Kategoriarkiv: IKT-pedagogerna

Veckans tips – schemalägga mail

I april 2019 har Google kommit ut med en ny funktion i Google Mail. Funktionen gör det möjligt att schemalägga mail, dvs att bestämma i förväg när ett mail ska skickas ut.

Ofta sitter man i möten och bestämmer att ett visst mail ska skickas ut dagen efter eller måndag morgon. Tidigare har man varit tvungen att skriva upp det i kalender eller i Google Keep för att komma ihåg. Nu kan man skriva mailet direkt och schemalägga så det skickas ut på bestämd tid.

Jag har själv använt det på mitt senaste möte med en skolledning. Inför mötet har jag planerat att skolledningen skulle få länkar till några filmklipp. Tack vare den nya funktionen kunde jag förberedda mailet innan och skolledningen fick den direkt när mötet tog slut.

För att använda funktionen, istället för att klicka på knappen ”Skicka”, klicka på pilen till höger om knappen och välj ”Skicka med schemaläggning”

 

 

Teknikspaning hos AV-Media

”Vi vet att ny teknik kommer att spela roll för undervisning framöver. Vilken roll vilken teknik kommer att spela kan vi däremot inte vara lika säkra på.” Citatet är hämtat från Kalmarsunds gymnasieförbunds digitala agenda. Det blir i vår roll som IKT-pedagoger en uppgift att spana på den teknik som kan vara relevant för undervisning.

Ibland kan ett spaningsuppdrag innebära att man inte tar sig så långt. Vi tog den korta promenaden till AV-Media Kalmar och möttes upp av Peter och Louise, som guidade oss igenom sitt testrum. Här finns möjlighet att prova på en bred repertoar av digital teknik anpassad att använda i skolan. Robotar i olika former, greenscreen, VR och 3D-skrivare var några av sakerna vi tittade närmare på. Tekniken har idag blivit enklare och mer tillgänglig och det är inte höga tekniska trösklar för att komma igång. Genom skrivningar i läroplanen  har programmering fått ett genomslag i skolan på bred front. Övrig teknik har inte fått samma breda genomslag. Kommer vi framöver att exempelvis se mer av ett upplevelsebaserat lärande genom VR-teknik? Än så länge känns det som att det behöver komma mer material som är anpassat för skolan för att det ska få ett rejält genomslag.

Vi tackar Peter och Louise för guidning genom testrummet och givande samtal. Samtidigt tipsar vi lärare om att gå in på AV-Medias hemsida för att boka och testa teknik för sin undervisning. Eller varför inte göra som vi gjorde, titta in i testrummet och kläm lite på grejerna som finns där.

From Good to Great – så blev det

Hösten 2017, närmare bestämt 6 oktober, kunde ni här på bloggen läsa om projektet From Good to Great som precis kickats igång för syl (särskilt yrkesskickliga lärare). Med spänning har vi kunnat följa lärares arbete med att sätta fokus på sin egen undervisning och att utvärdera effekten av förändringar som genomförs.

Nu finns det en sammanställning av From Good to Great. Den innehåller projektbeskrivning, lärares presentationer av sina undersökningar och utvärdering av hela projektet. Klicka på bilden nedan för att ta del av allt detta. 

Man måste ibland förändras för att bevaras

av Susanne Themnér

“Det finns sju sätt att äga världen” enligt Anders Ekholm vilket även är namnet på hans
föreläsning och dessa sju sätt är sammanvävda med sju stora digitala frågor som presenteras
för oss lyssnare. Under den tredje punkten som handlar om att tjäna pengar på våra pengar tar
han upp bankerna som ett lyckat exempel på nytänkande. Hur bankerna förstått vikten av att
forska kring digitalisering och därmed får äga pengarna genom att låtsas vara något annat,
något nytt som med Swish. Ekholm säger att “man måste ibland förändras för att bevaras”
och detta uttryck stannar kvar hos mig under de tre dagar mässan pågår och det jag tar med
mig är insikten om att det är här vi befinner oss även inom skolans värld. Att man ibland
måste förändras för att kunna bevaras blir min utgångspunkt och den röda tråd jag beslutar att
följa genom de föreläsningar och seminarium jag väljer att lyssna på.

Mouna Esmaeilzadeh, även kallad ”Doktor Mouna” i TV4, en av de ledande experterna på
framtidens hälsa poängterar i sin föreläsning “Framtiden är ljusare än du tror” vikten av att
ifrågasätta vårt eget mind set och inte låta vår 50 000 år gamla hjärna, som attraheras mer av
det som är skrämmande, styra oss och därmed begränsa vår omvärld. Esmaeilzadeh pratar om
vikten av att sprida fakta och kunskap men säger samtidigt att man inom forskarvärlden är
dåliga på att paketera vetenskap och kunskap till något som ses som något lockande och
roligt för dagens unga. Här brottas man alltså med liknande frågor som inom skolans värld.
Fredrik Reinfeldts slutsats i sin föreläsning “Det nya livet – om att leva till 100, arbeta till 75,
börja om vid 50 och komma igång vid 25” vad gäller de viktigaste frågor som skolan har att
arbeta med handlar om kritiskt tänkande, kritiskt granskande och att ifrågasätta det vi blir
presenterade för. Vetskapen om att vi lever i en tid där vi måste lära oss att rörelse och
förändring är det naturliga och att stillasittande och statiskt tillhör det förflutna och vikten av
att våga förändra.

Att Lisa Ekström inte är rädd för förändringar och nytänk får vi ta del av i “Stäng gapen i din
organisation” vi får också lära oss att “kamoja” vilket i grunden är ett thailändskt ord för att
“knycka”, “ta” för att göra göra om det till något nytt och bättre. Ekström har som chef på
olika avdelningar på SAS “kamojat” bitar från helt andra branscher än från konkurrenter
inom flygbranschen för att utveckla och förnya sin organisation med stor framgång. Detta
borde vi kunna göra även inom skolans värld mycket mer tänker jag.

Någon som kan sägas “kamoja” är Adam Palmkvist som i seminariet “Varför ska jag bry mig
om gamification?” berättar om sin bakgrund som lärare för elever “som var i krig med
vuxenvärlden” fick i uppdrag att tillsammans med terapeuter att utveckla en fungerande
undervisningsmetod som kom att innehålla likheter från både kbt-behandling och
spelvärlden. Idag arbetar han med gaminiation för att slippa dropout som är ett jätteproblem
inom högskolan samt forskar kring hur man ska hjälpa till med att vända denna trend.
Palmkvist berättar om hur man inom speldesign läser motivationspsykologi och om spelens
fyra grundpelare: målsättning, regler, återkoppling, sociala sammanhang samt inte minst om
vikten av feedback. Varför är detta så motiverande? Jo på grund av signalsubstansen
dopamin, vi älskar detta. Sport ger oxå ökad dopaminhalt.
David Phillips ger oss i sin föreläsning “En vetenskapligt säljande magi” prov på hur våra
hjärnor är anpassade till storytelling och hur mycket vi styrs av våra signalsubstanser. Enligt

Phillips är den största utmaningen vi har med dagens ungdom att dom får dopamin hela tiden,
telefonen är inte längre än ett klick bort. Utmaningen består av att bygga förväntan i lektioner
o presentationer att bygga cliffhangers, att få eleverna att vilja veta i slutet av dagen. Då
uppstår det naturliga dopaminet som ger fokus, motivation ökad kreativitet o ökat minne.
I föreläsningen “För en faktabaserad världsbild” berättar Anna Rosling Rönnlund om arbetet
med att sprida kunskapen om just en faktabaserad världsbild. Det handlar om folkbildning
menar hon. För att vi ska förstå världen behöver vi förstå hur vanligt folk har det och istället
för att använda sig av traditionell statistik som kan upplevas som både svårbegriplig och
tråkig använder sig stiftelsen Gapminder sig av bilder av bla familjer, sängar och badrum för
att mer lättbegripligt jämföra likheter och skillnader mellan samma inkomster från olika delar
av världen. Detta ser jag som ett bra exempel på att använda sig av förändring för att bevara,
likaså gamification men som gammal litteraturvetare brinner mitt hjärta allt lite extra av att
höra att all digitalisering till trots så är våra hjärnor uppbyggda och programmerade för att
uppskatta en väl berättad historia.

Vem äger?

av Jörgen Florheden

Vem äger din tid? Vem äger din identitet på nätet? Vem tjänar pengar på dina pengar? Några förhållandevis stora frågor att ställa sig i dagens samhälle. Om vi därtill lägger frågor som vem som tillhandahåller platsen där vi kopplas samman med andra och pratar och som därmed även blir platsen där vi får alla intryck och information. Där vi skapar bilden av hur samhället ser ut.

Tänk nu om svaret på dessa frågor är samma aktör. Vad tänker du? Jo denna aktör finns väl redan. Vad tänker du?

Anders Ekström, journalist och bland annat författare till Google-koden, tar oss med på en engagerad analys av dagens digitala värld och dess aktörer. Han gör det under rubriken “Sju sätt att äga världen”. Ekström fångar in de ovan nämnda stora frågorna och problematiserar kring dem. Vi som sitter i publiken blir medvetna om hur omedvetna vi är i många sammanhang när det gäller den digitala struktur som byggts upp. Ofta handlar det om att vi använder digitala tjänster utan större reflektion. För att citera Ekström “Bekväm slår rädd varje gång”.

En stor del av förändringarna i läroplanerna som började gälla detta läsåret handlar om att eleverna ska “förstå digitaliseringens påverkan på samhället”. Mot bakgrund av Andreas Ekströms föreläsning förstår vi hur stort det uppdraget är om vi verkligen ska gå på djupet och se frågan i ett globalt perspektiv. Vi som arbetar i skolan behöver jobba mycket med vår egen förståelse för att kunna skapa förutsättningar för eleverna att skapa sin förståelse av digitaliseringens påverkan. Det är en tydlig insikt som infinner sig när Andreas avslutat sin föreläsning.

 

Skolans digitalisering – Kunskapsöversikt från Skolverket

Längesedan det var någon podd på den här bloggen. Nu råder vi bot på det.

Vi har läst Skolverkets kunskapsöversikt Digitaliseringen i skolan – utmaningar och möjligheter. Tillsammans fångar vi i ett samtal tre intressanta teman som finns i denna skrift.

  • Den förändrade lärarrollen kopplad till digitaliseringen
  • Likvärdigheten
  • Eleverna i den digitala världen

Det blir även lite bonus med diskussion om digitala system i skolans värld.

Nytt år, ny termin, ny digital agenda

Inom Kalmarsunds gymnasieförbund startar vi det nya året med att ha en ny digital agenda beslutad och på plats. Färdriktningen är utsatt för de närmaste tre åren när det gäller förbundets fortsatta arbete med skolans digitalisering.

Den nya digitala agendans ska:

  • Bidra till att uppnå Kalmarsunds gymnasieförbunds vision och det kommunikativa löftet om digital kompetens i framkant.
  • Skapa en tydlig och stark styrkedja inom gymnasieförbundet.
  • Skapa tydliga och höga förväntansbilder på olika grupper inom förbundet.
  • Stärka arbetet med viktiga lärandeprocesser såsom formativt arbetssätt och inkludering.
  • Stärka det kollegiala lärandet inom Kalmarsunds gymnasieförbund.
  • Säkerställa en fortsatt relevant omvärldsbevakning och framtidsspaning som omsätts i utvecklingsarbete.

När det gäller förväntansbilder så uttrycks de kring olika grupper inom förbundet för att skapa en stark styrkedja. För elevernas del handlar det om vilka förväntningar de kan ha på sin utbildning. Att de bland annat ska möta en undervisning som stärker den digitala kompetensen och utnyttjar digitala möjligheter i lärandeprocesser.

I agendan uttrycks även att Kalmarsunds gymnasieförbund ska var ett lärande och utforskande gymnasieförbund. Det handlar om att utforska och hitta effektiva metoder för undervisningen med koppling till digitaliseringen. Det handlar även om att utforska teknik och se vilka möjligheter det finns att den ska vara relevant för elevernas lärande.

Du kan läsa hela den digitala agendan för Kalmarsunds gymnasieförbund HÄR.

Jennyhjälpen och IKT

Årets tema för Musikhjälpen är Alla har rätt att funka olika. På Jenny Nyströmsskolan kopplades två engagemang till årets musikhjälp. Dels Gymnasiesärskolans musikhjälp och estetiska programmets Jennyhjälpen. Den senare hade sin egen glasbur där direktsändning pågick under hela musikhjälpenveckan. Undertecknad fick förmånen att vara en av gästerna i glasburen och prata om hur digitala verktyg kan vara till hjälp för att skapa möjligheter till variation eftersom vi alla funkar olika.

Se samtalet nedan

Motala spanar in Digitala Coacher

I samband med att ett par av våra Digitala Coacher medverkade i Framtidens lärande väcktes det i Motala en nyfikenhet kring detta. Nyfikenheten ledda sedan till agerande och nu var det dags för ett gäng att ta sig till Kalmar för att ytterligare ta del av hur det kan gå till för att involvera elever i arbetet med skolans digitalisering.

Efter en tidig start på dagen kom Motalas gäng från Platengymnasiet till Jenny Nyströmsskolan. Det var en blandad skara med lärare, bibliotekarie, IT-tekniker och elever. De möttes av Digitala Coacher från Jenny, Stagg och Kagg som delade med sig av sina tankar och erfarenheter kring att vara Digital Coach. Vi lyckades även få med en digital Digital Coach genom att en av våra tidigare Coacher filmat sin berättelse.

Frågorna var många till våra DC och det ledda till givande diskussion kring allt från möblering av klassrum till hur digitala verktyg kan bidra till ökad elevaktivitet i undervisningen. Nöjde summerade vi dagen och hoppas på ett fortsatt samarbete framöver. 

 

 

Veckans tips!

I kortfilmen Jag följer dig (3 min) som finns på SVT-play till 10/2 tar man upp frågor kring sociala medier utan pekpinnar. Filmen skapar en känsla om vad som kan hända de flesta som har t.ex. Instagram. Fenomenet kallas för Catfish.
Ett tips är att under mentorstid/lotstid eller annan tid titta på filmen med eleverna och fundera kring fenomenet catfish och sociala medier. Kanske låta eleverna skriva sina tankar i en Padlet eller något annat verktyg och sedan prata kring elevernas tankar.

 

Tips på frågor:
Vad är din reaktion på filmen?
Vad känner du igen?
Skulle det verkligen kunna gå till så här?
Skulle du kunna göra som killen i filmen om du hade velat?
Vilka sociala medier använder du?
Om du kollar på ditt flöde under sista månaderna, vem är du? Hur uppfattas du av andra?
Varför använder du sociala medier?
Vilka är dina reflektioner kring ditt användande av sociala medier?
Vad skulle hända om du var utan sociala medier under en vecka?
På vilket sätt påverkar sociala medier oss som individer? Samhället?

Guldäpplet – igen

Så otroligt roligt!

Riggat och klart för räknestuga med Daniel Nilsson

Förra året Hans Gustavsson. Nu är det är inte utan stolthet inom Kalmarsunds gymnasieförbund som vi vi för andra året i rad kan konstatera att en av våra lärare finns med bland de tre finalisterna i Guldäpplet. Daniel Nilsson, legitimerad lärare i matematik, historia och speciallärare i matematik har välförtjänt kvalat in som en av finalisterna. Detta tillkännagavs idag på Bokmässan. 

Daniel Nilsson har på ett exemplariskt sätt tagit användning av den digitala tekniken för att framför allt inom matematiken bygga upp plattformar för att stötta elever i sin kunskapsutveckling. Den stora förändring som Daniel under senare tid gjort är att han har gjort en tydlig förflyttning och breddat sin arena för spridning av sina stöttande insatser till elever. Exempel på digitala ytor som Daniel använder är hans hemsida Dalles matte. Han har upprättat digital yta (Facebook) där han finns tillgänglig kvällstid i sin räknestuga, allt för att på bästa sätt kunna nå elever som både behöver stöd i matematiken men även för elever som söker utmaningar. 

Nedan kan du se och höra hur Daniel själv tänker kring stöttande av elever inom matematiken.

Ett stort grattis till Daniel!

LiKA för lärare

Som en del i det ständiga arbetet med att skapa en nulägesbeskrivning (nu:et har ju en förmåga att alltid röra på sig) har vi inom Kalmarsunds gymnasieförbund bestämt oss för att använda SKL:s verktyg LiKA för lärare. Vi har sedan 2015 använt LIKA tillsammans med skolledningar och därmed fått en bra bild hur rektorer självskattar den digitala utveckling på sina skolor. När SKL ställde frågan om vilka huvudmän som ville vara med att bidra till ett LiKA för lärare så räckte gymnasieförbundet upp handen. Vi bidrog både ekonomiskt och genom att ett antal av våra lärare anmälde sig till att vara pilotlärare och prova ut verktyget.

Vi har nu genomfört LiKA för lärare bland huvuddelen av våra lärare och ska nu gå in i fasen av en djupare analys för att se vilka resultat som framträder. Vi ersätter tidigare utvärderingsverktyg som vi använt med LiKA för lärare och kan redan nu se att vi har fått ett kraftfullt redskap i våra händer. Nu gäller det att fortsätta utvecklingsarbete utifrån det vi finner som prioriterade områden.

LIKA fungerar även som ett mycket bra verktyg för den enskilde läraren då det skapar förslag på handlingsplan. Funktionen att man kan dela sina LiKA-värderingar med kollegor lägger en bra grund för samverkan och samlärande i olika konstellationer lärare emellan.