Kategoriarkiv: IKT-pedagogerna

Formativt arbetssätt – Jenny Nyströmsskolan

För fjärde året har det under läsåret 2017/2018 på Jenny Nyströmsskolan funnits ett kompetensutvecklingsspår som har till syfte att utveckla lärares formativa undervisningen. Detta läsåret har Dylan Wiliams material med lärmoduler från Natur och kultur använts som en bas. Lärare har bedrivit kompetensutveckling i workshopsgrupper. Grupperna har letts av två sylar (förstelärare) vardera. Halvvägs i genomförandet skedde en avstämning med sylare, där det bland annat gjordes en korrigering när det gällde tiden som stod förfogande för varje workshopstillfälle, grupperna fick mer tid till sina diskussioner.

Inom workshopsgrupperna har lärare delats in i par för att genomföra lektionsobservationer hos varandra och lämna feedback kring det observerade. Det fanns även ett moment där elever från Barn- och fritidsprogrammet och Digitala Coacher genomförde lektionsobservationer hos lärare för att följa upp detta med att ge feedback. Detta blev ett tydligt exempel på hur digital teknik kan bidra till att öka kvalitet i det kollegiala lärandet och lärares professionsutveckling.

Lärare tog även initiativ till att filma sekvenser i sin undervisning som sedan visades upp för kollegor under workshopstillfällen. Det förde med sig två fördelar. Dels kunde lärare välja ut exakt vilket moment i deras undervisning som skulle observeras, dels fick de feedback från flera lärare vid samma tidpunkt.

Från en av filmerna som lärare gjorde för att ha som underlag för feedback och diskussion. Här ser vi användande av miniwhiteboards för att nå ökad elevaktivitet.

Sammanlagt har det under läsåret genomförts nio workshopstillfällen. Sex av dessa har förlagts på ordinarie kompetensutvecklingsdagar, till övriga tre har grupperna själva hittat tider. Boken Handbok i formativ bedömning av Dylan Wiliam har införskaffats till varje lärare som en form av kurslitteratur. IKT-pedagog har haft ett sammanhållande ansvar för denna kompetensutveckling. Gemensam arbetsyta har under perioden varit Google Classroom. Vid sista tillfället 3 maj genomfördes två olika utvärderingar av lärare. En kvantitativ och en kvalitativ. Förutom beskrivningen av genomförandet kan du läsa en sammanställning av dessa utvärderingar HÄR.

Att ta sikte mot ett formativt arbetssätt när det gäller kompetensutveckling kräver att man kommer in på djupet och att det blir ett helhetstänkande. Det är annars lätt att det formativa arbetssättet reduceras till ett antal tekniker. En annan del att bearbeta är synsättet att “jag har alltid jobbat formativt” vilket på samma sätt riskerar att tappa helhetstänkandet.

En framtida utmaning ligger i att utveckla lektionsobservationer och feedback mellan kollegor till ett vasst instrument för professionsutveckling. Jag tar med mig tanken att filma utvalda delar av sin undervisning som en av workshopsgrupperna gjorde med ett gott resultat.

Jämfört med de tre tidigare läsåren då det på Jenny Nyströmsskolan har funnits ett spår med formativt arbetssätt som fokus, har det denna gång varit en stor fördel att använda Dylan Wiliams material med lärmoduler. Det har givit en tydlig struktur till arbetet.

SKL – Handlingsplan digitalisering

I samband med att regeringen fastställde den nationella digitaliserings strategin för svensk skolväsende fick SKL i uppdrag att ta fram en handlingsplan som ska vara kopplad till strategins målsättningar. För att skapa denna handlingsplan har SKL bjudit in huvudmän, som bedöms befinna sig i framkant när det gäller skolans digitalisering, till rundabordssamtal och workshops. Undertecknad har varit representant för Kalmarsunds gymnasieförbund både vid rundabordssamtal och nu senast 9 maj vid workshop. Tillfället 9 maj behandlade målområdet Likvärdig tillgång och användning.

Inledningsvis talade Tilsith Lacouture, projektledare för arbetet med likvärdig tillgång och användning, om utgångspunkterna för detta workshoptillfälle. Det handlade om att skaffa en gemensam nulägesbild och att kunna se olika aktörers olika utgångspunkter och behov. Tidsplanen för handlingsplanen är att den ska vara färdig 1 mars 2019. Även efter den tidpunkten kommer det att finnas behov av fortsatt arbete med handlingsplanen och SKL:s perspektiv är att fortsätta sina aktiviteter fram till 2022.

Tilsith Lacouture, projektledare för arbetet med Likvärdig tillgång och användning,

Ett väsentligt innehåll under dagen var gruppvisa diskussioner kring de fyra delmålen som finns formulerade kring likvärdig tillgång och användning:

Delmål 1: Barn, elever och personal som arbetar med barn och elever ska ha
tillgång till digitala verktyg utifrån sina behov och förutsättningar.
Delmål 2: Det ska finnas ändamålsenlig infrastruktur samt teknisk och pedagogisk
support i verksamheten.
Delmål 3: De digitala lärresurser som används i undervisningen ska vara
ändamålsenliga och medföra att teknikens möjligheter kan utnyttjas effektivt.
Delmål 4: Digitaliseringen ska användas för att underlätta personalens
arbetssituation i fråga om undervisning och administration.

En mycket kort sammanfattning av dessa diskussioner är att det kommer att krävas en tydlighet i den kommande handlingsplanen när det gäller krav på infrastruktur i bred bemärkelse, digital kompetens hos personal och förmågan att leda digitaliseringen. Det framkom att likvärdigheten är en av de absolut största utmaningarna som finns när det gäller skolans fortsatta digitalisering. Likvärdigheten har i sig många olika dimensioner. Det kan handla om likvärdigheten mellan olika kommuner, olika skolor och inte minst viktigt berör det likvärdigheten mellan olika klassrum.

Karin Hector-Stahre enhetschef på Skolverket, som också är projektledare för digitalisering av nationella prov, redogjorde under dagen för arbetet i denna fråga. Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att digitalisera proven. Hösten 2018 ska uppsatser skrivas på dator. 2018-2021 kommer det att pågå en försöksverksamhet på 100 skolor. Stagneliusskolan, Kalmarsunds gymnasieförbund, är en av dessa skolor. 2022 ska digitala nationella prov genomföras i hela landet. Detta kommer att innebära att vissa huvudmän nu måste ta ett ordentligt tag för att kunna vara förberedda när det är ”skarpt” läge.

Dagen avslutades med den viktiga frågan vad som bör ingå i en handlingsplan för skolans digitalisering. Det som blir mest spännande att se är vilken grad av tydlighet, pekande med hela handen, som denna plan kan innehålla. Jag tror att det är viktigt att den kommer att innehålla konkreta delar att förhålla sig till, så att det inte blir ett visionsdokument utan just en handlingsplan. En annan viktig del kommer att vara hur tydligt det går att skriva fram stöd till de kommer/huvudmän som behöver det. Att skillnaderna i landet är stora när det gäller hur långt man kommit med skolans digitalisering är tydligt. Därför är det också av stor vikt att det finns ett stöd till huvudmän som av olika anledningar inte kommer loss i digitaliseringen på egen hand.

Från Kalmarsunds gymnasieförbunds sida kommer vi noga följa SKL:s arbete med att ta fram denna handlingsplan och vi har förhoppningen om att det ska bli en plan som verkligen gör skillnad.

Tilsith Lacouture, projektledare Likvärdig tillgång och användning

Jenny Nyström bloggar

Den där känslan att vara på en skola och se hur mycket bra som händer och önska att många fler kunde ta del av det. Ja då för man väl försöka göra det synligt på något sätt. Att synliggöra god pedagogik i undervisning kan vara en stark väg till inspiration och utveckling. Synliggörandet underlättas enormt av de digitala möjligheter som står oss till buds. Valet blev att starta en blogg kring digitaliseringen på Jenny Nyströmsskolan. Innan vi gick i skarpt läge sammanfattades den nystartade bloggens syfte i tre punkter:

  • Att synliggöra lärares undervisning där digitala verktyg fungerar som förstärkande i ett pedagogiskt och didaktiskt perspektiv.
  • Att få en spridning av praktik om hur digitaliseringen i undervisningen kan fungera som en positiv faktor för elevers kunskapsutveckling.
  • Bloggen blir en form av modellering av hur publicering kan användas i undervisningen

Veckans bloggare får följande ”uppdrag”: Du som “Veckans bloggare” väljer en pedagogisk eller didaktisk utgångspunkt för ditt inlägg. Beskriv vad du vill uppnå i undervisningen. Exempelvis, feedback till elever, kamratrespons, tydliggörande av mål, lässtrategier, reflektion hos elever, synliggörande av elevers lärande, kommunikation … ja listan kan bli hur lång som helst. Gör också en beskrivning av hur du/eleverna använder digitala verktyg för att förstärka det som ni vill uppnå i undervisningen. 

Bloggen har varit igång ett tag och fått ett positivt bemötande bland personal och nu är förhoppningen att fler kan hitta inspiration till sin undervisning på Jenny Nyström bloggar.

Du hittar bloggen Jenny Nyström bloggar HÄR

(Tack till Malin Frykman som väckte tanken)

Slå hål på din varma hjärna med bubblor från Gapminder

Faktaresistens, filterbubblor och Fake News skapar ständigt vår bild av Världen utan att vi är medvetna och oftast är den långt ifrån baserad på fakta. Gapminder är därför en organisation som blir mer och mer aktuell i vår tid.  Orden källkritik och självkritik blir allt viktigare och om vi blir bättre på det så kommer vår världsbild att bli mer verklighetsbaserad, menar Gapminder.

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:FAKE_NEWS.pn

Tisdagen den 6:e mars bjöd Regionförbundet in skolfolk för att bland annat lyssna till föreläsare från organisationen Gapminder. Gapminder presenterade sina två stora projekt. BUBBLE CHART, där omfattande statistik över världen presenteras med hjälp av färgglada bubblor och DOLLAR STREET, där Gapminder åkt världen runt för att fotografera olika familjers levnadsmiljöer. Kök, toaletter och mobiltelefoner fotograferats och jämförts.  Gapminder är sedan länge världsberömda genom att göra torr statistik till färgglada bubblor. Redan 2009 slog professor Hans Rosling igenom med Gapminder. Men det är nu först genom DOLLAR STREET  vi förstår statistiken på ett mer konkret sätt. Siffrorna från statistiken presenteras som bilder på människors levnadsmiljöer utifrån inkomstnivåer. Vad skiljer ett badrum från en rik familj i Sverige mot ett badrum i en fattig familj i Bangladesh? Hur lever en rik familj i Nigeria i jämförelse med en rik familj i Tyskland? Borstar man tänderna med tandborste? Använder man smartphones? Frågorna besvaras med hjälp av bilderna. 

Det blir tydligt hur komplicerat det är att se fattigdom när man jämför olika familjers mobiltelefoner. DOLLAR STREET, 2018

Gapminder menar, med stöd i forskningen, att vi har svårt att se den positiva utvecklingen i världen för att våra hjärnor fungerar så. Gapminder menar att människans tänkande består av två system: Det snabba, heta, att kunna dra slutsatser och handla snabbt och det långsamma analytiska som de kallar för det kalla tänkandet. Hjärnan får oss att basera vår världsbild allt oftare på känslor än på fakta. Gapminder tar stöd i boken Tänka, snabbt och långsamt  från 2017.  Skriven av psykologen Daniel Kahneman, som belönats med Ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2002 för sin banbrytande forskning.

Ett tips är att gå in på Gapminder och göra ett test. Där du får syn på om din världsbild är baserad av den varma eller kalla hjärnan. Lycka till! 

Hans Gustavsson – BETT med DIU

Hans Gustavsson, finalist i Guldäpplet, reste till BETT med DIU (datorn i utbildningen). Här kan ni läsa hans berättelse.

Onsdag

Tyvärr blev min framkomst på onsdagen till London alltför sen pga flygförseningar för att jag skulle hinna ut till BETT-mässan redan samma dag som det var tänkt. Kvällen var bokad tillsammans med DIU-vännerna på en restaurang på andra siden Tower bridge med en fantastisk utsikt över Themsen och den upplysta bron. Emma Nääs och Carl Heath (två andra Guldäpplefinalisterna) berättade kort om deras arbete innan middagen vilket var mycket intressant. Under middagen, där vi var bordsplacerade, hade vi möjlighet att nätverka med många nya bekantskaper, vilket var positivt. Jag hade ett intressant samtal med en lärare som undervisade barn med autism och hur de hade hjälp av iPads i undervisningen.

Torsdag fm

Iväg tidigt till Wroxham school som ligger i Hertforshire, drygt två mil utanför London. Från att ha varit en skola med mindre bra rykte har man lyckats vända trenden på sju år till att bli en bra skola med gott renommé. Wroxham school är en primary school och eleverna är 5- 11 år dvs. från förskolan upp till årskurs sex. Huvudläraren Roger Billing berättade hur de undervisar och vi fick därefter en guidad tur på skolans område. Eftersom skolan ligger utanför city så finns det tillgång till fina grönområden alldeles intill skolgården. I och med att de har naturen precis intill använder de sig mycket av den och har lektioner utomhus också. De försöker använda det som finns ute i så stor utsträckning som det bara går. Tillsammans med elevernas föräldrar och skolpersonal har de bl a byggt en Celtic cottage vilket är fantastiskt intressant med tanke på att man där får med samtliga ämnen ur läroplanen vid själva byggandet.

Det som jag fann mest intressant är att de arbetar med att få eleverna att förstå hur hjärnan fungerar och det börjar de med redan i årskurs två. Roger Billing berättade att det blir fler och fler barn som inte mår riktigt bra, vilket får mig att tänka på våra svenska barn och ungdomar också. Det blir en allt större utmaning för oss alla att se till att den trenden bryts. Den psykiska ohälsan bland våra ungdomar är en av de viktigaste orsakerna till att vi måste jobba mer med detta och se till att inkludera alla i detta arbete. Ökningen av ohälsan som delvis är orsakad av användningen av sociala medier måste tas på mer allvar. Just detta arbete med förståelse omkring hjärnan görs just med tanke på den ökande ohälsan och det är min fasta övertygelse att det är en av framgångsfaktorerna för just Wroxham school.

I och med att barnen lär sig tidigt hur hjärnan fungerar får de mycket lättare förståelse till hur och varför man reagerar på ett visst sätt och vilken del i hjärnan det är som gör att t ex. den depressiva reaktionen uppstår och varför man då handlar som man gör. När de vet vad som löser ut en viss reaktion vet de också hur de kan komma tillrätta med den lättare. Självfallet kom diskussionen även handla om huruvida sociala medier påverkar detta och det är kanske inte så att eleverna i den åldern använder sociala medier i stor utsträckning, pga åldern, men indirekt påverkas de negativt eftersom deras föräldrar använder sociala medier på ett ogynnsamt sätt för barnen. Roger berättade även att barnen hade förklarat för sina föräldrar, då föräldrarna hade blivit arga eller upprörda, hur de skulle göra för att komma ner i varv och återgå till det normala lugna jaget. En annan intressant observation jag gjorde under en mattelektion var att läraren använde sig av glasspinnar för att hålla samtliga elever så observanta som möjligt där ingen elev visste i förväg vem som skulle få frågan. Samtliga elever, under min observation, kunde svara på frågan då de blev tillfrågade av läraren. Arbetsmetoden med glasspinnarna kändes fullt naturlig.

Torsdag em.

Då det var första gången jag var på BETT-mässan upplevde jag den som enormt stor med otroligt mycket digitala hjälpmedel. Många av utställarna hade olika sorters smartboards vilket jag inte fann så intressant. För att kunna använda dessa redskap i bageriet för att gagna elevers utveckling inom yrket kan jag i dagsläget inte se någon större vinst. VR och mindre robotar var också en del av mässan. Google hade ett flertal workshops där jag fick inblick hur mycket de jobbar med att framställa nya digitala undervisningsredskap för utbildningsväsendet.

Efter mässan hann jag även med ett snabbt besök på British Museum för att se några artefakter jag bestämt mig för att betrakta. National Gallery tar jag nästa gång…

Fredag

Nu var det dags för olika seminarier på hotellet och det var dags för mig att berätta om mitt arbete i bageriet: Hur jobbar man digitalt i Bageriet? -Hur man kan använda digitala hjälpmedel även på praktiska nationella program på gymnasiet.
Jag hade 45 minuter på mig inkl. frågor och den digitala tekniken fungerade utmärkt men för att vara på den säkra sidan hade jag hemma i Kalmar laddat ner min Prezentation på hårddisken samt även de tillhörande YouTube-filmerna ifall Wi-Fi inte skulle fungera. Dessutom hade jag även med mig ett USB-minne där allt också fanns (med versioner för både Mac och PC). Hängslen och livrem…var det verkligen.

Prezentationen gick bra och åhörarna var genuint intresserade och ställde frågor både under men även efter mitt anförande. Tyvärr var det inte så många bagerilärare (noll stycken!) så det kom inga direkta frågor om det bageritekniska men däremot på det andra och jag berättade inte bara om det digitala arbetet utan även om vårt motivationsarbete om hur viktigt det är att få eleverna motiverade att gå till skolan och att de ska tycka det är viktigt. Vid en diskussion efteråt med en av åhörarna samtyckte vi om att det bästa det sättet att undervisa på är att det gäller att få eleverna att tycka att det är roligt att gå till skolan och lära sig (man lär sig bättre då) men till en början handlar det om att man måste bygga en bra relation med eleverna innan man kan börja arbeta med motivationsarbete på en högra nivå.

Efter Prezentationen tog jag ett par olika tåg ut till Heathrow för vidare transport hem till Kalmar igen och var hemma vid 22-tiden. Några väldigt intensiva dagar har det varit med många nya intryck och ett flertal nya bekantskaper. Precis som det var tänkt.

Hans Gustavsson

Bett 2018 Trend – från tidigare “prylfokus” till ökat pedagogikfokus

Skrivet av Per Svensson
IT-chef Kalmarsunds gymnasieförbund

Mässhallen Bett 2018 – 41 000 besökare, 850 leverantörer

Jag var första gången på Bett 2013 då var större fokus på datorer/redskap och tekniken som då var i växtfas. På Bett 2018 tar den pedagogiska dimensionen större plats.

Tydliga trender på mässan är olika produkter och tjänster nischade mot utbildning i alla åldrar inom programmering, robotar, VR (Virtual Reality) och mätutrustning i alla dess former och för alla typer av ämnesinriktningar i undervisningen. Lins konferensprogram också har en tydlig röd tråd och pedagogiskt fokus – det tekniska perspektivet är nu mer en “ickefråga” hanterad tidigare i utvecklingskedjan.

I Lins konferenslokaler och mässhallen gör jag jämförelser Kalmarsunds gymnasieförbund position gentemot omvärlden. Elever, lärare, skolledningar m.fl har gjort stora framsteg i Kalmarsunds gymnasieförbund under de senaste åren. Vi är med i främre leden nationellt. Ett exempel är bl.a att våra drivna IKT-pedagoger Jörgen och Kristoffer håller i en välbesökt programpunkt. En annan föredragshållare utvecklar i sin programpunkt “Digital strategi – Vad fungerar?” Kalmarsunds gymnasieförbund som gott föredöme.

I en programpunkt presenterar Google i “Top Secret Lab” en första prototyp “Chromepad” – många likheter med iPad, med operativsystemet Chrome OS som Chromebook. och en del plusfunktioner. Spännande att vara på plats och se innan ryktena något dygn senare började rulla på nätet inför senare lansering – kanske en blivande storsäljare. Spännande var också att i mindre krets lyssna på Googles perspektiv hur de förhåller sig inför GDPR – Dataskyddsförordningen som träder i kraft 25 maj. Deras bild – de har full kontroll på sin roll som “Data provider”.

Två tänkvärda citat från programpunkterna hos Google som jag bär med mig hem;

  • Great is not Good enough for Google …
  • Revan´s Law
    “For an organisation to survive, its rate of learning must be at least equal to the rate of change in its external environment”

 

Veckans tips – ”Om programmering”

Från och med 1 juli 2018 ska ändringar i läroplaner för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen börja tillämpas. Vi har tidigare skrivit om förändringarna och du kan läsa det HÄR.

Skolverket har nu kommit ut med en webbkurs ”Om programmering”. Kursen ska fungera som en introduktion till vad programmering är, hur det påverkar samhället och individen och hur den platsar in i de förändrade läroplanerna. Kursen är uppdelad i 8 delar där man själv kan bestämma i vilken ordning man tar delarna och i vilket tempo man går igenom kursen. Man kan läsa kursen ensam, men det bästa är om man gör det i en grupp för att kunna diskutera olika frågeställningar i kursen.

Kursen erbjuder information om programmering, filmer från undervisningen i olika skolformer där programmering tillämpas och filmer där Skolverket förklarar vad förändringarna betyder. Man får även möjlighet att testa på programmering på olika sätt.

Kursen är riktad till alla pedagoger. Är du intresserad av kursen kan du hitta den HÄR.

Inkludering – Digitala resurser ksgyf

Arbete med “inkludering med digital förstärkning” i Kalmarsunds gymnasieförbund har skett i ett samarbete mellan specialpedagoger/speciallärare och IKT-pedagoger, för att ta del av både det specialpedagogiska perspektivet och den hjälp man kan få av de digitala verktygen.

En resursöversikt har gjorts för att sammanställa vilka digitala verktyg som finns inom Kalmarsunds gymnasieförbund för att underlätta det inkluderande arbetssättet. Samarbetet resulterade i en hemsida med en sammanställning av de digitala resurserna och checklistor för lärare att använda när man jobbar inkluderande.

Nu har vi uppdaterat hemsidan, med bland annat röstinmatning i Google Dokument och med Google Keep. Du hittar den nya hemsidan Digitala resurser ksgyf HÄR.

Screencastify – Ge feedback på ett elevarbete som kommuniceras genom Google Classroom

I det här Youtube-klippet av Jesper Levallius, IKT-pedagog, Lunds kommun visas hur man kan använda Screencastify för att ge feedback i ett elevarbete som sedan kommuniceras via Google Classroom.

Tillägget Screencastify i Google Chrome är väldigt smidigt och fungerar även på Chromebook.

Andrapris i Guldäpplet 2017 till Hans Gustavsson

På Skolforum 30 oktober delades priset Guldäpplet ut av Anna Ekström, Gymnasie- och kunskapslyftsminister. Nedan kan du se DIU:s motivering till Hans pris. HÄR kan du se filmen som beskriver Hans arbete.

Andrapristagare Guldäpplet 2017: Hans Gustavsson, bagerilärare på Restaurang- och livsmedelsprogrammet, Jenny Nyströms skola i Kalmar, för att ambitiöst och professionellt ta sig an möjligheterna som skapas genom användning av digitala resurser i undervisningen. Hans har med nyfikenhet undersökt och utprövat olika former att på ett för eleverna givande sätt föra in digitala verktyg i undervisningen, inte minst med målet att öka elevernas motivation och att inkludera alla.

Veckans tips – nyheter i Padlet

Vi har tidigare skrivit om Padlet (du kan läsa inlägget HÄR) och vi har använt Padlet i olika sammanhang. För att samla ideér, för att kunna ställa frågor vid en genomgång, för att svara på frågor, för att mötas vid internationella distanskurser.

Nu har Padlet kommit ut med flera spännande nyheter.

  • Reactions – läsare kan nu interagera med Padlets på fyra olika sätt: gilla, rösta, sätta stjärnor och sätta poäng.
  • Färger – man kan nu sätta färg på de olika inläggen, vilket gör det ännu lättare att sortera och gruppera.
  • Formatering – man kan formatera texten i inlägget (fet, kursiv osv.)

Det är enkelt att arbeta i en Padlet med sina elever. Lägg länken till Padlet i Google Classroom, så kommer eleverna dit med en klick.

Vill du testa att skriva i en Padlet är du välkommen att göra det på min test-Padlet. Du hittar den HÄR.

Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet

Ett efterlängtat beslut är fattat av regeringen, beslutet om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Det har tagit tid att nå fram till ett fastställande, och i vissa delar och inom vissa verksamheter kan det hävdas att strategin redan är mer verkstad än strategi. Trots det finns det ett antal viktiga aspekter som strategin fokuserar på som kommer att ha betydelse både för elevers digitala kompetens och likvärdigheten inom svenskt skolväsende som är två områden som tydligt lyfts fram.

I inledningen slår strategin fast två grundfundament, digital kompetens handlar i grunden om en demokratifråga, målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Höga ambitioner och ett viktigt ställningstagande. Digitaliseringen är en förändring som påverkar vårt samhälle på ett så djupt sätt att den digitala kompetensen kommer att vara avgörande i vilken grad jag som medborgare kan vara med och påverka och forma mitt eget liv. Lite svårt kan det vara när man sätter upp mål som ”bäst i världen”. Svårt att mäta och alltid beroende av en kontext för varje land, men som sagt en hög ambition är bra.

”Det det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever och för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten.” En målsättning som fångar in digital kompetens, kunskapsutveckling och likvärdighet i ett digitalt sammanhang. Utifrån denna målsättning finns det tre stycken fokusområden i strategin:

  • Digital kompetens för alla i skolväsendet
  • Likvärdig tillgång och användning
  • Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter

Varje fokusområde innefattar ett mål och några delmål, som ska vara uppnådda 2022. Det första delmålet i fokusområdet digital kompetens talar om att elever ska ges möjlighet att utveckla en adekvat digital kompetens. Att klart definiera digital kompetens är svårt i denna typ av strategi eftersom det är högst troligt att begreppet kommer att förändras av ganska kort tid. För att få en mer konkret bild av vad digital kompetens är behöver vi därför vända in i de nyligen reviderade styrdokumenten för skolan.

Digital kompetens
Förskolechefer, rektorer och huvudmän framhålls som nyckelgrupper när det gäller det strategiska arbetet för att digitaliseringens möjligheter på bästa sätt ska tillvaratas för ökad måluppfyllelse. Detta kräver att de styrande i skolan själva innehar en god digital kompetens och en förståelse för hur digitaliseringen påverkar undervisningen. En viktig framgångsfaktor är lärares digitala kompetens och förmåga att kunna integrera digitala verktyg i undervisningen på ett förstärkande sätt och utifrån elevers olika behov. Det är bra att det i strategin även tas upp att införande av digital teknik där lärare saknar den erforderliga kompetensen kan innebära att resultatet för elevernas del kan blir negativt. Skolbibliotekarierna framhålls som ytterligare en viktig grupp inom skolan vad gäller att utveckla elevers digitala kompetens. Här finns det en stor möjlighet för skolor som lyckas med att etablera god samverkan mellan ledning, lärare, skolbibliotekarier, IKT-pedagoger och andra relevanta roller att skapa ett team som på bredden kan jobba med utvecklandet av elevernas digitala kompetens.

Likvärdighet
En viktig aspekt av likvärdigheten är tillgången till digitala verktyg. I det tidigare förslaget till nationell strategi för digitalisering av skolväsendet var det tydliga skrivningar om 1:1 (ett digitalt verktyg per elev), men denna tydlighet finns inte i det beslut som nu är fattat. Det skrivs istället som ett delmål att: ”Barn, elever och personal som arbetar med barn och elever ska ha tillgång till digitala verktyg utifrån sina behov och förutsättningar.” När jag läser vidare i texten om tillgång till digitala verktyg och speglar skrivningar om förskola och vuxenutbildning samt tar in det som skrivs om att lärande i mångt och mycket sker utanför skolans lokaler kan det bara bli en tolkning. Inom grundskola och gymnasieutbildning är 1:1 en förutsättning för att kunna uppfylla strategins mål. Detta innebär att en del huvudmän i Sverige redan är där medan det kommer att bli en tuff fråga för de som nu behöver röra sig i ganska hög fart mot att skapa god digitala förutsättningar för personal och elever. Detta gäller inte bara tillgången till digitala verktyg utan det gäller infrastrukturen och möjligheten till support som även detta berörs i strategin. Ett område som tas upp där det finns stor utvecklingspotential är att undervisning och administration ska blir effektivare med hjälp av de digitala möjligheter som finns.  Det är inte alltid som användarvänlighet är det begrepp som vi tänker på när vi analyserar våra digitala system inom skolan. Här finns en del att göra för leverantörer av olika slag i samverkan med skolan.

Forskning
Det är riktigt bra att strategin har forskning som ett av tre fokusområden. Vi som på olika sätt arbetar med digitaliseringen av undervisningen har idag inte mycket relevant forskning att förankra vårt arbete i. Så ansatsen att genom forskning kring digitaliseringens påverkan av undervisningen skaffa mer kunskap är en viktigt del för att stödja det fortsatta utvecklingsarbetet.

Så nu när strategin är på plats är det upp till oss alla inom skolan att omsätta den till vår verklighet, med bärande begrepp som demokrati, digital kompetens och likvärdighet som ledstjärnor.