Att analysera och reflektera över sin egen lärarroll och utifrån detta förändra sina undervisningsstrategier är viktig för samspelet mellan mig och mina elever i klassrummet. Hur når jag mina elever på bästa sätt? Och hur ökar detta måluppfyllelsen?
Agneta ger inspirerande tips hur man kan prova sig fram för att lyckas med detta i praktiken.
Agneta Everbrand, Lärare Hotell- och turismämnen, Jenny Nyströmsskolan

Studiehandledning online i regional samverkan
Studiehandledning på modersmålet har alltid varit en akilleshäl för skolorna. Det är svårt att hitta studiehandledare på alla språk och med studiehandledning online är alla bekymmer lösta. Via Adobe Connect loggar eleverna i Kalmar in sig mot Ronneby där studiehandledarna sitter online och sköter sina uppdrag.
Ann-Katrin Wijk, specialpedagog, Stagneliusskolan

Undervisning med digital förstärkning – avslutning

10 maj var dagen för den tredje och avslutande delen av den förbundsgemensamma kompetensutvecklingen med rubriken Undervisning med digital förstärkning. Dagen startade i Jenny Nyströmsskolans aula där vi tittade tillbaka på de två tidigare tillfällena. Om dem kan du läsa HÄR och HÄR. Vid den gemensamma uppstarten presenterades även dagens inriktning. Med utgångspunkten i Helen Timperlys tankar om att det är elevernas behov som ska styra lärares lärande fokuserades på elevbehoven. Inspiratörerna som startade upp denna kompetensutveckling 29 september hade till uppgift att beskriva vilket elevbehov deras område mötte. 10 maj tittade vi tillbaka på detta och gruppernas uppgift var att utifrån frågeställningar fördjupa sina reflektioner kring elevbehoven inom respektive valt område.

Följande frågeställningar låg till grund för gruppernas reflektioner:

  • Vilka andra elevbehov, utöver de som inspiratör skrivit ner, ser ni som viktiga inom ert temaområde?
  • Utifrån de elevbehov som ni har identifierat, vilka kunskaper behöver ni som lärare vidareutveckla?
  • Vilka metoder kan användas för att identifiera elevbehov i en speciell grupp?
  • Finns det några goda exempel som ni kan visa på, som möter det beskrivna elevbehovet?

Varje grupp sammanställde sina diskussioner i en Padlet. Dessa finns samlade HÄR. Klicka på bilden för gruppen så kommer du till Padleten.

Den utvärdering som genomfördes visar på att lärare kan uttrycka en förändrad praktik som sätter sitt fokus på elevernas lärande, vilket har varit syftet kompetensutvecklingen Undervisning med digital förstärkning.

“Jag kommer att jobba ännu mer med att modellera i klassrummet. Utforska nya examinationsmetoder och förbättra min kommunikation kring vad eleverna skall lära sig och hur jag berömmer deras kunskaper och färdigheter. Helt lämna inlämningsuppgifter som examinationsform utan mycket mer fokus på process och lärande. Bort från produktfokus.”

“Jag kommer att jobba vidare med feedback på flera sätt. Men jag kommer att korta ner den summativa bedömningen och inrikta mig mera på formativ bedömning. Jag upplever att elevernas respons kring formativ bedömning har varit mycket god och stärker mig i sättet att jobba, även om det tar massor med tid. Målet blir ändå någonstans att eleverna ska bli bärare av sin egen kunskapsutveckling och att då själva kunna använda sig av feedback utifrån sina egna mål”

Om du vill läsa en mer fördjupad sammanställning av utvärderingen kan du göra det HÄR.

Digitala verktyg stärker undervisningen

På några av våra skolor har vi efterlyst goda exempel från våra lärare. Exemplen ska visa på hur lärare upplever att de digitala verktygen kan fungera som förstärkande för undervisningen och elevernas lärande. Det intressanta är att studera den bild som framträder när lärare med olika undervisningsuppdrag och olika undervisningsgrupper delar med sig på det här sättet. Här tänker jag presentera några generella iakttagelser som går att göra utifrån lärarnas exempel.

Tydlighet – struktur – tillgänglighet
Digitala verktyg skarpar möjligheter att bygga upp tydliga strukturer och att i viss mån frigöra undervisning från tid och rum genom att undervisningen i olika former finns tillgänglig för eleverna. Flera lärare tar fram Google Classroom som ett sätt att för eleverna skapa en tydlighet och ett överskådligt pedagogiskt arbetsflöde. Tillgängligheten visar sig även genom att lärare spelar in olika typer av genomgång/instruktioner och gör dessa åtkomliga på digitala ytor, exempelvis genom Google Site. Lärare framhåller även att tydlighet och tillgänglighet är kopplad till en punkt som kommer nedan, elevernas motivation. När målen är tydliga för eleverna ökar även deras motivation.

Feedback
Flera lärare tar feedback som gott exempel på hur digitala verktyg fungerar förstärkande i undervisningen. Att kunna ge direkta kommentarer i ett Google-dokument är idag självklart för oss alla, men det har haft en stor betydelse för arbetet med feedback till eleverna. Det pekas även på andra system för feedback, ett sådant är kunskapsmatrisen.se inom matematiken. När det gäller feedback är det en del lärare som även lyfter fram möjligheten att i digitala miljöer arbeta med kamratrespons. Bland annat görs detta genom att använda bloggar.

Synliggörande av elevernas lärande
Genom möjligheten att exempelvis spela in elevers redovisningar får både lärare och elever tillgång till film som tydligt visar på elevernas lärande. Att eleverna skapar egna hemsidor gör att de kan följa sin egen progression i sitt lärande över tid. Lärande kan med hjälp av digitala verktyg dokumenteras på olika sätt, text, bild, ljud och film. Lärare som anger detta som goda exempel upplever tekniken som tillgänglig och lätt att använda.

Kreativitet
Kreativitet är ett svårfångat begrepp, men om vi definierar det som nytänkande och att hitta nya sätt att producera exempelvis kunskap finns det inslag att hitta inom detta område när lärare lyfter fram goda exempel. Några exempel visar på att det med hjälp av digitala verktyg går att hitta vägar för elevernas lärande som tidigare inte varit möjliga.

Motivation – variation
Genom möjligheten att variera undervisningen med hjälp av digitala verktyg ger lärare uttryck för att elevernas motivation ökar. Det finns inte sällan en ”tröskel” att komma över när det gäller att eleverna kan se de nya möjligheterna, men när det väl gör det kan lärare tydligt se att motivationen i lärandet ökar. Det finns även lärare som lagt upp ”digitala paket” som jobbar med elevernas motivation och mindset där de digitala verktygen spelar en avgörande roll.

På ett förhållandevis enkelt sätt har vi skapat en sorts nulägesbeskrivning när det gäller hur våra lärare ser på digitala verktygs förstärkande roll i undervisningen. Genom att lärare har delat med sig av konkreta exempel och motiveringar var de valt just dessa exempel framträder även kopplingen till lärarens pedagogiska och didaktiska tankar. Att med jämna mellan få en belysning av hur digitala verktyg används i undervisningen är en viktigt del i vårt arbete och detta var ett sätt  som gav oss en del tankar och funderingar att ta med i vidare arbete.

Digitala Coacher möter Digitala Coacher

Skärmavbild 2017-04-24 kl. 15.10.05I april 2016 hade våra Digitala Coacher en Hangout med intresserade Digitala Coacher i Karlskrona. Nu, nästan på dagen ett år efter denna digitala uppstart, var det dags att träffas på plats i Karlskrona.

Krösatåget rullade in på centralen i Karlskrona och på plats fanns en delegation av DC från Karlskronas gymnasieskolor. En kort promenad tog oss till af Chapmangymnasiet där vi installerade oss i en härligt rymlig sal. Första programpunkten var att Digitala Coacher delade med sig av olika erfarenheter. Sofia från Karlskrona berättade för oss hur hon tillsammans med klasskamrater jobbat med att göra podcast i undervisningen genom att använda Creaza. Filip och Wasin visade hur de har jobbat med speldesign och vi hade en intressant diskussion om programmering i skolan. Molly och Oliver berättade om DC 3.0 som går att läsa mer om här på bloggen. Alla eleverna som var närvarande kunde definitivt tänka sig att pröva denna variant att bidra med feedback till lärare för utveckling av undervisningen. Moa (Kalmar) berättade om sina erfarenheter av att ha varit med att dela ut datorer till årskurs ett och att hålla i en uppstartsutbildning. Något som DC i Karlskrona siktar på att göra till hösten.

Dagens stora uppgift för DC var att i blandade grupper skapa filmer som skulle innehålla tips till lärare hur de kan använda digitala verktyg i undervisningen. Med liv och lust kastade sig ungdomarna över denna uppgift och efter lunch kunde vi njuta av en filmfestival i miniatyr där de presenterade sina resultat.

DSC_0796

Det fanns i elevernas filmer mängder av frågor att fånga upp som vi säkert hade kunnat ägna ytterligare en dag åt att diskutera. Vi pratade om att som lärare våga pröva, att kunna frigöra undervisning från tid och rum, och kunna erbjuda olika sätt för inlärning och redovisning, att kunna använda digitala verktyg kompensatoriskt och som sagt vi hade kunnat fortsätta länga med detta. Nedan kan du se ett smakprov på en film med tips från Digital Coacher.

Avslutningsvis svarade vi samstämmigt ja på sista frågan i utvärderingen ”Ska vi göra om det här igen?”. Så väl mött i Kalmar under nästa termin, något som vi redan ser fram emot.

 

 

 

 

 

Digitala Coacher 3.0 – så kan det också gå

Vi har tidigare här på bloggen skrivet om Digitala Coacher 3.0. En koncept där lärare har möjlighet att få besök på lektion från elev som inte är elev som läraren undervisar. Syftet är att kunna få ytterligare ett tillfälle att inhämta feedback för lärare och därmed ytterligare utveckla sin undervisning.

Vi har provat Digitala Coacher vid ett par tillfällen och ibland så går det inte som man tänkt sig. När lärare Marie och Digital Coach Molly träffades så blir det inte feedbacken som blev det centrala. Istället kan vi se att det här är på gång att växa fram ett tvåläraresystem i miniatyr. En samverkan mellan en lärare och en som bär tankar om att bli lärare. Ja så kan det också gå.

Lyssna på Marie och Molly här nedan

 

Undervisning med digital förstärkning – uppföljning

15 mars var en halvdag avsatt inom förbundet för att följa upp kompetensutvecklingen Undervisning med digital förstärkning som vi tidigare skrivit om här på bloggen. Vid detta andra tillfälle satte vi fokus på att jobba med kollegial feedback.

Inledningsvis fick alla lärare en stund för egen reflektion och formulera sina tankar kring det område i sin undervisning som de valt att speciellt utveckla. Därefter skedde redovisningar i mindre grupper och det gavs tillfälle till att ge och få feedback på sina tankar. Gruppen presenterade sedan sina upplevelser att jobba med kollegialt lärande i form av kortare filmer. Som avslutning formulerade varje lärare sitt nästa steg. Om du vill ha mer utförlig information av upplägget hittar du det här.

UMDF 15:3 1

Rektorerna inom förbundet arbetade vidare med Formativt ledarskap under ledning av Anders Holmgren. Även här var feedbacken en viktigt del när rektorer redovisade sina verksamhetsbesök som gjorts hos varandra. De har besökt lektioner, samtalat med elever och deltagit på andra skolledningars möten.

10 maj är sista tillfället både för lärares och rektorers kompetensutveckling om Undervisning med digital förstärkning och Formativt ledarskap.

Nationell IT-strategi

Vi väntar och vi väntar. Första beskedet var att beslut om den nationella IT-strategin skulle tas hösten 2016 och ni befinner vi oss i vårens begynnelse 2017. Vi får hoppas att utbildningsministern och hans kompisar snart kommer till skott med att fatta beslut. Igår (1 mars) höll Skolverket ett webbinarium där arbetet med och tankarna bakom den nationella IT-strategin presenterades.

I förslaget till den nationella IT-strategi som Skolverket har tagit fram kan vi läsa:

”Skolverket gör bedömningen att den samlade effekten av förslagen kommer att
innebära att förskole- och skolenheter, med förskoleklasser och fritidshem, kommer att vara väl rustade att fortsatt utveckla användandet av digitaliseringens alla
möjligheter för att uppnå en tidsenlig undervisning med goda resultat. Samtidigt
innebär förslagen en avsevärt höjd ambitionsnivå framförallt när det gäller att skapa
likvärdiga förutsättningar för alla barn och elever oavsett var i landet de bor.” (s. 54)

Vidare skriver Skolverket att man bedömer att det är speciella grupper som kommer att gynnas av de förslag som läggs fram, elever med annat modersmål än svenska, elever som behöver särskilt stöd och att skillnad som bygger på socioekonomisk bakgrund och kön utjämnas.

DSC_9764

Foto: Hans Olofsson

Vad är det då som kommer att krävas av verksamheter för att Skolverkets förslag ska få genomslag?
Jag kan se tre områden som är viktiga att reflektera kring, infrastruktur, det strategiska ledarskapet och kompetensutveckling.

Infrastruktur
Den digitala infrastrukturen ser idag mycket olika ut i Sveriges skolor. På många håll är den väl utbyggd genom att lärare har god tillgång till digitala verktyg och ett väl fungerande trådlöst nätverk. Tyvärr är det fortfarande alltför vanligt att undervisning bedrivs i undermåliga digitala miljöer. Den nationella IT-strategien sätter nu press på huvudmän att se till att infrastrukturen och tillgången till moderna digitala verktyg blir ett prioriterat område. De huvudmän som har släpat efter i denna satsning måste nu ta sitt ansvar och se till att skapa goda förutsättningar för digitalt arbete på sina skolor. Att komma igång sent med detta arbete kan ha både sina fördelar och nackdelar. Bland fördelarna finns att det är många huvudmän som kan dela med sig av erfarenheter både kring det som har fungerat och det som inte fungerat så väl. Här gör även Skolverket en lovvärd insats genom att tala om sitt ansvar att bygga upp nätverk mellan olika huvudmän för att sprida erfarenheter kring digitaliseringen av skolan. Bland nackdelarna kan finnas den ekonomiska delen. För de som kommit igång sent med digitalt utvecklingsarbete kan det med press från Skolverket kännas frestande att gå på ”billiga” lösningar. Kostnader för den digitala satsningen blir då låg till att börja med, men om det är låg kvalitet på den digital hårdvaran som väljs är risken stor att det blir en hög kostnad på sikt. Den allra högsta kostnaden kan vara att en sådan satsning helt tappar förtroende hos de som ska använda verktygen, lärare och elever. Alltså kommer det att krävas en hög beställa kompetens för att rätt kunna bedöma vilka utbyggnader av infrastruktur som behöver göras samt vilken hårdvara som passar den egna verksamheten bäst.

Strategiskt ledarskap
Att skolledningen har en enormt viktigt roll i skolans digitalisering kan inte nog framhållas. Skolledningar behöver en god förståelse för att kunna leda arbetet med digital utveckling. Till viss del måste denna förståelse även inbegripa de frågor som rör infrastruktur som ovan beskrivits. De flesta skolledare i våra skolor har någon form av pedagogisk bakgrund, oftast har de själva varit lärare. Det innebär att de har en pedagogisk plattform för sitt ledarskap i förhållande till lärare. Dock är det inte alls säkert att de har samma förståelse kring frågor som är kopplade till den digitala arenan. Viktigt är att rektorer i sitt strategiska arbete ser att digitaliseringen egentligen bara är en dimension av det ”vanliga” skolutvecklingsarbetet. Frågor som rör digitaliseringen ska inte vara något som är frikopplat från det övriga arbetet som görs för att stärka kvaliteten på undervisningen. Däremot är det viktigt att rektorer har en tydlig bild över hur undervisningen på den egna skolan ser ut ur ett digitaliseringsperspektiv, att man skaffar sig en bra bild över nuläget. Här kan verktyg som SKL:s LIKA vara ett bra sätt att skapa denna bild, eller tydliggöra för rektorer vad de behöver söka mer kunskap om. Skolledare behöver vidare kunna formulera en framtidsbild över hur man vill att den digitala kompetensen hos lärare och elever ska se ut. Utifrån nuläge och framtid skapas sedan en handlingsplan för det digitala utvecklingsarbetet som har tydlig koppling till de pedagogiska mål som är prioriterade i verksamheten.

Kompetensutveckling
På många håll, och inte minst i den nationella IT-strategin, talas om behovet av kompetensutveckling för lärare. Ur ett likvärdighetsperspektiv är det otroligt viktigt att lärare generellt har en god digital kompetens. Vilken lärare elever har ska inte vara avgörande för möjligheterna för eleverna att skaffa sig en egen hög digitala kompetens. Som det ser ut idag är det många lärare som har anammat ett digitalt arbetssätt i sin undervisning och undersöker de nya möjligheter som finns för att främja elevers lärande. Andra lärare ställer sig mer tveksamma eller bedömer att de inte har tillräcklig egen kompetens för att fullt ut utnyttja de digitala möjligheter som finns. ”Kompetensutvecklingsinsatser när dock inte alltid dem med störst behöv, och är ojämnt fördelad över landet” konstateras i den nationella IT-strategin (s. 26). Då kommer det bland annat för IKT-pedagoger och skolledning innebära att identifiera de behov som finns hos olika lärare och sedan skapa aktiviteter utifrån det. Varje skola behöver vidare se över hur stödstrukturer för lärare ska se ut, det kan vara vissa lärare som har specifika uppdrag kring IKT eller så finns IKT-pedagoger. Inom Kalmarsunds gymnasieförbund har vi goda erfarenheter av att IKT-pedagoger är en viktig stödjande struktur för digitaliseringen. I vårt arbete utgår vi från fyra nyckelbegrepp som är ledande för kompetensutvecklingsinsatser. Anpassat, det finns en stor spännvidd bland lärare när det gäller digital kompetens därför krävs en anpassning av insatser. Hållbart, det ska finnas en uthållighet i insatser som görs. Kollegialt, detta med övertygelsen att lärande bäst sker tillsammans med andra. Undervisningsnära, insatser ska ha direkt koppling till lärares undervisning och elevers lärande. Oavsett vilken modell en skola väljer när det gäller stödstrukturer för lärares digitala kompetens är det ett viktigt strategiskt beslut som huvudman måste ta.

Förslaget till nationell IT-strategi innehåller många relevanta delar som kommer att ha betydelse för digitaliseringen av svensk skola. Det finns även delar som är klart problematiska med det förslag som presenteras. Den första delen är att alla insatser som det talas om kring exempelvis kompetensutveckling av personal kommer att ligga på frivillig basis. Hur kommer detta att falla ut ur ett likvärdighetsperspektiv? Risken är att vi kommer att se en fortsatt utveckling där det uppstår stora skillnader mellan huvudmän, skolor och klasser när det gäller förutsättningar att bygga en adekvat digital kompetens hos eleverna. Den andra delen som jag ser är att det är mycket av ett ”grundläggande” arbete som presenteras. Det finns inga tydliga visioner kopplade till strategin som har bäring mot en vision för hur vi vill att digitaliseringen ska forma vårt samhälle framöver. Det är knappast någon slump att tio minuter innan Skolverkets webbinarium börjar publiceras i Dagens samhälle artikeln ”Sverige behöver en digital framtidsvision”. I artikeln efterfrågar skribenterna en vision från regering och riksdag som bland annat kan vara vägledande för beslut inom skolan.

Att komma till ett beslut om en nationell IT-strategi är ett första viktigt steg. Skolverket gör ett gott jobb i att ta fram material bland annat inom Lärportalen. Det behövs en tydligare vision kring digitaliseringen från nationellt håll. Jo så långt är det ju ganska klart, den stora utmaningen som vi står inför är att helt enkelt få verkstad av det som behöver göras för att skapa en skola som är relevant och tidsenligt där digitala verktyg har en viktig roll att spela.

Att leda lärares lärande – Dylan Wiliam

FullSizeRender (1)För den som läser Dylan Wilams bok Att leda lärares lärande finns en hög grad av igenkänning om man tidigare läst Wiliams böcker eller hört honom föreläsa. Han är mycket tydlig med att i sina argumentationer alltid börja med varför-frågan. Den första frågan som Wiliam behandlar är varför det är så viktigt att höja elevresultaten inom skolan. Här framhålls fyra väsentliga delar, eget inflytande över livet, kulturell överföring, förberedelse för medborgarskap och förberedelse för arbete. Speciellt viktigt blir den sistnämnda eftersom det är inom arbetsmarknaden som det nu sker stora och snabba förändringar. Ytterligare en anledning är att goda resultat för elever i skolan är kopplat både till ett lands ekonomiska utveckling och livskvaliteten för eleverna på sikt.

Nästa steg i Wiliams argumentation är att för att elevers resultat ska höjas behöver lärares kvalitet höjas. Inte för att de inte är bra nog utan för att de kan blir bättre. När Wiliam går vidare diskuterar han vikten av lärarkvalitet och vad det är och hur vi ska kunna öka lärarkvalitet. För det först konstaterar han att det är svårt att beskriva vad lärarkvalitet egentligen är. Vi vet att lärare gör skillnad, men det kan vara svårt att peka på vad det är som gör skillnaden mellan lärare. Wiliam pekar på att vi ganska grovt kan skilja på de minst effektiva lärarna och de mest effektiva lärarna. Att göra en bättre distinktion än så är svårt. Från det perspektivet säger han att det finns två vägar att gå, antingen byter man ut de minst effektiva lärarna på en skola eller så ser man till att höja kvaliteten på alla lärare på skolan. Han väljer den senare vägen.

Hur kan vi då höja kvaliteten på våra lärare? Wiliam tar i boken med oss på en rejäl forskningsgenomgång där han kommer fram till att det mest effektiva sättet att höja lärares kvalitet och därigenom förbättra elevers resultat är genom användning av formativ bedömning i klassrummet. Wiliam utvecklar sina tankar kring formativ bedömning utifrån den definition han och Black gjorde 2005.
”Bedömning i klassrummet är formativ i den mån som lärarna, eleverna, eller deras kamrater kan få fram, tolka och använda belägg för elevernas prestationer, för att fatta beslut om nästa steg i undervisningen som sannolikt kommer att vara bättre, eller mer välgrundade än de beslut de ksulle ha fattat om beläggen inte hade funnits” (s. 136)

Mot denna bakgrund fokuserar Wiliam på vilka lärandeaktiviteter som bör skapas för att det ska få störst effekt på lärares användande av formativ bedömning i klassrummet. Det väsentliga är att ställa sig frågan vad det är som lärare förväntas förbättra först och sedan titta på vilken form av kompetensutveckling vi vill skapa. Enligt Wiliam finns det fem principer som är viktiga i lärares lärande, val, flexibilitet, små steg, ansvarstagande och stöd. Vid arbetet med lärares lärande framhåller även Wiliam problematiken med att det innebär att förändra vanor som sitter ganska djupt. Eller för att citera ”När man har gjort något på ett visst sätt en halv miljon gånger är man ganska bra på det, och det är inte konstigt om det är svårt göra på ett annat sätt” (s. 227) Även här pekar Wiliam på forskning som kan stötta skolledare i det arbete som krävs för att kunna få till en förändring bland personal och där förändring blir det nya normaltillståndet.

Hur kan då skolledare på bästa sätt stödja lärares utveckling? Wiliams svar är att det bästa sättet är att skapa skolbaserade lärgemenskaper (TLC) som fokuserar på formativ bedömning i klassrummet. En viktig komponent som Wiliam lyfter fram är att möten i TLC-grupper måste vara extremt strukturerade så att de håller rätt fokus hela tiden. När det gäller metodiken i arbetet med lärgemenskaperna visar Wiliam att den goda effekt som ses hos elever även kan nås hos lärare vid användning av formativ bedömning. Alltså går det att modellera lärares lärande så att det får en tydlig koppling till det vi vill se hända i klassrummen i form av formativ bedömning.

team-114655

Bild: Pixabay geralt

Den stora styrkan som Dylan Wiliam, ur mitt perspektiv, besitter är att han inte stannar vid forskning och analys av de resultat som den ger. Han omsätter forskningen i praktiken och tar sig hela vägen ner till undervisningsnivå, eller som i det här fallet in i det kollegiala lärandet för lärare. Han har varit med om att starta enormt många lärargrupper på olika skolor. Det som är mest iögonfallande när man läser hans berättelse om dessa genomföranden är hur otroligt svårt det är att få det på plats med ett bra resultat. Det finns många hinder på vägen så som den upplevda bristen på tid, för många saker att fokusera på samtidigt, brist på engagemang o s v. För att kunna få ett lyckat resultat krävs, frånsett en stark övertygelse och ett starkt engagemang, en makalös förmåga till att hålla i och hålla ut. Jag tror att det hos de flesta idag som på något sätt är involverade i skolutveckling finns en fast övertygelse om vad som borde göras för att elevernas resultat ska blir så goda som möjligt. Samtidigt finns det så många fasta strukturer och andra viktiga saker som styr skolans utveckling. Vi måste våga prioritera hårt bland alla bra saker vi kan göra i skolan för att bra ska kunna bli bättre. Eller med Dylan Wiliams ord ”Enda sättet att förbättra skolorna är därför att få människor att sluta göra bra saker – för att ge dem tid att göra ännu bättre saker”. (s.262)