Kategoriarkiv: IKT-pedagogerna

Professionsutveckling och kollegialt lärande

“Min undervisning är bra. Jag behöver inte ändra mig, men en del andra skulle behöva”.
“Jag har ingen aning om hur jag hamnade här, nu hoppas jag bara att ingen kommer på mig!”
Den illusoriska överlägsenheten och bluffsyndromet. Visst kan vi känna igen dem både hos oss själva och hos andra när det gäller att arbeta med utveckling. De är exempel på biaser som kan stå ivägen för det professionella lärandet. 

I boken Professionsutveckling och kollegialt lärande av Steven Katz och Lisa Ain Dack spelar dessa bias en viktig roll. Bokens undertitel Framgångsstrategier och motstånd visar på att när vi arbetar med professionsutveckling och kollegialt lärande krävs det en stor medvetenhet om vilka strategier vi ska använda för att möta det motstånd till lärande som faktiskt finns inbyggt hos oss alla.

Författarna tar i boken sin utgångspunkt i sin definition av lärande ”Lärande är den process genom vilken erfarenheter leder till bestående förändring i kunskap och beteende”.  Den viktigaste komponenten är att det just är en bestående förändring för att vi ska kunna kalla det lärande.

De går sedan vidare med att beskriva tre grundförutsättningar som behöver vara på plats för ett professionellt lärande som leder till förändring i klassrumspraktiken.

  • Fokus för lärande för elever, lärare och skolledare.
  • Ett gemensamt undersökande arbetssätt som utmanar tänkande och praktik.
  • Ett pedagogiskt ledarskap.

Dessa tre grundförutsättningar befinner sig i ett hav av barriärer som måste rivas ner. Vi har som människor en omedveten benägenhet att inte vara öppna för att på djupet lära nytt, i energisparande syfte tar vi gärna genvägar. För att kunna uppnå verkligt professionellt lärande krävs en stor medvetenhet om de barriärer som vi sätter upp och det kräver ett avsiktligt möjliggörande.

I boken går författarna igenom ett antal olika biaser och förklarar vad de innebär och hur de ställer sig i vägen för vårt djupare lärande. Underlåtenhetsbiasen gör att vi istället för agera hellre inte gör något, bekräftelsebiasen gör att vi hellre söker bekräftelse på det vi redan vet istället för att utmana vårt tänkande, för att nämna ett par av de hinder som finns att möta.

När de hinder som kan finnas för vårt djupare lärande har presenterats ger sig författarna i kast med att presentera möjliga lösningar för att nå som de uttrycker det ”avsiktliga avbrott”. Att de biaser som råder bryts av. Det kan handla om saker som att använda ett tydligt protokoll som kan tvinga personer att göra det som de självmant inte gjort, exempelvis skilja på person och praktik. Det kan även handla om att alltid se till att formulera sina praktikproblem som frågor vilket skapar en större nyfikenhet som i sin tur skapar ökad motivation som leder till fördjupat lärande.

Boken kan varmt rekommenderas inte bara till dem som leder olika former av professionellt lärande utan till alla som på något sätt deltar i kollegialt lärande. Den skapar en medvetenhet om vad det är som kan hindra att skolutvecklingsarbete når ut i klassrumspraktik samtidigt som den ger verktyg att kunna möta det motstånd till förändring som vi alla bär inom oss.

Veckans tips – YouTube i Google Presentation

I en Google Presentation infogar vi ofta YouTube-klipp. Det är enkelt (infoga – video) och när man sedan spelar upp bildspelet så kan man se filmklippet direkt i presentationen.

En kanske inte lika känd funktion är att man kan ställa in start och stopptid för uppspelningen. Om klippet är långt och du bara vill visa en del som börjar efter 20 minuter och pågår i 30 sekunder, så kan man ställa in det. Man slipper spola fram under presentationen. Det går även att ställa in så att filmen startar spelas utan att man behöver klicka på play. För att komma åt funktionerna markera videoklippet och gå till format – formatalternativ.

Vad kan vi lära av distansundervisning och fjärrundervisning?

Omställningen till distansundervisning och fjärrundervisning var dramatisk och snabb och innebar en genomgripande förändring för undervisningen. I denna förändring blir det både intressant och nödvändigt att följa upp vad som händer i verksamheten. Här på bloggen har vi redovisat en del uppföljningar som gjordes tidigt när övergång till undervisning online skedde – här, här och här. I slutet av läsåret genomfördes en större förbundsövergripande utvärdering både bland lärare och elever.

Lärare

Omställningen har inneburit att det har tagit mer planeringstid i anspråk. Den snabba omställningen har gjort att det i vissa delar har krävts en omplanering. Det som lärare framför allt saknar är den direkta elevkontakten. Att använda Meet som verktyg kompenserar inte fullt ut för den direkta kontakt som nås i ett klassrum. Att inte kunna läsa av elever och klassen i undervisningssituationen som lärare är vana vid gör undervisningen mer endimensionell. Feedback och stöttande till elever som behöver det blir svårare när den direkta närheten saknas. “Att gå runt och hjälpa till” är ett moment som är svårt att ersätta. Lärare anger att de elever som behöver mest stöttning, har särskilda behov, är svåra att nå och att det är lätt att dessa elever tappas. Det blir även svårare att följa elevens lärprocess. Det finns de som upplever att studieron har ökat bland eleverna då det blir mindre störande moment i lektionen. 

När undervisningen kommit igång på distans och lärare hittade former för detta så kom nästa stora fråga. Många lärare framhåller svårigheten att skapa en rättssäker bedömning när undervisningen sker helt online. 

Det största behovet som uttrycks är att ha möjligheten att ta in elever i mindre grupper för att kunna genomföra praktiska moment i kurserna. Denna möjlighet vill lärare även se när det gäller att skriva prov för att det ska nås en rättssäkerhet. Tiden för planeringen är också en viktig faktor. Att starta årskurs ett på distans, vilket nu förhoppningsvis inte kommer att ske, upplevs som enormt problematiskt. Här ser lärarna ett starkt behov av att få göra det på plats i skolan. Det finns ett antal organisatoriska behov som framförs, mindre klasser, färre kurser. Ergonomi är en faktor som lyfts fram speciellt när arbete utförs hemifrån. Förtroendefrågan från skolledning nämns och då handlar det främst om möjligheten att välja att arbeta på skolan eller hemifrån. 

När det gäller teknik har det förekommit en del problem framför allt när det gäller elevers uppkoppling mot internet. Inom området teknik finns även en del önskemål från lärare att få tillgång till exempelvis dokumentkamera, headset, extern skärm.

En del lärare framhåller att det finns behov av kompetensutveckling kring undervisnings på distans. Lärare önskar ytor för kollegial samverkan. Det handlar både om digitala och fysiska ytor för att kunna bedriva kollegialt utbyte och lärande. En ny situation för lärare ställer krav på nya former av kollegial samverkan.

Elever 

Skolan har flyttat hem Bild: Emma Svensson, Digital Coach

I elevernas svar är det framför allt tre delar som framträder väldigt tydligt: 

Mer uppgifter för eleverna att göra.

Många elever skriver att det har blivit mycket mer uppgifter som ska lösas än det var när det var närundervisning. Det framgår att lärare har valt ungefär samma upplägg av lektioner. Kort genomgång och sedan arbete på egen hand eller i grupp och därefter kort återsamling. Detta genererar fler uppgifter för eleverna. Om elever då inte hinner lösa uppgifter under lektionstid skapas det en stress hos eleverna. Det gör också att elever upplever en brist på variation i undervisningen.

Det är svårare att få direkt hjälp och feedback av lärare. 

Interaktionen mellan lärare och elever försämras vid fjärr – och distansundervisning. Många elever tycker att det är svårt att få direkt hjälp i skolarbetet. Det är exempelvis en större tröskel att som elev fråga när klassen är uppkopplad i Meet. Läraren är inte lika lättillgänglig som i klassrumssituationen. Det blir även svårare att som elev få feedback. 

Svårare att fokusera på skolarbete hemma – lätt att prokrastinera. 

Många elever anger att det är svårare att fokusera på skolarbetet när det helt sker hemma. Anledningen till att det är svårare kan skifta, den kan vara svårt att hitta en lugn plats, det är mycket annat som pockar på uppmärksamhet, skola och fritid flyter ihop och det blir svårt att skilja dem åt. Detta leder för många till att arbetet prokrastineras, det finns alltid en dag imorgon också. Den börda av arbete som då växer fram skapar en upplevelse av stress.

Det mest genomgående som kan utläsas i elevsvaren är en försämrad interaktion med lärare. Detta leder till att det är svårare att få hjälp, förtydliganden och feedback. I materialet syns det klart att olika lärare har hanterat situationen på olika sätt. Det finns lärare som har en mycket god tydlighet och där det till och med har blivit ännu tydligare. I undervisning hos vissa lärare finns det en otydlighet kring vad det är som elevernas förväntas göra/lära. Eleverna känner att ju längre undervisning har pågått online ju svårare är det att upprätthålla motivation, speciellt gäller detta elever som känner att studenten inte blev som de tänkt sig. 

Även om dessa tre tydligare linjer kan utläsas i elevenkäten så är det inte en sammanhållen bild som framträder i elevernas svar. Det finns elever som upplever att deras studiero har ökat markant och att det är lättare att koncentrera sig hemma. Det finns elever som upplever att det är bättre att själv kunna ta ett större ansvar och äga sin egen tid på ett tydligare sätt än när undervisning sker i skolan. Det finns elever som upplever att de arbetar mer effektivt när undervisningen sker online. 

Områden att fokusera i det nya normala

Det finns en hel del erfarenheter och frågeställningar att ta med sig från perioden av distansundervisning och fjärrundervisning. Frågor som skolledning i första hand bör fundera kring och sedan ta dem ut i verksamheten på ett relevant sätt. 

  • Elevhälsan blir en extremt viktig faktor i detta sammanhang. Det krävs att den är väldigt rörligt, aktiv, flexibel och står i nära kontakt med lärare. De faror som uttrycks kring att vissa elever faller igenom helt, och även mår dåligt, när undervisning sker online måste aktivera EHT generellt inom hela förbundet. 
  • Att elevers närvaro har ökat pekar på att det finns något i undervisningen online som gör att vissa elever väljer att “gå till skolan” som annars inte gjort det. Vad finns det i detta som går att ta med sig i arbetet framöver när det gäller att främja elevers närvaro?
  • Former för examination utmanas när undervisning sker på distans. Kan detta även leda till att verksamheten utmanar synen på kunskap som i sin tur leder till nya former för bedömning i undervisningen?
  • Hur kommer det sig att diskussionen kring examinationsformer har fått ett större utrymme än den diskussion som är kopplad till elevers lärande?
  • Det efterfrågas kompetensutveckling för att bättre kunna genomföra undervisning på distans. Vilken typ av kompetensutveckling skulle kunna byggas upp för att ytterligare stärka lärares digitala kompetens? Hur kan exempelvis undervisningen blir mer varierad när digitala verktyg används? 
  • Hur kan lärare jobba i digitala miljöer med relationsskapande?
  • Hur kan lärare i digitala miljöer arbeta för att tydligare följa elevers lärande och ge framåtsyftande feedback? 
  • Lärare efterlyser kollegiala strukturer för utbyte och kompetensutveckling. Hur ska dessa strukturer se ut och hur kan de byggas upp?
  • Den digitala teknikens möjligheter att öka elevers delaktighet. Hur kan digital teknik användas för att stärka och “lyfta fram” elever som i klassrummet inte är så delaktiga? 
  • Nya kommunikationsformer. Hur kan exempelvis Meet användas när skolan går tillbaka till det nya normala? Kan elever vid behov delvis delta i undervisning digitalt?
  • Vilken form av stöd kan/ska skolledningar bidra med för att stärka den digitala processen i undervisningen?

Det finns frågeställningar som behöver belysas på nationell politisk nivå. Enkäter visar det faktum att närvaron har ökat när undervisning skett online. Vi har en grupp elever som anser att deras studier har fungerat bättre genom distansundervisning och fjärrundervisning. Både dessa faktorer är tillräckligt påtagliga för att det behöver göras en översyn av hur närundervisning kan kompletteras med undervisning på distans. Detta bör kunna ske på en bredare front än vad lagstiftning idag tillåter. Vi behöver skapa det nya normala utifrån de lärdomar som vi kan skapa genom att arbete med de frågeställningar som aktualiseras från perioden där undervisning nästan uteslutande skedde på distans.

Direktionsmöte i Meet

Undervisningen inom Kalmarsunds gymnasieförbund har nu bedrivits genom distansundervisning och fjärrundervisning sedan mitten av mars. Inom förbundet är det flera delar än undervisningen som påverkas av den situation som vi nu har i samhället.

De förändringar som nu sker i coronatider när det gäller våra mötesformer påverkar även styrelsens arbete i Kalmarsunds gymnasieförbund. Senaste direktionsmötet genomfördes genom Google Meet. Grundliga förberedelser gjordes så att alla deltagare skulle känna sig bekväma inför mötet. Vi provkörde” den digitala miljön så att vi kunde säkerställa att det fungerade för samtliga. När det väl var dags för möte fungerade det mycket väl.

Precis som i undervisningssituationer visade det sig vara väsentligt med tydliga instruktioner, mikrofon av, kamera på, begär ordet i chatt o s v. Det visade sig att även votering gick att genomföra på ett strukturerat och väl fungerande sätt. Så den digitala mognad vi ser inom Kalmarsunds gymnasieförbund sträcker sig hela vägen upp till politisk nivå.

Ordförande Dzenita Abaza hälsar välkommen till direktionsmöte i Meet

Bra och svårt ur elevperspektiv

Vilka är elevernas upplevelse när skolan flyttat hem #skolahemma?

Vi skickade ut ett formulär till ett antal klasser på våra tre gymnasieskolor och nedan presenteras en kort sammanställning som avslutas med vad vi anser vara viktigt att tänka på utifrån elevernas svar. Frågorna som ställdes var Vad fungerar bra? och Vad är svårt?

Det absolut vanligaste svaret från eleverna är att det mesta fungerar bra. Den övergripande bilden som vi får är att omställningen under rådande omständigheter har gått över förväntan, även sett ur elevernas perspektiv. De uttrycker viss förvåning att det har gått att flytta hem skolan och att lärare har gjort ett bra jobb i detta.

Skolan flyttar hem #skolahemma

Vad har varit bra?

Lärare och lektioner

Många elevsvar uttrycker att lektionerna hur fungerat på ett bra sätt och att lärare har varit snabba på att förflytta undervisningen in i helt digitala miljöer.

”Schemat och lektionerna har fungerat väldigt bra hos de lärarna som har vågat ge sig på meets. Är överlag väldigt positivt överraskad, bra jobbat alla!!”

”Att koppla upp sig till meet, förvånansvärt bra med tanke på genomgångar osv.”

”Lärarna har bra lektioner och försöker så gott de kan.”

Studiero och effektivitet

Många elever upplever en större studiero vid den egna arbetsplatsen hemma än i skolan. Detta ledar även till att de känner att de blir effektivare i sitt arbete.

”Mitt arbete på lektionerna har blivit lättare eftersom jag har kunnat sitta i en lugn studiemiljö utan några störningsmedel och göra klart mina uppgifter, meet-mötena har också fungerat bra.”

”Lektionerna har fungerat bra, man kan jobba över på rasterna om man har ett bra flyt så man får mer gjort”

”Allt. kunnat jobba hårdare då jag fått vara i fred från både lärare och elever när jag jobbat samt att det är lättare att hålla schemat då man inte behöver gå någonstans”

Rutiner och struktur

I den dagliga rutinen syns att elever säger att de tjänar mycket tid när de exempelvis inte behöver pendla till skolan utan det är en kortare startsträcka till första lektionen. Tid som kan används till att sova längre och därmed komma till undervisningen mer utvilad.

”Allt! Tekniken fungerar bra, jag har mer tid att göra läxor/fritidsaktiviteter/gå ut/sova, har fått en bra struktur”

”Spara tid (pendling, håltimmar)”

Arbetsplats hos en av våra Digitala Coacher

Vad har varit svårt?

Mycket uppgifter

Många elever uttrycker att det har blivit mer arbetsuppgifter som ska göras och lämnas in när skolan blev online. I de elevsvar som vi har fått in är det denna punkt som är allra tydligast framträdande när elever ska beskriva vilka svårigheter som finns.

”Att det är många lärare som har inlämningsuppgifter och då blir det jättemycket att tänka på och man hinner inte med känns det som.”

”Får så mycket uppgifter, mer än vanligt. Finner det svårt att hinna och orka med allt”

Inte alla lärare i Meet

Elever uppskattar den uppstart av lektioner som oftast sker genom Hangouts Meet. Det ger en tydlig incheckning och instruktioner från lärare. Elever upplever att det är ett problem att inte alla lärare gör denna typ av uppstart och avslutning.

”Självklart är det eget ansvarar, men lite eget ansvar i kombination med att ALLA lärarna kopplade upp ett meet i början av lektionen och avslutar det i slutat av lektionen.”

”Det finns fortfarande ganska många lärare som verkar vara för obekväma med den nya tekniken så de lägger hellre ut videos och uppgifter till lektionerna, vilket gör det svårt med disciplin”

Fokus

Att hålla sitt fokus på lektionen upplevs av en del elever som en svårighet då de finns annat som kan pocka på uppmärksamhet när man sitter vi datorn hela skoldagen.

”Inte svävat iväg och gjort annat än att bara sitta och lyssna på läraren, börja med uppgiften i förtid men också annat som lockar.”

Rutiner och struktur

Vissa elever upplever att det är svårt att skapa rutiner och struktur som leder till ett lyckat skolarbete. De är ytterst få i de svar som vi fått, men otroligt viktigt att uppmärksamma.

”I princip allting. Får inget gjort o allt görs sista dagen pga stress, Skitdåligt med distans.”

”I början var det svårt att ställa om hitta en rutin men efter ett tag så blev det riktigt bra!”

Få stöd och hjälp

Elever anger att det kan vara svårare att få hjälp och stöd och svar på frågor. De upplever att det skapas en viss tröskel att nå lärare jämfört med hur det är i klassrummet.

”Jag kan inte få den hjälp jag behöver genom enbart videosamtal, det är många som behöver hjälp och det är svårt att kunna få den tid som behöver.”

”Att inte kunna fråga om hjälp av läraren på samma sätt som när man ses i verkligheten, måste då skriva ett mail med frågan man undrar.”

Hör en intervju med elev på Stagneliusskolan i SR P4 Här

Vad behöver vi tänka på?

  • Att lärarkollegiet ser över elevernas samlade arbetsbörda. Det framkommer att många elever anser att arbetsbördan ökar och att det blir fler uppgifter att göra nu än tidigare.
  • Att ta hjälp av kollegor och IKT-pedagoger när det gäller att göra digitala förflyttningar. Exempelvis om du inte känner dig bekväm i det digitala mötet. Träna på någon innan du går i skarpt läge.
  • Att ingen ”trillar bort” när undervisningen är online. Online är inte alla elevers förstaval. Etablera tydliga kommunikationsvägar som är enkla för eleverna. Följ upp elever genom att exempelvis skicka ett formulär där ni fångar upp elever som riskerar att hamna utanför undervisningen. Samverka nära med elevhälsan.
  • Att skapa luft/paus i undervisningen det är lätt att bli alltför effektiv när det inte finns förflyttningstid och där ställtiden är extremt kort. Viktigt både för lärare och elever.

Sedan var det den där utmaningen att sammanfatta sin upplevelse i ett enda ord. Jo det ger en mångfacetterad bild som kan vara värd sin egen analys.

 

Veckans tips – Google Meet Grid View

Google Meet Grid View är ett tillägg i webbläsaren Chrome. Tillägget gör det möjligt att se alla mötets deltagare i en rutvy. Funktionen efterfrågades av flera lärare, eftersom med den kan man se alla elever i Meet, i samma vy som om det var i ett fysisk klassrum.

Du kan hämta tillägget HÄR.

Om du behöver så finns instruktionsfilm HÄR.

Bra och svårt

Efter en veckas distansundervisning och fjärrundervisning var det dags för uppföljning nummer två av personalens upplevelser. De två områden som var i fokus var Något som varit bra  och Något som varit svårt. Avslutningsvis bad vi de svarande att beskriva sin vecka med ett enda ord (inte alltid lätt att få lärare att skriva ett enda ord).

I detta blogginlägget beskriver vi de stora och tydliga linjerna som framträder i svaren. Det finns mer som det går att dyka ner i och analysera och vi ser detta som en tillgång framöver. Vi ser framför allt tre steg i det som kommer fram i det material som vi har tagit del av.

  • Komma igång med en undervisning där eleverna lär sig.
  • Se till att alla elever är engagerade i undervisningen.
  • Ta fram former för prov/examinationer i digital distansmiljö.

Lärare har snabbt gjort en omställning och fått flyt i undervisningen. Nästa steg som uppmärksammas är att få alla elever engagerade i undervisningen. Det tredje steget är funderingar kring prov och examinationer som vi tänker att det är helt ny situation kring. Här kommer det att behövas gemensamt tänkande för att komma fram till bra lösningar. Stöttning från Skolverket i denna fråga bör snart vara på plats.

Vad har gått bra?

Meet, meet, meet
I stort sett alla skriver om hur väl det har fungerat att använda sig av Googles Hangouts Meet i undervisningen. Det är ett helt nytt sätt att bedriva undervisning och lärare uttrycker med viss förvåning hur smidig övergången har varit. Användningen av Meet har i vissa sammanhang lett till en ökad effektivitet både i undervisning och när det gäller olika mötesformer inom förbundet.

”Tycker Hangout vid uppstart av lektionerna fungerar bra! Bra att ta närvaron tillsammans som vanligt i början. Eleverna har god närvaro! Bra att ha rutin på att det är hangout varje lektion – bra för eleverna med kontinuitet. Och att vi använder samma plattform alla – så att eleverna får den rutinen, och inte krånglar till det”

Många Meet blir det

Flyt i undervisningen
Redan nu anger lärare att de på ett bra sätt har kommit igång med undervisningen och att det ”flyter på”. Det har i undervisningen uppstått en struktur som är ganska lika för många lektioner. Det sker en uppstart i Meet. Lärare checkar in tillsammans med eleverna. Lektionens syfte och innehåll beskrivs och här är tydlighet ett nyckelord. Sedan går eleverna över i arbete med uppgift enskilt eller i grupp. Läraren finns tillgänglig i klass-meet medan elever arbetar i grupp-meet. Efteråt sker det en återsamling i Meet och någon form av exit-ticket genomförs. Sedan arbetar lärare med feedback till eleverna.

”Mycket bättre undervisning denna veckan. Nu kör vi liksom. Alla är med, elever vi lärare så nu är det bara att fortsätta.”

”Känner mig mer bekväm och har bättre struktur nu”.

Elevers engagemang och ansvar
Lärare uppger att det finns ett tydligt engagemang och ansvar bland eleverna. Det visar sig bland annat i en mycket god närvaro på lektionerna. Eleverna hjälper och stöttar varandra i skolarbetet. I detta sammanhang kan även vara värt att notera att lärare ser att elever som var mer tysta tidigare blir mer aktiva nu. Det är även att det har uppstått en bättre dialog mellan lärare och elever i vissa sammanhang.

”Eleverna är väldigt villiga att samarbeta och göra bra ifrån sig.”

”Eleverna har varit engagerade och själva tagit ansvar för att klara av sina uppgifter. Meet har fungerat bra.”

”Att tysta elever blommar ut och börjar prata.”

”De flesta elever har förstått sitt eget ansvar och medverkar på lektioner. Jag har höjt min digitala kompetens ett par snäpp. Vilket är bra och stimulerande.”

Vad har varit svårt?

Dynamiken i klassrummet
Att som lärare vara van att ha klassrummet som sin scen och sedan förflyttas in i en miljö där endast skärmen står till förfogande har känns konstigt. Det blir svårt att läsa av klassen vid genomgångar och det kan kännas som att man undervisar ”i tomma luften”. Som lärare ser jag inte kropps språk och kan inte läsa av klassen på samma sätt. Det blir lite som att gå från tredimensionellt till tvådimensionellt.

”Jag tycker också att det är negativt att interaktionen i klassrummet blir oerhört mycket mer komplicerad.”

Att få med alla eleverna
Det finns en oro att inte alla elever inkluderas i undervisningen. Det krävs nu till viss del att det hittas nya former för anpassningar och stöd till elever. Samverkan mellan olika professioner inom skolan kommer här att vara av vikt.

”Skolans kompensatoriska uppdrag blir en utmaning även om det självklart finns insatser som går att göra kopplat till detta.”

Prov och tester
Steg ett var att få undervisningen att fungera i en helt digital miljö. Efterhand så kommer funderingar på hur prov och tester ska kunna genomföras på ett säkert sätt när det behöver ske helt digitalt med elever som inte är samlade. En svårighet här är att det inte finns några färdiga lösningar att vända sig till. Nationella prov ställdes in på grund av svårigheten att genomföra dem i detta läge och nu gäller det att hitta nya vägar för examinationer.

”Att ha prov där eleverna inte kan fuska. Jag tvingades ställa in provet.”

”Lösningen kring hur man gör när det gäller prov hänger lite i luften. Hur göra det rättssäkert och utan möjlighet till fusk?”

”Jag ägnar sjukt mycket tid till att grubbla över digitala prov för de högre nivåerna …”

Sen var det uppdraget att med ett ord beskriva veckan. Inte lätt att fånga det med ett enda ord. Det har varit spännande, utmanande och helgens vila var säkert för många välbehövlig.

Avslutningsvis vill vi tacka alla som bidragit med svar som gör att vi både kan få en bra nulägesbeskrivning samt se vilka utmaningar vi står inför.

Hur går det?

På tisdagen regeringens presskonferens om rekommendationen att stänga gymnasieskolor, onsdag kommer eleverna in för att hämta sitt material och på torsdagen var distansundervisning och fjärrundervisning igång i skarpt läge. Sällan har väl en omställning i skolvärlden skett så dramatiskt. Det första steget i John Kotters förändringsteori infann sig omedelbart – känslan av akut läge och att förändring måste göras nu.

Vi bestämde oss för att nära följa denna förändring och redan under fredagen gå ut med ett Google formulär där vi fångade lärare, rektorers och övriga personals upplevelse av att gå över till undervisning online. Nedan redovisar vi en del punkter som framträder i de svar som kom in.

Magnus Karlsson, kemilärare, uppkopplad med sin klass.

Väl förberedda
Lärare anger att de trots en snabb omställning känner att de är väl förberedda genom att det har gjorts en rejäl satsning på digital kompetens inom gymnasieförbundet.

Tack vare den stora satsning som gjorts på digitaliseringen i förbundet har vi en stor fördel. Vi är pålästa, inkörda och orädda att testa. Det kommer hjälpa våra elever.”

”Fanns uppenbart en handlingsberedskap och den höga digitala kompetensen hos vår personal märks nu tydligt.”

”Efter en dags undervisning non-stop igår känner jag att detta fixar vi!”

Inspirerande utmaning
I den snabba omställning som sker hittar lärare inspirerande utmaning. De händer något nytt som kräver ny idéer och sätt att bedriva undervisning.

”Spännande och utmanande på alla sätt. Jag tycker det varit/ är så lärorikt och blivit ”taggad” på uppgiften med lite extra stress.”

”Känns ovant, spännande och lite äventyrligt” ”kul utmaning för mig som lärare vilket ger stimulans.”

”Det är spännande och man ställs inför helt nya situationer och måste lära sig nya saker snabbt. Jag tycker att det är roligt.”

Stöttning och kollegialt lärande
Vikten av att det i organisationen finns ett tydligt pedagogiskt stöd kring digitaliseringen framhålls. Vi skapade en sida på vår site här som stöttning samt att vi skapade ett Google Classroom för all personal där vi lägger in resurser, berättar om erfarenheter samt följer upp arbetet. Den andra formen av stöttning sker genom det kollegiala samarbetet och kollegiala lärandet som som nu ses som helt nödvändigt. Många lärare framhåller att ett stort engagemang i att hjälpa varandra.

”IKT-pedagogerna är OUMBÄRLIGA nu.”

”Kollegialt lärande så det smäller om det!”

”Alla ställer upp och har ett positivt mind set. Vi hjälps åt och hittills är det mest lovande.”

Stress och oro
Den snabba omställning gör en del lärare stressade och det finns en oro kring hur eleverna ska klara sin skolgång på distans.

”Det har varit stressande och oerhört intensivt med många tankar kring ”HUR”?

”..men det finns en oro hos elever både för att klara av skolgången utan den struktur/stöd som finns i fysisk skola, och även kring t.ex. att tappa sin sociala samvaro..”

Saknad av klassrummets dynamik
Lärare uppger att det finns en dimension som går förlorad när undervisning sker online. Mötet med eleverna får inte samma dynamik som när undervisningen sker i det fysiska klassrummet.

”Mina spontana tankar efter första dagen är att det kommer vara oerhört tomt utan den sociala kontakten. Mötet med eleverna ger oerhört mycket energi.”

”Jag får mer energi av eleverna när jag möter dem på riktigt och jag rör mig mycket mer i klassrummet.”

”Google Meet i alla ära, men börjar redan sakna de personliga mötena.”

Det kan även noteras att elevnärvaron generellt har ökat. Självklart är det ett extremt litet underlag för att dra några stora växlar på det. Två iakttagelse kan i alla falla göras. Den första att tekniken har inte varit ett problem för att eleverna ska infinna sig på lektion. Den andra iakttagelsen är att det ur ett elevperspektiv kan vara så att det finns ett nyhetens behag i detta sätt att gå i skola och att det blir en något lägre tröskel att ta sig till en digital lektion.

Den sista frågan i enkäten vara att beskriva sina tankar med ett enda ord och nedan kan du se resultat i form av ett ordmoln.

Även om det här är en undersökning som genomförts nästan direkt efter omställningen till distansundervisning och fjärrundervisning finns det några intressanta saker det går att tänka lite kring. Det finns en linje i det som vissa lärare beskriver där de ha fått en rejäl utmaning som är inspirerande och skapar motivation, det finns en stöttande struktur i förändringen, kollegor blir resurser i varandras lärande. Detta sammantaget har lett till en brant inlärningskurva. Vad som egentligen beskrivs är helt enkelt en variant av god undervisning. Hur ger vi eleverna samma känsla av utmaning, stöd, motivation o s v? En tanke att ta med från egna erfarenheter.

Ur ett ledningsperspektiv blir det viktigt att se hur det går att stärka det som är positivt och jobba med det som upplevs som negativa inslag. Två sedan faktorer som förmodligen hänger intimt samman med varandra bör tänkas på. Den ena är att uppmärksamma den negativa stress som kan uppkomma. Stress känner nog de flesta och det behöver ju inte vara negativt i sig. Den andra delen är att från ledningshåll stenhårt ge förutsättningar för och stötta det kollegiala lärandet. Vi är i en situation där vi kommer att vara enormt beroende av varandras stöd och kreativa tänkande.

Vi återkommer med röster från verksamheten när det gäller distansundervisning och fjärrundervisning.

Professionsprogrammet är igång

Vill du reflektera över din praktik, dokumentera din yrkesskicklighet och få dokumentationen bedömd i syfte för att påvisa förstelärarkvalifikationer? Då är professionsprogrammet något för dig. Frågan skickades ut i verksamheten och ett antal lärare svarade ja. 

Innan professionprogrammet drog igång var det väldigt inspirerande att sitta på en av våra skolor och höra en kollega säga till en annan ”Grattis till professionsprogrammet”. Det pekar på att det här är viktigt.

Måndag 9 mars gick startskottet för professionsprogrammet för lärare inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Lärare som sökt till detta program samlades i konferenslokal Slottet på förbundskontoret. Även rektorer slöt upp och upplevde detta startskott. Vi började med att stämma av förväntansbilder och kunde konstatera att bärande tankar är pedagogik, utveckling, kollegialt och utmaning.

Verksamhetschef Stefan Regebro och undertecknad gick igenom syfte och upplägg för professionsprogrammet. Lektorer Daniel Åkerblom och Gunilla Berg Christofferssen tog upp grunder i den argumenterande text som ska skrivas av deltagarna.

Under eftermiddagens pass tilldelades alla en professionspartner och tillsammans började reflektionen kring läraryrket. Under programmets gång kommer det kollegiala lärande vara en viktig komponent. Förutom att lärare ska bevisa yrkesskicklighet genom bland annat skrivande av argumenterande text och lektionsobservationer, kommer kollegiala processer stödja lärares reflektion och praktik i undervisningen.

Programmet kommer att fortgå fram till höstlovet och vi kommer säkert att få anledning att återvända till det här på bloggen.

Tack till kollegan Dominika Svensson för både bilder och god feedback vid detta tillfälle.

 

Skolbesök Wingfield Primary School

Som en del av Prepare to Evolve, BETT 2020 ingick möjligheten att välja ett besök på en skola i London. Mitt val föll på Wingfield Primary School. En skola med elever från fyra år upp till tolv år. Wingfield Primary School har under sex år gjort en resa från att vara en skola som haft väldigt dåliga studieresultat bland sina elever till att idag tillhöra de 20 procent bästa skolorna i England. Något som rektor Ross Silcock med stolthet berättar när vi gör en rundvandring.

På frågan vilka nyckelfaktorer han ser till denna utveckling framhåller han framför allt två stycken. Den första är vikten av att sätta fokus på undervisningen. Det är det som händer klassrummet som spelar roll. När vi går runt i skolan är detta något som är tydligt visualiserat. I alla klassrum finns en enhetligt uppbyggd fysisk lärmiljö. Skolan ser lärmiljön som otroligt viktig eller för att uttrycka det med Ross ord ”The learning environment is a silent teacher”. Vissa element ska finnas i alla klassrum, exempelvis en vägg för matematik en för engelska, en plats för läsande. Det finns även bilder uppsatta som visar på lärares aktionsforskning som varit en del i ett kollegialt lärande. Den andra nyckelfaktor som Ross framhåller är att medvetet jobba med relationer. Relationer mellan alla på skolan. Ross visar ett tydligt exempel på detta när vi går från klass till klass där han kan tilltala alla elever vi möter med namn. Som en ”hjälp”” i sin förändringsresa fick Wingfield Primary School en helt ny skolbyggnad som togs i bruk 2017. Den gamla skolan revs i samband med en upprustning av hela området där skolan ligger. Mängder av bostäder revs och nya byggdes upp i ett tioårsprojekt.

När det gäller användande av den digitala tekniken i undervisningen finns det en uttalad vision på skolan att den ska vara en naturlig del i elevernas lärande. Även när det gällde användande av digital teknik som förstärkare i undervisningen fanns det en väl genomarbetat gemensam strategi som syntes i varje klassrum.

Jag har tidigare besökt skolor i England där man har gjort en rejäl förbättring när det gäller elevernas resultat, exempelvis Bohunt School som du kan läsa om här. Det finns några gemensamma saker för att förklara varför dess skolor har lyckats. Det finns en ledning som mycket tydligt sätter fokus på undervisningen och elevernas lärande. Det är här förändringen ska göras och för att få ett annat resultat måste insikten finnas att undervisningen måste ändras. Att bygga väl fungerande strukturer för kollegialt lärande är en annan viktig komponent. Väsentlig är att jobba gemensamt för att skapa ett gemensamt språk kring undervisningen. Digital teknik används på ett klokt sätt för att förstärka de lärandemål som ska uppnås. En förändringsresa kan även vara tuff och den passar inte alla, vissa väljer att kliva av. Avslutningsvis finns ytterligare en gemensam faktor och det är att det tar tid att förändra någonstans mellan fem och sju år för att se en vision ta form i praktik.

Veckans tips – schemalägga mail

I april 2019 har Google kommit ut med en ny funktion i Google Mail. Funktionen gör det möjligt att schemalägga mail, dvs att bestämma i förväg när ett mail ska skickas ut.

Ofta sitter man i möten och bestämmer att ett visst mail ska skickas ut dagen efter eller måndag morgon. Tidigare har man varit tvungen att skriva upp det i kalender eller i Google Keep för att komma ihåg. Nu kan man skriva mailet direkt och schemalägga så det skickas ut på bestämd tid.

Jag har själv använt det på mitt senaste möte med en skolledning. Inför mötet har jag planerat att skolledningen skulle få länkar till några filmklipp. Tack vare den nya funktionen kunde jag förberedda mailet innan och skolledningen fick den direkt när mötet tog slut.

För att använda funktionen, istället för att klicka på knappen ”Skicka”, klicka på pilen till höger om knappen och välj ”Skicka med schemaläggning”

 

 

Teknikspaning hos AV-Media

”Vi vet att ny teknik kommer att spela roll för undervisning framöver. Vilken roll vilken teknik kommer att spela kan vi däremot inte vara lika säkra på.” Citatet är hämtat från Kalmarsunds gymnasieförbunds digitala agenda. Det blir i vår roll som IKT-pedagoger en uppgift att spana på den teknik som kan vara relevant för undervisning.

Ibland kan ett spaningsuppdrag innebära att man inte tar sig så långt. Vi tog den korta promenaden till AV-Media Kalmar och möttes upp av Peter och Louise, som guidade oss igenom sitt testrum. Här finns möjlighet att prova på en bred repertoar av digital teknik anpassad att använda i skolan. Robotar i olika former, greenscreen, VR och 3D-skrivare var några av sakerna vi tittade närmare på. Tekniken har idag blivit enklare och mer tillgänglig och det är inte höga tekniska trösklar för att komma igång. Genom skrivningar i läroplanen  har programmering fått ett genomslag i skolan på bred front. Övrig teknik har inte fått samma breda genomslag. Kommer vi framöver att exempelvis se mer av ett upplevelsebaserat lärande genom VR-teknik? Än så länge känns det som att det behöver komma mer material som är anpassat för skolan för att det ska få ett rejält genomslag.

Vi tackar Peter och Louise för guidning genom testrummet och givande samtal. Samtidigt tipsar vi lärare om att gå in på AV-Medias hemsida för att boka och testa teknik för sin undervisning. Eller varför inte göra som vi gjorde, titta in i testrummet och kläm lite på grejerna som finns där.

From Good to Great – så blev det

Hösten 2017, närmare bestämt 6 oktober, kunde ni här på bloggen läsa om projektet From Good to Great som precis kickats igång för syl (särskilt yrkesskickliga lärare). Med spänning har vi kunnat följa lärares arbete med att sätta fokus på sin egen undervisning och att utvärdera effekten av förändringar som genomförs.

Nu finns det en sammanställning av From Good to Great. Den innehåller projektbeskrivning, lärares presentationer av sina undersökningar och utvärdering av hela projektet. Klicka på bilden nedan för att ta del av allt detta.