Kategoriarkiv: Kompetensutveckling

Formativt arbetssätt – Jenny Nyströmsskolan

För fjärde året har det under läsåret 2017/2018 på Jenny Nyströmsskolan funnits ett kompetensutvecklingsspår som har till syfte att utveckla lärares formativa undervisningen. Detta läsåret har Dylan Wiliams material med lärmoduler från Natur och kultur använts som en bas. Lärare har bedrivit kompetensutveckling i workshopsgrupper. Grupperna har letts av två sylar (förstelärare) vardera. Halvvägs i genomförandet skedde en avstämning med sylare, där det bland annat gjordes en korrigering när det gällde tiden som stod förfogande för varje workshopstillfälle, grupperna fick mer tid till sina diskussioner.

Inom workshopsgrupperna har lärare delats in i par för att genomföra lektionsobservationer hos varandra och lämna feedback kring det observerade. Det fanns även ett moment där elever från Barn- och fritidsprogrammet och Digitala Coacher genomförde lektionsobservationer hos lärare för att följa upp detta med att ge feedback. Detta blev ett tydligt exempel på hur digital teknik kan bidra till att öka kvalitet i det kollegiala lärandet och lärares professionsutveckling.

Lärare tog även initiativ till att filma sekvenser i sin undervisning som sedan visades upp för kollegor under workshopstillfällen. Det förde med sig två fördelar. Dels kunde lärare välja ut exakt vilket moment i deras undervisning som skulle observeras, dels fick de feedback från flera lärare vid samma tidpunkt.

Från en av filmerna som lärare gjorde för att ha som underlag för feedback och diskussion. Här ser vi användande av miniwhiteboards för att nå ökad elevaktivitet.

Sammanlagt har det under läsåret genomförts nio workshopstillfällen. Sex av dessa har förlagts på ordinarie kompetensutvecklingsdagar, till övriga tre har grupperna själva hittat tider. Boken Handbok i formativ bedömning av Dylan Wiliam har införskaffats till varje lärare som en form av kurslitteratur. IKT-pedagog har haft ett sammanhållande ansvar för denna kompetensutveckling. Gemensam arbetsyta har under perioden varit Google Classroom. Vid sista tillfället 3 maj genomfördes två olika utvärderingar av lärare. En kvantitativ och en kvalitativ. Förutom beskrivningen av genomförandet kan du läsa en sammanställning av dessa utvärderingar HÄR.

Att ta sikte mot ett formativt arbetssätt när det gäller kompetensutveckling kräver att man kommer in på djupet och att det blir ett helhetstänkande. Det är annars lätt att det formativa arbetssättet reduceras till ett antal tekniker. En annan del att bearbeta är synsättet att “jag har alltid jobbat formativt” vilket på samma sätt riskerar att tappa helhetstänkandet.

En framtida utmaning ligger i att utveckla lektionsobservationer och feedback mellan kollegor till ett vasst instrument för professionsutveckling. Jag tar med mig tanken att filma utvalda delar av sin undervisning som en av workshopsgrupperna gjorde med ett gott resultat.

Jämfört med de tre tidigare läsåren då det på Jenny Nyströmsskolan har funnits ett spår med formativt arbetssätt som fokus, har det denna gång varit en stor fördel att använda Dylan Wiliams material med lärmoduler. Det har givit en tydlig struktur till arbetet.

From Good to Great

Många är de gånger när jag om IKT-pedagog ställt frågan till en lärare: ”Vilket är ditt nästa steg i undervisningen?” Då har den frågan dels varit riktad till en enskild lärare och naturligtvis även kopplad till användningen av digitala verktyg i undervisningen. Vad händer om man istället ställer samma fråga till en hel organisation? Vilket är Kalmarsunds gymnasieförbunds nästa steg när det gäller pedagogisk digital utveckling? Ett svar på denna fråga kan vara det som nyss kickats igång med våra SYL (särskilt yrkesskickliga lärare) och som har fått benämningen From Good to Great.

I samverkan med LIN Education har vi skapat ett samarbete med Kevin Burdon och Sarah-Louise Jones som är professorer vid University of Hull. De kommer att leda våra SYL genom From Good to Great under detta läsår.

Under ett par skype-möten har vi format syftet med denna insats och landat i följande beskrivning: Det här projektet syftar till att finna effektiva och tidsbesparande metoder för att utvärdera effekten av undervisningen på elevers lärande. Under arbetet vill vi också bilda kunskap kring vikten av bra feedback för lärare. Projektet har ett digitalt raster, där vi plockar in tekniken för att stödja processen.

Torsdagen 5 oktober var det dags för den första stora träffen i Kalmar mellan Kevin, Sarah och alla våra förväntansfulla SYL. Detta tillfälle kom mycket att handla om hur vi skapar bra frågor som är möjliga att undersöka i den egna undervisningen. En utmaning är att uppfylla kriterier som att de ska vara så specifika att det är möjligt att undersöka. Lärarna kommer nu att jobba vidare med sina frågeställningar och få feedback på dem från Kevin och Sarah. Nästa del i projektet är att titta närmare på vilka metodet man som lärare kan använda för att samla in data. Då möts vi i form av webinarier.

Vi känner att vi har fått en riktigt bra start på From Good to Great och ser fram emot den spännande fortsättningen, vilket vi kommer att återkomma till här på bloggen.

 

Undervisning med digital förstärkning – avslutning

10 maj var dagen för den tredje och avslutande delen av den förbundsgemensamma kompetensutvecklingen med rubriken Undervisning med digital förstärkning. Dagen startade i Jenny Nyströmsskolans aula där vi tittade tillbaka på de två tidigare tillfällena. Om dem kan du läsa HÄR och HÄR. Vid den gemensamma uppstarten presenterades även dagens inriktning. Med utgångspunkten i Helen Timperlys tankar om att det är elevernas behov som ska styra lärares lärande fokuserades på elevbehoven. Inspiratörerna som startade upp denna kompetensutveckling 29 september hade till uppgift att beskriva vilket elevbehov deras område mötte. 10 maj tittade vi tillbaka på detta och gruppernas uppgift var att utifrån frågeställningar fördjupa sina reflektioner kring elevbehoven inom respektive valt område.

Följande frågeställningar låg till grund för gruppernas reflektioner:

  • Vilka andra elevbehov, utöver de som inspiratör skrivit ner, ser ni som viktiga inom ert temaområde?
  • Utifrån de elevbehov som ni har identifierat, vilka kunskaper behöver ni som lärare vidareutveckla?
  • Vilka metoder kan användas för att identifiera elevbehov i en speciell grupp?
  • Finns det några goda exempel som ni kan visa på, som möter det beskrivna elevbehovet?

Varje grupp sammanställde sina diskussioner i en Padlet. Dessa finns samlade HÄR. Klicka på bilden för gruppen så kommer du till Padleten.

Den utvärdering som genomfördes visar på att lärare kan uttrycka en förändrad praktik som sätter sitt fokus på elevernas lärande, vilket har varit syftet kompetensutvecklingen Undervisning med digital förstärkning.

“Jag kommer att jobba ännu mer med att modellera i klassrummet. Utforska nya examinationsmetoder och förbättra min kommunikation kring vad eleverna skall lära sig och hur jag berömmer deras kunskaper och färdigheter. Helt lämna inlämningsuppgifter som examinationsform utan mycket mer fokus på process och lärande. Bort från produktfokus.”

“Jag kommer att jobba vidare med feedback på flera sätt. Men jag kommer att korta ner den summativa bedömningen och inrikta mig mera på formativ bedömning. Jag upplever att elevernas respons kring formativ bedömning har varit mycket god och stärker mig i sättet att jobba, även om det tar massor med tid. Målet blir ändå någonstans att eleverna ska bli bärare av sin egen kunskapsutveckling och att då själva kunna använda sig av feedback utifrån sina egna mål”

Om du vill läsa en mer fördjupad sammanställning av utvärderingen kan du göra det HÄR.

Undervisning med digital förstärkning – uppföljning

15 mars var en halvdag avsatt inom förbundet för att följa upp kompetensutvecklingen Undervisning med digital förstärkning som vi tidigare skrivit om här på bloggen. Vid detta andra tillfälle satte vi fokus på att jobba med kollegial feedback.

Inledningsvis fick alla lärare en stund för egen reflektion och formulera sina tankar kring det område i sin undervisning som de valt att speciellt utveckla. Därefter skedde redovisningar i mindre grupper och det gavs tillfälle till att ge och få feedback på sina tankar. Gruppen presenterade sedan sina upplevelser att jobba med kollegialt lärande i form av kortare filmer. Som avslutning formulerade varje lärare sitt nästa steg. Om du vill ha mer utförlig information av upplägget hittar du det här.

UMDF 15:3 1

Rektorerna inom förbundet arbetade vidare med Formativt ledarskap under ledning av Anders Holmgren. Även här var feedbacken en viktigt del när rektorer redovisade sina verksamhetsbesök som gjorts hos varandra. De har besökt lektioner, samtalat med elever och deltagit på andra skolledningars möten.

10 maj är sista tillfället både för lärares och rektorers kompetensutveckling om Undervisning med digital förstärkning och Formativt ledarskap.

Nationell IT-strategi

Vi väntar och vi väntar. Första beskedet var att beslut om den nationella IT-strategin skulle tas hösten 2016 och ni befinner vi oss i vårens begynnelse 2017. Vi får hoppas att utbildningsministern och hans kompisar snart kommer till skott med att fatta beslut. Igår (1 mars) höll Skolverket ett webbinarium där arbetet med och tankarna bakom den nationella IT-strategin presenterades.

I förslaget till den nationella IT-strategi som Skolverket har tagit fram kan vi läsa:

”Skolverket gör bedömningen att den samlade effekten av förslagen kommer att
innebära att förskole- och skolenheter, med förskoleklasser och fritidshem, kommer att vara väl rustade att fortsatt utveckla användandet av digitaliseringens alla
möjligheter för att uppnå en tidsenlig undervisning med goda resultat. Samtidigt
innebär förslagen en avsevärt höjd ambitionsnivå framförallt när det gäller att skapa
likvärdiga förutsättningar för alla barn och elever oavsett var i landet de bor.” (s. 54)

Vidare skriver Skolverket att man bedömer att det är speciella grupper som kommer att gynnas av de förslag som läggs fram, elever med annat modersmål än svenska, elever som behöver särskilt stöd och att skillnad som bygger på socioekonomisk bakgrund och kön utjämnas.

DSC_9764

Foto: Hans Olofsson

Vad är det då som kommer att krävas av verksamheter för att Skolverkets förslag ska få genomslag?
Jag kan se tre områden som är viktiga att reflektera kring, infrastruktur, det strategiska ledarskapet och kompetensutveckling.

Infrastruktur
Den digitala infrastrukturen ser idag mycket olika ut i Sveriges skolor. På många håll är den väl utbyggd genom att lärare har god tillgång till digitala verktyg och ett väl fungerande trådlöst nätverk. Tyvärr är det fortfarande alltför vanligt att undervisning bedrivs i undermåliga digitala miljöer. Den nationella IT-strategien sätter nu press på huvudmän att se till att infrastrukturen och tillgången till moderna digitala verktyg blir ett prioriterat område. De huvudmän som har släpat efter i denna satsning måste nu ta sitt ansvar och se till att skapa goda förutsättningar för digitalt arbete på sina skolor. Att komma igång sent med detta arbete kan ha både sina fördelar och nackdelar. Bland fördelarna finns att det är många huvudmän som kan dela med sig av erfarenheter både kring det som har fungerat och det som inte fungerat så väl. Här gör även Skolverket en lovvärd insats genom att tala om sitt ansvar att bygga upp nätverk mellan olika huvudmän för att sprida erfarenheter kring digitaliseringen av skolan. Bland nackdelarna kan finnas den ekonomiska delen. För de som kommit igång sent med digitalt utvecklingsarbete kan det med press från Skolverket kännas frestande att gå på ”billiga” lösningar. Kostnader för den digitala satsningen blir då låg till att börja med, men om det är låg kvalitet på den digital hårdvaran som väljs är risken stor att det blir en hög kostnad på sikt. Den allra högsta kostnaden kan vara att en sådan satsning helt tappar förtroende hos de som ska använda verktygen, lärare och elever. Alltså kommer det att krävas en hög beställa kompetens för att rätt kunna bedöma vilka utbyggnader av infrastruktur som behöver göras samt vilken hårdvara som passar den egna verksamheten bäst.

Strategiskt ledarskap
Att skolledningen har en enormt viktigt roll i skolans digitalisering kan inte nog framhållas. Skolledningar behöver en god förståelse för att kunna leda arbetet med digital utveckling. Till viss del måste denna förståelse även inbegripa de frågor som rör infrastruktur som ovan beskrivits. De flesta skolledare i våra skolor har någon form av pedagogisk bakgrund, oftast har de själva varit lärare. Det innebär att de har en pedagogisk plattform för sitt ledarskap i förhållande till lärare. Dock är det inte alls säkert att de har samma förståelse kring frågor som är kopplade till den digitala arenan. Viktigt är att rektorer i sitt strategiska arbete ser att digitaliseringen egentligen bara är en dimension av det ”vanliga” skolutvecklingsarbetet. Frågor som rör digitaliseringen ska inte vara något som är frikopplat från det övriga arbetet som görs för att stärka kvaliteten på undervisningen. Däremot är det viktigt att rektorer har en tydlig bild över hur undervisningen på den egna skolan ser ut ur ett digitaliseringsperspektiv, att man skaffar sig en bra bild över nuläget. Här kan verktyg som SKL:s LIKA vara ett bra sätt att skapa denna bild, eller tydliggöra för rektorer vad de behöver söka mer kunskap om. Skolledare behöver vidare kunna formulera en framtidsbild över hur man vill att den digitala kompetensen hos lärare och elever ska se ut. Utifrån nuläge och framtid skapas sedan en handlingsplan för det digitala utvecklingsarbetet som har tydlig koppling till de pedagogiska mål som är prioriterade i verksamheten.

Kompetensutveckling
På många håll, och inte minst i den nationella IT-strategin, talas om behovet av kompetensutveckling för lärare. Ur ett likvärdighetsperspektiv är det otroligt viktigt att lärare generellt har en god digital kompetens. Vilken lärare elever har ska inte vara avgörande för möjligheterna för eleverna att skaffa sig en egen hög digitala kompetens. Som det ser ut idag är det många lärare som har anammat ett digitalt arbetssätt i sin undervisning och undersöker de nya möjligheter som finns för att främja elevers lärande. Andra lärare ställer sig mer tveksamma eller bedömer att de inte har tillräcklig egen kompetens för att fullt ut utnyttja de digitala möjligheter som finns. ”Kompetensutvecklingsinsatser när dock inte alltid dem med störst behöv, och är ojämnt fördelad över landet” konstateras i den nationella IT-strategin (s. 26). Då kommer det bland annat för IKT-pedagoger och skolledning innebära att identifiera de behov som finns hos olika lärare och sedan skapa aktiviteter utifrån det. Varje skola behöver vidare se över hur stödstrukturer för lärare ska se ut, det kan vara vissa lärare som har specifika uppdrag kring IKT eller så finns IKT-pedagoger. Inom Kalmarsunds gymnasieförbund har vi goda erfarenheter av att IKT-pedagoger är en viktig stödjande struktur för digitaliseringen. I vårt arbete utgår vi från fyra nyckelbegrepp som är ledande för kompetensutvecklingsinsatser. Anpassat, det finns en stor spännvidd bland lärare när det gäller digital kompetens därför krävs en anpassning av insatser. Hållbart, det ska finnas en uthållighet i insatser som görs. Kollegialt, detta med övertygelsen att lärande bäst sker tillsammans med andra. Undervisningsnära, insatser ska ha direkt koppling till lärares undervisning och elevers lärande. Oavsett vilken modell en skola väljer när det gäller stödstrukturer för lärares digitala kompetens är det ett viktigt strategiskt beslut som huvudman måste ta.

Förslaget till nationell IT-strategi innehåller många relevanta delar som kommer att ha betydelse för digitaliseringen av svensk skola. Det finns även delar som är klart problematiska med det förslag som presenteras. Den första delen är att alla insatser som det talas om kring exempelvis kompetensutveckling av personal kommer att ligga på frivillig basis. Hur kommer detta att falla ut ur ett likvärdighetsperspektiv? Risken är att vi kommer att se en fortsatt utveckling där det uppstår stora skillnader mellan huvudmän, skolor och klasser när det gäller förutsättningar att bygga en adekvat digital kompetens hos eleverna. Den andra delen som jag ser är att det är mycket av ett ”grundläggande” arbete som presenteras. Det finns inga tydliga visioner kopplade till strategin som har bäring mot en vision för hur vi vill att digitaliseringen ska forma vårt samhälle framöver. Det är knappast någon slump att tio minuter innan Skolverkets webbinarium börjar publiceras i Dagens samhälle artikeln ”Sverige behöver en digital framtidsvision”. I artikeln efterfrågar skribenterna en vision från regering och riksdag som bland annat kan vara vägledande för beslut inom skolan.

Att komma till ett beslut om en nationell IT-strategi är ett första viktigt steg. Skolverket gör ett gott jobb i att ta fram material bland annat inom Lärportalen. Det behövs en tydligare vision kring digitaliseringen från nationellt håll. Jo så långt är det ju ganska klart, den stora utmaningen som vi står inför är att helt enkelt få verkstad av det som behöver göras för att skapa en skola som är relevant och tidsenligt där digitala verktyg har en viktig roll att spela.

Att leda lärares lärande – Dylan Wiliam

FullSizeRender (1)För den som läser Dylan Wilams bok Att leda lärares lärande finns en hög grad av igenkänning om man tidigare läst Wiliams böcker eller hört honom föreläsa. Han är mycket tydlig med att i sina argumentationer alltid börja med varför-frågan. Den första frågan som Wiliam behandlar är varför det är så viktigt att höja elevresultaten inom skolan. Här framhålls fyra väsentliga delar, eget inflytande över livet, kulturell överföring, förberedelse för medborgarskap och förberedelse för arbete. Speciellt viktigt blir den sistnämnda eftersom det är inom arbetsmarknaden som det nu sker stora och snabba förändringar. Ytterligare en anledning är att goda resultat för elever i skolan är kopplat både till ett lands ekonomiska utveckling och livskvaliteten för eleverna på sikt.

Nästa steg i Wiliams argumentation är att för att elevers resultat ska höjas behöver lärares kvalitet höjas. Inte för att de inte är bra nog utan för att de kan blir bättre. När Wiliam går vidare diskuterar han vikten av lärarkvalitet och vad det är och hur vi ska kunna öka lärarkvalitet. För det först konstaterar han att det är svårt att beskriva vad lärarkvalitet egentligen är. Vi vet att lärare gör skillnad, men det kan vara svårt att peka på vad det är som gör skillnaden mellan lärare. Wiliam pekar på att vi ganska grovt kan skilja på de minst effektiva lärarna och de mest effektiva lärarna. Att göra en bättre distinktion än så är svårt. Från det perspektivet säger han att det finns två vägar att gå, antingen byter man ut de minst effektiva lärarna på en skola eller så ser man till att höja kvaliteten på alla lärare på skolan. Han väljer den senare vägen.

Hur kan vi då höja kvaliteten på våra lärare? Wiliam tar i boken med oss på en rejäl forskningsgenomgång där han kommer fram till att det mest effektiva sättet att höja lärares kvalitet och därigenom förbättra elevers resultat är genom användning av formativ bedömning i klassrummet. Wiliam utvecklar sina tankar kring formativ bedömning utifrån den definition han och Black gjorde 2005.
”Bedömning i klassrummet är formativ i den mån som lärarna, eleverna, eller deras kamrater kan få fram, tolka och använda belägg för elevernas prestationer, för att fatta beslut om nästa steg i undervisningen som sannolikt kommer att vara bättre, eller mer välgrundade än de beslut de ksulle ha fattat om beläggen inte hade funnits” (s. 136)

Mot denna bakgrund fokuserar Wiliam på vilka lärandeaktiviteter som bör skapas för att det ska få störst effekt på lärares användande av formativ bedömning i klassrummet. Det väsentliga är att ställa sig frågan vad det är som lärare förväntas förbättra först och sedan titta på vilken form av kompetensutveckling vi vill skapa. Enligt Wiliam finns det fem principer som är viktiga i lärares lärande, val, flexibilitet, små steg, ansvarstagande och stöd. Vid arbetet med lärares lärande framhåller även Wiliam problematiken med att det innebär att förändra vanor som sitter ganska djupt. Eller för att citera ”När man har gjort något på ett visst sätt en halv miljon gånger är man ganska bra på det, och det är inte konstigt om det är svårt göra på ett annat sätt” (s. 227) Även här pekar Wiliam på forskning som kan stötta skolledare i det arbete som krävs för att kunna få till en förändring bland personal och där förändring blir det nya normaltillståndet.

Hur kan då skolledare på bästa sätt stödja lärares utveckling? Wiliams svar är att det bästa sättet är att skapa skolbaserade lärgemenskaper (TLC) som fokuserar på formativ bedömning i klassrummet. En viktig komponent som Wiliam lyfter fram är att möten i TLC-grupper måste vara extremt strukturerade så att de håller rätt fokus hela tiden. När det gäller metodiken i arbetet med lärgemenskaperna visar Wiliam att den goda effekt som ses hos elever även kan nås hos lärare vid användning av formativ bedömning. Alltså går det att modellera lärares lärande så att det får en tydlig koppling till det vi vill se hända i klassrummen i form av formativ bedömning.

team-114655

Bild: Pixabay geralt

Den stora styrkan som Dylan Wiliam, ur mitt perspektiv, besitter är att han inte stannar vid forskning och analys av de resultat som den ger. Han omsätter forskningen i praktiken och tar sig hela vägen ner till undervisningsnivå, eller som i det här fallet in i det kollegiala lärandet för lärare. Han har varit med om att starta enormt många lärargrupper på olika skolor. Det som är mest iögonfallande när man läser hans berättelse om dessa genomföranden är hur otroligt svårt det är att få det på plats med ett bra resultat. Det finns många hinder på vägen så som den upplevda bristen på tid, för många saker att fokusera på samtidigt, brist på engagemang o s v. För att kunna få ett lyckat resultat krävs, frånsett en stark övertygelse och ett starkt engagemang, en makalös förmåga till att hålla i och hålla ut. Jag tror att det hos de flesta idag som på något sätt är involverade i skolutveckling finns en fast övertygelse om vad som borde göras för att elevernas resultat ska blir så goda som möjligt. Samtidigt finns det så många fasta strukturer och andra viktiga saker som styr skolans utveckling. Vi måste våga prioritera hårt bland alla bra saker vi kan göra i skolan för att bra ska kunna bli bättre. Eller med Dylan Wiliams ord ”Enda sättet att förbättra skolorna är därför att få människor att sluta göra bra saker – för att ge dem tid att göra ännu bättre saker”. (s.262)

SETT 2016 – Självskattning ja, men sen då?

26400507250_2f16d396d6_o
Under SETT:s andra dag presenterar Charlotte Dingertz och Claes Johannesson Stockholmsstads arbete med självskattningsverktyg som de har använt för att driva digitaliseringen i sin verksamhet.

Ja vad är det då som följer efter att lärare har gjort en självskattning av sin digitala kompetens? Svaret som ges från Stockholms stad är lokala handlingsplaner som man sedan följer upp. Det låter väl som ett rimligt svar på den fråga som ställs i rubriken, men efter en sådan fråga infinner det sig genast en ny fråga: Ja handlingsplaner, men sen då? En fråga som inte ställs eller besvaras i presentationen, men som jag tycker är för intressant för att inte beröra. Om vi utifrån lärares självskattning bygger handlingsplaner som vi följer upp vad är då nästa steg? Här kommer det riktigt svåra, att flytta fokus från pedagogerna till eleverna. Att jobba med lärares digitala kompetens är naturligtvis en nödvändighet i skolans digitala satsning, men det är ju i syfte att skapa ett bättre lärande för eleverna. Då kan vi inte stanna vid att endast självskatta lärares digitala kompetens utan vi måste kunna se effekten på elevernas lärande. När det gäller att mäta effekter i elevers lärande i digital miljöer finns det idag inte många studier vi kan hänvisa till. Jag ser detta som ett stort kommande utvecklingsområde när det gäller skolutveckling och digitalisering. Hur kan vi i verksamheten tydliggöra effekterna i elevernas lärande kopplat till olika metoder och digitalisering? Hur kan vi se att en metod är bättre än en annan för elevers lärande? Hur blir vi duktiga på att skapa frågor som gör att vi synliggör vilken effekt en viss undervisning har på elevens lärande? Hur kan vi skapa kollegiala strukturer för att fånga bilden av elevers lärande?

Självskattning ja, men sen då? Ja en fråga leder ofta till flera frågor och det tycker jag blir tydligt i det här fallet. Självskattning en bra början, men hur ser sedan vägen ut?

Digitalisering som lyfter skolan – Helena Kvarnsell och Håkan Fleischer

16 mars höll Helena Kvarnsell och Håkan Fleischer föreläsning för Kalmarsunds gymnasieförbund under temat ”Digitalisering som lyfter skolan”. Helena från sin praktiska utgångspunkt och Håkan från sin teoretiska horisont.

IMG_0026

Helena Kvarnsell

IMG_0020

Håkan Fleischer

 

 

 

 

 

 

 

Båda betonade starkt hur viktigt det är med ett grundläggande förhållningssätt som lärare och att det förhållningssättet är nära knutet till digitaliseringens möjligheter i undervisningen. Det fundament som bygger upp förhållningssättet är enligt föreläsarna relationerna mellan lärare och elever. Därefter utgår de från fyra ”pelare”, motivation, målorientering, reflektion och socialt lärande. Som en överbyggnad finns sedan den digitala förstärkningen.
Skärmavbild 2016-03-21 kl. 10.28.00

Modellen ovan kan användas av lärare för att analysera och reflektera över den egna undervisningen, enskilt eller ännu hellre tillsammans med andra. Hur arbetar jag medvetetet med att bygga goda relationer till mina elever? Hur arbetar jag med elevernas motivation i undervisningen? Hur jobbar jag med en tydlig målorientering och hur vet jag att eleverna delar min bild av vad som är målet? På vilket sätt ger jag eleverna möjlighet till reflektion i undervisningen? På vilket sätt skapar jag socialt lärande i min undervisning och uppmuntrar eleverna till detta? Varje ställd fråga ovan har en naturligt följdfråga: Hur kan digitala verktyg användas för att förstärka det jag vill uppnå, goda relationer, reflektion hos eleverna o s v?

Det är med denna reflektion och medvetna användning av digitala verktyg som digitaliseringen kan lyfta skolan.

Läs gärna Maria Olsens, lärare på Ölands Gymnasium, längre inlägg om föreläsningen här.

Undervisning med digital förstärkning del 2

Undervisning med digital förstärkning, en kompetensutveckling inom  Kalmarsunds gymnasieförbund, tog sen början 26 oktober förra året och om det kan du läsa här. 16 mars var det dags för nästa fysiska träff i grupperna som skapades, digitala samarbetsytor har funnits under tiden. Ledorden för denna dag var reflektion, feedback och beprövad erfarenhet. Lärare fick först tid att enskilt reflektera över det arbete som gjorts i undervisningen. Därefter redovisade alla i gruppen och lämnade feedback till varandra. Sedan följde dokumentation av goda exempel och den beprövade erfarenheten som gruppen kommit fram till. Denna dokumentation kan du ta av på Kollegieblocket.

Skärmavbild 2016-03-16 kl. 09.03.26Några röster från dagen:

”Den har stärkt min kompetens genom att man har en grupp som man kan diskutera med. Man är intresserad att utvecklas inom samma område.”

”Att våga ta steget. Ta del av andras erfarenheter hjälper mig att se nya vägar och att våga. Vilka program man kan använda och tips på hur man kan använda dessa.”

”Jag har arbetat individuellt i mitt eget klassrum med mina egna elever. Men idag onsdag 16 mars har vi delgett varandra i gruppen massor med praktiska tips angående film. Det är mycket värdefullt att få sitta och prata med andra kollegor på det här sättet!!! Jag är sååååååååååå glad och tacksam för detta. Jag har nu lärt känna två kollegor som arbetar med samma som jag, fast på två andra skolor. Mycket insikt får vi alla. Mycket eftertanke också.”

”Gruppen har spelat störst roll i detta arbetet. Att få lyssna på kollegor gör att jag lär mig en hel del nya sätt att tänka vilket är den största vinsten med att arbeta i nya grupper.”

 

 

Inkludering på Stagneliusskolan

På Stagneliusskolan i Kalmar, en av skolorna i Kalmarsunds gymnasieförbund, har man den 11 februari ägnat en hel KPT-dag åt att jobba med inkluderande arbetssätt. På skolan finns en handlingsplan för arbete med inkludering och i den kan man läsa målet för arbetet: “Alla lärare ska medvetet arbeta inkluderande i sin undervisning”. Den självklara gruppen som får ge stöd till lärarna i detta är speciallärare och specialpedagoger, men även rektorer och IKT-pedagoger är viktiga för att ge bästa stöd för inkluderande arbetssätt.

Skärmavbild 2016-02-29 kl. 12.28.20KPT-dagen var en del av arbetet med att höja lärarnas medvetenhet om inkludering. På förmiddagen fick lärare ta del av information om varför ska man jobba inkluderande, vad skollagen, Skolverket och forskning säger. Vad är det för skillnad på integrering och inkludering? Vilka teorier finns det för att stödja inkludering i klassrummet.?Vilka kriterier krävs för att kunna säga att man jobbar inkluderande?Materialet till presentationen togs fram genom samarbete mellan rektor, speciallärare och specialpedagoger. Personligen tror jag att just samverkan mellan ledning och speciallärare och specialpedagoger är avgörande för att det inkluderande arbetssättet ska användas i klassrummet.
Efter presentationen fick arbetslag på skolan jobba tillsammans med att svara på frågor för att synliggöra hur man arbetar med inkludering idag och hur man kan göra det bättre (På siten kan du kan se frågor från dagen). En av frågorna handlade om hur kan lärare dra nytta av kompetensen hos speciallärare och specialpedagoger i klassrummet för att förbättra arbetet med inkludering. Det är lätt hänt att man som lärare tänker på speciallärare och specialpedagoger som den grupp som får ta hand om eleverna som behöver stöd, men vi glömmer ofta att de kan även hjälpa pedagogen i klassrummet, för att se vilka möjliga anpassningar eller ändringar i planeringen läraren kan göra för sina elever. Arbetslagens arbete dokumenterades i Google dokument som all personal på skolan kunde ta del av.

Skärmavbild 2016-02-29 kl. 12.34.03Efter lunch fick lärarna lite mer information om hur man praktiskt kan jobba inkluderande i klassrummet. Speciallärare med inriktning på olika ämnen (matematik och svenska) pratade om vikten av ledarskap i klassrummet. Tydlig start och avslut på lektionen, struktur, gemensamt arbete med eleverna för att skapa förståelse innan de börjar jobba med uppgiften, gemensam läsning, vikten av feedback och mycket mer togs upp och diskuterades. IKT-pedagogen avslutade genomgången med tips på digitala verktyg man kan använda för att förstärka och underlätta arbete i klassrummet. Det är dock alltid viktigt att utgå från behovet och elevgruppen. I en klass fungerar det att använda padlet för att ge eleverna möjlighet att ställa frågor under lektionen. I en annan klass får man kanske använda papper och penna. Man måste ta medvetna beslut när man väljer verktyg och metod.

Dagen avslutades med arbete i ämneslagen. Uppgiften var då att gå igenom en lektionsplanering och se den över för att se hur inkluderande den är och hur kan man göra den mer inkluderande. Ämneslagen fick använda checklistor framtagna av speciallärare/specialpedagoger som hjälp vid detta och alla lektionsplaneringar delades med all personal på skolan. Jag tror att man ofta kan få nya ideér och tips till sin undervisning genom att titta på planeringar gjorda av lärare i andra ämnen än det egna.

KPT-dagen är slut, men arbetet med inkludering fortsätter. Det är nu viktigt att jobba vidare, genom samtal i arbetslag och ämneslag, genom lektionsbesök av rektorer och speciallärare/specialpedagoger, genom att medvetet tänka på att inkludering är viktigt för alla elever.

Vill du se planering för dagen och innehåll i de olika presentationerna kan du hitta det här.

Pop Up Class på Jenny Nyströmsskolan

Med inspiration bland annat hämtad från BETT 2016 och Pop Up School genomfördes på Jenny Nyströmsskolan 11 februari en kompetensutveckling under namnet Pop Up Class. Innevarande läsår deltar en grupp av skolans lärare i en utbildning, Formativt arbetssätt med digitala verktyg, som kopplar ihop formativa lärprocesser med digitaliseringen. Denna grupp har nu kommit fram till en punkt där det är dags att applicera sina kunskaper och tillsammans arbeta fram modeller för en formativ undervisning med digital förstärkning. Detta ville vi testa att göra i samverkan med elever, en form att jobba med lärares lärande som vi anser innehåller starka utvecklingsmöjligheter.

24841410272_81302c1d48_k

Lärares planerande utifrån fem nyckelstrategier

Förmiddagen ägnades för lärarnas del åt planering utifrån en viss arbetsgång. De kickade igång ett delat dokument där deras planering gjordes. Roller fördelades inom gruppen och de inledde med att bestämma sig för vilka lärandemålen för eleverna skulle vara. Därefter använde de Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för ett formativt arbetssätt som riktlinje i sin planering. De skulle även planera in digital produktion för eleverna i sina uppgifter.

Vid lunch hände det som är riktigt spännande, eleverna anlände till skolan. Vi gjorde detta i samarbete med Vilhelm Mobergsgymnasiet där vi ”lånade in” en grupp elever. Efter en kort introduktion fick de kasta sig ut i sina klasser och sätta fokus mot lärandemålen som lärarna planerat för. En klass fick i uppgift att Rädda världen och ett gäng gav sig iväg mot bageriet för att jobba med sina lärandemål.

24663771030_be33ca3ded_k

Eleverna dokumenterade sitt arbete för att sedan analysera

Efter genomförda lektioner kom den viktiga delen av dagens övning, eleverna lämnade feedback till lärarna både muntligt och skriftligt kring den undervisning de varit med om. Hur tydliga var målen? Hur jobbade lärare med feedback för att föra lärande framåt? Detta var några av frågorna som ställdes. När lärarna sedan analyserade feedback som kom från eleverna var den väldigt värdefull och ledde vidare till bra reflektioner. En sak som framhölls från lärarnas sida var att det var väldigt positivt att eleverna som gav feedback inte var i beroendeförhållande till lärarna genom att de inte skulle betygsättas.

En av många bra diskussioner som uppstod under dagen handlade om klargörande av lärandemål i olika sammanhang. Hur lätt det kan verka, hur svårt det är och vilken avgörande betydelse det har för elevernas resultat. Viktiga frågor som togs upp är hur vi formar bra lärandemål och hur vi säkerställer att elever och lärare delar samma bild av vilka lärandemålen för undervisningen är.

Det finns massvis av lärdomar som jag tar med mig från den här dagen som jag gärna skulle vilja använda till nya liknande utbildningar. Jag ser att upplägget med en gemensam teoribild kring lärande, samplanerande lärare, genomförande med elever, feedback från elever och analys av feedback är en givande väg att jobba med lärares lärande.

Pop Up School!

Av Jörgen Florheden

Skapa en skola för en dag!

Detta var utmaning som vi, tio för varandra okända personer, fick under temat Pop Up School. Vi skulle under förmiddagen skapa en vision för vår skola och omsätta den i lärande och vid lunch skulle våra tjugo elever dyka upp, och lärandet skulle ta sin början. Riktlinjer som fanns för mål var att eleverna skulle förhålla sig till en eller flera källor samt att de skulle använda digitalt berättande.

IMG_1248

Digitalt berättande om flyktingsituationen

Det var flera utmaningar som vi ställdes inför, gruppens medlemmar hade tidigare inte träffat varandra, vi skulle under begränsad tid bygga en vision, undervisningen skulle ske på engelska. Vad gäller visionen använde vi metaforen att eleverna skulle starta en musikgrupp och nyckelorden var, kollaborativt, delaktighet och lärande. Utifrån denna vision designade vi ett lärande som tog sin utgångspunkt i utmaningar som eleverna upplever att världen stå inför idag.

Vid lunch sammanstrålade vi med vår grupp elever från Bohunt School och efter en ”lära-känna-lunch” drog undervisningen igång. För att här sammanfatta den processen kort kan jag säga att jag är enormt imponerad av hur eleverna tog sig an uppgiften och genomförde den med stort engagemang och nådde fantastiska resultat. I sitt digitala berättande valde eleverna att använda sig av film, vilket för dem föll sig helt naturligt (filmerna har vi fortfarande tillgång till, men tyvärr inte möjlighet att publicera här). Hela dagen avslutades med att tre av eleverna stannade kvar och gav feedback till oss lärare på hur vi planerat och genomfört undervisningen. Det var en verklig förmån att få delta i en sådan diskussion. Senare kommer vi även att få ta del av ytterligare feedback som sammanställs utifrån intervjuer och filmande som skedde under hela dagen.

Nu den klassiska frågan: Vad tar jag med mig från detta? Jag tar med mig hela konceptet att driva kompetensutveckling med lärare och elever tillsammans. Det framstod tydligt under dagen vilken styrka det finns att göra detta tillsammans med fokus på att båda parter ska lära sig. Jag kan se att detta är något som kontinuerligt borde förekomma på alla skolor. Mitt mål är nu att tillsammans med andra skapa möjligheten för våra lärare och elever att få ta del av en liknande kompetensutveckling.

Lyssna på intervjun med Maria Abrahamsson som ansvarade för Pop Up School

DSC_0508

Maria Abrahamsson – Pop Up General

 

Digitalisering som lyfter skolan

Digitalisering som lyfter skolan en bok av Håkan Fleischer och Helena Kvarnsell.
I inledningen ger författarna ett löfte till läsaren att det kommer inte att presenteras ett enda apptips i boken, och det löftet hålls. I stället inriktar de sig på att fokusera på lärares förhållningssätt kopplat till digitaliseringen. Boken har undertiteln Teori möter praktik och författarna representera var sitt perspektiv Håkan kommer in från forskarens håll och Helena från lärarepraktiken.
DSC_0483

Boken inleds, inte helt överraskande, med att beskriva ett förändrat samhälle och går vidare med att beskriva IT i svensk skola ur ett historiskt perspektiv. Här kunde författarna kortat ner dessa delar till förmån för diskussioner som förs i slutet av boken. Två tydliga delar framträder i bokens inledning, dels en klar förankring till läroplanen i arbetet med digitaliseringen och dels en mycket bra definition kring vad digital kompetens är. Denna definition bör varje lärare och rektor och andra som jobbar med digitalisering inom skola stanna upp vid och reflektera kring:

”En förmåga att använda IT på ett kreativt, utvecklande och kritiskt sätt, såväl för att fördjupa och bredda (inte minst ur ett kulturellt och socialt perspektiv) ämneskunskaper som för att förstå de villkor med vilka kunskapsbildning sker i datoriserade miljöer. Digital kompetens inrymmer både den praktiska användningen av specifika och relevanta verktyg och en generell förståelse för informationsteknikens möjligheter och begränsningar.” (s. 29)

Ett begrepp från forskningen som blir som en röd tråd genom boken är strechad kunskap, den expanderande funktionen när det gäller tid och rum som ligger inbyggd i de digitala verktygen med anknytning till elevernas kunskapsbildning. Den strechade kunskapen får i boken en praktisk omsättning genom att kopplas till fyra viktiga fundament i undervisningen, elevens motivation, målorientering, reflektion och socialt samspel. Dessa fyra teman tilldelas var sitt kapitel i boken där författarna beskriver hur digitala verktyg kan fungera förstärkande inom respektive område. Bra är att varje kapitel avslutas med frågor som gör det möjligt för läsaren/läraren att reflektera över sin egen undervisning kopplat till det lästa.

Boken avslutas med en diskussion kring frågan om IT i skolan innebär en förändrad yrkesroll. Det korta svarat på den frågan blir faktiskt nej. Det framhålls istället att viktiga delar i lärarrollen inte är direkt kopplade till digitaliseringen, att bygga förtroendefulla relationer med sina elever, att jobba målorienterat, att som pedagog alltid reflektera över sin undervisning o s v. IT kan däremot vara en enorm tillgång i lärarrollen: ”IT använt på rätt sätt ger dig däremot den fantastiska möjligheten att äntligen vara den där läraren du alltid velat vara.” (s. 169)

En bok väl värd att läsa för den som vill reflektera kring vilken roll digitaliseringen kan spela för svensk skola. En bok som förmedlar ett förhållningssätt när det gäller lärarrollen i ett vidare begrepp där den som är verksam i skolan kan se hur pedagogiska/didaktiska tankar kan förstärkas med användande av digitala verktyg.
helenakvarnsellHåkan-Fleischer

 

 

 

 

 

 

 

16 mars 2016 kommer Helena Kvarnsell och Håkan Fleischer att föreläsa för Kalmarsunds gymnasieförbund just under temat ”Digitalisering som lyfter skolan”.

Om du vill ta del av Helenas och Håkans tankar om digitalisering i skolan i form av podcast kan du lyssna på Plugget 2.0:
Helena Kvarnsell
Håkan Fleischer

 

Den reflekterande pedagogen och SYL

I samband med läsårsstarten presenterade Kalmarsunds gymnasieförbund 15 nya SYL (särskilt yrkesskickliga lärare). Dessa lärare får inom ramen för sitt uppdrag en riktig kompetensutveckling.
26 november var det dags för Anders Söderberg från LIN Education att återvända till Kalmar och hålla i en kompetensutvecklingsdag under rubriken ”Den reflekterande pedagogen”. Lärarna fick genom Anders ett antal ingångar för en reflektion tillsammans med kollegor och även enskilt.
23050788800_30b9b00af9_k
Tematiska ingångar som togs upp var bland annat:
Didaktisk design – Hur kan våra lärandemodeller så ut om vi fokuserar på att minska avståndet mellan det som vi lär ut och det som eleverna lär in?
Didaktiska fenomen och digital förstärkning – Hur använder vi olika digitala verktyg för att förstärka elevernas lärande?
Inkludering – Hur arbetar vi på ett inkluderande sätt i undervisningen så att alla elever får samma förutsättningar till lärande? Med hänvisning till brittisk skola presenterade Anders ett intressant begrepp i detta sammanhang, ”Red line minimums”. Vad är den minsta gemensamma nämnaren för oss som lärare när vi jobbar på ett inkluderande sätt?
BFL – Hur ser våra processer för ett formativt arbetssätt ut?

Många intressanta frågeställningar som sedan följdes upp genom reflektion både tillsammans med andra lärarekollegor och enskilt. Input gavs även i form av olika texter

Var ser jag utvecklingspotential i min roll som pedagog kopplat till Digital
didaktisk design (inkludering – BFL osv) och hur skall jag iscensätta ett utvecklingsarbete?
Detta var frågan som deltagarna fick med sig att fördjupa sig i när det gäller det fortsatte skolutvecklingsarbetet.
Under dagen diskuterade vi även SYLs roll som ledare för andra lärares lärande.

Några röster från den utvärdering som gjordes:
”Intressant dag med en hel del reflektion tillsammans med kloka kollegor. Alltid bra att bli påmind om/få ny input samt reflektera kring sin undervisning och att få höra av andra hur de jobbar vilket kan appliceras i min egen undervisning.”
”Jag tyckte att dagen var mycket bra. Jag kände mig nyfiken på att lära mig mer och har öppnat en hel del nya tankar om inkludering. Jag är också glad att jag fick en övergripande modell av iscensättandet och transformationen av lärande. Jag har fått ihop alla pedagogiska tankar till en större helhet efter den här dagen.”

Under vårterminen kommer det arbete som nu är påbörjat att följas upp vid ytterligare ett tillfälle.

Undervisning med digital förstärkning

Skärmavbild 2015-10-26 kl. 09.11.28Sedan Kalmarsunds gymnasieförbund startade sin omfattande digitala satsning har det skett otroligt mycket på kort tid. Det har gjorts ett fullständigt teknikskifte från datorsalar till en fullt utbyggd en-till-en-verksamhet. Genom införandet av Google Apps for Education skapades 2012 en gemensam digital yta för det pedagogiska arbetet. Under denna tid har olika kompetensutvecklings insatser bedrivits och vi kan säga att vi kommit långt när det skolans digitalisering. Efter införandet av en-till-en kan vi även se en konsolideringsfas. Lärare känner att det har skett en snabb utveckling och nu jobbar de med att se vilka digitala verktyg som är bäst lämpade för den egna undervisningen. Det är i detta sammanhang som vi nu startar kompetensutvecklingen ”Undervisning med digitala förstärkning”.

När vi har planerat för Undervisning med digital förstärkning finns det några nyckelbegrepp som vi Skärmavbild 2015-10-26 kl. 09.10.11har utgått från. Det är: valbart – det ska finnas en möjlighet för lärare att välja inriktning utifrån det som passar deras undervisning bäst, hållbart – utbildningen som startas upp ska inte bara vara här och nu utan följas upp över tid, 16 mars samlas vi igen för att utbyta erfarenheter, kollegialt – vi vill utnyttja styrkan i det kollegiala lärandet, undervisningsnära  – det vi utvecklar ska ha en direkt koppling till respektive lärares undervisning.

FullSizeRender

Niklas Mörnerud – inspiratör

26 startades Undervisning med digital förstärkning. Först en inledning där kontexten för dagen presenterades. Sedan var det dags för våra ”inspiratörer” att fungera som tändstift i olika tematiska grupper. Inte mindre än 27 inspiratörer som alla är verksamma inom Kalmarsunds gymnasieförbund var engagerade, en enorm styrka att ha denna resurs. Du kan se bredden av de olika pedagogiska utgångspunkterna som fanns HÄR.

Efter inspirationspassen utbyttes erfarenheter inom respektive grupp och lärare gjorde målbeskrivningar för sitt fortsatta arbete. Inom varje grupp gick man även samman på en digital yta för sitt fortsatta kollegiala lärande. Digitala ytor som valdes var bland annat Google Classroom och bloggar. Detta innebar en indirekt kompetensutveckling för lärare i olika digitala verktyg.

Eftermiddagen bestod av praktiskt arbete inom varje valt tema. Här skapade lärare tillsammans material att ta med sig ut i sin undervisning. En undervisning med digital förstärkning. Grupperna kommer nu fram till våren att dela sina erfarenheter i digitala grupper. 16 mars träffas vi igen för att samla, dokumentera och dela den erfarenhet som gjorts.
Under den dagen kommer även Helena Kvarnsell och Håkan Fleischer att föreläsa under temat  Digitalisering som lyfter skolan.

Lärarröster från dagen:
”Det har varit mycket givande och fokus har varit på ”hands on”, dvs vi har jobbat direkt med något som vi har konkret nytta av i undervisningen.”
”Bra att vi själva kunde bestämma arbetsgrupper och att vi fick tid att diskutera, planera och förkovra oss i det ämne som intresserade oss.”
”Bra med många inriktningar att välja. Detta ger hög relevans och möjligheten att utveckla sig inom det område man vill lägga extra fokus på.”
”Vi uppskattar upplägget på dagen. Vi var på ”film” och de tre kvinnliga inspiratörerna hade gjort ett gediget arbete och vi kände oss delaktiga i dialogen. Kul och spännande ämne!”