Kategoriarkiv: Distans och fjärrundervisning

Lärgrupp Digital Didaktisk Design Distans

Lärgruppen Digital Didaktisk Design Distans är den första genomförda lärgruppen inom ramen för Kalmarsunds gymnasieförbunds innovationscenter. Gruppen har sitt ursprung i en önskan från skolledningen på Axel Weüdelskolan att utveckla former för distansundervisning. Syftet med lärgruppen har varit att utforska och lära mer om framgångsfaktorer där målet är en riktigt bra undervisning som sker helt på distans.

Deltagare i gruppen har varit lärare på Axel Weüdelskolan och vi IKT-pedagoger har fungerat som gruppledare. Lärgruppen startade i april 2022 och avslutades i november 2022. Det har genomförts sex digitala möten med gruppen.

I inledningen av arbetet ställde vi oss på en gemensam teorigrund som bland annat innebar att vi fördjupade oss i olika modeller för distansundervisning. Bland annat utifrån dessa modeller har lärare genomfört någon form av aktion, prövande, i sin undervisning som de sedan följt upp med eleverna. Framför allt för att följa sin egen process har lärarna fört en egen loggbok för reflektion.

Det som lärarna framför allt framhåller som positivt i lärgruppen är det lärande kollegiala samtalet som har skett vid gruppens träffar. De anger även att de i samband med lärgruppen har vågat pröva nytt i sin undervisning. Genomförandet av en egen vald aktion har för lärarna bidragit till att de bland annat hittat nya metoder och verktyg i undervisningen.

Deltagandet i lärgruppen har enligt lärarna gjort att de känner sig mer säkra och bekväma i distansundervisning.

Läs hela rapporten om lärgruppen här.

Lärdomar fjärr- och distansundervisning

18 månader av undervisning som nästan uteslutande har genomförts på distans. Visst måste det finnas en mängd lärdomar som har skapats under den tiden. Vi som IKT-pedagoger har mött enskilda lärare som vittnat om att de både tänkt och gjort nytt, det var ofrånkomligt. På en förbundsövergripande nivå ville vi systematisera allt detta lärande och skapa en grund för fortsatt utveckling inom förbundet när det gäller undervisning och kopplingen till digitala möjligheter. Därför har vi under september genomfört en studie, där både lärare och elever intervjuades.

Två områden som tas upp i studiens reflektion är Tillgänglig digital lärmiljö och Lärarnas undervisningspraktik. När det gäller tillgänglig lärmiljö syns i studien tre samverkande faktorer som har bidragit till att den digitala lärmiljön ur ett elevperspektiv har blivit mer tillgänglig. Den första faktorn är att lärare har ökat sin digitala kompetens. De har gjort saker som de tidigare inte har gjort digitalt och de har använt digitala verktyg på nya sätt. Den andra faktorn är att lärarna under fjärr- och distansundervisning blev mer noggranna med struktur och skriva tydliga instruktioner, framför allt i Google Classroom. Den tredje faktorn som stärkt det digitala tillgängliga lärandet är att lärarna har sökt och provat alternativa examinations- och redovisningssätt. När det gäller lärarnas undervisningspraktik uttalar lärarna i studien tydligt att de har fått en ökad medvetenhet om den egna undervisningen. Undervisning online gjorde att lärarna både reflekterade över vad som är viktigt för dem i undervisningen och reflektionen ledde även till att de provade nya saker. Lärarna beskriver också hur den nya situationen bidrog till att man sökte stöd och lösningar i kollegiala sammanhang. Det uppstod ett kollegialt utbyte för att utveckla undervisningen.

Du kan i filmen nedan se en kort sammanfattning av studien. Du kan läsa hela studien HÄR.

Coronadistansen

Lärare Lars Arvidson, Stagneliusskolan, har i sin roll som syl (särskilt yrkesskicklig lärare, förstelärare) presenterat studien Coronadistansen. ”Syftet med undersökningen är att undersöka hur lärare upplever att deras didaktik, lärarroll och arbetssituation förändrats under ett år av distansundervisning och hur de tror att det påverkar synen på framtida närundervisning.”

Studien bygger på gruppintervjuer av lärare och är genomförd i april 2021. Det gör att lärarna som deltagit i studien har ett års erfarenhet av att bedriva fjärr- och distansundervisning.
Läs hela studien här.

Det finns många intressanta aspekter som lyfts fram i studien. Lärarnas upplevelse av hur lärarrollen förändras när undervisning sker online och hur relationen mellan lärare och elever förändras, för att bara nämna ett par stycken.

I det samtal som du kan ta del av i filmen nedan sätts fokus på de didaktiska förändringar som lärare har upplevt under perioden med fjärr- och distansundervisning. Vi talar även om de lärdomar som kan dras av detta för framtida undervisning och hur väsentligt det är att vi skapar goda förutsättningar för lärande samtal lärare emellan. Där erfarenheter från det senaste året kan delas och leda till ett gemensamt lärande.

Elevernas upplevelse av distans- och fjärrundervisning

När vi för ganska exakt ett år sedan skrev följande inlägg på bloggen, Bra och svårt ur elevernas perspektiv, trodde vi aldrig att vi ett år senare fortfarande skulle vara i en situation där distans- och fjärrundervisning på gymnasiet skulle var så omfattande. De delar som eleverna pekar på i denna undersökning, exempelvis struktur, fokus, stöd och hjälp, har understrukits genom fokussamtal som vi senare har haft med elever och Digitala Coacher samt andra enkäter som genomförts inom förbundet.

Distans- och fjärrundervisning inom gymnasieskolan har nu pågått så länge att vi börjar se vissa publicerade undersökningar från universitetshåll. Vid Göteborgs universitet har universitetslektorerna Ingrid Henning Loeb och Sally Windsor publicerat artikeln Online-and-alone (och ofta i sängen) – Elevers berättelser om gymnasietidens sista månader våren 2020. Deras undersökning bygger på skrivna berättelser från 87 elever i olika regioner i Sverige. Undersökningens resultat visar på att det blir en tydlig förskjutning åt mer ansvar för elever när undervisningen blir online. Vidare framträder en bild som handlar om problem som eleverna upplever såsom det sociala sammanhanget både när det gäller välmående och lärande. Eleverna upplever att lärare försöker hjälpa och stötta, men det finns hos eleverna en avsaknad av direkt respons. Studien konstaterar att eftersom lärandet bygger på ett socialt sammanhang blir relationsbyggandet och skapandet av motiverande undervisning avgörande för elevernas lärande. Vill du ta del av hela studien så kan du läsa den här.

Det absolut bästa sättet att få en bild av elevernas upplevelse av distans- och fjärrundervisningen är naturligtvis att lyssna till deras röster. Två relevanta röster i detta sammanhang är Louisa Andersson och Frida Ekdahl, gymnasieelever på Västerhöjd gymnasium i Skövde. De har gjort en undersökning bland elever som de sedan kompletterar med tips till lärare. De samlar sina tips under två teman: – Minska stress (både för lärare och elever) – Öka fokus och det sociala. Kanske kan du som lärare fånga upp något tips som du anser värt att pröva i din undervisning när du har sett presentationen i deras film. (Till skillnad från Kalmarsunds gymnasieförbund arbetar gymnasiet i Skövde i Microsofts digitala ekosystem. Vi får översätta de digitala verktygen som nämns till vår Google-miljö).

Veckans tips – ljud och video i Google Meet

Den senaste uppdatering i Google Meet handlar om att ge möjlighet att visa video och spela upp ljud med bättre bild- och ljudkvalité. Detta gäller för film och ljud man kan spela upp i webbläsaren Chrome.

Man använder funktionen när man ska presentera sin skärm. Istället för hela skärmen eller ett fönster kan man nu välja att presentera “en Chrome flik”. Se till innan att du har öppnat en flik med filmen/ljudet du vill spela in. Tänk på att du visar bara det specifika fliken, så vill du visa något annat på din skärm får du sluta presentera och sedan välja att presentera hela skärmen.

Här kan man läsa Googles beskrivning av uppdateringen.

Här kan du se videoinstruktion till funktionen

Veckans tips – Google Meet direkt i Classroom

 

 

 

 

 

 

I den senaste uppdatering av Google Classroom har man nu möjlighet att skapa ett Google Meet för kursen. Meet kommer kopplas till just den kursen och man kan aktivera den så att det är synligt för alla eleverna i kursen. Länken är lättåtkomlig på startsidan för kursen både för läraren och elever.

Med den här funktionen behöver man inte tilldela Meet länken genom material och det finns ingen risk att man går till fel Meet. Gå bara till kursen i Classroom och klicka. För att aktivera funktionen gå till kursen i Google Classroom och till inställningar.

OBS! eleverna måste vara inloggade med sin skolmail, privata gmail kommer inte se länken. Vill man att en person utanför organisationen vill komma in i Meet kan man dela länken som vanligt.

Som lärare måste man ansluta till Meet genom den skapade länken direkt efter att man skapat den i Classroom. Detta för att den första person som går in blir ägare till länken. Detta gör det möjligt att stänga av mikrofon för deltagarna (men deltagaren själv måste sätta på mikrofonen igen) och att slänga ut deltagarna (de kan dock komma in igen).

Instruktionsfilmen till funktionen kan du hitta HÄR:

 

Bra och svårt ur elevperspektiv

Vilka är elevernas upplevelse när skolan flyttat hem #skolahemma?

Vi skickade ut ett formulär till ett antal klasser på våra tre gymnasieskolor och nedan presenteras en kort sammanställning som avslutas med vad vi anser vara viktigt att tänka på utifrån elevernas svar. Frågorna som ställdes var Vad fungerar bra? och Vad är svårt?

Det absolut vanligaste svaret från eleverna är att det mesta fungerar bra. Den övergripande bilden som vi får är att omställningen under rådande omständigheter har gått över förväntan, även sett ur elevernas perspektiv. De uttrycker viss förvåning att det har gått att flytta hem skolan och att lärare har gjort ett bra jobb i detta.

Skolan flyttar hem #skolahemma

Vad har varit bra?

Lärare och lektioner

Många elevsvar uttrycker att lektionerna hur fungerat på ett bra sätt och att lärare har varit snabba på att förflytta undervisningen in i helt digitala miljöer.

”Schemat och lektionerna har fungerat väldigt bra hos de lärarna som har vågat ge sig på meets. Är överlag väldigt positivt överraskad, bra jobbat alla!!”

”Att koppla upp sig till meet, förvånansvärt bra med tanke på genomgångar osv.”

”Lärarna har bra lektioner och försöker så gott de kan.”

Studiero och effektivitet

Många elever upplever en större studiero vid den egna arbetsplatsen hemma än i skolan. Detta ledar även till att de känner att de blir effektivare i sitt arbete.

”Mitt arbete på lektionerna har blivit lättare eftersom jag har kunnat sitta i en lugn studiemiljö utan några störningsmedel och göra klart mina uppgifter, meet-mötena har också fungerat bra.”

”Lektionerna har fungerat bra, man kan jobba över på rasterna om man har ett bra flyt så man får mer gjort”

”Allt. kunnat jobba hårdare då jag fått vara i fred från både lärare och elever när jag jobbat samt att det är lättare att hålla schemat då man inte behöver gå någonstans”

Rutiner och struktur

I den dagliga rutinen syns att elever säger att de tjänar mycket tid när de exempelvis inte behöver pendla till skolan utan det är en kortare startsträcka till första lektionen. Tid som kan används till att sova längre och därmed komma till undervisningen mer utvilad.

”Allt! Tekniken fungerar bra, jag har mer tid att göra läxor/fritidsaktiviteter/gå ut/sova, har fått en bra struktur”

”Spara tid (pendling, håltimmar)”

Arbetsplats hos en av våra Digitala Coacher

Vad har varit svårt?

Mycket uppgifter

Många elever uttrycker att det har blivit mer arbetsuppgifter som ska göras och lämnas in när skolan blev online. I de elevsvar som vi har fått in är det denna punkt som är allra tydligast framträdande när elever ska beskriva vilka svårigheter som finns.

”Att det är många lärare som har inlämningsuppgifter och då blir det jättemycket att tänka på och man hinner inte med känns det som.”

”Får så mycket uppgifter, mer än vanligt. Finner det svårt att hinna och orka med allt”

Inte alla lärare i Meet

Elever uppskattar den uppstart av lektioner som oftast sker genom Hangouts Meet. Det ger en tydlig incheckning och instruktioner från lärare. Elever upplever att det är ett problem att inte alla lärare gör denna typ av uppstart och avslutning.

”Självklart är det eget ansvarar, men lite eget ansvar i kombination med att ALLA lärarna kopplade upp ett meet i början av lektionen och avslutar det i slutat av lektionen.”

”Det finns fortfarande ganska många lärare som verkar vara för obekväma med den nya tekniken så de lägger hellre ut videos och uppgifter till lektionerna, vilket gör det svårt med disciplin”

Fokus

Att hålla sitt fokus på lektionen upplevs av en del elever som en svårighet då de finns annat som kan pocka på uppmärksamhet när man sitter vi datorn hela skoldagen.

”Inte svävat iväg och gjort annat än att bara sitta och lyssna på läraren, börja med uppgiften i förtid men också annat som lockar.”

Rutiner och struktur

Vissa elever upplever att det är svårt att skapa rutiner och struktur som leder till ett lyckat skolarbete. De är ytterst få i de svar som vi fått, men otroligt viktigt att uppmärksamma.

”I princip allting. Får inget gjort o allt görs sista dagen pga stress, Skitdåligt med distans.”

”I början var det svårt att ställa om hitta en rutin men efter ett tag så blev det riktigt bra!”

Få stöd och hjälp

Elever anger att det kan vara svårare att få hjälp och stöd och svar på frågor. De upplever att det skapas en viss tröskel att nå lärare jämfört med hur det är i klassrummet.

”Jag kan inte få den hjälp jag behöver genom enbart videosamtal, det är många som behöver hjälp och det är svårt att kunna få den tid som behöver.”

”Att inte kunna fråga om hjälp av läraren på samma sätt som när man ses i verkligheten, måste då skriva ett mail med frågan man undrar.”

Hör en intervju med elev på Stagneliusskolan i SR P4 Här

Vad behöver vi tänka på?

  • Att lärarkollegiet ser över elevernas samlade arbetsbörda. Det framkommer att många elever anser att arbetsbördan ökar och att det blir fler uppgifter att göra nu än tidigare.
  • Att ta hjälp av kollegor och IKT-pedagoger när det gäller att göra digitala förflyttningar. Exempelvis om du inte känner dig bekväm i det digitala mötet. Träna på någon innan du går i skarpt läge.
  • Att ingen ”trillar bort” när undervisningen är online. Online är inte alla elevers förstaval. Etablera tydliga kommunikationsvägar som är enkla för eleverna. Följ upp elever genom att exempelvis skicka ett formulär där ni fångar upp elever som riskerar att hamna utanför undervisningen. Samverka nära med elevhälsan.
  • Att skapa luft/paus i undervisningen det är lätt att bli alltför effektiv när det inte finns förflyttningstid och där ställtiden är extremt kort. Viktigt både för lärare och elever.

Sedan var det den där utmaningen att sammanfatta sin upplevelse i ett enda ord. Jo det ger en mångfacetterad bild som kan vara värd sin egen analys.

 

Bra och svårt

Efter en veckas distansundervisning och fjärrundervisning var det dags för uppföljning nummer två av personalens upplevelser. De två områden som var i fokus var Något som varit bra  och Något som varit svårt. Avslutningsvis bad vi de svarande att beskriva sin vecka med ett enda ord (inte alltid lätt att få lärare att skriva ett enda ord).

I detta blogginlägget beskriver vi de stora och tydliga linjerna som framträder i svaren. Det finns mer som det går att dyka ner i och analysera och vi ser detta som en tillgång framöver. Vi ser framför allt tre steg i det som kommer fram i det material som vi har tagit del av.

  • Komma igång med en undervisning där eleverna lär sig.
  • Se till att alla elever är engagerade i undervisningen.
  • Ta fram former för prov/examinationer i digital distansmiljö.

Lärare har snabbt gjort en omställning och fått flyt i undervisningen. Nästa steg som uppmärksammas är att få alla elever engagerade i undervisningen. Det tredje steget är funderingar kring prov och examinationer som vi tänker att det är helt ny situation kring. Här kommer det att behövas gemensamt tänkande för att komma fram till bra lösningar. Stöttning från Skolverket i denna fråga bör snart vara på plats.

Vad har gått bra?

Meet, meet, meet
I stort sett alla skriver om hur väl det har fungerat att använda sig av Googles Hangouts Meet i undervisningen. Det är ett helt nytt sätt att bedriva undervisning och lärare uttrycker med viss förvåning hur smidig övergången har varit. Användningen av Meet har i vissa sammanhang lett till en ökad effektivitet både i undervisning och när det gäller olika mötesformer inom förbundet.

”Tycker Hangout vid uppstart av lektionerna fungerar bra! Bra att ta närvaron tillsammans som vanligt i början. Eleverna har god närvaro! Bra att ha rutin på att det är hangout varje lektion – bra för eleverna med kontinuitet. Och att vi använder samma plattform alla – så att eleverna får den rutinen, och inte krånglar till det”

Många Meet blir det

Flyt i undervisningen
Redan nu anger lärare att de på ett bra sätt har kommit igång med undervisningen och att det ”flyter på”. Det har i undervisningen uppstått en struktur som är ganska lika för många lektioner. Det sker en uppstart i Meet. Lärare checkar in tillsammans med eleverna. Lektionens syfte och innehåll beskrivs och här är tydlighet ett nyckelord. Sedan går eleverna över i arbete med uppgift enskilt eller i grupp. Läraren finns tillgänglig i klass-meet medan elever arbetar i grupp-meet. Efteråt sker det en återsamling i Meet och någon form av exit-ticket genomförs. Sedan arbetar lärare med feedback till eleverna.

”Mycket bättre undervisning denna veckan. Nu kör vi liksom. Alla är med, elever vi lärare så nu är det bara att fortsätta.”

”Känner mig mer bekväm och har bättre struktur nu”.

Elevers engagemang och ansvar
Lärare uppger att det finns ett tydligt engagemang och ansvar bland eleverna. Det visar sig bland annat i en mycket god närvaro på lektionerna. Eleverna hjälper och stöttar varandra i skolarbetet. I detta sammanhang kan även vara värt att notera att lärare ser att elever som var mer tysta tidigare blir mer aktiva nu. Det är även att det har uppstått en bättre dialog mellan lärare och elever i vissa sammanhang.

”Eleverna är väldigt villiga att samarbeta och göra bra ifrån sig.”

”Eleverna har varit engagerade och själva tagit ansvar för att klara av sina uppgifter. Meet har fungerat bra.”

”Att tysta elever blommar ut och börjar prata.”

”De flesta elever har förstått sitt eget ansvar och medverkar på lektioner. Jag har höjt min digitala kompetens ett par snäpp. Vilket är bra och stimulerande.”

Vad har varit svårt?

Dynamiken i klassrummet
Att som lärare vara van att ha klassrummet som sin scen och sedan förflyttas in i en miljö där endast skärmen står till förfogande har känns konstigt. Det blir svårt att läsa av klassen vid genomgångar och det kan kännas som att man undervisar ”i tomma luften”. Som lärare ser jag inte kropps språk och kan inte läsa av klassen på samma sätt. Det blir lite som att gå från tredimensionellt till tvådimensionellt.

”Jag tycker också att det är negativt att interaktionen i klassrummet blir oerhört mycket mer komplicerad.”

Att få med alla eleverna
Det finns en oro att inte alla elever inkluderas i undervisningen. Det krävs nu till viss del att det hittas nya former för anpassningar och stöd till elever. Samverkan mellan olika professioner inom skolan kommer här att vara av vikt.

”Skolans kompensatoriska uppdrag blir en utmaning även om det självklart finns insatser som går att göra kopplat till detta.”

Prov och tester
Steg ett var att få undervisningen att fungera i en helt digital miljö. Efterhand så kommer funderingar på hur prov och tester ska kunna genomföras på ett säkert sätt när det behöver ske helt digitalt med elever som inte är samlade. En svårighet här är att det inte finns några färdiga lösningar att vända sig till. Nationella prov ställdes in på grund av svårigheten att genomföra dem i detta läge och nu gäller det att hitta nya vägar för examinationer.

”Att ha prov där eleverna inte kan fuska. Jag tvingades ställa in provet.”

”Lösningen kring hur man gör när det gäller prov hänger lite i luften. Hur göra det rättssäkert och utan möjlighet till fusk?”

”Jag ägnar sjukt mycket tid till att grubbla över digitala prov för de högre nivåerna …”

Sen var det uppdraget att med ett ord beskriva veckan. Inte lätt att fånga det med ett enda ord. Det har varit spännande, utmanande och helgens vila var säkert för många välbehövlig.

Avslutningsvis vill vi tacka alla som bidragit med svar som gör att vi både kan få en bra nulägesbeskrivning samt se vilka utmaningar vi står inför.

Hur går det?

På tisdagen regeringens presskonferens om rekommendationen att stänga gymnasieskolor, onsdag kommer eleverna in för att hämta sitt material och på torsdagen var distansundervisning och fjärrundervisning igång i skarpt läge. Sällan har väl en omställning i skolvärlden skett så dramatiskt. Det första steget i John Kotters förändringsteori infann sig omedelbart – känslan av akut läge och att förändring måste göras nu.

Vi bestämde oss för att nära följa denna förändring och redan under fredagen gå ut med ett Google formulär där vi fångade lärare, rektorers och övriga personals upplevelse av att gå över till undervisning online. Nedan redovisar vi en del punkter som framträder i de svar som kom in.

Magnus Karlsson, kemilärare, uppkopplad med sin klass.

Väl förberedda
Lärare anger att de trots en snabb omställning känner att de är väl förberedda genom att det har gjorts en rejäl satsning på digital kompetens inom gymnasieförbundet.

Tack vare den stora satsning som gjorts på digitaliseringen i förbundet har vi en stor fördel. Vi är pålästa, inkörda och orädda att testa. Det kommer hjälpa våra elever.”

”Fanns uppenbart en handlingsberedskap och den höga digitala kompetensen hos vår personal märks nu tydligt.”

”Efter en dags undervisning non-stop igår känner jag att detta fixar vi!”

Inspirerande utmaning
I den snabba omställning som sker hittar lärare inspirerande utmaning. De händer något nytt som kräver ny idéer och sätt att bedriva undervisning.

”Spännande och utmanande på alla sätt. Jag tycker det varit/ är så lärorikt och blivit ”taggad” på uppgiften med lite extra stress.”

”Känns ovant, spännande och lite äventyrligt” ”kul utmaning för mig som lärare vilket ger stimulans.”

”Det är spännande och man ställs inför helt nya situationer och måste lära sig nya saker snabbt. Jag tycker att det är roligt.”

Stöttning och kollegialt lärande
Vikten av att det i organisationen finns ett tydligt pedagogiskt stöd kring digitaliseringen framhålls. Vi skapade en sida på vår site här som stöttning samt att vi skapade ett Google Classroom för all personal där vi lägger in resurser, berättar om erfarenheter samt följer upp arbetet. Den andra formen av stöttning sker genom det kollegiala samarbetet och kollegiala lärandet som som nu ses som helt nödvändigt. Många lärare framhåller att ett stort engagemang i att hjälpa varandra.

”IKT-pedagogerna är OUMBÄRLIGA nu.”

”Kollegialt lärande så det smäller om det!”

”Alla ställer upp och har ett positivt mind set. Vi hjälps åt och hittills är det mest lovande.”

Stress och oro
Den snabba omställning gör en del lärare stressade och det finns en oro kring hur eleverna ska klara sin skolgång på distans.

”Det har varit stressande och oerhört intensivt med många tankar kring ”HUR”?

”..men det finns en oro hos elever både för att klara av skolgången utan den struktur/stöd som finns i fysisk skola, och även kring t.ex. att tappa sin sociala samvaro..”

Saknad av klassrummets dynamik
Lärare uppger att det finns en dimension som går förlorad när undervisning sker online. Mötet med eleverna får inte samma dynamik som när undervisningen sker i det fysiska klassrummet.

”Mina spontana tankar efter första dagen är att det kommer vara oerhört tomt utan den sociala kontakten. Mötet med eleverna ger oerhört mycket energi.”

”Jag får mer energi av eleverna när jag möter dem på riktigt och jag rör mig mycket mer i klassrummet.”

”Google Meet i alla ära, men börjar redan sakna de personliga mötena.”

Det kan även noteras att elevnärvaron generellt har ökat. Självklart är det ett extremt litet underlag för att dra några stora växlar på det. Två iakttagelse kan i alla falla göras. Den första att tekniken har inte varit ett problem för att eleverna ska infinna sig på lektion. Den andra iakttagelsen är att det ur ett elevperspektiv kan vara så att det finns ett nyhetens behag i detta sätt att gå i skola och att det blir en något lägre tröskel att ta sig till en digital lektion.

Den sista frågan i enkäten vara att beskriva sina tankar med ett enda ord och nedan kan du se resultat i form av ett ordmoln.

Även om det här är en undersökning som genomförts nästan direkt efter omställningen till distansundervisning och fjärrundervisning finns det några intressanta saker det går att tänka lite kring. Det finns en linje i det som vissa lärare beskriver där de ha fått en rejäl utmaning som är inspirerande och skapar motivation, det finns en stöttande struktur i förändringen, kollegor blir resurser i varandras lärande. Detta sammantaget har lett till en brant inlärningskurva. Vad som egentligen beskrivs är helt enkelt en variant av god undervisning. Hur ger vi eleverna samma känsla av utmaning, stöd, motivation o s v? En tanke att ta med från egna erfarenheter.

Ur ett ledningsperspektiv blir det viktigt att se hur det går att stärka det som är positivt och jobba med det som upplevs som negativa inslag. Två sedan faktorer som förmodligen hänger intimt samman med varandra bör tänkas på. Den ena är att uppmärksamma den negativa stress som kan uppkomma. Stress känner nog de flesta och det behöver ju inte vara negativt i sig. Den andra delen är att från ledningshåll stenhårt ge förutsättningar för och stötta det kollegiala lärandet. Vi är i en situation där vi kommer att vara enormt beroende av varandras stöd och kreativa tänkande.

Vi återkommer med röster från verksamheten när det gäller distansundervisning och fjärrundervisning.