Kategoriarkiv: Formativ bedömning

Undervisning med digital förstärkning – avslutning

10 maj var dagen för den tredje och avslutande delen av den förbundsgemensamma kompetensutvecklingen med rubriken Undervisning med digital förstärkning. Dagen startade i Jenny Nyströmsskolans aula där vi tittade tillbaka på de två tidigare tillfällena. Om dem kan du läsa HÄR och HÄR. Vid den gemensamma uppstarten presenterades även dagens inriktning. Med utgångspunkten i Helen Timperlys tankar om att det är elevernas behov som ska styra lärares lärande fokuserades på elevbehoven. Inspiratörerna som startade upp denna kompetensutveckling 29 september hade till uppgift att beskriva vilket elevbehov deras område mötte. 10 maj tittade vi tillbaka på detta och gruppernas uppgift var att utifrån frågeställningar fördjupa sina reflektioner kring elevbehoven inom respektive valt område.

Följande frågeställningar låg till grund för gruppernas reflektioner:

  • Vilka andra elevbehov, utöver de som inspiratör skrivit ner, ser ni som viktiga inom ert temaområde?
  • Utifrån de elevbehov som ni har identifierat, vilka kunskaper behöver ni som lärare vidareutveckla?
  • Vilka metoder kan användas för att identifiera elevbehov i en speciell grupp?
  • Finns det några goda exempel som ni kan visa på, som möter det beskrivna elevbehovet?

Varje grupp sammanställde sina diskussioner i en Padlet. Dessa finns samlade HÄR. Klicka på bilden för gruppen så kommer du till Padleten.

Den utvärdering som genomfördes visar på att lärare kan uttrycka en förändrad praktik som sätter sitt fokus på elevernas lärande, vilket har varit syftet kompetensutvecklingen Undervisning med digital förstärkning.

“Jag kommer att jobba ännu mer med att modellera i klassrummet. Utforska nya examinationsmetoder och förbättra min kommunikation kring vad eleverna skall lära sig och hur jag berömmer deras kunskaper och färdigheter. Helt lämna inlämningsuppgifter som examinationsform utan mycket mer fokus på process och lärande. Bort från produktfokus.”

“Jag kommer att jobba vidare med feedback på flera sätt. Men jag kommer att korta ner den summativa bedömningen och inrikta mig mera på formativ bedömning. Jag upplever att elevernas respons kring formativ bedömning har varit mycket god och stärker mig i sättet att jobba, även om det tar massor med tid. Målet blir ändå någonstans att eleverna ska bli bärare av sin egen kunskapsutveckling och att då själva kunna använda sig av feedback utifrån sina egna mål”

Om du vill läsa en mer fördjupad sammanställning av utvärderingen kan du göra det HÄR.

Undervisning med digital förstärkning – uppföljning

15 mars var en halvdag avsatt inom förbundet för att följa upp kompetensutvecklingen Undervisning med digital förstärkning som vi tidigare skrivit om här på bloggen. Vid detta andra tillfälle satte vi fokus på att jobba med kollegial feedback.

Inledningsvis fick alla lärare en stund för egen reflektion och formulera sina tankar kring det område i sin undervisning som de valt att speciellt utveckla. Därefter skedde redovisningar i mindre grupper och det gavs tillfälle till att ge och få feedback på sina tankar. Gruppen presenterade sedan sina upplevelser att jobba med kollegialt lärande i form av kortare filmer. Som avslutning formulerade varje lärare sitt nästa steg. Om du vill ha mer utförlig information av upplägget hittar du det här.

UMDF 15:3 1

Rektorerna inom förbundet arbetade vidare med Formativt ledarskap under ledning av Anders Holmgren. Även här var feedbacken en viktigt del när rektorer redovisade sina verksamhetsbesök som gjorts hos varandra. De har besökt lektioner, samtalat med elever och deltagit på andra skolledningars möten.

10 maj är sista tillfället både för lärares och rektorers kompetensutveckling om Undervisning med digital förstärkning och Formativt ledarskap.

Att leda lärares lärande – Dylan Wiliam

FullSizeRender (1)För den som läser Dylan Wilams bok Att leda lärares lärande finns en hög grad av igenkänning om man tidigare läst Wiliams böcker eller hört honom föreläsa. Han är mycket tydlig med att i sina argumentationer alltid börja med varför-frågan. Den första frågan som Wiliam behandlar är varför det är så viktigt att höja elevresultaten inom skolan. Här framhålls fyra väsentliga delar, eget inflytande över livet, kulturell överföring, förberedelse för medborgarskap och förberedelse för arbete. Speciellt viktigt blir den sistnämnda eftersom det är inom arbetsmarknaden som det nu sker stora och snabba förändringar. Ytterligare en anledning är att goda resultat för elever i skolan är kopplat både till ett lands ekonomiska utveckling och livskvaliteten för eleverna på sikt.

Nästa steg i Wiliams argumentation är att för att elevers resultat ska höjas behöver lärares kvalitet höjas. Inte för att de inte är bra nog utan för att de kan blir bättre. När Wiliam går vidare diskuterar han vikten av lärarkvalitet och vad det är och hur vi ska kunna öka lärarkvalitet. För det först konstaterar han att det är svårt att beskriva vad lärarkvalitet egentligen är. Vi vet att lärare gör skillnad, men det kan vara svårt att peka på vad det är som gör skillnaden mellan lärare. Wiliam pekar på att vi ganska grovt kan skilja på de minst effektiva lärarna och de mest effektiva lärarna. Att göra en bättre distinktion än så är svårt. Från det perspektivet säger han att det finns två vägar att gå, antingen byter man ut de minst effektiva lärarna på en skola eller så ser man till att höja kvaliteten på alla lärare på skolan. Han väljer den senare vägen.

Hur kan vi då höja kvaliteten på våra lärare? Wiliam tar i boken med oss på en rejäl forskningsgenomgång där han kommer fram till att det mest effektiva sättet att höja lärares kvalitet och därigenom förbättra elevers resultat är genom användning av formativ bedömning i klassrummet. Wiliam utvecklar sina tankar kring formativ bedömning utifrån den definition han och Black gjorde 2005.
”Bedömning i klassrummet är formativ i den mån som lärarna, eleverna, eller deras kamrater kan få fram, tolka och använda belägg för elevernas prestationer, för att fatta beslut om nästa steg i undervisningen som sannolikt kommer att vara bättre, eller mer välgrundade än de beslut de ksulle ha fattat om beläggen inte hade funnits” (s. 136)

Mot denna bakgrund fokuserar Wiliam på vilka lärandeaktiviteter som bör skapas för att det ska få störst effekt på lärares användande av formativ bedömning i klassrummet. Det väsentliga är att ställa sig frågan vad det är som lärare förväntas förbättra först och sedan titta på vilken form av kompetensutveckling vi vill skapa. Enligt Wiliam finns det fem principer som är viktiga i lärares lärande, val, flexibilitet, små steg, ansvarstagande och stöd. Vid arbetet med lärares lärande framhåller även Wiliam problematiken med att det innebär att förändra vanor som sitter ganska djupt. Eller för att citera ”När man har gjort något på ett visst sätt en halv miljon gånger är man ganska bra på det, och det är inte konstigt om det är svårt göra på ett annat sätt” (s. 227) Även här pekar Wiliam på forskning som kan stötta skolledare i det arbete som krävs för att kunna få till en förändring bland personal och där förändring blir det nya normaltillståndet.

Hur kan då skolledare på bästa sätt stödja lärares utveckling? Wiliams svar är att det bästa sättet är att skapa skolbaserade lärgemenskaper (TLC) som fokuserar på formativ bedömning i klassrummet. En viktig komponent som Wiliam lyfter fram är att möten i TLC-grupper måste vara extremt strukturerade så att de håller rätt fokus hela tiden. När det gäller metodiken i arbetet med lärgemenskaperna visar Wiliam att den goda effekt som ses hos elever även kan nås hos lärare vid användning av formativ bedömning. Alltså går det att modellera lärares lärande så att det får en tydlig koppling till det vi vill se hända i klassrummen i form av formativ bedömning.

team-114655

Bild: Pixabay geralt

Den stora styrkan som Dylan Wiliam, ur mitt perspektiv, besitter är att han inte stannar vid forskning och analys av de resultat som den ger. Han omsätter forskningen i praktiken och tar sig hela vägen ner till undervisningsnivå, eller som i det här fallet in i det kollegiala lärandet för lärare. Han har varit med om att starta enormt många lärargrupper på olika skolor. Det som är mest iögonfallande när man läser hans berättelse om dessa genomföranden är hur otroligt svårt det är att få det på plats med ett bra resultat. Det finns många hinder på vägen så som den upplevda bristen på tid, för många saker att fokusera på samtidigt, brist på engagemang o s v. För att kunna få ett lyckat resultat krävs, frånsett en stark övertygelse och ett starkt engagemang, en makalös förmåga till att hålla i och hålla ut. Jag tror att det hos de flesta idag som på något sätt är involverade i skolutveckling finns en fast övertygelse om vad som borde göras för att elevernas resultat ska blir så goda som möjligt. Samtidigt finns det så många fasta strukturer och andra viktiga saker som styr skolans utveckling. Vi måste våga prioritera hårt bland alla bra saker vi kan göra i skolan för att bra ska kunna bli bättre. Eller med Dylan Wiliams ord ”Enda sättet att förbättra skolorna är därför att få människor att sluta göra bra saker – för att ge dem tid att göra ännu bättre saker”. (s.262)

Öka elevaktiviteteten med digitala verktyg?

Hur kan man öka elevaktiviteten i en elevgrupp? Detta funderade en lärare kring och så började läraren samarbeta med en IKT-pedagog för att se om de digitala verktygen kunde vara till hjälp.

Vi (läraren och jag, IKT-pedagogen) valde att utgå ifrån Dylan Wiliams tankar och använde ”Handbok i formativ bedömning” som grund. Wiliam talar om fem nyckelstrategier och vi valde ut de två strategier vi tyckte kunde fungera för att öka elevaktiviteten; strategi 2,  att använda tekniker som lockar fram belägg för lärande och kamratrespons (strategi 4).

I strategi två;skapa och leda effektiva diskussioner, uppgifter och aktiviteter som lockar fram belägg för lärande, användes t.ex. Kahoot för att repetera begrepp. Eftersom läraren lätt kunde avläsa vad olika elever behövde repetera ledde detta till att eleverna hade flera antal rätt andra gången de genomförde samma frågor. Läraren gjorde en avstämning med digitalt verktyg som lockade fram belägg för lärande och samtidigt som det skapade elevaktivitet.

För att skapa diskussion användes två digitala verktyg. Först fick eleverna svara enskilt på en fråga (med hjälp av Kahoot). Detta gav eleverna tid att tänka kring hur de ville svara. Utifrån slumphjulet (Random Picker) valdes sedan någon elev ut, som fick svara muntligt på frågan. Att se till att alla elever först svarade på den ställda frågan passade gruppen väl. Då de slumpvis sedan valdes ut för att muntligt svara på frågan skapades den elevaktivitet som tidigare saknats i gruppen. Läraren kunde se en tydlig skillnad gällande elevaktiviteten och det skapades en lektion som blev intressant och lärorik och som förhoppningsvis i förlängningen, kan öka studieresultatet hos flera av eleverna.

Skärmavbild 2016-05-24 kl. 11.23.23

Eleverna fick även arbeta med kamratrespons, för att stärka lärandet och skapa elevaktivitet. Eleverna fick en kortare skrivuppgift och därefter delades de in i grupper om tre för att kunna ge feedback till varandra. (Som digitalt verktyg användes Googledokument som delades.) Eleverna började med att lyssna på varandras texter (med hjälp av Oribi). För att stötta eleverna i hur de skulle ge respons till varandra fick de tillgång till en mall med frågor och läraren gav exempel på hur mallen skulle användas för att ge effektiv kamratrespons. Då kamratrespons används framhåller Wiliam vikten av att förklara syftet och elevernas ansvar. Läraren var därför tydlig med att berätta om och diskutera kring, hur man som elev kan utvecklas i sitt skrivande genom att ge feedback till någon annan.

Lärarens självskattning (som gjordes både i början och i slutet av projektet) visar att hon oftare låter alla elever svara samtidigt nu än tidigare. Den visar också att hon utvärderar sin undervisning i högre grad än tidigare och att hon har hittat ett sätt att använda kamratrespons på ett effektivt sätt. Det är även så att hon tagit de erfarenheter hon fått när vi tillsammans arbetat vidare in i andra undervisningsgrupper och att tekniken “bäddats in” i hennes praktik.

Trots att arbetssättet varit tidskrävande är både läraren och jag, IKT-pedagogen, nöjda med vårt samarbete. Att vi har träffats regelbundet är något som vi båda anser varit avgörande för att få till ett gott samarbete. Vi har fått med oss värdefulla erfarenheter som vi kan ta med oss i våra fortsatta yrkesroller.

Skärmavbild 2016-03-11 kl. 09.46.35Här kan du läsa mer om våra tankar och vad vi gjort.

 

Blogg av lärare och IKT-pedagog

Hur kan undervisningen bli mer formativ med digitala verktyg? Vi är en lärare och en IKT-pedagog som testar lite olika idéer! Vi använder Dylan Wiliam som förebild och utgår från en del av hans tankar i “Handbok i formativ bedömning”.

Vi arbetar med en grupp elever som läser Svenska 1. Vi planerar tillsammans för att diskutera kring hur vi får in formativa processer i undervisningen med digitala verktyg. På vissa lektioner är vi båda i klassrummet tillsammans och efter lektionerna reflekterar vi tillsammans om det blev som vi tänkt oss.

Skärmavbild 2016-03-11 kl. 09.46.35På denna blogg kan du läsa mer om vad vi gör och vad vi tänker.

 

Pop Up Class på Jenny Nyströmsskolan

Med inspiration bland annat hämtad från BETT 2016 och Pop Up School genomfördes på Jenny Nyströmsskolan 11 februari en kompetensutveckling under namnet Pop Up Class. Innevarande läsår deltar en grupp av skolans lärare i en utbildning, Formativt arbetssätt med digitala verktyg, som kopplar ihop formativa lärprocesser med digitaliseringen. Denna grupp har nu kommit fram till en punkt där det är dags att applicera sina kunskaper och tillsammans arbeta fram modeller för en formativ undervisning med digital förstärkning. Detta ville vi testa att göra i samverkan med elever, en form att jobba med lärares lärande som vi anser innehåller starka utvecklingsmöjligheter.

24841410272_81302c1d48_k

Lärares planerande utifrån fem nyckelstrategier

Förmiddagen ägnades för lärarnas del åt planering utifrån en viss arbetsgång. De kickade igång ett delat dokument där deras planering gjordes. Roller fördelades inom gruppen och de inledde med att bestämma sig för vilka lärandemålen för eleverna skulle vara. Därefter använde de Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för ett formativt arbetssätt som riktlinje i sin planering. De skulle även planera in digital produktion för eleverna i sina uppgifter.

Vid lunch hände det som är riktigt spännande, eleverna anlände till skolan. Vi gjorde detta i samarbete med Vilhelm Mobergsgymnasiet där vi ”lånade in” en grupp elever. Efter en kort introduktion fick de kasta sig ut i sina klasser och sätta fokus mot lärandemålen som lärarna planerat för. En klass fick i uppgift att Rädda världen och ett gäng gav sig iväg mot bageriet för att jobba med sina lärandemål.

24663771030_be33ca3ded_k

Eleverna dokumenterade sitt arbete för att sedan analysera

Efter genomförda lektioner kom den viktiga delen av dagens övning, eleverna lämnade feedback till lärarna både muntligt och skriftligt kring den undervisning de varit med om. Hur tydliga var målen? Hur jobbade lärare med feedback för att föra lärande framåt? Detta var några av frågorna som ställdes. När lärarna sedan analyserade feedback som kom från eleverna var den väldigt värdefull och ledde vidare till bra reflektioner. En sak som framhölls från lärarnas sida var att det var väldigt positivt att eleverna som gav feedback inte var i beroendeförhållande till lärarna genom att de inte skulle betygsättas.

En av många bra diskussioner som uppstod under dagen handlade om klargörande av lärandemål i olika sammanhang. Hur lätt det kan verka, hur svårt det är och vilken avgörande betydelse det har för elevernas resultat. Viktiga frågor som togs upp är hur vi formar bra lärandemål och hur vi säkerställer att elever och lärare delar samma bild av vilka lärandemålen för undervisningen är.

Det finns massvis av lärdomar som jag tar med mig från den här dagen som jag gärna skulle vilja använda till nya liknande utbildningar. Jag ser att upplägget med en gemensam teoribild kring lärande, samplanerande lärare, genomförande med elever, feedback från elever och analys av feedback är en givande väg att jobba med lärares lärande.

Arbeta formativt med digitala verktyg

Om du som lärare funderar på hur du i praktiken ska utveckla ett formativt arbetssätt i din undervisning, och därtill vill koppla digitala verktyg finns en fantastiska bra bok som du inte får missa. Arbeta formativt med digitala verktyg av Patricia Diaz är en bok som jag starkt kan rekommendera till lärare som vill utveckla sin undervisning med stöd av digitala verktyg. Rekommendationen gäller även skolledare och andra som är intresserade av hur digital teknik kan fungera som förstärkning i det pedagogiska utvecklingsarbetet.

Patricia tar sin utgångspunkt i forskning med ett speciellt fokus på Dylan Wiliam och att använda ett formativt arbetssätt.
Dylans fem nyckelstrategier om ett formativt arbete:
– Tydliggöra och skapa förståelse för lärandemål
– Ta fram belägg för att synliggöra lärande
– Ge återkoppling som utvecklar lärandet
– Aktivera eleverna som resurser för varandra
– Aktivera eleverna till att ansvara för och äga sitt eget lärande
är den ryggrad som bygger upp boken.
Patricia använder ett kapitel vardera för att beskriva hur man som lärare kan arbeta formativt utifrån de fem nyckelstrategierna och förstärka detta arbete med olika digitala verktyg. Hon beskriver vidare dessa digitala verktyg på ett konkret sätt.

Bokens stora styrka är att den bottnar i forskning sedan för Patricia oss ut bland sina elever för att geDSC_0430 oss ett väldigt påtagligt klassrumsperspektiv. Hon visar på lyckade konkreta exempel på hur digitala verktyg kan stärka elevernas lärande, och hon tar samtidigt upp utmaningar som kan följa med användande av digitala verktyg i undervisningen.

Det pågår i dag en omfattande digitalisering inom svensk skola, och det är en diskussion om vad som händer i undervisning i samband med att vi i ökad utsträckning använder digital teknik. För mig är denna bok ett utmärkt svar på frågan hur digital teknik kan bidra till att förstärka elevernas lärande, vilket naturligtvis är centralt mål för skolans digitalisering. Boken ger samtidigt en ökad medvetenhet om vilken viktig roll en reflekterande  och utvecklingsinriktad lärare har. Tekniken i sig ger oss inga pedagogiska lösningar, men i händerna på en duktigt pedagog kan den stärka en god pedagogik. Kombinationen formativt arbete och IKT kan bidra till en starkt ökad kvalitet i undervisningen och vi kanske inom en snar framtid inte skiljer dem åt. Jag lånar Patricias slutord i boken och delar hennes förhoppning:
Min förhoppning är att ett fromativt arbete i kombination med modern teknik ska vara en så pass naturlig del av undervisningen att vi inte ens ska behöva benämna det som något separat i framtiden. Förhoppningsvis kommer vi att istället för ”formativ undervisnig” eller ”IT i undervisningen” enbart tala om ”god undervisning”

Rekommenderad läsning på iktpedagogerna.se
Digitala guldgruvor
Att följa lärande av Dylan Wiliam
BFL och Dylan Wiliam

 

BFL och Dylan Wiliam

24 mars var en höjdpunkt för alla som är intresserade av skolutveckling med BFL (bedömning för lärande) i fokus. Lin Education arrangerade ett event där bland annat svenska forskare, skolledare och inte minst Dylan Wiliam stod på talarlistan.

Christian Lundahl, Alli Klapp och Magnus Hultén som alla forskat på betyg och bedömning inom IMG_0142svenska skola redovisade delar av sina resultat. De har bland annat ur ett elevperspektiv tittat på hur betyg påverkar självbild, motivation och lärande. Det finns ingen forskning som generellt kan visa att betyg har en positiv inverkan på elevers resultat. Det finns effektivare sätt att utveckla elevers lärande. Eftersom hela konferensen hölls på engelska kommer detta citat i följande form: ”Our review shows that there is significantly more effective ways to provide feedback that gives students a positive perception of their skills and helping them understand what they actually needs to do to get ahead”. Då kanske svensk skoldebatt skulle handla om andra saker än i vilken ålder elever ska få sina första betyg. Christian Lundahl var mycket tydlig med att betyg i årskurs fyra inte skulle ha någon som helst positiv effekt på svenska elevers resultat i PISA, om det nu är det som är målet.

Malin Westlundh och Patrik Landström berättade om sina erfarenheter från att driva ett formativt IMG_0150ledarskap som rektorer i Linköping. De framhöll hur viktigt det är att vara ett gott exempel som ledare när det gäller att få lärare att jobba formativt i sin undervisningen. Som rektorer visade de på goda exempel när lärare exempelvis hade skrivit reflektion. Att då som ledare visa på mindre goda och mer goda exempel ger enligt Malin och Patrik mycket snabba effekter på hur lärare framöver kommer att prestera.

Dylan Wiliam gjorde en kortare genomgång under förmiddagen, samt gav feedback till andra talare och höll sedan en längre keynote om formativ bedömning under eftermiddagen. Jag väljer att nedan fånga några av de saker som jag tar med mig. På iktpedagogerna.se har det tidigare skrivits om Dylans bok Att följa lärande och det kan du läsa här.
IMG_0154

Dylan Wiliam är väldigt tydlig i ett av sina grundläggande budskap, för att elevernas resultat ska bli bättre måste lärare bli bättre. Inte för att lärare idag är dåliga, utan det måste hela tiden finnas en strävan att bli än bättre. Här ligger lärarjobbets stora utmaning. Det är en självklarhet att läraryrket hela tiden måste utvecklas likväl som andra yrken i vårt samhälle. Vägen som Dylan ser att blir bättre som lärare är att använda formativ bedömning i sin undervisning.

Den stora styrkan som jag ser hos forskaren Dylan Wiliam är att han stannar inte på sin kammare med sina forskningsresultat utan han vill verkligen att de ska göra skillnad i klassrummen. Han har ett mycket skapt elevfokus i allt det han säger. Det är för elevernas skull som formativ bedömning ska användas. Han ser även eleverna som värdefulla resurser för att utveckla undervisning. Mycket fritt översatt säger han: Det finns en gratis resurs i alla klassrum. De kallas elever, använd dem.

Det Dylan beskriver som formativ bedömning kan ytligt sett verka väldigt enkelt. Lärare ska tydlig beskriva målen för eleverna, läraren ska veta var eleverna befinner sig i sitt lärande och de ska kunna ge feedback som för elevernas lärande framåt. Enkelt eller hur?
Om vi kort tittar på varje del så är ett av problemen när det gäller elevernas resultat idag i svensk skola att eleverna helt enkelt inte vet vad som är målet, vad som förväntas av dem. Redan här blir det lite knepigare som lärare att säkerställa att alla eleverna har förstått målen. Vilka metoder kan jag använda för att ta reda på det?
Nästa steg är att som lärare hela tiden veta var mina elever befinner sig i sitt lärande. Dags att ställa en ny fråga kring vilka metoder jag kan använda för att veta det.
Feedback är viktigt för att kunna hjälpa eleverna framåt i sitt lärande. När Dylan säger att det finns åtta olika sätt att reagera på feedback och att sex av dem är negativa så framstår lärarjobbet som en rejäl utmaning. Hur ger jag som lärare feedback till eleverna som leder till ett positivt agerande? Här är Dylan också väldigt tydlig med att feedback ska leda till mer arbete för eleven än för läraren.

Dylan redovisar även ett antal metoder som lärare kan använda i sitt formativa arbete.Tipset är att testa någon av dessa och att vara uthållig i ett sådan arbete och vara medveten om att det tar tid att genomföra och se positiva effekter. Så varför inte bestämma sig för att exempelvis införa ”no-hands-up” i ditt klassrum? Med Dylans ord, det är lättare att praktisera sig fram till en teori än att tillägna sig en teori och praktisera den.

En mycket givande dag i sin helhet och för dig som inte hade möjlighet att vara med, så kan du hitta allt material här.

Tack vare UR.se går det nu att se föreläsningen i sin helhet här under.

Veckans tips – Kaizena

Kaizena är ett tillägg i Google Chrome som gör det möjligt att ge muntliga kommentarer i Google dokument. Tillägget är gratis att hämta och enkelt att använda. Med muntliga feedback kan det vara lättare att ge kommentarer både som lärare, och som elev om man jobbar formativt med t ex kamratrespons.

I filmen här kan du se hur man lägger till Kaizena i Google dokument:

Här visar vi hur man praktiskt kan jobba med Kaizena:

#afkrektor15 – Jobba smart

På en av föreläsningar på #afkrektor15 i Malmö har Helena Kvarnsell (@Helenakvarnsell på Twitter) berättat om vilka metoder och verktyg hon använder för att “vara en bra lärare utan att jobba ihjäl sig”. Att ”låta eleven göra jobbet”. Många bra och smarta idéer och tankar. Det Helena förmedlade handlade om läraren och eleverna. Men under hennes föreläsning tänkte jag att detta är egentligen hur alla ledare måste vara för att “jobba smart”. Det spelar egentligen ingen roll om du är lärare, IKT-pedagog, rektor eller skolchef.IMG_0046

Det första Helena pratade om var att skapa förtroendefulla relationer. Då kan man testa nya saker utan att veta om de lyckas. Det viktiga vid relationsskapande blir då att dem du leder vet att du jobbar för deras bästa. En del av detta är att veta varför man gör som man gör. Att vara insatt i styrdokumenten är grundläggande och lika viktigt för ledaren som för dem vilka ska ledas. En lärare måste känna till läroplaner, ämnesplaner och kursplaner, men samma gäller för andra ledare inom skola i lika stor grad.

Om förtroende finns, både mellan ledaren och gruppen, och inom gruppen, så kan man med fördel använda kamratrespons som arbetsmetod. Eleverna ger feedback till varandra och ofta gör det på riktigt bra och utförligt sätt, varför skulle då inte lärare kunna ge feedback till varandra? Vi kallar det då för kollegiallt lärande, men principen är den samma. Det viktiga är att man i förväg bestämt riktlinjer för hur man ger feedback och vad man ger feedback på.

Att tänka på att alla är olika och ha olika regler för eleverna kräver också att man känner sin klass. För en elev funkar det bra att lyssna på musik medan den jobbar. En annan måste ha allt avstängt för att koncentrationen inte ska rubbas. En elev kan bäst förklara sina tankar genom att spela in podcast. En annan gör det bäst i skrift. Vi vuxna fungerar på samma sätt. Även om uppgiften är samma så är vi olika och vill använda olika vägar för att komma fram till målet. I mitt arbete som IKT-pedagog har jag ofta tänkt hur tacksam jag är att digitala verktyg gör det möjligt för både lärare och elever att jobba på olika sätt men ändå komma fram till samma slutpunkt.

Helena Kvarnsell

Helena Kvarnsell

Att jobba transparent är också viktigt. Ledaren ska ha med gruppen redan på planeringsstadiet. Att vara med i processen innan själva arbete påbörjas gör att alla är lika införstådda med varför man gör uppgiften, alla kan framföra synpunkter på hur det ska genomföras och alla kan säga sitt vid tidsplanering. Jag har varit med om KPT-dagar där man som lärare bara fick veta vilken dag och tid det gällde. Utan att ta alla med i processen kan den typen av satsningar falla platt. Om jag jobbar fram en uppgift är jag också motiverad till att lösa det.

Utvecklingen har kommit så pass långt att vi inte längre kan/får välja bort digitalisering varken i skola eller i våra vanliga liv. Men om vi försöker hitta sätt vi kan använda digitalisering för att “jobba smart” så kan vi, genom att jobba tillsammans, anpassa den digitaliserade världen till våra behov. Det jag kommer ha med mig från #afkrektor15 är: likvärdighet är inte att göra lika, det är att att låta alla göra olika så att det blir likvärdigt.

#afkRektor15 – Det var väl inget nytt

IMG_0041

”Smederna samlade under afkRektor15

Skolsmedjan hade satt den likvärdiga skolan i fokus för detta arrangemang. Att skapa en likvärdig skola är ett projekt som inte så lätt låter sig fångas. För mig betyder inte en likvärdig skola att alla skola är likadana utan att alla skola är bra skolor för alla elever. Alltså blir målet att skapa bra skolor för alla elever där olikheter tas tillvara. Det är ur detta skolutvecklande perspektiv som jag vill beskriva afkRektor15. Hur skapar vi bra skolor för alla elever? Vilka svar kan vi hitta om vi tittar närmare på afkRekor15?

Per Kornhall avslutar med en vacker bild. Pupill - pupil - elev - ögonsten.

Per Kornhall avslutar med en vacker bild. Pupill – pupil – elev – ögonsten.

 

Per Kornhall målar inledningsvis upp en ganska
mörk bild av svensk skolas utveckling under senare tid, med sjunkande resultat på flera områden. Framför allt menar Kornhall att det är problematiskt för likvärdigheten, sämre blir sämre. Det som Kornhall senare framhåller som framgångsrika vägar för skolans utveckling är kollegialt lärande och att ett lyckat skolsystem behöver visa stor förtroende för lärarna. Kornhall talar om det moraliska imperativet att ta hand om alla elever för att få en bättre skola. För att nå förändringar måste vi veta mycket om vår verksamhet så att vi vet vad det är vi ska förändra. Med Kornhalls ord ”Vi måste ägna oss åt prickskytte och inte skjuta med halelbössa”. När det gäller IKT i undervisningen säger han, likt många andra, att en till en är inget trollspö i sig men kan rätt använt leda till fantastiska resultat.

Helena Kvarnsells föreläsning är inte bara ett härligt exempel på hur lärare kan jobba smart utan att jobba ihjäl sig, utan Helena personifierar vikten av en engagerad lärare. Hon framhåller även betydelsen av att bygga goda relationer mellan lärare och elever och mellan elever och elever. Helena har tidigt involverat IKT i sin undervisning och det är genom en otrolig koll på läroplanens mål och goda relationer till eleverna som hon verkligen kan använda de digitala verktygens fulla potential.

Elsmarie Hallqvist tydliggjorde i sina Pecha kucha det pedagogiska ledskapets betydelse. Hon visar mycket tydligt har en rektor kan tänka och agera för att bli en tydlig ledare på sin skola, bland annat genom hur hon prioriterar bland sina arbetsuppgifter. En prioritering som gör att lektionsbesök och andra delar som är tydligt kopplade till det pedagogiska ledarskapet kommer i första rummet.

I Gunilla Ordells Pecha kucha får vi ta del av ett mycket genomtänkt utvecklingsarbete i Sigtunaboxen som med nyckelbegrepp som, kollegialt lärande, bedöming för lärande, språkutvecklande arbetssätt och IKT som pedagogiskt verktyg.

Under hela afkRektor15 så framhålls forskningen som viktigt grundfundament för skolutveckling. Namn som Dylan Wiliam, Helen Timperley, Michael Fullan, Christian Lundahl nämns vid flera tillfällen.

Alla de “feta” orden i texten ovan, kollegialt lärande, bedömning för lärande o s v, är alla viktiga för att skapa bra skolor med bra undervisning, alltså svar på den inledande frågan. Då är det lätt att säga att “Det här är väl inget nytt”. Ska man behöva åka på konferenser av typen afkRektor15 för att få till sig detta? Allt detta har ju varit med i debatten om svensk skola, i alla fall i den delen som handlar om mer än betygsålder på våra elever, under längre tid. Ja jag tycker att det finns ett klart behov av konferenser som afkRektor15, för om vi nu vet vad vi ska göra kommer frågan: Hur gör vi för att ”Bringing it all back home”? På vilket sätt kan vi ta våra kunskaper och erfarenheter med oss in i respektive verksamheter? I detta sammanhang är det ovärderligt att möta andra personer i skolsverige som funderar över samma sak. Att kunna ta del av andras erfarenheter och testa sina egna idéer tillsammans med andra gör att vi kan bredda våra perspektiv.

Genom upplägget av afktalks fick vi mycket goda möjligheter att diskutera skolutveckling utifrån de yrkesroller som vi har. För min del innebar det att jag kunde bolla tankar med och dela erfarenheter med IKT-pedagoger från andra delar av Sverige. De här diskussionerna var givande då vi kunde lägga ett IKT-perspektiv på skolutvecklingen. Diskussioner som handlade om det pedagogiska ledarskapet, om lärare som är så trygga i sin lärarroll att de prövar olika vägar i undervisningen för att nå alla eleverna, och att skapa en likvärdig undervisning. En undervisning där i alla fall gruppen av IKT-pedagoger var övertygad om att digitala verktyg har en viktig roll att spela. En del av IKT-gruppens arbete kan du se (och läsa om) här

Diskussioner i "IKT-gruppen"

Diskussioner i ”IKT-gruppen”

Kollegialt lärande

Kollegialt lärande JNUnder höstterminen 2014 startade Jenny Nyströmsskolan upp utvecklingsarbete i form av kollegialt lärande. Lärarna har varit indelade i tvärgruppen med olika ämnesbehörigheter bland deltagande lärare. Genom lektionsbesök har lärare tagit del av varandras undervisning och reflekterat kring detta. Några lärare har även filmat delar av lektioner för att analysera sin undervisning.

 

En utgångspunkt har varit de fem nyckelstrategier som Dylan Wiliam beskriver när det gäller formativt lärande.

Syftet med detta arbete är:
Långsiktigt
– Öka elevernas måluppfyllelse
Kortsiktigt
– Ökad kunskap om vad ett formativt lärande innebär
– Ge nya verktyg i arbetet som underlättar ett formativt arbete

Du kan läsa mer om det kollegiala lärandet och ta del av de filmer som grupperna gjort HÄR.
Filmerna finns även samlade HÄR.

afkVarberg 2014

2014-06-17 09.05.36Om man undrar vad lärare och rektorer gör efter det att eleverna lämnat skolan på skolavslutningen kan svarat vara att de på olika sätt fortsätter att utveckla skolan. Ett sätt kan vara att träffa andra och diskutera skolutveckling. Tillsammans med rektor Mariette Andersson har jag deltagit i ett sådant tillfälle. Här ger vi nu plats till Mariette att berätta om sina erfarenheter.

Jag har varit på afkVarberg och det blev den energikick jag hade hoppats på. Att under två dagar träffa lärare, rektorer, IKT-pedagoger, representanter från media, elever mm som pratar om allt som går bra i skolan har varit en ynnest.
Jag gillar också upplägget att få lyssna på föreläsare och därefter få diskutera utifrån ett par frågeställningar med krav på redovisning vid en viss tidpunkt. Att få reflektera själv och få höra reflektioner från andra deltagare skapar aktivitet och en deltagarkänsla hos oss alla.

Dagarna inleddes med uppmaningen: ”Ha gärna på era mobiler ljudlöst, twittra mycket för vi ska upp på topplistan Trender Sverige”. En uppmaning jag aldrig varit med om tidigare på fortbildningsdagar och som följdes under dagen för #afkvarberg14 hamnade på plats 6 trots konkurrensen från fotbollsVM.

2014-06-17 11.06.45

Ylva använda bland annat Muminfamiljen för att prata organisation

Därefter lyssnade vi på Ylva Källman som pratade organisationsutveckling. Hon frågade oss: ”Varför blev du lärare? – Var ligger själen?” Det är en fråga som vi alla borde ställa oss ibland för att påminna oss själva om varför vi är där vi är.

Hon pratade också om att organisationsutveckling handlar om vad vi ger varandra, det räcker inte med att bara en vill. Hon påminde oss också om att alla har vi lika mycket tid, men vad använder vi den till? Ofta lägger vi för mycket tid på att prata om allt vi inte hinner. Vi borde använda den tiden till att prata om vad vi vill göra, använda tiden till något viktigt.

Efter Ylva hade vi den första #afk-talk där vi diskuterade utifrån rubrikerna ”Hur är en bra lärare?” och ”Vad gör en bra lärare?”
Gruppen som jag var i hamnade till slut i metaforen ”Går man ut på en balkong utan räcken vågar man bara hålla sig i mitten, har balkongen räcken vågar man luta sig ut ibland”.

Dag två inleddes med Per Kornhall, en i dessa dagar omskriven person som på ett mycket klarsynt sätt pratade om vad som hänt i skolan: ”Vi hade världens bäst skola och vi ändrade allt”, ”Om jag fortfarande skulle arbeta som lärare så skulle jag arbeta formativt, det är det forskningen pekar på som en framgångsrik väg.”
Per tryckte också på att det står i skollagen att: ”Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.”.

Det ordnades Pecha Kucha där två av mina favoriter var Rektor Elsemaries tankar om elevvårdsarbete och Christian Jerhov om den lärande organisationen

Vi avslutade med att få lyssna på Måns Adler vars råd till oss var: ”Sluta göra det enkelt för eleverna, frustration och motstånd är kroppens sätt att tala om att vi lär” och ”Do or do not, there is no try. #JFDI”. Att han gått ES programmet på gymnasiet förvånade väl ingen.

2014-06-18 14.44.12

”Smederna” tackar för två bra dagar på afkVarberg

Avslutningsvis vill jag citera Skolsmedjan som är de som anordnar afkVarberg: ”För att utveckla skolan och öka lärandet krävs att elever i klassrummet lär av varandra, kollegor på skolan lär av varandra, skolor måste lära av varandra, förvaltningar måste lära av varandra och likaså kommuner.” Arbetar vi efter det kommer vi snart ha världens bästa skola och i höst börjar vi på Jenny Nyströmsskolan genom att fokusera arbetet på våra prioriterade områden digital litteracitet, kollegialt lärande och formativt lärande.

Skrivet av Mariette Andersson, rektor Jenny Nyströmsskolan

Att följa lärande

DSC_0002Till dig som är verksam lärare kan jag starkt rekommendera boken ”Att följa lärande” av Dylan Wiliam. Boken är skriven utifrån en amerikansk kontext, men det är inga svårigheter att omsätta tankarna till svensk skola. Du får en mycket tydlig bild av varför formativ bedömning kan ha en stark påverkan på de resultat som eleverna uppnår. William har skrivit en bok som innehåller en del praktiska tips som du redan i morgon kan börja införa i din undervisningen. Samtidigt finns det frågeställningar i boken som man kan brottas med ett helt lärarliv i strävan att utveckla sin undervisning.
Vill du läsa ett längre referat av boken kan du göra det här.

Bland det första som Wiliam slår fast i boken är att lärarkvaliteten är det absolut viktigaste i ett utbildningssystem – ett utbildningssystem kan aldrig vara bättre en dess lärare. Den viktigaste utmaningen blir då att hela tiden utveckla kvaliteten på de lärare som arbetar i skolorna. Det är i detta sammanhang som Wiliam ser det formativa arbetssättet som en väg till professionell utveckling. Vad är du formativ bedömning?
“Bedömning fungerar formativt när bevis för elevens prestation tas fram, tolkas och används av lärare, elever eller deras kamrater för att besluta om nästa steg i undervisningen som förmodligen blir bättre, eller bättre grundade, än de beslut de skulle ha fattat om bevis inte hade funnits”

I citatet ovan kan vi se de olika aktörernas roll i den formativa processen: Läraren får ett underlag för vidare planering av undervisningen, för eleven synliggörs det egna lärandet och kamrater används som ”medhjälpare” i den kommande undervisningen.

Dylan Wiliam skriver om fem nyckelstrategier i det formativa arbetet.

1. Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för framgång.
2. Att ta fram belägg för elevernas prestationer
3. Att ge feedback som för lärandet framåt
4. Aktivera eleverna som läranderesurser för varandra
5. Att aktivera eleverna till att äga sitt eget lärande

I det längre referatet kan du läsa mer om vad de olika strategierna innebär och vilka praktiska tekniker som kopplas till dem.
Utifrån det som Wiliam skriver blir en mycket relevant fråga i vårt sammanhanget hur digitala verktyg kan underlätta, stärka och förbättra ett formativt arbetssätt. Att jobba formativt är en tydligt pedagogiskt val och det kan naturligtvis ske helt utan digitala verktyg, William berör inte detta alls.

Genom att ha tillgången till de digitala verktyg kan vi använda dem för att både effektivisera och höja kvaliteten på undervisningen. Några tankar kring hur digitala verktyg rent praktiskt kan användas i det formativa arbetet:

  • Genom exempelvis delade dokument i Google kan vi skapa en direkt återkoppling från läraren till eleven. Läraren kan följa elevens skrivprocess och ge kommentarer fri från tid och rum.
    De delade dokumenten fungerar även på ett bra sätt för att koppla samman elever så att de kan ge feedback till kamrater.
  • Som lärare kan du även göra en skärminspelning där du muntligt/skriftligt kommenterar det eleven har skrivit, för att sedan göra inspelningen tillgänglig för eleven.
  • Att genomföra olika former av utvärderingar av sin undervisningen underlättas enormt av verktyg som Google formulär. Du kan som lärare snabbt skapa en enkät som du efter att eleverna svarat snabbt får en sammanställning av svaren. Det kan handla om hur eleverna har uppfattat/lärt sig ett visst område av din undervisning.
  • Blogg kan vara ett verktyg som fyller flera syften i den formativa processen. Det kan vara ett sätt för eleven att synliggöra det egna lärandet. Arbetar man under längre tid med en blogg blir det som en digital portfolio för eleven. Samtidigt är det ett bra sätt att använda eleverna som resurser för varandra genom att de kan ge feedback på kamraters arbeten.
  • YouTube fungerar inte bara som ett ställa där du kan ladda upp filmklipp, utan det finns även möjlighet att kommentera direkt i klippet. Elevs redovisning kan spelas in och lärare skriver kommentarer i filmen. Ett mer direkt sätt att ge eleverna återkoppling.
  • Vid muntliga presentationer kan eleverna göra inspelningar av gruppdiskussioner, dessa kan göras tillgängliga exempelvis på SoundCloud. Utifrån uppsatta lärandemål kan andra grupper ge feedback och eleverna får därmed möjligheten att utifrån den feeback som getts förbättra sitt arbete.

Listan på exempel där digitala verktyg kan spela en viktig roll kan göras bra mycket längre än så här. Om jag som lärare först har en pedagogisk tanke så kan svaret på hur jag kan använda digital teknik i undervisningen vara väldigt mångfacetterat.

Ovan syns bland annat ett antal exempel på hur återkoppling till eleverna kan ske. Om man läser Wiliam så är det naturligtvis kvaliteten som är det avgörande om feedbacken verkligen genererar ett tänkande hos eleven som leder till ökat lärande. Här har vi en av de verkligt stora utmaningarna i lärarjobbet. Hur ger jag en feedback kvalitativ feedback som gynnar elevens lärande?

Läs boken och fundera tillsammans med andra över hur vi ska kunna bygga en undervisning som tar sin utgångspunkt i ett formativt förhållningssätt.