Författararkiv: Jörgen Florheden

Kick-off 2019 Digitala Coacher

I en skön bland av analoga och digitala aktiviteter har vi kickat igång våra nya Digitala Coacher. Efter en gemensam lunch var det dags att titta närmare på vad uppdraget som Digital Coach innebär i praktiken. Vi talade om utbildningar och hur DC är en viktigt referensgrupp i förbundets satsning kring digitaliseringen i undervisningen.

Nu ser vi fram emot kommande arbete med Digitala Coacher med det nya gäng som också anslutit sig.

Veckans tips – quiz i låst läge

Google formulär är ett favoritverktyg som vi många gånger och i olika sammanhang skrivit om på iktpedagogerna.se. Vi har bland annat skrivit om hur det går att göra självrättande quiz med inbyggd feedback här. Nu har det lagts till ytterligare en funktion till quiz. Det går att skapa quiz där eleverna hamnar i låst läge på sina datorer. Det vill säga de kan inte gå till några andra webbsidor innan de genomfört och lämnat in quizet.

En förutsättning är att eleverna skriver på så kallade hanterade chromebooks, Det vill säga att de är kopplade i en speciell domän, i vårt fall ksgyf.se.

Bättre tillsammans

Bättre tillsammans är ett kollegialt utvecklingsarbete på Jenny Nyströmsskolan som satt sikte på det undervisningsnära sammanhanget.

Hösten 2018 genomförde och dokumenterade SYL (Särskilt yrkesskickliga lärare) på 46 lektionsobservationer hos lärarkollegor. Det gjordes i syfte att skapa en nulägesbeskrivning av undervisningen på skolan.

Observationerna gjordes med fyra områden i fokus: Formativt arbetssätt, inkludering, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och digitalisering. Det fanns även frågeställningar kring vad observatörer såg som extra intressant och vad de önskat se mer av. En kort sammanfattning av resultatet är att det framkom att det fanns ett stort engagemang och kunskap hos lärarna. Dessutom önskades ökad elevaktivitet under lektioner.

Lärares lektionsobservationer kompletterades senare med fokussamtal som genomfördes med elever från samtliga klasser i årskurs två på Jenny Nyströmsskolan. Sammanställningen från dessa samtal belyste fyra områden: Lärares kompetens, lärares ledarskap, elevers delaktighet och helhetsbild av undervisning. Det som tydligast framträdde i samtal med eleverna är vikten av att ha en varierad undervisning.

Resultat har sedan legat till grund för den kollegiala lärandeprocessen som fått benämningen Bättre tillsammans. Lärare har valt fokusområde där de vill utveckla sin undervisning. Arbetet har genomförts i ämnesgrupper och det har letts av SYL som inte har tillhört ämneslaget. Digitala möjligheter har nyttjas på olika sätt. Ett tydligt exempel på detta är att varje lärare har till gruppen tagit med sig en videoinspelning som visar på en undervisningssituation kopplad till det fokusområde som läraren har valt. Vid visning av video har lärare gett varandra feedback för att ytterligare kunna utveckla sin undervisning. Resultat från lärares arbete med olika fokusområden dokumenteras och sammanställs och används som en utgångspunkt i fortsatt utvecklingsarbete på Jenny Nyströmsskolan.

I filmen nedan redovisar en sammanställning av individuell dokumentation som lärare skrev 30 april 2019. Det är tydligt att Bättre tillsammans har fått konkreta resultat i klassrummen och att det har gett lärare goda möjligheter att reflektera kring sin undervisning, inte minst tillsammans med kollegor.

Teknikspaning hos AV-Media

”Vi vet att ny teknik kommer att spela roll för undervisning framöver. Vilken roll vilken teknik kommer att spela kan vi däremot inte vara lika säkra på.” Citatet är hämtat från Kalmarsunds gymnasieförbunds digitala agenda. Det blir i vår roll som IKT-pedagoger en uppgift att spana på den teknik som kan vara relevant för undervisning.

Ibland kan ett spaningsuppdrag innebära att man inte tar sig så långt. Vi tog den korta promenaden till AV-Media Kalmar och möttes upp av Peter och Louise, som guidade oss igenom sitt testrum. Här finns möjlighet att prova på en bred repertoar av digital teknik anpassad att använda i skolan. Robotar i olika former, greenscreen, VR och 3D-skrivare var några av sakerna vi tittade närmare på. Tekniken har idag blivit enklare och mer tillgänglig och det är inte höga tekniska trösklar för att komma igång. Genom skrivningar i läroplanen  har programmering fått ett genomslag i skolan på bred front. Övrig teknik har inte fått samma breda genomslag. Kommer vi framöver att exempelvis se mer av ett upplevelsebaserat lärande genom VR-teknik? Än så länge känns det som att det behöver komma mer material som är anpassat för skolan för att det ska få ett rejält genomslag.

Vi tackar Peter och Louise för guidning genom testrummet och givande samtal. Samtidigt tipsar vi lärare om att gå in på AV-Medias hemsida för att boka och testa teknik för sin undervisning. Eller varför inte göra som vi gjorde, titta in i testrummet och kläm lite på grejerna som finns där.

From Good to Great – så blev det

Hösten 2017, närmare bestämt 6 oktober, kunde ni här på bloggen läsa om projektet From Good to Great som precis kickats igång för syl (särskilt yrkesskickliga lärare). Med spänning har vi kunnat följa lärares arbete med att sätta fokus på sin egen undervisning och att utvärdera effekten av förändringar som genomförs.

Nu finns det en sammanställning av From Good to Great. Den innehåller projektbeskrivning, lärares presentationer av sina undersökningar och utvärdering av hela projektet. Klicka på bilden nedan för att ta del av allt detta. 

Med DIU på pojkskola i England

av Daniel Nilsson

Mina upplevelser från årets besök på BETT skedde i samarbete med DIU (jag var en av tre finalister till Guldäpplet 2018 men fick ”bara” silveräpple men är väldigt hedrad för detta:-)). Förra året åkte jag med delegationen från Kalmarsunds gymnasieförbund och hade därför en förvarning på årets besök eftersom jag redan varit på BETT en gång. Själva BETT-mässan kände jag inte var något nytt för mig, det var fler aktörer på samma digitala produkt kändes det som i år.

Den stora behållningen var torsdagens besök ute på en privatskola (elitskolan) i Sutton. Vi åkte cirka 30 minuter med tåget till en förort till London för besöket. Skolan har ett antagningsprov för att ta in elever och föräldrar donerar pengar till skolan för att deras barn ska gå där (Rektorn berättade att han fick in cirka 330 000 pund varje år från donationer från föräldrar). Skolan har enbart killar dvs detta är en pojkskola men där skolan tar in maximalt 35 tjejer men först när tjejerna har fyllt 16 år. Det finns även en tjejskola i Sutton. Det är en hel del som skiljer sig från vår skola i Sverige. Eleverna hade skoluniform och lunchen hade eleverna med sig själva eller köpte på skolan. Något jag märkte överlag på hela min resa var att engelsmän är väldigt trevliga och väldigt hjälpsamma. Eleverna på skolan kunde till exempel se på mig om jag inte riktigt visste vart jag skulle och då komma fram och fråga om dom fick visa mig vägen:-)

Besöket började med att rektorn berättade en hel del om skolan och dess historia. Det var intressant att höra och framför allt hur de tänker med en skola som består av enbart pojkar. Detta skulle vara helt otänkbart i Sverige!

Därefter fick vi ut ett schema där det stod vilka lektioner vi skulle gå på utifrån de önskemål vi hade fått lämna till skolan. Jag och en person till hade önskemålet att besöka matematikundervisning för äldre elever. Jag besökte två lektioner i matematik med elever som var 16 år och 17 år. På båda lektionerna fanns det ett par stycken tjejer men majoriteten var självklart killar. Det var intressant att se hur läraren lägger upp undervisningen och vilken nivå det höll. De två lektioner vi besökte i matematik handlade om derivatans definition och geometri dvs ett avsnitt jag anser att våra elever har det relativt svårt med (kurs 3 i matematik). Läraren började med att visa en uppgift och denna uppgift höll sig läraren kring hela lektionen. Eleverna varvade med att tänka, skriva och svara muntligt på de frågor läraren ställde. Det var en väldig disciplin på eleverna och ingen elev gjorde något annat än det lektionen handlade om. Vi såg inga digitala hjälpmedel förutom miniräknare eleverna använde.

Förutom de två matematiklektionerna jag besökte var jag även på en engelskalektion. Eleverna var 15 år och det var enbart killar. Denna lektion jobbade klassen med poesi och analyserade texter. När jag och en person till gick runt och pratade med eleverna och läraren kunde vi inte låta bli att fråga läraren om hur han hjälpte elever som har dyslexi. Svaret vi fick var väldigt märkligt… Han svarade att då får eleven skaffa glasögon eller kan eleven få färgat papper… Vi blev så överraskade över svaret att vi inte fann oss att fråga vidare… Däremot frågade vi om elever som har dyslexi får möjlighet att skriva texter på dator (skolan hade några datorer i varje klassrum men framföra allt hade skolan datorsalar där eleverna bland annat hade datorkunskap) men det fick inte eleverna utan det var papper och penna som gällde. Vår reflektion utifrån detta var att vi i Sverige har kommit väldigt mycket längre vad gäller förståelse för dyslexi och att använda det digitala i undervisningen än vad denna skola hade gjort.

Har ni några frågor är det bara att ställa dom via mail eller om du träffar mig:-)

Branding och storytelling

av Jenny Herlin

Det är många tankar som poppar upp i huvudet under de här dagarna på Bett 2019. En får ju så mycket input av alla bra föreläsare.

Men det första jag slås av när jag går in på BETT-mässan är, förutom att det är stort så klart, att BETT-mässan verkligen är en intressant plats att gå runt och studera hur olika företag och organisationer kommunicerar för att få ut sitt budskap. På mässan kan du studera och analysera hur företag/organisationer gör för att få människor intresserade av sina produkter/tjänster. Ett exempel är ju att kolla på hur de har gjort med sin monter. Vissa satsar mer och andra mindre, men ta Google som exempel. Större monter har jag nog inte sett! De hade t.o.m. ett eget classroom uppbyggt…vilket kanske inte är helt otippat…Google vet verkligen hur de ska ”branda” sig. T.ex. genom att ha sina färger genomgående i allt och genom att göra så att vi som mottagare av deras budskap innovation, lärande och utbildning tydligt kan se det på deras monter.

 

 

 

 

 

Jag och ett gäng andra personer från Lin Education hade dessutom möjlighet att åka på studiebesök till Googles kontor i London. Där fick vi en rundtur i Googles The Anywhere School och fick testa på att arbeta med Google for Education under en hel eftermiddag. Det var en häftig upplevelse att se deras kontor och se hur de hade byggt upp miljöerna efter sin profil.

Under dagarna på Bett har jag också blivit ännu mer inspirerad till att arbeta med Storytelling – berättande. David Phillips föreläste om hur du med en story/berättelse kan anspela på olika signalsubstanser i kroppen genom din presentationsteknik, eller varför inte marknadsföring? Storytelling är vanligt inom marknadsföring och många använder det för att få mottagaren att ”känna” någon specifik känsla när de ser t.ex. en reklamfilm för att då få människor att i nästa steg vilja köpa/använda produkten/tjänsten.

Jag känner mig väldigt inspirerad av dagarna i London med Lin Education och har redan börjat fundera på vilken story jag ska berätta.

 

Att möta förändring

av Jennica Andersen

Här i London på BETT/Lin Educations dagar har jag fått många inputs, men jag har inte haft tid att reflektera över alla föreläsningar och intryck förrän nu, när jag sitter en längre stund på ett tunnelbanetåg.

Fredrik Reinfeldt talade i morse om förändringar. Han arbetar inte längre inom politiken, men verkar ändå vilja ta vara på tillfället att påverka när han föreläser. Han talar om ledarstilen som USA:s president anammat – “Den starke mannens rätt”, som inte tror på multilaterala samarbeten och därmed säger upp avtal efter avtal, som går till attack mot media och ifrågasätter fakta. Reinfeldt räknar upp många fler länder runtom i världen med samma typ av ledare.

Han oroas av att befolkningsökningen i södra och östra Europa har börjat stagnera eftersom det inte föds tillräckligt många barn, samtidigt som befolkningen över 65 år eller äldre ökar, särskilt i Europa, USA och Kina. Alltför få i Sverige och övriga västländer är beredda att inse allvaret i vad detta kommer få för konsekvenser för framtidens generationer. Sverige har ökat sin befolkning från 8 milj 1990 till 10 milj idag – tack vare invandringen, säger Reinfeldt. Samtidigt höjs fler och fler röster i vårt land som säger att vi tar emot för många flyktingar. 2015 kom det 100 000 invandrare till Sverige, och man kallar det för en systemkollaps.

Dagen då Reinfeldt föreslog att höja pensionsåldern till 75 år beskriver han lite skämtsamt som en tuff dag på jobbet, men vi som lyssnar förstår att det verkligen var det. Som bakgrund behöver vi ha att året det fastslogs att pensionsåldern skulle vara just 65 år var 1913. Då var medellivslängden 56 år. Dagen kom då Reinfeldt föreslog att vi i Sverige ska öka invandringen. Även det en tuff dag på jobbet.

Samtidigt som Europa, USA och Kina sakta men säkert håller på att bli ett enda stort äldreboende, fortsätter befolkningen öka i Afrika. Där kommer det fortsatt finnas många unga, och med de oroligheter som finns på många håll kommer säkert flertalet vilja flytta på sig för att skapa sig en framtid någon annanstans, precis som en så stor del av Sveriges befolkning gjorde på 1800-talet. Det verkar många ha glömt bort. Reinfeldt har mött ett starkt motstånd när han har lyft dessa frågor, men menar att det är uppenbart att denna ekvation inte går ihop, och gör vi ingen förändring kommer vi i framtiden helt enkelt inte ha råd med pensioner till alla äldre. Då kan vi börja prata om kollaps.

Vi som arbetar inom skolan har här en viktig uppgift, menar han. Vi bör lära eleverna att tänka kritiskt, att inte lyssna på ”starke män”, att ifrågasätta och kolla fakta samt att förändring är högst naturligt. Även stiftelsen Gapminders Anna Rosling Rönnlund föreläste på onsdagen om hur viktigt det är att sprida kunskap om en faktabaserad världsbild, så det jag tar med mig från veckan är hur viktigt det är att vi lärare inte räds förändring utan fortsätter röra oss framåt.

Jag sitter fortfarande på tunnelbanetåget. Jag ser ut genom fönstret och ser den medeltida gamla borgen Tower of London. Bakom den håller nya skyskrapor på att byggas.

Den Digitala framkanten visas på Bett-mässan

 

av Per Svensson

På Bett-mässan samlas drygt 30 000 besökare från hela världen för att inspireras och diskutera med ca 1 000 företag i utbildningssektorn med fokus på utveckling av produkter, digitala ekosystem och pedagogik inom utbildningssektorn. Det är oerhört spännande och givande att vara på plats med möjlighet att se allt nytt som händer i framkant av utvecklingen. Samtidigt är det en utmaning att ringa in de områden som kan vara av värde då omfattningen av allt som visas upp och erbjuds är oerhört stor.

Ett intressant område att djupdyka i närmare på mässan har varit Googles fortsatta utveckling. År 2012 hade Apple en marknadsandel inom utbildningssektorn i USA  på drygt 50%, nu är rollerna omvända och Chromebooks motsvarar ca 60% och ökar också stadigt i EU och framförallt Sverige. Utöver att Chromebooks är ett tidsenligt verktyg har det också ekonomiska mycket intressanta fördelar. Vi har mött tillverkare, återförsäljare och sett produkter som ännu inte finns på marknaden.

Vi har inom gymnasieförbundet ca 1 000 Chromebooks. Med den kraft och dynamik som syns på mässan så åker jag hem stärkt med energi och tankar för att överväga om och hur vi kan fortsätta utvecklingen med Chromebooks i Kalmarsunds gymnasieförbund i större omfattning än idag. Detta i kombinationen också med att vi ska prioritera fortsatt stark utveckling i kombination med förutsättningar som gynnar Kalmarsunds gymnasieförbund i ett trängt ekonomiskt läge. Vi har en spännande tid framför oss!

Vem äger?

av Jörgen Florheden

Vem äger din tid? Vem äger din identitet på nätet? Vem tjänar pengar på dina pengar? Några förhållandevis stora frågor att ställa sig i dagens samhälle. Om vi därtill lägger frågor som vem som tillhandahåller platsen där vi kopplas samman med andra och pratar och som därmed även blir platsen där vi får alla intryck och information. Där vi skapar bilden av hur samhället ser ut.

Tänk nu om svaret på dessa frågor är samma aktör. Vad tänker du? Jo denna aktör finns väl redan. Vad tänker du?

Anders Ekström, journalist och bland annat författare till Google-koden, tar oss med på en engagerad analys av dagens digitala värld och dess aktörer. Han gör det under rubriken “Sju sätt att äga världen”. Ekström fångar in de ovan nämnda stora frågorna och problematiserar kring dem. Vi som sitter i publiken blir medvetna om hur omedvetna vi är i många sammanhang när det gäller den digitala struktur som byggts upp. Ofta handlar det om att vi använder digitala tjänster utan större reflektion. För att citera Ekström “Bekväm slår rädd varje gång”.

En stor del av förändringarna i läroplanerna som började gälla detta läsåret handlar om att eleverna ska “förstå digitaliseringens påverkan på samhället”. Mot bakgrund av Andreas Ekströms föreläsning förstår vi hur stort det uppdraget är om vi verkligen ska gå på djupet och se frågan i ett globalt perspektiv. Vi som arbetar i skolan behöver jobba mycket med vår egen förståelse för att kunna skapa förutsättningar för eleverna att skapa sin förståelse av digitaliseringens påverkan. Det är en tydlig insikt som infinner sig när Andreas avslutat sin föreläsning.