Författararkiv: Jörgen Florheden

From Good to Great – så blev det

Hösten 2017, närmare bestämt 6 oktober, kunde ni här på bloggen läsa om projektet From Good to Great som precis kickats igång för syl (särskilt yrkesskickliga lärare). Med spänning har vi kunnat följa lärares arbete med att sätta fokus på sin egen undervisning och att utvärdera effekten av förändringar som genomförs.

Nu finns det en sammanställning av From Good to Great. Den innehåller projektbeskrivning, lärares presentationer av sina undersökningar och utvärdering av hela projektet. Klicka på bilden nedan för att ta del av allt detta. 

Med DIU på pojkskola i England

av Daniel Nilsson

Mina upplevelser från årets besök på BETT skedde i samarbete med DIU (jag var en av tre finalister till Guldäpplet 2018 men fick ”bara” silveräpple men är väldigt hedrad för detta:-)). Förra året åkte jag med delegationen från Kalmarsunds gymnasieförbund och hade därför en förvarning på årets besök eftersom jag redan varit på BETT en gång. Själva BETT-mässan kände jag inte var något nytt för mig, det var fler aktörer på samma digitala produkt kändes det som i år.

Den stora behållningen var torsdagens besök ute på en privatskola (elitskolan) i Sutton. Vi åkte cirka 30 minuter med tåget till en förort till London för besöket. Skolan har ett antagningsprov för att ta in elever och föräldrar donerar pengar till skolan för att deras barn ska gå där (Rektorn berättade att han fick in cirka 330 000 pund varje år från donationer från föräldrar). Skolan har enbart killar dvs detta är en pojkskola men där skolan tar in maximalt 35 tjejer men först när tjejerna har fyllt 16 år. Det finns även en tjejskola i Sutton. Det är en hel del som skiljer sig från vår skola i Sverige. Eleverna hade skoluniform och lunchen hade eleverna med sig själva eller köpte på skolan. Något jag märkte överlag på hela min resa var att engelsmän är väldigt trevliga och väldigt hjälpsamma. Eleverna på skolan kunde till exempel se på mig om jag inte riktigt visste vart jag skulle och då komma fram och fråga om dom fick visa mig vägen:-)

Besöket började med att rektorn berättade en hel del om skolan och dess historia. Det var intressant att höra och framför allt hur de tänker med en skola som består av enbart pojkar. Detta skulle vara helt otänkbart i Sverige!

Därefter fick vi ut ett schema där det stod vilka lektioner vi skulle gå på utifrån de önskemål vi hade fått lämna till skolan. Jag och en person till hade önskemålet att besöka matematikundervisning för äldre elever. Jag besökte två lektioner i matematik med elever som var 16 år och 17 år. På båda lektionerna fanns det ett par stycken tjejer men majoriteten var självklart killar. Det var intressant att se hur läraren lägger upp undervisningen och vilken nivå det höll. De två lektioner vi besökte i matematik handlade om derivatans definition och geometri dvs ett avsnitt jag anser att våra elever har det relativt svårt med (kurs 3 i matematik). Läraren började med att visa en uppgift och denna uppgift höll sig läraren kring hela lektionen. Eleverna varvade med att tänka, skriva och svara muntligt på de frågor läraren ställde. Det var en väldig disciplin på eleverna och ingen elev gjorde något annat än det lektionen handlade om. Vi såg inga digitala hjälpmedel förutom miniräknare eleverna använde.

Förutom de två matematiklektionerna jag besökte var jag även på en engelskalektion. Eleverna var 15 år och det var enbart killar. Denna lektion jobbade klassen med poesi och analyserade texter. När jag och en person till gick runt och pratade med eleverna och läraren kunde vi inte låta bli att fråga läraren om hur han hjälpte elever som har dyslexi. Svaret vi fick var väldigt märkligt… Han svarade att då får eleven skaffa glasögon eller kan eleven få färgat papper… Vi blev så överraskade över svaret att vi inte fann oss att fråga vidare… Däremot frågade vi om elever som har dyslexi får möjlighet att skriva texter på dator (skolan hade några datorer i varje klassrum men framföra allt hade skolan datorsalar där eleverna bland annat hade datorkunskap) men det fick inte eleverna utan det var papper och penna som gällde. Vår reflektion utifrån detta var att vi i Sverige har kommit väldigt mycket längre vad gäller förståelse för dyslexi och att använda det digitala i undervisningen än vad denna skola hade gjort.

Har ni några frågor är det bara att ställa dom via mail eller om du träffar mig:-)

Branding och storytelling

av Jenny Herlin

Det är många tankar som poppar upp i huvudet under de här dagarna på Bett 2019. En får ju så mycket input av alla bra föreläsare.

Men det första jag slås av när jag går in på BETT-mässan är, förutom att det är stort så klart, att BETT-mässan verkligen är en intressant plats att gå runt och studera hur olika företag och organisationer kommunicerar för att få ut sitt budskap. På mässan kan du studera och analysera hur företag/organisationer gör för att få människor intresserade av sina produkter/tjänster. Ett exempel är ju att kolla på hur de har gjort med sin monter. Vissa satsar mer och andra mindre, men ta Google som exempel. Större monter har jag nog inte sett! De hade t.o.m. ett eget classroom uppbyggt…vilket kanske inte är helt otippat…Google vet verkligen hur de ska ”branda” sig. T.ex. genom att ha sina färger genomgående i allt och genom att göra så att vi som mottagare av deras budskap innovation, lärande och utbildning tydligt kan se det på deras monter.

 

 

 

 

 

Jag och ett gäng andra personer från Lin Education hade dessutom möjlighet att åka på studiebesök till Googles kontor i London. Där fick vi en rundtur i Googles The Anywhere School och fick testa på att arbeta med Google for Education under en hel eftermiddag. Det var en häftig upplevelse att se deras kontor och se hur de hade byggt upp miljöerna efter sin profil.

Under dagarna på Bett har jag också blivit ännu mer inspirerad till att arbeta med Storytelling – berättande. David Phillips föreläste om hur du med en story/berättelse kan anspela på olika signalsubstanser i kroppen genom din presentationsteknik, eller varför inte marknadsföring? Storytelling är vanligt inom marknadsföring och många använder det för att få mottagaren att ”känna” någon specifik känsla när de ser t.ex. en reklamfilm för att då få människor att i nästa steg vilja köpa/använda produkten/tjänsten.

Jag känner mig väldigt inspirerad av dagarna i London med Lin Education och har redan börjat fundera på vilken story jag ska berätta.

 

Att möta förändring

av Jennica Andersen

Här i London på BETT/Lin Educations dagar har jag fått många inputs, men jag har inte haft tid att reflektera över alla föreläsningar och intryck förrän nu, när jag sitter en längre stund på ett tunnelbanetåg.

Fredrik Reinfeldt talade i morse om förändringar. Han arbetar inte längre inom politiken, men verkar ändå vilja ta vara på tillfället att påverka när han föreläser. Han talar om ledarstilen som USA:s president anammat – “Den starke mannens rätt”, som inte tror på multilaterala samarbeten och därmed säger upp avtal efter avtal, som går till attack mot media och ifrågasätter fakta. Reinfeldt räknar upp många fler länder runtom i världen med samma typ av ledare.

Han oroas av att befolkningsökningen i södra och östra Europa har börjat stagnera eftersom det inte föds tillräckligt många barn, samtidigt som befolkningen över 65 år eller äldre ökar, särskilt i Europa, USA och Kina. Alltför få i Sverige och övriga västländer är beredda att inse allvaret i vad detta kommer få för konsekvenser för framtidens generationer. Sverige har ökat sin befolkning från 8 milj 1990 till 10 milj idag – tack vare invandringen, säger Reinfeldt. Samtidigt höjs fler och fler röster i vårt land som säger att vi tar emot för många flyktingar. 2015 kom det 100 000 invandrare till Sverige, och man kallar det för en systemkollaps.

Dagen då Reinfeldt föreslog att höja pensionsåldern till 75 år beskriver han lite skämtsamt som en tuff dag på jobbet, men vi som lyssnar förstår att det verkligen var det. Som bakgrund behöver vi ha att året det fastslogs att pensionsåldern skulle vara just 65 år var 1913. Då var medellivslängden 56 år. Dagen kom då Reinfeldt föreslog att vi i Sverige ska öka invandringen. Även det en tuff dag på jobbet.

Samtidigt som Europa, USA och Kina sakta men säkert håller på att bli ett enda stort äldreboende, fortsätter befolkningen öka i Afrika. Där kommer det fortsatt finnas många unga, och med de oroligheter som finns på många håll kommer säkert flertalet vilja flytta på sig för att skapa sig en framtid någon annanstans, precis som en så stor del av Sveriges befolkning gjorde på 1800-talet. Det verkar många ha glömt bort. Reinfeldt har mött ett starkt motstånd när han har lyft dessa frågor, men menar att det är uppenbart att denna ekvation inte går ihop, och gör vi ingen förändring kommer vi i framtiden helt enkelt inte ha råd med pensioner till alla äldre. Då kan vi börja prata om kollaps.

Vi som arbetar inom skolan har här en viktig uppgift, menar han. Vi bör lära eleverna att tänka kritiskt, att inte lyssna på ”starke män”, att ifrågasätta och kolla fakta samt att förändring är högst naturligt. Även stiftelsen Gapminders Anna Rosling Rönnlund föreläste på onsdagen om hur viktigt det är att sprida kunskap om en faktabaserad världsbild, så det jag tar med mig från veckan är hur viktigt det är att vi lärare inte räds förändring utan fortsätter röra oss framåt.

Jag sitter fortfarande på tunnelbanetåget. Jag ser ut genom fönstret och ser den medeltida gamla borgen Tower of London. Bakom den håller nya skyskrapor på att byggas.

Den Digitala framkanten visas på Bett-mässan

 

av Per Svensson

På Bett-mässan samlas drygt 30 000 besökare från hela världen för att inspireras och diskutera med ca 1 000 företag i utbildningssektorn med fokus på utveckling av produkter, digitala ekosystem och pedagogik inom utbildningssektorn. Det är oerhört spännande och givande att vara på plats med möjlighet att se allt nytt som händer i framkant av utvecklingen. Samtidigt är det en utmaning att ringa in de områden som kan vara av värde då omfattningen av allt som visas upp och erbjuds är oerhört stor.

Ett intressant område att djupdyka i närmare på mässan har varit Googles fortsatta utveckling. År 2012 hade Apple en marknadsandel inom utbildningssektorn i USA  på drygt 50%, nu är rollerna omvända och Chromebooks motsvarar ca 60% och ökar också stadigt i EU och framförallt Sverige. Utöver att Chromebooks är ett tidsenligt verktyg har det också ekonomiska mycket intressanta fördelar. Vi har mött tillverkare, återförsäljare och sett produkter som ännu inte finns på marknaden.

Vi har inom gymnasieförbundet ca 1 000 Chromebooks. Med den kraft och dynamik som syns på mässan så åker jag hem stärkt med energi och tankar för att överväga om och hur vi kan fortsätta utvecklingen med Chromebooks i Kalmarsunds gymnasieförbund i större omfattning än idag. Detta i kombinationen också med att vi ska prioritera fortsatt stark utveckling i kombination med förutsättningar som gynnar Kalmarsunds gymnasieförbund i ett trängt ekonomiskt läge. Vi har en spännande tid framför oss!

Vem äger?

av Jörgen Florheden

Vem äger din tid? Vem äger din identitet på nätet? Vem tjänar pengar på dina pengar? Några förhållandevis stora frågor att ställa sig i dagens samhälle. Om vi därtill lägger frågor som vem som tillhandahåller platsen där vi kopplas samman med andra och pratar och som därmed även blir platsen där vi får alla intryck och information. Där vi skapar bilden av hur samhället ser ut.

Tänk nu om svaret på dessa frågor är samma aktör. Vad tänker du? Jo denna aktör finns väl redan. Vad tänker du?

Anders Ekström, journalist och bland annat författare till Google-koden, tar oss med på en engagerad analys av dagens digitala värld och dess aktörer. Han gör det under rubriken “Sju sätt att äga världen”. Ekström fångar in de ovan nämnda stora frågorna och problematiserar kring dem. Vi som sitter i publiken blir medvetna om hur omedvetna vi är i många sammanhang när det gäller den digitala struktur som byggts upp. Ofta handlar det om att vi använder digitala tjänster utan större reflektion. För att citera Ekström “Bekväm slår rädd varje gång”.

En stor del av förändringarna i läroplanerna som började gälla detta läsåret handlar om att eleverna ska “förstå digitaliseringens påverkan på samhället”. Mot bakgrund av Andreas Ekströms föreläsning förstår vi hur stort det uppdraget är om vi verkligen ska gå på djupet och se frågan i ett globalt perspektiv. Vi som arbetar i skolan behöver jobba mycket med vår egen förståelse för att kunna skapa förutsättningar för eleverna att skapa sin förståelse av digitaliseringens påverkan. Det är en tydlig insikt som infinner sig när Andreas avslutat sin föreläsning.

 

MInd the Gap

av Maria Prim

Årets Bett-mässa har titeln “Mind the gap” vilket från början syftar på att “se upp” för den klyfta som finns mellan tåg och plattform nere i tunnelbanan här i London. Här på mässan ses snabbt en tydlig koppling till en viktig fråga för dagens skola, nämligen att belysa de kunskapsklyftor som vi ser öka i flera delar av skolans värld idag. Det handlar också om att överbrygga de klyftor som vi tror finns i världen, men som kanske egentligen inte finns.

En intressant aspekt kring detta ämne lyfte mässans inledningstalare, Anna Rönnlund Rosling, under den första föreläsning jag lyssnade på. Rosling lyfte aspekten kring skolans bildningsuppdrag där hon belyser vikten av att skolan ska vara bryggan mellan de förutfattade meningar som finns idag om hur världen förhåller sig och hur världen egentligen ser ut. Utifrån hennes perspektiv så tenderar våra förutfattade meningar att gå åt det negativa hållet vilket påverkar vårt förhållningssätt till tillvaron. Roslings föreläsning gav mig än mer insikt i mitt förhållningssätt att hela tiden ha elevens lärprocess i fokus i min undervisning, för att vi ska kunna överbrygga dessa klyftor som vi ser ökar.

Att skapa lärande är ett sätt att minska kunskapsklyftan hela vägen från ett individperspektiv  till ett samhällsperspektiv. För att skapa ett lärande som är bestående så behöver lärprocessen och lärandet vara meningsfull för de elever vi möter i vårt bildningsuppdrag. Kring tanken att lyckas med att skapa ett meningsfullt lärande så lyssnade jag på David Phillips föreläsning om bestående lärande genom att använda “storytelling” i undervisningen. Phillips kopplar “storytelling” till hjärnans funktioner och påslaget av signalsubstanser. Han visar på betydelsen av att skapa bestående lärande genom att aktivera ett flertal signalsubstanser som ex dopamin, endorfin och oxytocin. Utifrån detta kan jag som pedagog kan, med hjälp av berättelser och upplevelser som påverkar signalsubstanserna, skapa ett mera bestående lärande för mina elevgrupper och på det sättet minska klyftan.

Jag är fylld av inspiration efter dessa dagar i London och mitt uppdrag är glasklart – använd lärprocessen för att motverka klyftan!

Skolans digitalisering – Kunskapsöversikt från Skolverket

Längesedan det var någon podd på den här bloggen. Nu råder vi bot på det.

Vi har läst Skolverkets kunskapsöversikt Digitaliseringen i skolan – utmaningar och möjligheter. Tillsammans fångar vi i ett samtal tre intressanta teman som finns i denna skrift.

  • Den förändrade lärarrollen kopplad till digitaliseringen
  • Likvärdigheten
  • Eleverna i den digitala världen

Det blir även lite bonus med diskussion om digitala system i skolans värld.

Nytt år, ny termin, ny digital agenda

Inom Kalmarsunds gymnasieförbund startar vi det nya året med att ha en ny digital agenda beslutad och på plats. Färdriktningen är utsatt för de närmaste tre åren när det gäller förbundets fortsatta arbete med skolans digitalisering.

Den nya digitala agendans ska:

  • Bidra till att uppnå Kalmarsunds gymnasieförbunds vision och det kommunikativa löftet om digital kompetens i framkant.
  • Skapa en tydlig och stark styrkedja inom gymnasieförbundet.
  • Skapa tydliga och höga förväntansbilder på olika grupper inom förbundet.
  • Stärka arbetet med viktiga lärandeprocesser såsom formativt arbetssätt och inkludering.
  • Stärka det kollegiala lärandet inom Kalmarsunds gymnasieförbund.
  • Säkerställa en fortsatt relevant omvärldsbevakning och framtidsspaning som omsätts i utvecklingsarbete.

När det gäller förväntansbilder så uttrycks de kring olika grupper inom förbundet för att skapa en stark styrkedja. För elevernas del handlar det om vilka förväntningar de kan ha på sin utbildning. Att de bland annat ska möta en undervisning som stärker den digitala kompetensen och utnyttjar digitala möjligheter i lärandeprocesser.

I agendan uttrycks även att Kalmarsunds gymnasieförbund ska var ett lärande och utforskande gymnasieförbund. Det handlar om att utforska och hitta effektiva metoder för undervisningen med koppling till digitaliseringen. Det handlar även om att utforska teknik och se vilka möjligheter det finns att den ska vara relevant för elevernas lärande.

Du kan läsa hela den digitala agendan för Kalmarsunds gymnasieförbund HÄR.

Jennyhjälpen och IKT

Årets tema för Musikhjälpen är Alla har rätt att funka olika. På Jenny Nyströmsskolan kopplades två engagemang till årets musikhjälp. Dels Gymnasiesärskolans musikhjälp och estetiska programmets Jennyhjälpen. Den senare hade sin egen glasbur där direktsändning pågick under hela musikhjälpenveckan. Undertecknad fick förmånen att vara en av gästerna i glasburen och prata om hur digitala verktyg kan vara till hjälp för att skapa möjligheter till variation eftersom vi alla funkar olika.

Se samtalet nedan

Motala spanar in Digitala Coacher

I samband med att ett par av våra Digitala Coacher medverkade i Framtidens lärande väcktes det i Motala en nyfikenhet kring detta. Nyfikenheten ledda sedan till agerande och nu var det dags för ett gäng att ta sig till Kalmar för att ytterligare ta del av hur det kan gå till för att involvera elever i arbetet med skolans digitalisering.

Efter en tidig start på dagen kom Motalas gäng från Platengymnasiet till Jenny Nyströmsskolan. Det var en blandad skara med lärare, bibliotekarie, IT-tekniker och elever. De möttes av Digitala Coacher från Jenny, Stagg och Kagg som delade med sig av sina tankar och erfarenheter kring att vara Digital Coach. Vi lyckades även få med en digital Digital Coach genom att en av våra tidigare Coacher filmat sin berättelse.

Frågorna var många till våra DC och det ledda till givande diskussion kring allt från möblering av klassrum till hur digitala verktyg kan bidra till ökad elevaktivitet i undervisningen. Nöjde summerade vi dagen och hoppas på ett fortsatt samarbete framöver.