Kategoriarkiv: Digitaliseringsstrategi

Fokussamtal lärare och elever om digital agenda

Kalmarsunds gymnasieförbunds digitala agenda ligger till grund för arbetet med digitalisering och undervisning. Du kan här läsa om framtagandet av och innehållet i förbundets digitala agenda.

Den digitala agendan utvärderas årligen bland annat genom fokussamtal med lärare och elever. Utgångspunkten för årets samtal har varit den ur elevperspektiv uttryckta förväntansbild som finns i digital agenda.

Vi ser utifrån resultaten i fokussamtalen framför allt tre områden som behöver fokuseras i förbundets fortsatta arbete kring digitalisering och undervisning:

  • I olika former av utvecklingsarbeten bör vi sträva efter att i ökad omfattning utveckla olika digitala möjligheter kopplade till undervisningen. Det kan handla om olika metoder som ger en ökad kvalitet i undervisningen. Exempel är att använda film vid flippat klassrum eller vid feedback till elever.
  • Ett specifikt område som behöver fokuseras är inkludering med stöd av digitala verktyg och tjänster. Det finns stora olikheter när det gäller både användning och kompetens kring digital inkludering. Det finns oklarheter kring hur vi ska skapa tillgängliga digitala lärmiljöer för alla elever i undervisningen.
  • När vi arbetar med att stärka elevernas digitala kompetens måste vi ta hänsyn Skolverkets alla fyra aspekter när det gäller begreppet digital kompetens. Inte minst gäller det diskussioner kring hur digitalisering påverkar samhälle och individ.

    Bild: Skolverket

Du kan läsa hela sammanställningen från fokussamtalen med lärare och elever här.

Ny digital agenda Kalmarsunds gymnasieförbund

Kalmarsunds gymnasieförbund har en ny digital agenda som syftar till att fortsätta det systematiska arbetet med digitalisering i undervisningen. Förbundets direktion fattade 24 februari beslutet att anta agendan. Den digitala agendan har tagits fram av förbundets IKT-pedagoger. Detta har skett i nära samverkan med lärare, elever, rektorer och övrig pedagogisk personal. Arbetsprocessen har innefattat ett antal fokussamtal där nämnda grupper har lämnat värdefulla tankar kring undervisning, utveckling och digitalisering.

Utgångspunkter för arbetet med den nya digitala agendan har varit:

  • Hög delaktighet i processen vid framtagande av agendan
  • Tydlig koppling till förbundets vision
  • Stärkt elevperspektiv 
  • Användarvänligt dokument för verksamheten

Elevperspektivet uttrycks i den digitala agendan i form av vad våra elever ska kunna förvänta sig under sin studietid i Kalmarsunds gymnasieförbund:

  • att olika digitala verktyg och tjänster används i undervisningen för att förstärka ditt lärande.
  • en undervisning som kontinuerligt strävar efter att stärka din digitala kompetens.
  • att du i ditt lärande får använda olika digitala verktyg på ett inkluderande sätt, dvs i undervisningen finns en väl utvecklad tillgänglig digital lärmiljö, anpassad efter de behov som du har.
  • att du under din studietid kommer att ha ett eget ansvar för utvecklande av din digitala kompetens i syfte att du ska ha en beredskap för kommande studier och yrkesliv.

Inte minst kring punkterna ovan har eleverna i fokussamtal lämnat kloka tankar som gör att det finns en förankring hos elevgruppen kring det som uttrycks i agendan. Elevernas förväntansbild kommer att vara en viktig utgångspunkt när det gäller utvärdering av undervisning ur ett digitaliseringsperspektiv.

Den digitala agendan framhåller även vikten av att hela styrkedjan bidrar till att skapa goda förutsättningar för ett lärande i digitala miljöer. Inte minst viktigt är att skapa det kollegiala lärandet där digitaliseringen har sin självklara roll. Vidare uttrycks i den digitala agendan vårt allas ansvar inom förbundet att arbeta med den egna adekvata digitala kompetensen.

Du kan läsa hela Digital agenda här.

Ledarspåret – Prepare to Evolve, BETT 2020

Ledarspåret på Prepare to Evolve, BETT 2020 leddes av Malin Frykman, färsk processledare på Lin Education. Hon har skrivit böckerna Skolledare i en digitaliserad värld och Formativt ledarskap i en digitaliserad värld. På bloggen har vi tidigare skrivit om den förstnämnda boken och det kan du läsa här.

Direkt när spåret drog igång så delades vi in i par, vi fick en Evolve-kollega. Det skulle vara någon som vi inte kände sedan tidigare. Deltagarna hade innan ombetts att ha ett fokusområde för den egna skolutvecklingen med sig i sina tankar. Med utgångspunkt i detta område gjorde vi två och två en incheckning genom en NÖHRA. En modell för att synliggöra nuläge, önskat läge, hinder, resurser och aktiviteter kopplat till det valda fokusområdet.

Därefter var det dags för skolutvecklingsnörden, som Malin själv kallar sig, att fylla på med genomgång av lärande organisation, formativa ledarhandlingar och hur dessa kan förstärkas med digitala verktyg. Allt detta bottnades rejält i hänvisningar till forskning.

Nästa steg var att genomföra en EPA (enskilt – par – alla) med den egna verksamhetens lärande organisation i fokus. Först fick var och en rita upp sin lärande organisation för att sedan presentera och diskutera den med sin evolve-kollega. Avslutningsvis sattes alla uppritade organisationer upp på väggarna och det var fritt fram att gå runt och glo och sno. Denna del var ibland lite knepig för att det inte gavs några förklaringar till det som ritats upp.

Malin tog sedan sin utgångspunkt i Dylan Wiliams fem nyckelstrategier, lätt omarbetade för att passa skolledare. Utifrån dessa strategier gavs exempel på hur digitala verktyg kan förstärka det som man som ledare vill uppnå med vissa handlingar.

Vi gick över i en väldigt konkret fas där alla skulle välja en ledarhandling och skriva ner vilken effekt som önskas uppnås. Till detta kopplades digitala verktyg och andra resurser, samt hur handlingen ska följas upp och dokumenters. Inte minst viktigt att även beskriva hur det ska firas när effekten är nådd. När alla dessa delarna var klara så var det återigen dags att möta sin evolve-kollega och presentera för varandra. Som avslutning bokade paren in videomöten att genomföra innan påsk för att göra en uppföljning för att se hur det går i arbetet att nå den valda önskade effekten.

Vad tar jag med mig från det här spåret?
En första sak som jag tycker var väldigt väl genomförd var att det var en bra presentation av spårets innehåll och mål som gick ut till deltagare innan. Det var bra att ha möjligheten att förbereda sig lite tankemässigt innan det rullade igång.

Vad det gäller upplägg så var det en fördel att det hade en konkret och praktisk inriktning. Det är nyttigt att med jämna mellanrum stanna upp och tänkta till kring sin lärande organisation.

EPA-övningen som beskrivs ovan tycker jag att man med fördela kan använda i sammanhang där olika skolledningar möts. Det är ett bra sätt att få sin på sin egen verksamhet och det kan även leda till att skolledare ”tvingas” att tydligt formulera sina vad, hur, varför. Det kan även vara ett utmärkt tillfälle att tillsammans reflektera över hur digitala verktyg kan stärka de effekter som man som skolledning vill uppnå i sitt skolutvecklingsarbete.

En extra krydda var att vi delades in i par med någon som man inte känner sedan tidigare. Genom att ställa frågor till varandras organisationer blir det möjligt att komma vidare i sina tankar kring den egna organisationen. Nu ser jag fram emot att koppla upp mig mot Haninge i april och utbyta erfarenheter med min evolve-kollega och se hur det gått med våra prioriterade områden.

Nytt år, ny termin, ny digital agenda

Inom Kalmarsunds gymnasieförbund startar vi det nya året med att ha en ny digital agenda beslutad och på plats. Färdriktningen är utsatt för de närmaste tre åren när det gäller förbundets fortsatta arbete med skolans digitalisering.

Den nya digitala agendans ska:

  • Bidra till att uppnå Kalmarsunds gymnasieförbunds vision och det kommunikativa löftet om digital kompetens i framkant.
  • Skapa en tydlig och stark styrkedja inom gymnasieförbundet.
  • Skapa tydliga och höga förväntansbilder på olika grupper inom förbundet.
  • Stärka arbetet med viktiga lärandeprocesser såsom formativt arbetssätt och inkludering.
  • Stärka det kollegiala lärandet inom Kalmarsunds gymnasieförbund.
  • Säkerställa en fortsatt relevant omvärldsbevakning och framtidsspaning som omsätts i utvecklingsarbete.

När det gäller förväntansbilder så uttrycks de kring olika grupper inom förbundet för att skapa en stark styrkedja. För elevernas del handlar det om vilka förväntningar de kan ha på sin utbildning. Att de bland annat ska möta en undervisning som stärker den digitala kompetensen och utnyttjar digitala möjligheter i lärandeprocesser.

I agendan uttrycks även att Kalmarsunds gymnasieförbund ska var ett lärande och utforskande gymnasieförbund. Det handlar om att utforska och hitta effektiva metoder för undervisningen med koppling till digitaliseringen. Det handlar även om att utforska teknik och se vilka möjligheter det finns att den ska vara relevant för elevernas lärande.

Du kan läsa hela den digitala agendan för Kalmarsunds gymnasieförbund HÄR.

SKL – Handlingsplan digitalisering

I samband med att regeringen fastställde den nationella digitaliserings strategin för svensk skolväsende fick SKL i uppdrag att ta fram en handlingsplan som ska vara kopplad till strategins målsättningar. För att skapa denna handlingsplan har SKL bjudit in huvudmän, som bedöms befinna sig i framkant när det gäller skolans digitalisering, till rundabordssamtal och workshops. Undertecknad har varit representant för Kalmarsunds gymnasieförbund både vid rundabordssamtal och nu senast 9 maj vid workshop. Tillfället 9 maj behandlade målområdet Likvärdig tillgång och användning.

Inledningsvis talade Tilsith Lacouture, projektledare för arbetet med likvärdig tillgång och användning, om utgångspunkterna för detta workshoptillfälle. Det handlade om att skaffa en gemensam nulägesbild och att kunna se olika aktörers olika utgångspunkter och behov. Tidsplanen för handlingsplanen är att den ska vara färdig 1 mars 2019. Även efter den tidpunkten kommer det att finnas behov av fortsatt arbete med handlingsplanen och SKL:s perspektiv är att fortsätta sina aktiviteter fram till 2022.

Tilsith Lacouture, projektledare för arbetet med Likvärdig tillgång och användning,

Ett väsentligt innehåll under dagen var gruppvisa diskussioner kring de fyra delmålen som finns formulerade kring likvärdig tillgång och användning:

Delmål 1: Barn, elever och personal som arbetar med barn och elever ska ha
tillgång till digitala verktyg utifrån sina behov och förutsättningar.
Delmål 2: Det ska finnas ändamålsenlig infrastruktur samt teknisk och pedagogisk
support i verksamheten.
Delmål 3: De digitala lärresurser som används i undervisningen ska vara
ändamålsenliga och medföra att teknikens möjligheter kan utnyttjas effektivt.
Delmål 4: Digitaliseringen ska användas för att underlätta personalens
arbetssituation i fråga om undervisning och administration.

En mycket kort sammanfattning av dessa diskussioner är att det kommer att krävas en tydlighet i den kommande handlingsplanen när det gäller krav på infrastruktur i bred bemärkelse, digital kompetens hos personal och förmågan att leda digitaliseringen. Det framkom att likvärdigheten är en av de absolut största utmaningarna som finns när det gäller skolans fortsatta digitalisering. Likvärdigheten har i sig många olika dimensioner. Det kan handla om likvärdigheten mellan olika kommuner, olika skolor och inte minst viktigt berör det likvärdigheten mellan olika klassrum.

Karin Hector-Stahre enhetschef på Skolverket, som också är projektledare för digitalisering av nationella prov, redogjorde under dagen för arbetet i denna fråga. Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att digitalisera proven. Hösten 2018 ska uppsatser skrivas på dator. 2018-2021 kommer det att pågå en försöksverksamhet på 100 skolor. Stagneliusskolan, Kalmarsunds gymnasieförbund, är en av dessa skolor. 2022 ska digitala nationella prov genomföras i hela landet. Detta kommer att innebära att vissa huvudmän nu måste ta ett ordentligt tag för att kunna vara förberedda när det är ”skarpt” läge.

Dagen avslutades med den viktiga frågan vad som bör ingå i en handlingsplan för skolans digitalisering. Det som blir mest spännande att se är vilken grad av tydlighet, pekande med hela handen, som denna plan kan innehålla. Jag tror att det är viktigt att den kommer att innehålla konkreta delar att förhålla sig till, så att det inte blir ett visionsdokument utan just en handlingsplan. En annan viktig del kommer att vara hur tydligt det går att skriva fram stöd till de kommer/huvudmän som behöver det. Att skillnaderna i landet är stora när det gäller hur långt man kommit med skolans digitalisering är tydligt. Därför är det också av stor vikt att det finns ett stöd till huvudmän som av olika anledningar inte kommer loss i digitaliseringen på egen hand.

Från Kalmarsunds gymnasieförbunds sida kommer vi noga följa SKL:s arbete med att ta fram denna handlingsplan och vi har förhoppningen om att det ska bli en plan som verkligen gör skillnad.

Tilsith Lacouture, projektledare Likvärdig tillgång och användning