Kategoriarkiv: IKT-pedagogerna

From Good to Great – så blev det

Hösten 2017, närmare bestämt 6 oktober, kunde ni här på bloggen läsa om projektet From Good to Great som precis kickats igång för syl (särskilt yrkesskickliga lärare). Med spänning har vi kunnat följa lärares arbete med att sätta fokus på sin egen undervisning och att utvärdera effekten av förändringar som genomförs.

Nu finns det en sammanställning av From Good to Great. Den innehåller projektbeskrivning, lärares presentationer av sina undersökningar och utvärdering av hela projektet. Klicka på bilden nedan för att ta del av allt detta. 

Man måste ibland förändras för att bevaras

av Susanne Themnér

“Det finns sju sätt att äga världen” enligt Anders Ekholm vilket även är namnet på hans
föreläsning och dessa sju sätt är sammanvävda med sju stora digitala frågor som presenteras
för oss lyssnare. Under den tredje punkten som handlar om att tjäna pengar på våra pengar tar
han upp bankerna som ett lyckat exempel på nytänkande. Hur bankerna förstått vikten av att
forska kring digitalisering och därmed får äga pengarna genom att låtsas vara något annat,
något nytt som med Swish. Ekholm säger att “man måste ibland förändras för att bevaras”
och detta uttryck stannar kvar hos mig under de tre dagar mässan pågår och det jag tar med
mig är insikten om att det är här vi befinner oss även inom skolans värld. Att man ibland
måste förändras för att kunna bevaras blir min utgångspunkt och den röda tråd jag beslutar att
följa genom de föreläsningar och seminarium jag väljer att lyssna på.

Mouna Esmaeilzadeh, även kallad ”Doktor Mouna” i TV4, en av de ledande experterna på
framtidens hälsa poängterar i sin föreläsning “Framtiden är ljusare än du tror” vikten av att
ifrågasätta vårt eget mind set och inte låta vår 50 000 år gamla hjärna, som attraheras mer av
det som är skrämmande, styra oss och därmed begränsa vår omvärld. Esmaeilzadeh pratar om
vikten av att sprida fakta och kunskap men säger samtidigt att man inom forskarvärlden är
dåliga på att paketera vetenskap och kunskap till något som ses som något lockande och
roligt för dagens unga. Här brottas man alltså med liknande frågor som inom skolans värld.
Fredrik Reinfeldts slutsats i sin föreläsning “Det nya livet – om att leva till 100, arbeta till 75,
börja om vid 50 och komma igång vid 25” vad gäller de viktigaste frågor som skolan har att
arbeta med handlar om kritiskt tänkande, kritiskt granskande och att ifrågasätta det vi blir
presenterade för. Vetskapen om att vi lever i en tid där vi måste lära oss att rörelse och
förändring är det naturliga och att stillasittande och statiskt tillhör det förflutna och vikten av
att våga förändra.

Att Lisa Ekström inte är rädd för förändringar och nytänk får vi ta del av i “Stäng gapen i din
organisation” vi får också lära oss att “kamoja” vilket i grunden är ett thailändskt ord för att
“knycka”, “ta” för att göra göra om det till något nytt och bättre. Ekström har som chef på
olika avdelningar på SAS “kamojat” bitar från helt andra branscher än från konkurrenter
inom flygbranschen för att utveckla och förnya sin organisation med stor framgång. Detta
borde vi kunna göra även inom skolans värld mycket mer tänker jag.

Någon som kan sägas “kamoja” är Adam Palmkvist som i seminariet “Varför ska jag bry mig
om gamification?” berättar om sin bakgrund som lärare för elever “som var i krig med
vuxenvärlden” fick i uppdrag att tillsammans med terapeuter att utveckla en fungerande
undervisningsmetod som kom att innehålla likheter från både kbt-behandling och
spelvärlden. Idag arbetar han med gaminiation för att slippa dropout som är ett jätteproblem
inom högskolan samt forskar kring hur man ska hjälpa till med att vända denna trend.
Palmkvist berättar om hur man inom speldesign läser motivationspsykologi och om spelens
fyra grundpelare: målsättning, regler, återkoppling, sociala sammanhang samt inte minst om
vikten av feedback. Varför är detta så motiverande? Jo på grund av signalsubstansen
dopamin, vi älskar detta. Sport ger oxå ökad dopaminhalt.
David Phillips ger oss i sin föreläsning “En vetenskapligt säljande magi” prov på hur våra
hjärnor är anpassade till storytelling och hur mycket vi styrs av våra signalsubstanser. Enligt

Phillips är den största utmaningen vi har med dagens ungdom att dom får dopamin hela tiden,
telefonen är inte längre än ett klick bort. Utmaningen består av att bygga förväntan i lektioner
o presentationer att bygga cliffhangers, att få eleverna att vilja veta i slutet av dagen. Då
uppstår det naturliga dopaminet som ger fokus, motivation ökad kreativitet o ökat minne.
I föreläsningen “För en faktabaserad världsbild” berättar Anna Rosling Rönnlund om arbetet
med att sprida kunskapen om just en faktabaserad världsbild. Det handlar om folkbildning
menar hon. För att vi ska förstå världen behöver vi förstå hur vanligt folk har det och istället
för att använda sig av traditionell statistik som kan upplevas som både svårbegriplig och
tråkig använder sig stiftelsen Gapminder sig av bilder av bla familjer, sängar och badrum för
att mer lättbegripligt jämföra likheter och skillnader mellan samma inkomster från olika delar
av världen. Detta ser jag som ett bra exempel på att använda sig av förändring för att bevara,
likaså gamification men som gammal litteraturvetare brinner mitt hjärta allt lite extra av att
höra att all digitalisering till trots så är våra hjärnor uppbyggda och programmerade för att
uppskatta en väl berättad historia.

Vem äger?

av Jörgen Florheden

Vem äger din tid? Vem äger din identitet på nätet? Vem tjänar pengar på dina pengar? Några förhållandevis stora frågor att ställa sig i dagens samhälle. Om vi därtill lägger frågor som vem som tillhandahåller platsen där vi kopplas samman med andra och pratar och som därmed även blir platsen där vi får alla intryck och information. Där vi skapar bilden av hur samhället ser ut.

Tänk nu om svaret på dessa frågor är samma aktör. Vad tänker du? Jo denna aktör finns väl redan. Vad tänker du?

Anders Ekström, journalist och bland annat författare till Google-koden, tar oss med på en engagerad analys av dagens digitala värld och dess aktörer. Han gör det under rubriken “Sju sätt att äga världen”. Ekström fångar in de ovan nämnda stora frågorna och problematiserar kring dem. Vi som sitter i publiken blir medvetna om hur omedvetna vi är i många sammanhang när det gäller den digitala struktur som byggts upp. Ofta handlar det om att vi använder digitala tjänster utan större reflektion. För att citera Ekström “Bekväm slår rädd varje gång”.

En stor del av förändringarna i läroplanerna som började gälla detta läsåret handlar om att eleverna ska “förstå digitaliseringens påverkan på samhället”. Mot bakgrund av Andreas Ekströms föreläsning förstår vi hur stort det uppdraget är om vi verkligen ska gå på djupet och se frågan i ett globalt perspektiv. Vi som arbetar i skolan behöver jobba mycket med vår egen förståelse för att kunna skapa förutsättningar för eleverna att skapa sin förståelse av digitaliseringens påverkan. Det är en tydlig insikt som infinner sig när Andreas avslutat sin föreläsning.

 

Skolans digitalisering – Kunskapsöversikt från Skolverket

Längesedan det var någon podd på den här bloggen. Nu råder vi bot på det.

Vi har läst Skolverkets kunskapsöversikt Digitaliseringen i skolan – utmaningar och möjligheter. Tillsammans fångar vi i ett samtal tre intressanta teman som finns i denna skrift.

  • Den förändrade lärarrollen kopplad till digitaliseringen
  • Likvärdigheten
  • Eleverna i den digitala världen

Det blir även lite bonus med diskussion om digitala system i skolans värld.

Nytt år, ny termin, ny digital agenda

Inom Kalmarsunds gymnasieförbund startar vi det nya året med att ha en ny digital agenda beslutad och på plats. Färdriktningen är utsatt för de närmaste tre åren när det gäller förbundets fortsatta arbete med skolans digitalisering.

Den nya digitala agendans ska:

  • Bidra till att uppnå Kalmarsunds gymnasieförbunds vision och det kommunikativa löftet om digital kompetens i framkant.
  • Skapa en tydlig och stark styrkedja inom gymnasieförbundet.
  • Skapa tydliga och höga förväntansbilder på olika grupper inom förbundet.
  • Stärka arbetet med viktiga lärandeprocesser såsom formativt arbetssätt och inkludering.
  • Stärka det kollegiala lärandet inom Kalmarsunds gymnasieförbund.
  • Säkerställa en fortsatt relevant omvärldsbevakning och framtidsspaning som omsätts i utvecklingsarbete.

När det gäller förväntansbilder så uttrycks de kring olika grupper inom förbundet för att skapa en stark styrkedja. För elevernas del handlar det om vilka förväntningar de kan ha på sin utbildning. Att de bland annat ska möta en undervisning som stärker den digitala kompetensen och utnyttjar digitala möjligheter i lärandeprocesser.

I agendan uttrycks även att Kalmarsunds gymnasieförbund ska var ett lärande och utforskande gymnasieförbund. Det handlar om att utforska och hitta effektiva metoder för undervisningen med koppling till digitaliseringen. Det handlar även om att utforska teknik och se vilka möjligheter det finns att den ska vara relevant för elevernas lärande.

Du kan läsa hela den digitala agendan för Kalmarsunds gymnasieförbund HÄR.

Jennyhjälpen och IKT

Årets tema för Musikhjälpen är Alla har rätt att funka olika. På Jenny Nyströmsskolan kopplades två engagemang till årets musikhjälp. Dels Gymnasiesärskolans musikhjälp och estetiska programmets Jennyhjälpen. Den senare hade sin egen glasbur där direktsändning pågick under hela musikhjälpenveckan. Undertecknad fick förmånen att vara en av gästerna i glasburen och prata om hur digitala verktyg kan vara till hjälp för att skapa möjligheter till variation eftersom vi alla funkar olika.

Se samtalet nedan

Motala spanar in Digitala Coacher

I samband med att ett par av våra Digitala Coacher medverkade i Framtidens lärande väcktes det i Motala en nyfikenhet kring detta. Nyfikenheten ledda sedan till agerande och nu var det dags för ett gäng att ta sig till Kalmar för att ytterligare ta del av hur det kan gå till för att involvera elever i arbetet med skolans digitalisering.

Efter en tidig start på dagen kom Motalas gäng från Platengymnasiet till Jenny Nyströmsskolan. Det var en blandad skara med lärare, bibliotekarie, IT-tekniker och elever. De möttes av Digitala Coacher från Jenny, Stagg och Kagg som delade med sig av sina tankar och erfarenheter kring att vara Digital Coach. Vi lyckades även få med en digital Digital Coach genom att en av våra tidigare Coacher filmat sin berättelse.

Frågorna var många till våra DC och det ledda till givande diskussion kring allt från möblering av klassrum till hur digitala verktyg kan bidra till ökad elevaktivitet i undervisningen. Nöjde summerade vi dagen och hoppas på ett fortsatt samarbete framöver. 

 

 

Veckans tips!

I kortfilmen Jag följer dig (3 min) som finns på SVT-play till 10/2 tar man upp frågor kring sociala medier utan pekpinnar. Filmen skapar en känsla om vad som kan hända de flesta som har t.ex. Instagram. Fenomenet kallas för Catfish.
Ett tips är att under mentorstid/lotstid eller annan tid titta på filmen med eleverna och fundera kring fenomenet catfish och sociala medier. Kanske låta eleverna skriva sina tankar i en Padlet eller något annat verktyg och sedan prata kring elevernas tankar.

 

Tips på frågor:
Vad är din reaktion på filmen?
Vad känner du igen?
Skulle det verkligen kunna gå till så här?
Skulle du kunna göra som killen i filmen om du hade velat?
Vilka sociala medier använder du?
Om du kollar på ditt flöde under sista månaderna, vem är du? Hur uppfattas du av andra?
Varför använder du sociala medier?
Vilka är dina reflektioner kring ditt användande av sociala medier?
Vad skulle hända om du var utan sociala medier under en vecka?
På vilket sätt påverkar sociala medier oss som individer? Samhället?

Guldäpplet – igen

Så otroligt roligt!

Riggat och klart för räknestuga med Daniel Nilsson

Förra året Hans Gustavsson. Nu är det är inte utan stolthet inom Kalmarsunds gymnasieförbund som vi vi för andra året i rad kan konstatera att en av våra lärare finns med bland de tre finalisterna i Guldäpplet. Daniel Nilsson, legitimerad lärare i matematik, historia och speciallärare i matematik har välförtjänt kvalat in som en av finalisterna. Detta tillkännagavs idag på Bokmässan. 

Daniel Nilsson har på ett exemplariskt sätt tagit användning av den digitala tekniken för att framför allt inom matematiken bygga upp plattformar för att stötta elever i sin kunskapsutveckling. Den stora förändring som Daniel under senare tid gjort är att han har gjort en tydlig förflyttning och breddat sin arena för spridning av sina stöttande insatser till elever. Exempel på digitala ytor som Daniel använder är hans hemsida Dalles matte. Han har upprättat digital yta (Facebook) där han finns tillgänglig kvällstid i sin räknestuga, allt för att på bästa sätt kunna nå elever som både behöver stöd i matematiken men även för elever som söker utmaningar. 

Nedan kan du se och höra hur Daniel själv tänker kring stöttande av elever inom matematiken.

Ett stort grattis till Daniel!

LiKA för lärare

Som en del i det ständiga arbetet med att skapa en nulägesbeskrivning (nu:et har ju en förmåga att alltid röra på sig) har vi inom Kalmarsunds gymnasieförbund bestämt oss för att använda SKL:s verktyg LiKA för lärare. Vi har sedan 2015 använt LIKA tillsammans med skolledningar och därmed fått en bra bild hur rektorer självskattar den digitala utveckling på sina skolor. När SKL ställde frågan om vilka huvudmän som ville vara med att bidra till ett LiKA för lärare så räckte gymnasieförbundet upp handen. Vi bidrog både ekonomiskt och genom att ett antal av våra lärare anmälde sig till att vara pilotlärare och prova ut verktyget.

Vi har nu genomfört LiKA för lärare bland huvuddelen av våra lärare och ska nu gå in i fasen av en djupare analys för att se vilka resultat som framträder. Vi ersätter tidigare utvärderingsverktyg som vi använt med LiKA för lärare och kan redan nu se att vi har fått ett kraftfullt redskap i våra händer. Nu gäller det att fortsätta utvecklingsarbete utifrån det vi finner som prioriterade områden.

LIKA fungerar även som ett mycket bra verktyg för den enskilde läraren då det skapar förslag på handlingsplan. Funktionen att man kan dela sina LiKA-värderingar med kollegor lägger en bra grund för samverkan och samlärande i olika konstellationer lärare emellan.

Formativt arbetssätt – Jenny Nyströmsskolan

För fjärde året har det under läsåret 2017/2018 på Jenny Nyströmsskolan funnits ett kompetensutvecklingsspår som har till syfte att utveckla lärares formativa undervisningen. Detta läsåret har Dylan Wiliams material med lärmoduler från Natur och kultur använts som en bas. Lärare har bedrivit kompetensutveckling i workshopsgrupper. Grupperna har letts av två sylar (förstelärare) vardera. Halvvägs i genomförandet skedde en avstämning med sylare, där det bland annat gjordes en korrigering när det gällde tiden som stod förfogande för varje workshopstillfälle, grupperna fick mer tid till sina diskussioner.

Inom workshopsgrupperna har lärare delats in i par för att genomföra lektionsobservationer hos varandra och lämna feedback kring det observerade. Det fanns även ett moment där elever från Barn- och fritidsprogrammet och Digitala Coacher genomförde lektionsobservationer hos lärare för att följa upp detta med att ge feedback. Detta blev ett tydligt exempel på hur digital teknik kan bidra till att öka kvalitet i det kollegiala lärandet och lärares professionsutveckling.

Lärare tog även initiativ till att filma sekvenser i sin undervisning som sedan visades upp för kollegor under workshopstillfällen. Det förde med sig två fördelar. Dels kunde lärare välja ut exakt vilket moment i deras undervisning som skulle observeras, dels fick de feedback från flera lärare vid samma tidpunkt.

Från en av filmerna som lärare gjorde för att ha som underlag för feedback och diskussion. Här ser vi användande av miniwhiteboards för att nå ökad elevaktivitet.

Sammanlagt har det under läsåret genomförts nio workshopstillfällen. Sex av dessa har förlagts på ordinarie kompetensutvecklingsdagar, till övriga tre har grupperna själva hittat tider. Boken Handbok i formativ bedömning av Dylan Wiliam har införskaffats till varje lärare som en form av kurslitteratur. IKT-pedagog har haft ett sammanhållande ansvar för denna kompetensutveckling. Gemensam arbetsyta har under perioden varit Google Classroom. Vid sista tillfället 3 maj genomfördes två olika utvärderingar av lärare. En kvantitativ och en kvalitativ. Förutom beskrivningen av genomförandet kan du läsa en sammanställning av dessa utvärderingar HÄR.

Att ta sikte mot ett formativt arbetssätt när det gäller kompetensutveckling kräver att man kommer in på djupet och att det blir ett helhetstänkande. Det är annars lätt att det formativa arbetssättet reduceras till ett antal tekniker. En annan del att bearbeta är synsättet att “jag har alltid jobbat formativt” vilket på samma sätt riskerar att tappa helhetstänkandet.

En framtida utmaning ligger i att utveckla lektionsobservationer och feedback mellan kollegor till ett vasst instrument för professionsutveckling. Jag tar med mig tanken att filma utvalda delar av sin undervisning som en av workshopsgrupperna gjorde med ett gott resultat.

Jämfört med de tre tidigare läsåren då det på Jenny Nyströmsskolan har funnits ett spår med formativt arbetssätt som fokus, har det denna gång varit en stor fördel att använda Dylan Wiliams material med lärmoduler. Det har givit en tydlig struktur till arbetet.

SKL – Handlingsplan digitalisering

I samband med att regeringen fastställde den nationella digitaliserings strategin för svensk skolväsende fick SKL i uppdrag att ta fram en handlingsplan som ska vara kopplad till strategins målsättningar. För att skapa denna handlingsplan har SKL bjudit in huvudmän, som bedöms befinna sig i framkant när det gäller skolans digitalisering, till rundabordssamtal och workshops. Undertecknad har varit representant för Kalmarsunds gymnasieförbund både vid rundabordssamtal och nu senast 9 maj vid workshop. Tillfället 9 maj behandlade målområdet Likvärdig tillgång och användning.

Inledningsvis talade Tilsith Lacouture, projektledare för arbetet med likvärdig tillgång och användning, om utgångspunkterna för detta workshoptillfälle. Det handlade om att skaffa en gemensam nulägesbild och att kunna se olika aktörers olika utgångspunkter och behov. Tidsplanen för handlingsplanen är att den ska vara färdig 1 mars 2019. Även efter den tidpunkten kommer det att finnas behov av fortsatt arbete med handlingsplanen och SKL:s perspektiv är att fortsätta sina aktiviteter fram till 2022.

Tilsith Lacouture, projektledare för arbetet med Likvärdig tillgång och användning,

Ett väsentligt innehåll under dagen var gruppvisa diskussioner kring de fyra delmålen som finns formulerade kring likvärdig tillgång och användning:

Delmål 1: Barn, elever och personal som arbetar med barn och elever ska ha
tillgång till digitala verktyg utifrån sina behov och förutsättningar.
Delmål 2: Det ska finnas ändamålsenlig infrastruktur samt teknisk och pedagogisk
support i verksamheten.
Delmål 3: De digitala lärresurser som används i undervisningen ska vara
ändamålsenliga och medföra att teknikens möjligheter kan utnyttjas effektivt.
Delmål 4: Digitaliseringen ska användas för att underlätta personalens
arbetssituation i fråga om undervisning och administration.

En mycket kort sammanfattning av dessa diskussioner är att det kommer att krävas en tydlighet i den kommande handlingsplanen när det gäller krav på infrastruktur i bred bemärkelse, digital kompetens hos personal och förmågan att leda digitaliseringen. Det framkom att likvärdigheten är en av de absolut största utmaningarna som finns när det gäller skolans fortsatta digitalisering. Likvärdigheten har i sig många olika dimensioner. Det kan handla om likvärdigheten mellan olika kommuner, olika skolor och inte minst viktigt berör det likvärdigheten mellan olika klassrum.

Karin Hector-Stahre enhetschef på Skolverket, som också är projektledare för digitalisering av nationella prov, redogjorde under dagen för arbetet i denna fråga. Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att digitalisera proven. Hösten 2018 ska uppsatser skrivas på dator. 2018-2021 kommer det att pågå en försöksverksamhet på 100 skolor. Stagneliusskolan, Kalmarsunds gymnasieförbund, är en av dessa skolor. 2022 ska digitala nationella prov genomföras i hela landet. Detta kommer att innebära att vissa huvudmän nu måste ta ett ordentligt tag för att kunna vara förberedda när det är ”skarpt” läge.

Dagen avslutades med den viktiga frågan vad som bör ingå i en handlingsplan för skolans digitalisering. Det som blir mest spännande att se är vilken grad av tydlighet, pekande med hela handen, som denna plan kan innehålla. Jag tror att det är viktigt att den kommer att innehålla konkreta delar att förhålla sig till, så att det inte blir ett visionsdokument utan just en handlingsplan. En annan viktig del kommer att vara hur tydligt det går att skriva fram stöd till de kommer/huvudmän som behöver det. Att skillnaderna i landet är stora när det gäller hur långt man kommit med skolans digitalisering är tydligt. Därför är det också av stor vikt att det finns ett stöd till huvudmän som av olika anledningar inte kommer loss i digitaliseringen på egen hand.

Från Kalmarsunds gymnasieförbunds sida kommer vi noga följa SKL:s arbete med att ta fram denna handlingsplan och vi har förhoppningen om att det ska bli en plan som verkligen gör skillnad.

Tilsith Lacouture, projektledare Likvärdig tillgång och användning