Författararkiv: Jörgen Florheden

Lärares röster om professionsprogrammet

Som en uppföljning av professionsprogrammet 2022 intervjuades några av de lärare som deltagit. I filmen nedan berättar de om vad det var som gjorde att de sökte professionsprogrammet. De talar om hur programmet har påverkat dem som lärare och vad som är det mest värdefulla som de tar med sig. Avslutningsvis lyfts frågan varför lärare ska söka professionsprogrammet.

Chat GPT som planeringshjälp

På bloggen har vi skrivit tidigare skrivit om Chat GPT  och lyft tankar om hur den kommer att påverka skolan och undervisning framöver. Ett perspektiv är att Chat GPT kan fungera som ett stöd för lärare vid planering av undervisning.

Jag satt tillsammans med min dotter, som är mellanstadielärare, och vi tog fram Chat GPT för att undersöka vilka svar vi kunde få när det gäller planering av undervisning för en årskurs fyra om svensk medeltid.

Vi började med att ställa en inledande fråga om Chat GPT kunde ge oss en planering och den kom då med följande förslag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi gick vidare med att be Chat GPT skriva en kort, 300 ord, sammanfattning av den svenska medeltiden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi testade sedan att be Chat GPT skapa ett quiz som eleverna skulle kunna svara på. Vi ville ha fyra svarsalternativ och att Chat GPT även ger rätt svar. Du ser i bilden två av de fem frågor som Chat GPT skapade.

 

 

 

 

 

 

 

 

Det vore intressant att höra hur Gustav Vasa respektive Drottning Margareta upplevt sin tid som regenter. Vi bad Chat GPT skapa en dialog mellan dem båda. Margareta blev intervjuaren och Gustav kunde beskriva att han haft det tufft att hålla ihop ett splittrat Sverige men att han lyckats väl med uppgiften.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Eftersom dottern även undervisar klassen i engelska bad vi Chat GPT översätta dialogen till engelska. Vilken gick på några sekunder. Vi gick sedan vidare och frågade om olika sätt som eleverna kunde visa sina kunskaper om medeltiden. Rollspel var en tanke som lyftes in. Chat GPT tog fram sex intressanta personer från svensk medeltid som kunde ingå som roller. Sedan kunde vi gå vidare med att be Chat GPT skriva repliker. Ja så där fortsatte det ett tag.

Detta var en väldigt kort inblick i hur Chat GPT skulle kunna användas som en form av digital kollega i läraryrket. Den har ju som oss alla andra sina förtjänster och brister som vi behöver vara medvetna om.

Det som nu är intressant är hur just du som lärare tänker kring att på olika sätt kunna använda denna form av AI i din undervisning. Vad har du prövat än så länge? Vad skulle du vilja pröva?

Har du tankar om Chat GPT och undervisning hör gärna av dig till oss IKT-pedagoger för att bolla tänk. 

Fokussamtal lärare och elever om digital agenda

Kalmarsunds gymnasieförbunds digitala agenda ligger till grund för arbetet med digitalisering och undervisning. Du kan här läsa om framtagandet av och innehållet i förbundets digitala agenda.

Den digitala agendan utvärderas årligen bland annat genom fokussamtal med lärare och elever. Utgångspunkten för årets samtal har varit den ur elevperspektiv uttryckta förväntansbild som finns i digital agenda.

Vi ser utifrån resultaten i fokussamtalen framför allt tre områden som behöver fokuseras i förbundets fortsatta arbete kring digitalisering och undervisning:

  • I olika former av utvecklingsarbeten bör vi sträva efter att i ökad omfattning utveckla olika digitala möjligheter kopplade till undervisningen. Det kan handla om olika metoder som ger en ökad kvalitet i undervisningen. Exempel är att använda film vid flippat klassrum eller vid feedback till elever.
  • Ett specifikt område som behöver fokuseras är inkludering med stöd av digitala verktyg och tjänster. Det finns stora olikheter när det gäller både användning och kompetens kring digital inkludering. Det finns oklarheter kring hur vi ska skapa tillgängliga digitala lärmiljöer för alla elever i undervisningen.
  • När vi arbetar med att stärka elevernas digitala kompetens måste vi ta hänsyn Skolverkets alla fyra aspekter när det gäller begreppet digital kompetens. Inte minst gäller det diskussioner kring hur digitalisering påverkar samhälle och individ.

    Bild: Skolverket

Du kan läsa hela sammanställningen från fokussamtalen med lärare och elever här.

Chat GPT – ett gigantiskt digitalt språng

Chat GPT har skapats av Openai och i slutet av november lanserades GPT-3. Det tog många med storm när det stod klart vilket kraftfullt AI-verktyg som vem som helst med en internetuppkoppling nu kan få tillgång till.

De första reaktionerna som kom när det gäller fokus på skola och utbildning var att Chat GPT beskrevs som en enormt fuskverktyg, eller till och med en mardröm för skolan. Det blir nu helt uppenbart att vi inom utbildning behöver tänka tillsammans kring olika examinationsformer för elever och studenter.

Efter hand som de första chockvågorna lagt sig påbörjades en mer sansad diskussion kring hur detta AI-verktyg kommer att påverka utbildning och vår syn på kunskap. Tekniken finns nu här och frågan är hur vi ska förhålla oss till den.

Initialt kan det vara svårt att förstå vad Chat GPT verkligen är för någonting och vad den kan göra samt vilka begränsningar som den har. I ett första skede är det lätt att vi betraktar den på samma sätt som en sökmotor, vi googlar på olika saker. Snart inser vi att Chat GPT är så mycket mer än en sökmotor. Vi kan ställa frågan till Chat GPT hur den skulle definiera sig själv:

Den är en konversationsagent som kan föra samtal med människor på ett naturligt sätt och kan användas för att skapa innehåll, svar på frågor och för att generera text. GPT-3 kan också användas för att lösa olika typer av språkliga uppgifter, såsom översättning, summarisering och klassificering av text. Den har en mycket stor mängd data som den har lärt sig från, vilket gör den mycket kapabel när det gäller att förstå och hantera naturligt språk.

När det gäller språk så innefattar det även programmering som är ett område där Chat GPT här en otrolig styrka. I skapande av texter går det att styra texten på många olika sätt. Det kan handla om att du klistrar in stora textmassor och ber Chat GPT att sammanfatta dem. Det kan vara att du vill har en text skriven som påminner om en speciell författares stil. Det kan även vara att du vill ha en text skriven på lätt svenska. Det absolut bästa sättet att skapa en förståelse kring vad Chat GPT verkligen är är att själv använda och testa sig fram.

Bild från Chat GPT-3

Vilken roll kan denna AI spela i skolan? Vi ställde följande fråga till Chat GPT så att den själv kan förklara hur den på olika sätt kan användas vid elevers lärande:

Hur kan Chat GPT användas i undervisningen för att stödja elevernas lärande?
 

Chat GPT (Generative Pre-trained Transformer) är en teknik för maskininlärning som kan användas på olika sätt i undervisningen för att stödja elevernas lärande. Här är några exempel på hur chat GPT kan användas i undervisningen:

  1. För att generera läromedel: Chat GPT kan användas för att generera läromedel som eleverna kan använda för att lära sig om olika ämnen. Det kan till exempel handla om att skapa övningar, quiz, eller längre texter som förklarar komplicerade ämnen på ett lättförståeligt sätt.
  2. För att skapa diskussionsfrågor: Chat GPT kan användas för att skapa diskussionsfrågor som eleverna kan använda för att diskutera olika ämnen i klassen. Detta kan vara ett bra sätt att få eleverna att tänka kritiskt och reflektera över olika ämnen.
  3. För att skapa personifierade lärandeuppgifter: Chat GPT kan användas för att skapa personifierade lärandeuppgifter som är anpassade efter varje elevs individuella behov och förmågor. Detta kan hjälpa eleverna att lära sig på ett mer användbart och meningsfullt sätt.
  4. För att skapa interaktiva övningar: Chat GPT kan användas för att skapa interaktiva övningar som eleverna kan göra på egen hand eller tillsammans med andra elever. Detta kan vara ett bra sätt att få eleverna att lära sig genom att göra och utforska olika ämnen på ett mer hands-on sätt.

Det är viktigt att komma ihåg att chat GPT bara är ett verktyg och att det är viktigt att använda det på ett ansvarsfullt sätt och att säkerställa att eleverna får den hjälp och den stöttning de behöver för att lära sig på ett meningsfullt och hållbart sätt.

Notera att Chat GPT själv framhåller att den ska användas på ett ansvarsfullt och säkert sätt. Vad vi ser just nu är förmodligen början på något som kommer att ha en snabb utveckling. En utveckling som gör att vi inom skola och utbildning behöver tänka klokt kring hur vi ska förhålla oss till denna teknik. Som all annan teknik är Chat GPT ett tveeggat svärd, det finns många positiva delar och det finns saker som behöver problematiseras.

Om du vill ta del av tänkande och själv bidra i diskussion så finns det många ytor för det. Vi hänvisar här till Johan Falks initiativ att skapa ett Google dokument för tankar och exempel på har Chat GPT på olika sätt kan komma att påverka undervisningen.

Vi kommer högst sannolikt att återkomma till diskussioner kring Chat GPT här på bloggen.

Lärgrupp Digital Didaktisk Design Distans

Lärgruppen Digital Didaktisk Design Distans är den första genomförda lärgruppen inom ramen för Kalmarsunds gymnasieförbunds innovationscenter. Gruppen har sitt ursprung i en önskan från skolledningen på Axel Weüdelskolan att utveckla former för distansundervisning. Syftet med lärgruppen har varit att utforska och lära mer om framgångsfaktorer där målet är en riktigt bra undervisning som sker helt på distans.

Deltagare i gruppen har varit lärare på Axel Weüdelskolan och vi IKT-pedagoger har fungerat som gruppledare. Lärgruppen startade i april 2022 och avslutades i november 2022. Det har genomförts sex digitala möten med gruppen.

I inledningen av arbetet ställde vi oss på en gemensam teorigrund som bland annat innebar att vi fördjupade oss i olika modeller för distansundervisning. Bland annat utifrån dessa modeller har lärare genomfört någon form av aktion, prövande, i sin undervisning som de sedan följt upp med eleverna. Framför allt för att följa sin egen process har lärarna fört en egen loggbok för reflektion.

Det som lärarna framför allt framhåller som positivt i lärgruppen är det lärande kollegiala samtalet som har skett vid gruppens träffar. De anger även att de i samband med lärgruppen har vågat pröva nytt i sin undervisning. Genomförandet av en egen vald aktion har för lärarna bidragit till att de bland annat hittat nya metoder och verktyg i undervisningen.

Deltagandet i lärgruppen har enligt lärarna gjort att de känner sig mer säkra och bekväma i distansundervising.

Läs hela rapporten om lärgruppen här.

Professionsprogrammet 2022

För tredje året i rad har Kalmarsunds professionsprogram för lärare genomförts. 2022 års upplaga firades som sig bör med avslutningsceremoni med musik, snittar och bubbel. 12 lärare har deltagit i årets program. I år har vi även haft extern medverkan då tre lärare från Malmö deltagit i programmet.

Victor Bengtsson, Lina Sigander, Fredrik Erenius, Sophie Cascalheira, Maria Wennerström, Martin Zetterbjörk, Anna Karlsson, Linda Björk, Marie Lindblad, Ida Carleson, Beatrice Gustavsson (På bilden saknas Fahria Erikssson)

Professionsprogrammet 2022 har haft sex gemensamma träffar. En viktig del under träffarna har varit det kollegiala lärande samtalet. Inom respektive professionsgrupp har lärarna genomfört lektionsobservationer med uppföljande samtal hos varandra. Samtliga lärare har inom programmets ram skrivit en rapport där de bland annat lyfter fram sin vision som lärare och de beskriver även det aktionslärande som de har bedrivit i sin undervisning. Som stöd i skrivandet har lärarna haft seminarie med förbundets lektorer. Som en gemensam grund i både de lärande samtalen och aktionslärandet har deltagarna läst litteratur. En viktig byggsten i professionsprogrammet är förbundets diplomerade skolcoacher. Alla lärare inom professionsprogrammet har haft sin egen coach och genomfört fyra samtal. Följande citat från en av årets deltagare sammanfattar professionsprogrammet på ett bra sätt:

Sammanfattningsvis har professionsprogrammet för mig medfört att jag har fått ta del av och genomfört nya pedagogiska inslag och fått nya insikter och fördjupad kunskap om pedagogik och mig själv som pedagog. Jag har lärt känna pedagoger, tagit del av forskning och genomfört aktioner. Det har varit roligt, givande och stimulerande och en stor förmån och väl investerad tid att få gå en utbildning som jag själv verkligen ville gå.

Du kan på sajten för professionsprogrammet ta del av mer information. Där hittar du bland annat lärarnas filmer om aktionslärande och deras skriftliga rapporter.

Kanske är det du som kommer att gå professionsprogrammet nästa år. Ansökan till professionsprogrammet 2023 är nu öppen – du hittar den här.

Den vetenskapande läraren

I sin bok Den vetenskapande läraren är en av Martin Lackéus utgångspunkter en balansteori. Balansen mellan det egna lärandet och värdeskapande för andra. Vad Lackéus framhåller är att det inom skolan finns en snedbalans i detta sammanhang. Lärare skapar ständigt värde för andra, eleverna, medan de själva inte så ofta kan ägna sig åt lärande. Lärare som sällan har tid för att arbeta med sitt eget lärande delar varje dag klassrum med elever som sällan får skapa något av värde för andra. En sorglig ironi, enligt Lackéus. Det är denna snedbalans som Lackéus vill hitta metoder för att komma till rätt med. 

Lackéus har kombinerat ett flertal etablerade vetenskapliga perspektiv, metoder och tekniker. Det handlar om klinisk forskning, aktionsforskning, upplevelse insamling och kodning av kvalitativ data. Utifrån denna utgångspunkt har han arbetat fram ett effektivt sätt att skapa lärandeprocesser för lärare. 

Den metod som har blivit resultat kallas värdeskapande vetenskapande. Den bygger på tre steg: 

  1. Lärare eller annan forskningsledare på skolan väljer ut ett tema för utvecklingsarbetet och formulerar en uppsättning handlingsorienterade uppdrag de tror kan skapa värde för eleverna.
  2. Många lärare prövar uppdragen med sina elever och reflekterar sedan skriftligt och individuellt på djupet via fritext och flervalsfrågor kring utfall de sett. Lärarna får skriftlig feedback från forskningsledare.
  3. Forskningsledare sammanställer ett analysmaterial som sedan analyseras av alla lärare uppdragen revideras och processen börjar om.

Det som beskrivs ovan har klara drag av aktionsforskning/aktionslärande. Det som kan göra metoden framgångsrik är att den effektiviserar det som i många sammanhang kan ta lång tid. Exempelvis att formulera frågor att prova i sin verksamhet kan vara tidskrävande. Med denna metod så är uppdragen redan färdigformulerade. Det finns aspekter av det som man behöver ta hänsyn till när men arbetar i sin egen kontext. Frågorna måste vara angelägna för dem som ska genomföra handlingsuppdragen.

Vi i har inom förbundet genomfört en kompetensutveckling där handlingsuppdrag var en del. Vi kan se ett antal fördelar att använda detta sätt för lärares kompetensutveckling. Genom handlingsuppdragen blir det väldigt verksamhetsnära. Uppdragen genomförs i undervisningen och blir därmed en del av lärarens direkta praktik. Att fylla i formuläret ger tillfälle för en egen reflektion som är grund för det egna lärandet. Läraren får feedback som kan leda till vidare reflektion. Det blir en systematisk sammanställning av lärares erfarenheter och lärande. Den samlade dokumentationen blir ett bra underlag för kollegiala lärande samtal. Avslutningsvis kan dokumentation bidra till att det kollegiala lärandet skapar ett kollektivt lärande.

 

Nyanställda och digitalt ekosystem

Ju längre utvecklingen kring digitalisering och undervisningen fortskrider ju viktigare blir det att för oss att ta väl hand om de som kommer nya in i vår verksamhet. Som nyanställd lärare kan man ha väldigt olika digitala erfarenheter med sig. För oss som IKT-pedagoger blir två saker viktiga. Den ena är att få en bild av den digitala kompetens lärare har med sig. Den andra är att säkerställa att nya lärare känner sig bekväma i vårt digitala ekosystem. Båda dessa delarna sker i ett första möte mellan ny lärare och IKT-pedagog. Samtalen genomförs i Google Meet. En av anledningarna till det är att Google Meet är en av beståndsdelarna i vårt digitala ekosystem. Eftersom Google Workspace for Education är det val som gjorts av Kalmarsunds gymnasieförbund när det gäller pedagogisk digitalt arbete blir Googles verktyg därmed ryggrad i det digitala ekosystemet. Varje nyanställd får en likvärdig genomgång av detta digitala ekosystem. Inte minst viktigt är att säkerställa att lärare har en god förmåga att använda möjligheter till att skapa goda strukturer i Google Classroom som är grunden för en stor del av undervisningen.

Photo by Headway on Unsplash

Det första mötet mellan nyanställd och IKT-pedagog följs sedan upp med andra möten och de kan variera till antalet utifrån behov och önskemål.

Vi har på sajten Digital kompetens ksgyf skapat en sida specifikt riktad till nyanställda. Här klickar man sig vidare till respektive skola för att kunna ta del av information och länkar som är nödvändiga att ha koll på.

Lärgrupp – Digital Didaktisk Design Distans

Inom ramen för Kalmarsunds gymnasieförbunds innovationscenter har den första lärgruppen startat under innevarande termin. Det är en lärgrupp som sätter fokus på distansundervisningen inom vuxenutbildningen. Lärare från Axel Weüdelskolan deltar under ledning av förbundets IKT-pedagoger.

Det finns en tydlig utmaning att som lärare tänka om när det gäller att gå från ett synkront upplägg till ett asynkront upplägg för undervisningen. I det synkrona sker undervisningen i realtid, lärare och elever har sin lektion vid en bestämd tidpunkt. I det asynkrona upphävs den fastlagda tiden. Det är en undervisning som blir oberoende av ”här och nu”. Utmaningen som ligger i detta är att som lärare bryta invanda mönster i planering och genomförande av undervisning. Ytterligare en del i utmaningen är att läraryrket för många handlar om det direkta personliga mötet mellan lärare och elever.

I lärgruppens arbete har vi tagit utgångspunkt i ett antal modeller med koppling till distansundervisning. En sådan modell är Community of Inquiry Modellen tar upp tre olika aspekter av närvaro som viktiga i distansundervisning, lärarnärvaro, social närvaro och kognitiv närvaro. Vi satte initialt fokus på att arbeta kring lärarnärvaro kopplad till distansundervisning. En bärande fråga blev hur jag som lärare kan göra mig mer personlig i ett sammanhang av distansundervisning.

Lärgruppen har även planerat undervisning och det har bland annat gjorts med utgångspunkt från femstegsmodellen. Modellen bygger på ett strukturerat sätt för att planera distansundervisning. Initialt betonas hur viktigt det är att de studerande känner till och kan hantera de digitala verktyg som är nödvändiga för att kunna genomföra studier på distans.

Lärgruppens arbete kommer att fortsätta till hösten och då kommer vi bland annat att belysa social interaktion, undersöka egen praktik, ha lärande samtal och så småningom dokumenteras gruppens lärande för vidare spridning.

 

Rapport pedagogisk utveckling ur IKT-perspektiv

Som en del i förbundets systematiska kvalitetsarbete sammanfattar vi förra läsårets pedagogiska utvecklingsarbetet ur ett IKT-perspektiv. Rapporten som är skriven innehåller även ett framåtsyftande perspektiv. Framför allt är det ett förbundsperspektiv som är i fokus, men även de enskilda skolornas utvecklingsarbete finns med. Du kan läsa rapporten i sin helhet här.

Kompetensutveckling Tillgängliga digitala lärmiljöer

Under två dagar, 2-3 juni 2022, genomfördes kompetensutveckling Tillgängliga digitala lärmiljöer på Axel Weüdelskolan. Förbundets IKT-pedagoger planerade och genomförde kompetensutvecklingen i samverkan med skolledning. 

Innan junidagarna fick de deltagande lärarna en introduktion av upplägget för utbildningen. I samband med introduktionen presenteras tre olika handlingsuppdrag för lärarna att genomföra i sin undervisning. (Handlingsuppdragens dokumentation har inspirerats av Martin Lackéus tankar i Den vetenskapande läraren blogginlägg här). Efter genomförande av det handlingsuppdrag som respektive lärare valt gjorde lärarna en kort skriftlig reflektion som lämnades in. 

Under kompetensutvecklingens första dag delades lärarna in i analysgrupper utifrån vilket handlingsuppdrag de genomfört. Denna dag ägnades även åt individuell utbildning i utbildningspaket Tillgängligt lärande med digitala verktyg som tagits fram i samverkan mellan förbundets speciallärare, specialpedagoger och IKT-pedagoger. Denna utbildning har tre fokusområden; organisera och strukturera, läsa, skriva. 

Andra kompetensutvecklingsdagen delades lärarna in i grupper utifrån vilket fokusområde det valt att fördjupa sig i föregående dag. Gruppen gick sedan vidare med att välja en autentiskt övningsuppgift med elevbeskrivning som även finns i tidigare nämnda utbildningspaket. 

Alla diskussioner som genomfördes i grupper dokumenterades i ett transparant dokument och dokumentationen ligger till grund för denna rapport. 

I den avslutande diskussionen lyfts några speciellt viktiga aspekter fram som visat sig betydelsefulla i denna kompetensutveckling. Handlingsuppdrag är en form av kompetensutveckling som kan vara en del i ett skolutvecklingssammanhang. Den digitala kompetensen både för lärarna och eleverna behöver ständigt beskrivas och utvecklas. Det kollegiala lärandet, rätt strukturerat, kan vara en avgörande faktor för skolutvecklingsarbete. Reflektion, både individuellt och kollegialt, är grogrunden för lärande. Vi ser även styrkan i att bygga transparenta miljöer i skolutvecklingssammanhang.

Du har läst sammanfattningen av den rapport som skrivits i samband med kompetensutvecklingen. Vill du läsa hela rapporten finns den här.

Relationellt ledarskap i klassrummet

I boken Relationellt ledarskap i klassrummet vill Åsa Hirsh ge röst åt eleverna i svensk skola. Hon vill att vi stannar upp och verkligen funderar på de insikter som elever har att dela med sig av. Hirsh tar läsaren hela vägen in i kärnan av skolans verksamhet – mötet mellan lärarna och eleverna. Hon har i ett forskningsprojekt intervjuat 102 elever på högstadium och gymnasium. Till dessa elever är det två huvudfrågor som ställts.

  • Vad är det som skiljer en bra lärare från en som ni upplever som mindre bra?
  • Vad är viktigt för att undervisningen ska var lärorik och utvecklande? Ge exempel på hur läraren gör för att åstadkomma det.

Boken innehåller en mängd citat från eleverna som gör att det skapas en närhet till klassrummet och undervisningen. Utifrån elevernas utsagor lyfter Åsa Hirsh fram åtta aspekter som kännetecknar de lärare som eleverna anser vara speciellt bra. Nedan kan du se en sammanställning av dessa åtta aspekter. Det är kring dessa som det finns all anledning att stanna till. och fundera på ett djupare plan.

För att bara lyfta fram en av aspekterna så framhåller eleverna att det är viktigt för dem att lärarna tydligt visar att de delar ansvaret för lärandet med eleverna (tredje aspekten). En självklarhet kan det verka som vid en första anblick. Tyvärr säger eleverna att de ofta känner att de är lämnade ensamma i sitt lärande. Eleverna önskar att ha ett stöd genom hela lärandeprocessen, eller som en elev uttrycker det om en lärare som delar ansvaret ”Han är med oss hela vägen till betyget”.

Det är  berättelsen om de fantastiska lärarna som eleverna lyfter fram som är bokens huvudtema. I den berättelsen kan Hirsh se vikten av det relationella perspektivet. De lärare som eleverna anser var bäst agerar utifrån övertygelsen att lärande bäst frodas där det finns respektfulla och personliga relationer mellan lärare och elever och där klassrumsklimatet är bekräftande. En central aspekt för eleverna är att de upplever att lärarna delar ansvaret för lärande med dem. Ingen behöver ”gå ensam fram till betyget”.

Som bedömningsforskare ser Hirsh i sitt material utöver berättelserna om de fantastiska lärarna ett annat fenomen som är en mer bister berättelse om svensk skola. Det är den otrygghet som eleverna uttrycker med koppling till ett ökat bedömningsfokus under senare år. Eleverna känner att de hela tiden är under bedömning och det skapar oro, rädsla och stress hos eleverna. Hirsh anser att bedömning självklart är en del av undervisningen, men att det i detta fall har blivit för mycket slagsida åt ett håll. Goda intentioner kan leda till oönskade effekter och det gäller både i den summativa och formativa bedömningen enligt Hirsh.

Avslutningsvis ställer Hirsh frågan om mästerlighet kan utvecklas hos lärare. I detta tror hon på kraften i det kollegiala och kollektiva lärandet. En viktig faktor som framhålls är lärares autonomi. Alltså professionens autonomi, inte att varje lärare får göra som den vill. Det är lärare som utifrån sin praktik är de som bäst kan formulera utvecklingsfrågor. Frågor som kräver en diskussion på djupet.

För att i kollegiala sammanhang få till den diskussion som verkligen går på djupet med frågor som berör vår övertygelse om lärande och syn på elever och undervisning kan Åsa Hirshs bok varmt rekommenderas.

Ny digital agenda Kalmarsunds gymnasieförbund

Kalmarsunds gymnasieförbund har en ny digital agenda som syftar till att fortsätta det systematiska arbetet med digitalisering i undervisningen. Förbundets direktion fattade 24 februari beslutet att anta agendan. Den digitala agendan har tagits fram av förbundets IKT-pedagoger. Detta har skett i nära samverkan med lärare, elever, rektorer och övrig pedagogisk personal. Arbetsprocessen har innefattat ett antal fokussamtal där nämnda grupper har lämnat värdefulla tankar kring undervisning, utveckling och digitalisering.

Utgångspunkter för arbetet med den nya digitala agendan har varit:

  • Hög delaktighet i processen vid framtagande av agendan
  • Tydlig koppling till förbundets vision
  • Stärkt elevperspektiv 
  • Användarvänligt dokument för verksamheten

Elevperspektivet uttrycks i den digitala agendan i form av vad våra elever ska kunna förvänta sig under sin studietid i Kalmarsunds gymnasieförbund:

  • att olika digitala verktyg och tjänster används i undervisningen för att förstärka ditt lärande.
  • en undervisning som kontinuerligt strävar efter att stärka din digitala kompetens.
  • att du i ditt lärande får använda olika digitala verktyg på ett inkluderande sätt, dvs i undervisningen finns en väl utvecklad tillgänglig digital lärmiljö, anpassad efter de behov som du har.
  • att du under din studietid kommer att ha ett eget ansvar för utvecklande av din digitala kompetens i syfte att du ska ha en beredskap för kommande studier och yrkesliv.

Inte minst kring punkterna ovan har eleverna i fokussamtal lämnat kloka tankar som gör att det finns en förankring hos elevgruppen kring det som uttrycks i agendan. Elevernas förväntansbild kommer att vara en viktig utgångspunkt när det gäller utvärdering av undervisning ur ett digitaliseringsperspektiv.

Den digitala agendan framhåller även vikten av att hela styrkedjan bidrar till att skapa goda förutsättningar för ett lärande i digitala miljöer. Inte minst viktigt är att skapa det kollegiala lärandet där digitaliseringen har sin självklara roll. Vidare uttrycks i den digitala agendan vårt allas ansvar inom förbundet att arbeta med den egna adekvata digitala kompetensen.

Du kan läsa hela Digital agenda här.

Läshjälp i NE

Att skapa tillgängliga digitala lärmiljöer vid elevers lärande är något som vi tidigare uppmärksammat här på bloggen. Senast skrev vi om utbildningen Tillgängligt lärande med digitala verktyg som är en del av Kalmarsunds gymnasieförbunds digitala akademi. Läs om det här.

Nu vill vi tipsa om den läshjälp som finns inbyggd i Nationalencyklopedins digitala tjänst. Det finns mängder av anpassningar som kan göras i förhållande till elevers olika behov. När en elev läser en artikel så kan hen få den uppläst, översatt, ställa in olika läsfokus, andra bakgrund, markera olika ordklasser och mycket mer. Se filmen här för att få en utförligare beskrivning av alla dessa funktioner.

Boktips: Att skapa effektiva team av Susan A. Wheelan

Ett effektivt team: En skolledning som bedriver skolutveckling, ett arbetslag som undersöker och utvecklar sin profession, en grupp elever som lär tillsammans. Det kan finnas en otrolig kraft i ett väl fungerande team. Många uppgifter som vi står inför idag är så komplexa att det krävs att flera personer jobbar tillsammans. Om ett team kan nå upp till nivån av hög effektivitet kommer det inte bara att producera och göra ett bra jobb, utan medlemmarna i teamet kommer att känna ett större engagemang och delaktighet. Helt enkelt trivas bättre på sitt jobb.

Ja det finns många anledningar att försöka skapa effektiva team i olika sammanhang. Samtidigt är nog alla som någon gång ingått i grupper medvetna om hur svårt det kan vara. Susan Wheelan beskriver i sin bok Att skapa effektiva team hur man kan få ökade insikter i grupprocesser och hur man kan jobba med att skapa mer effektiva team.

I boken tar Wheelan stöd i forskning kring grupper och beskriver fyra olika stadier som grupputveckling går igenom. Nästa gång du är med i en grupp – tänk efter vilken nivå du tycker att den gruppen befinner sig på.

Stadium 1: Tillhörighet och trygghet
“Du vet att du tillhör en stadium 1-grupp när ledaren ställer en fråga och ingen svarar. Ledarens ord tycks försvinna i Bermudatriangeln.”

Gruppmedlemmar funderar mycket kring tillhörighet och det är viktigt att skapa trygghet. I detta stadium är ledarens roll stark. Medlemmar i gruppen är beroende av direktiv från ledaren. Kommunikationen är trevande. Det förekommer sällan konflikter. Gruppen ser välvilligt på ledaren och medbestämmande begränsas till några få högljudda röster. Det finns inga subgrupper.

Stadium 2: Opposition och konflikt
“Du vet att du tillhör en stadium 2-grupp om tanken på att gå till ett teammöte får dig att må illa.”

Detta är en kritisk fas i grupputvecklingen. Förhoppningsvis leder denna fas vidare till nästa steg. Det finns risk att det även kan ske en stagnation eller till och med återgång till stadium 1. Nu börjar gruppen att göra sig mer fri från ledaren. Det blir nödvändigt med konflikter. Risker i detta stadium är att gruppen fastnar i personliga konflikter eller konflikter kring olika syn på värderingar, mål och uppgifter. Om det sker en god hantering av konflikter får gruppen en positiv utveckling, sammanhållning och tillit ökar. Då kan roller förtydligas och gruppen sätter fokus på arbetsuppgifter. Det bildas subgrupper men toleransen mot subgrupper är låg.

Stadium 3: Tillit och struktur

Ledarens roll blir mindre styrande. Konflikter i gruppen hanteras effektivt. Gruppen fokuserar i hög grad på arbetsuppgifter och i lägre grad på status, makt och inflytande. Det finns en ökad tydlighet i målbilden för gruppen. Det är ett tydligare samarbete i gruppen och medlemmarnas tillfredsställelse ökar. Sammanhållning och tillit ökar. Gruppen jobbar för att bygga upp en gruppstruktur som underlättar måluppfyllelse. Arbetsdelningen ökar och roller förtydligas. Därmed kan uppgifter anpassas till olika medlemmar. Subgrupper bildas och det finns en tolerans till dem.

Stadium 4: Arbete och produktivitet
“Du vet att du ingår i en stadium 4-grupp när du längtar till teammöten därför att det är uppmuntrande, roligt, viktigt och får dig att känna dig vuxen.”

Teamet präglas nu av en stark sammanhållning och ledarskapet kännetecknas av en ”platt” organisation. Gruppens energi riktas mot måluppfyllelse och genomförande av uppgifter. Medlemmarna är medvetna om och accepterar sina roller. Teamet ägnar tid åt att identifiera vilka problem som måste lösas. De planerar för hur de ska lösas. Grupper följer på ett effektivt sätt upp sitt arbete. Teamet får, ger och använder feedback på ett effektivt sätt för att utveckla sitt arbete. Teamet uppmuntrar innovationer och nytänkande. Perioder av konflikter är kortvariga och det finns strategier för att hantera dem. Subgrupper är en integrerad del i teamets arbete.

Bild: Shane Rounce på Unsplash

Om du mer systematisk vill utvärdera var en speciell grupp befinner sig så finns det i boken Att skapa effektiva team en användbar checklista. Det är 25 påstående som graderas på en fyrgradig skala och sedan går det att i alla fall få en fingervisning om var gruppen befinner sig.

Ofta när vi pratar om att skapa effektiva grupper så sätter vi fokus på ledarskapet. Så gör även Wheelan och pekar på viktiga delar i ett effektivt ledarskap. Utöver detta lyfter hon även fram vikten av effektiva teammedlemmar. Hon säger att vi översvämmas av ledarskaps- och chefsutbildningar. Men vem har någonsin deltagit i en utbildning i gruppmedlemskap? Förklaring kanske är att ingen skulle vilja gå en sådan utbildning eftersom det är som att frivilligt anmäla sig till stödundervisning. Wheelan framhåller att man får att bli en effektiv teammedlem måste titta på sina egna handlingar och attityder och hur det samspelar med gruppen. När det gäller effektivt ledarskap finns det en hel del riktlinjer uppskissade i boken. Främst handlar det om ett ledarskap som anpassas till det stadium som grupper befinner sig på. Wheelan beskriver hur du som ledare kan agera på de olika nivåerna. Det finns även i boken checklistor för både effektiva teammedlemmar och effektivt ledarskap.

I den avslutande delen av boken lyfter Wheelan virtuella team. Hon hänvisar till forskning som hävdar att videokonferenser kommer att fortsätta vara det snabbast växande segmentet inom datorindustrin. Då ska vi ta i beaktande att denna bok skrevs innan covidpandemin gjorde sitt intåg. Ett fenomen som snabbat upp användande av videokonferenser. Det betyder att vi kommer att ha en intressant utveckling där vi även behöver ställa oss frågan hur vi kan skapa effektiva virtuella team. På vilket sätt behöver vi tänka annorlunda när vi skapar de effektiva teamen i virtuella miljöer?