Kategoriarkiv: Skolutveckling

Den vetenskapande läraren

I sin bok Den vetenskapande läraren är en av Martin Lackéus utgångspunkter en balansteori. Balansen mellan det egna lärandet och värdeskapande för andra. Vad Lackéus framhåller är att det inom skolan finns en snedbalans i detta sammanhang. Lärare skapar ständigt värde för andra, eleverna, medan de själva inte så ofta kan ägna sig åt lärande. Lärare som sällan har tid för att arbeta med sitt eget lärande delar varje dag klassrum med elever som sällan får skapa något av värde för andra. En sorglig ironi, enligt Lackéus. Det är denna snedbalans som Lackéus vill hitta metoder för att komma till rätt med. 

Lackéus har kombinerat ett flertal etablerade vetenskapliga perspektiv, metoder och tekniker. Det handlar om klinisk forskning, aktionsforskning, upplevelse insamling och kodning av kvalitativ data. Utifrån denna utgångspunkt har han arbetat fram ett effektivt sätt att skapa lärandeprocesser för lärare. 

Den metod som har blivit resultat kallas värdeskapande vetenskapande. Den bygger på tre steg: 

  1. Lärare eller annan forskningsledare på skolan väljer ut ett tema för utvecklingsarbetet och formulerar en uppsättning handlingsorienterade uppdrag de tror kan skapa värde för eleverna.
  2. Många lärare prövar uppdragen med sina elever och reflekterar sedan skriftligt och individuellt på djupet via fritext och flervalsfrågor kring utfall de sett. Lärarna får skriftlig feedback från forskningsledare.
  3. Forskningsledare sammanställer ett analysmaterial som sedan analyseras av alla lärare uppdragen revideras och processen börjar om.

Det som beskrivs ovan har klara drag av aktionsforskning/aktionslärande. Det som kan göra metoden framgångsrik är att den effektiviserar det som i många sammanhang kan ta lång tid. Exempelvis att formulera frågor att prova i sin verksamhet kan vara tidskrävande. Med denna metod så är uppdragen redan färdigformulerade. Det finns aspekter av det som man behöver ta hänsyn till när men arbetar i sin egen kontext. Frågorna måste vara angelägna för dem som ska genomföra handlingsuppdragen.

Vi i har inom förbundet genomfört en kompetensutveckling där handlingsuppdrag var en del. Vi kan se ett antal fördelar att använda detta sätt för lärares kompetensutveckling. Genom handlingsuppdragen blir det väldigt verksamhetsnära. Uppdragen genomförs i undervisningen och blir därmed en del av lärarens direkta praktik. Att fylla i formuläret ger tillfälle för en egen reflektion som är grund för det egna lärandet. Läraren får feedback som kan leda till vidare reflektion. Det blir en systematisk sammanställning av lärares erfarenheter och lärande. Den samlade dokumentationen blir ett bra underlag för kollegiala lärande samtal. Avslutningsvis kan dokumentation bidra till att det kollegiala lärandet skapar ett kollektivt lärande.

 

Verksamhetutvecklingsfonden

Kalmarsunds gymnasieförbund erbjuder sina anställda att söka pengar från en verksamhetsutvecklingsfond (VUF) som syftar till att uppmuntra och stimulera förbundets enheter till verksamhetsutveckling. Personal kan ansöka om medel för att kunna bedriva projekt som kan härledas till förbundsstyrelsen mål för vår verksamhet. Projekt skall ha en framåtsyftande karaktär och genomförandet skall ha produktutveckling i fokus.

För att öka kvalitet och spridning av de projekt som genomförs i förbundet behöver VUF utvecklas så att det kommer till stånd en spridning av lärande inom förbundet. Det behövs en ökad systematik som gör att resultat från utvecklingsfondens arbeten blir mer tillgängliga inom förbundet.

Det första steget var att skapa lärande möten. Projektledare för alla beviljade projekt bjöds in till ett gemensamt digitalt möte. Projektansvariga fick kort presentera respektive projekt, påbörja dokumentation och diskutera hur vi på ett bra sätt ska få god spridning av projektens lärdomar. Ett gemensam Google Classroom skapades, där varje deltagare fick tilldelad en loggbok för att dokumentera resan med projektet.

Varje projekt fick även ett individuellt möte med IKT-pedagogerna. Under dessa möten gavs en individuell feedback till respektive projekt som syftar till förtydliganden och att öka kvalitet i dokumentation och verksamhetsnytta. IKT-pedagogerna har även tydliggjort hur en dokumentation av projektets resultat ska redovisas.

Att läsa en projektbeskrivning ger oftast inte en fullständigt bild av projektet.
Projektansvariga måste ofta brottats med ensamarbete och reflektion. Att få möjlighet att träffa IKT-pedagogerna, att få uppföljande frågor, att behöva förklara hur man tänker sprida resultat av sitt arbete – allt detta gav både projektledarna och IKT-pedagogerna möjlighet att lära tillsammans.

Under hösten är två möten inplanerade – ett gemensamt, där deltagarna kan beskriva hur långt deras projekt kommit; och ett individuellt, där deltagarna får möta IKT-pedagogerna och diskutera dokumentation av sina projektet. Redan nu, innan VUF-projekten har redovisats, känner vi att både spridning av dem och lärande håller mycket högre kvalitet än innan.

Kompetensutveckling Tillgängliga digitala lärmiljöer

Under två dagar, 2-3 juni 2022, genomfördes kompetensutveckling Tillgängliga digitala lärmiljöer på Axel Weüdelskolan. Förbundets IKT-pedagoger planerade och genomförde kompetensutvecklingen i samverkan med skolledning. 

Innan junidagarna fick de deltagande lärarna en introduktion av upplägget för utbildningen. I samband med introduktionen presenteras tre olika handlingsuppdrag för lärarna att genomföra i sin undervisning. (Handlingsuppdragens dokumentation har inspirerats av Martin Lackéus tankar i Den vetenskapande läraren blogginlägg här). Efter genomförande av det handlingsuppdrag som respektive lärare valt gjorde lärarna en kort skriftlig reflektion som lämnades in. 

Under kompetensutvecklingens första dag delades lärarna in i analysgrupper utifrån vilket handlingsuppdrag de genomfört. Denna dag ägnades även åt individuell utbildning i utbildningspaket Tillgängligt lärande med digitala verktyg som tagits fram i samverkan mellan förbundets speciallärare, specialpedagoger och IKT-pedagoger. Denna utbildning har tre fokusområden; organisera och strukturera, läsa, skriva. 

Andra kompetensutvecklingsdagen delades lärarna in i grupper utifrån vilket fokusområde det valt att fördjupa sig i föregående dag. Gruppen gick sedan vidare med att välja en autentiskt övningsuppgift med elevbeskrivning som även finns i tidigare nämnda utbildningspaket. 

Alla diskussioner som genomfördes i grupper dokumenterades i ett transparant dokument och dokumentationen ligger till grund för denna rapport. 

I den avslutande diskussionen lyfts några speciellt viktiga aspekter fram som visat sig betydelsefulla i denna kompetensutveckling. Handlingsuppdrag är en form av kompetensutveckling som kan vara en del i ett skolutvecklingssammanhang. Den digitala kompetensen både för lärarna och eleverna behöver ständigt beskrivas och utvecklas. Det kollegiala lärandet, rätt strukturerat, kan vara en avgörande faktor för skolutvecklingsarbete. Reflektion, både individuellt och kollegialt, är grogrunden för lärande. Vi ser även styrkan i att bygga transparenta miljöer i skolutvecklingssammanhang.

Du har läst sammanfattningen av den rapport som skrivits i samband med kompetensutvecklingen. Vill du läsa hela rapporten finns den här.

Relationellt ledarskap i klassrummet

I boken Relationellt ledarskap i klassrummet vill Åsa Hirsh ge röst åt eleverna i svensk skola. Hon vill att vi stannar upp och verkligen funderar på de insikter som elever har att dela med sig av. Hirsh tar läsaren hela vägen in i kärnan av skolans verksamhet – mötet mellan lärarna och eleverna. Hon har i ett forskningsprojekt intervjuat 102 elever på högstadium och gymnasium. Till dessa elever är det två huvudfrågor som ställts.

  • Vad är det som skiljer en bra lärare från en som ni upplever som mindre bra?
  • Vad är viktigt för att undervisningen ska var lärorik och utvecklande? Ge exempel på hur läraren gör för att åstadkomma det.

Boken innehåller en mängd citat från eleverna som gör att det skapas en närhet till klassrummet och undervisningen. Utifrån elevernas utsagor lyfter Åsa Hirsh fram åtta aspekter som kännetecknar de lärare som eleverna anser vara speciellt bra. Nedan kan du se en sammanställning av dessa åtta aspekter. Det är kring dessa som det finns all anledning att stanna till. och fundera på ett djupare plan.

För att bara lyfta fram en av aspekterna så framhåller eleverna att det är viktigt för dem att lärarna tydligt visar att de delar ansvaret för lärandet med eleverna (tredje aspekten). En självklarhet kan det verka som vid en första anblick. Tyvärr säger eleverna att de ofta känner att de är lämnade ensamma i sitt lärande. Eleverna önskar att ha ett stöd genom hela lärandeprocessen, eller som en elev uttrycker det om en lärare som delar ansvaret ”Han är med oss hela vägen till betyget”.

Det är  berättelsen om de fantastiska lärarna som eleverna lyfter fram som är bokens huvudtema. I den berättelsen kan Hirsh se vikten av det relationella perspektivet. De lärare som eleverna anser var bäst agerar utifrån övertygelsen att lärande bäst frodas där det finns respektfulla och personliga relationer mellan lärare och elever och där klassrumsklimatet är bekräftande. En central aspekt för eleverna är att de upplever att lärarna delar ansvaret för lärande med dem. Ingen behöver ”gå ensam fram till betyget”.

Som bedömningsforskare ser Hirsh i sitt material utöver berättelserna om de fantastiska lärarna ett annat fenomen som är en mer bister berättelse om svensk skola. Det är den otrygghet som eleverna uttrycker med koppling till ett ökat bedömningsfokus under senare år. Eleverna känner att de hela tiden är under bedömning och det skapar oro, rädsla och stress hos eleverna. Hirsh anser att bedömning självklart är en del av undervisningen, men att det i detta fall har blivit för mycket slagsida åt ett håll. Goda intentioner kan leda till oönskade effekter och det gäller både i den summativa och formativa bedömningen enligt Hirsh.

Avslutningsvis ställer Hirsh frågan om mästerlighet kan utvecklas hos lärare. I detta tror hon på kraften i det kollegiala och kollektiva lärandet. En viktig faktor som framhålls är lärares autonomi. Alltså professionens autonomi, inte att varje lärare får göra som den vill. Det är lärare som utifrån sin praktik är de som bäst kan formulera utvecklingsfrågor. Frågor som kräver en diskussion på djupet.

För att i kollegiala sammanhang få till den diskussion som verkligen går på djupet med frågor som berör vår övertygelse om lärande och syn på elever och undervisning kan Åsa Hirshs bok varmt rekommenderas.

Ny digital agenda Kalmarsunds gymnasieförbund

Kalmarsunds gymnasieförbund har en ny digital agenda som syftar till att fortsätta det systematiska arbetet med digitalisering i undervisningen. Förbundets direktion fattade 24 februari beslutet att anta agendan. Den digitala agendan har tagits fram av förbundets IKT-pedagoger. Detta har skett i nära samverkan med lärare, elever, rektorer och övrig pedagogisk personal. Arbetsprocessen har innefattat ett antal fokussamtal där nämnda grupper har lämnat värdefulla tankar kring undervisning, utveckling och digitalisering.

Utgångspunkter för arbetet med den nya digitala agendan har varit:

  • Hög delaktighet i processen vid framtagande av agendan
  • Tydlig koppling till förbundets vision
  • Stärkt elevperspektiv 
  • Användarvänligt dokument för verksamheten

Elevperspektivet uttrycks i den digitala agendan i form av vad våra elever ska kunna förvänta sig under sin studietid i Kalmarsunds gymnasieförbund:

  • att olika digitala verktyg och tjänster används i undervisningen för att förstärka ditt lärande.
  • en undervisning som kontinuerligt strävar efter att stärka din digitala kompetens.
  • att du i ditt lärande får använda olika digitala verktyg på ett inkluderande sätt, dvs i undervisningen finns en väl utvecklad tillgänglig digital lärmiljö, anpassad efter de behov som du har.
  • att du under din studietid kommer att ha ett eget ansvar för utvecklande av din digitala kompetens i syfte att du ska ha en beredskap för kommande studier och yrkesliv.

Inte minst kring punkterna ovan har eleverna i fokussamtal lämnat kloka tankar som gör att det finns en förankring hos elevgruppen kring det som uttrycks i agendan. Elevernas förväntansbild kommer att vara en viktig utgångspunkt när det gäller utvärdering av undervisning ur ett digitaliseringsperspektiv.

Den digitala agendan framhåller även vikten av att hela styrkedjan bidrar till att skapa goda förutsättningar för ett lärande i digitala miljöer. Inte minst viktigt är att skapa det kollegiala lärandet där digitaliseringen har sin självklara roll. Vidare uttrycks i den digitala agendan vårt allas ansvar inom förbundet att arbeta med den egna adekvata digitala kompetensen.

Du kan läsa hela Digital agenda här.

IKT-samtal som verktyg i det systematiska kvalitetsarbete

Att arbeta med det systematiska kvalitetsarbete är viktigt. Du måste veta i vilken riktning utvecklingsarbetet på skolan ska fortgå och vilken typ av kompetensutveckling som ska tas fram för personalen. Under flera år har jag konsekvent använt IKT-samtal som en del av det systematiska kvalitetsarbetet på Axel Weüdelskolan, vuxenutbildning inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Frågorna till samtalen tas i samråd mellan skolledningen på skolan och IKT-pedagogen. Detta för att säkerställa att samtalen handlar om frågor som är viktiga för skolans arbete. Det måste finnas en tydlig nytta med samtalen för hela skolan.

IKT-samtalen genomförs varje år på hösten. Varje lärare får 20-30 minuters individuellt samtal med IKT-pedagogen. Personalen får ta del av frågorna innan samtalet för att kunna fundera och förbereda sig. Under de senaste IKT-samtalen fick vi använda Google Meet. Att använda Google Meet effektiviserade samtalen då vi inte var beroende av plats, så att samtalen kunde genomföras även om läraren arbetade hemifrån eller IKT-pedagogen fanns på en annan enhet. Det är även viktigt att vi fortsätter att ta del av digitaliseringens möjligheter i det dagliga arbetet.

Genom IKT-samtal har jag möjlighet till individuella möten med undervisande personal, vilket underlättar och är en viktig del av mitt arbete. Som IKT-pedagog träffar jag oftast personalen när de börjar på skolan och när de behöver min hjälp. IKT-samtal ger mig möjlighet att träffa all pedagogisk personal, även dem jag inte träffar annars. Samtalen ger mig möjlighet att stämma av med personalen om det finns behov av mer stöd inom olika områden och ger mig en bild av var lärarna befinner sig i sin digitala kompetens. Samtidigt skapas tillfälle för ett pedagogisk samtal, där lärarna får formulera sina egna mål för kommande läsår.

Visualisering av svaren på frågan ”Vad är ditt nästa steg?”

Sammanställning av svaren används av skolledningen som en del av det systematiska kvalitetsarbete i skolan. De används också av IKT-pedagogen i arbetet att höja den digitala kompetensen bland personalen. Detta ger kunskap om vilket material som behöver skapas och vilket innehåll kompetensutveckling på skolan borde ha.

Boktips: Att skapa effektiva team av Susan A. Wheelan

Ett effektivt team: En skolledning som bedriver skolutveckling, ett arbetslag som undersöker och utvecklar sin profession, en grupp elever som lär tillsammans. Det kan finnas en otrolig kraft i ett väl fungerande team. Många uppgifter som vi står inför idag är så komplexa att det krävs att flera personer jobbar tillsammans. Om ett team kan nå upp till nivån av hög effektivitet kommer det inte bara att producera och göra ett bra jobb, utan medlemmarna i teamet kommer att känna ett större engagemang och delaktighet. Helt enkelt trivas bättre på sitt jobb.

Ja det finns många anledningar att försöka skapa effektiva team i olika sammanhang. Samtidigt är nog alla som någon gång ingått i grupper medvetna om hur svårt det kan vara. Susan Wheelan beskriver i sin bok Att skapa effektiva team hur man kan få ökade insikter i grupprocesser och hur man kan jobba med att skapa mer effektiva team.

I boken tar Wheelan stöd i forskning kring grupper och beskriver fyra olika stadier som grupputveckling går igenom. Nästa gång du är med i en grupp – tänk efter vilken nivå du tycker att den gruppen befinner sig på.

Stadium 1: Tillhörighet och trygghet
“Du vet att du tillhör en stadium 1-grupp när ledaren ställer en fråga och ingen svarar. Ledarens ord tycks försvinna i Bermudatriangeln.”

Gruppmedlemmar funderar mycket kring tillhörighet och det är viktigt att skapa trygghet. I detta stadium är ledarens roll stark. Medlemmar i gruppen är beroende av direktiv från ledaren. Kommunikationen är trevande. Det förekommer sällan konflikter. Gruppen ser välvilligt på ledaren och medbestämmande begränsas till några få högljudda röster. Det finns inga subgrupper.

Stadium 2: Opposition och konflikt
“Du vet att du tillhör en stadium 2-grupp om tanken på att gå till ett teammöte får dig att må illa.”

Detta är en kritisk fas i grupputvecklingen. Förhoppningsvis leder denna fas vidare till nästa steg. Det finns risk att det även kan ske en stagnation eller till och med återgång till stadium 1. Nu börjar gruppen att göra sig mer fri från ledaren. Det blir nödvändigt med konflikter. Risker i detta stadium är att gruppen fastnar i personliga konflikter eller konflikter kring olika syn på värderingar, mål och uppgifter. Om det sker en god hantering av konflikter får gruppen en positiv utveckling, sammanhållning och tillit ökar. Då kan roller förtydligas och gruppen sätter fokus på arbetsuppgifter. Det bildas subgrupper men toleransen mot subgrupper är låg.

Stadium 3: Tillit och struktur

Ledarens roll blir mindre styrande. Konflikter i gruppen hanteras effektivt. Gruppen fokuserar i hög grad på arbetsuppgifter och i lägre grad på status, makt och inflytande. Det finns en ökad tydlighet i målbilden för gruppen. Det är ett tydligare samarbete i gruppen och medlemmarnas tillfredsställelse ökar. Sammanhållning och tillit ökar. Gruppen jobbar för att bygga upp en gruppstruktur som underlättar måluppfyllelse. Arbetsdelningen ökar och roller förtydligas. Därmed kan uppgifter anpassas till olika medlemmar. Subgrupper bildas och det finns en tolerans till dem.

Stadium 4: Arbete och produktivitet
“Du vet att du ingår i en stadium 4-grupp när du längtar till teammöten därför att det är uppmuntrande, roligt, viktigt och får dig att känna dig vuxen.”

Teamet präglas nu av en stark sammanhållning och ledarskapet kännetecknas av en ”platt” organisation. Gruppens energi riktas mot måluppfyllelse och genomförande av uppgifter. Medlemmarna är medvetna om och accepterar sina roller. Teamet ägnar tid åt att identifiera vilka problem som måste lösas. De planerar för hur de ska lösas. Grupper följer på ett effektivt sätt upp sitt arbete. Teamet får, ger och använder feedback på ett effektivt sätt för att utveckla sitt arbete. Teamet uppmuntrar innovationer och nytänkande. Perioder av konflikter är kortvariga och det finns strategier för att hantera dem. Subgrupper är en integrerad del i teamets arbete.

Bild: Shane Rounce på Unsplash

Om du mer systematisk vill utvärdera var en speciell grupp befinner sig så finns det i boken Att skapa effektiva team en användbar checklista. Det är 25 påstående som graderas på en fyrgradig skala och sedan går det att i alla fall få en fingervisning om var gruppen befinner sig.

Ofta när vi pratar om att skapa effektiva grupper så sätter vi fokus på ledarskapet. Så gör även Wheelan och pekar på viktiga delar i ett effektivt ledarskap. Utöver detta lyfter hon även fram vikten av effektiva teammedlemmar. Hon säger att vi översvämmas av ledarskaps- och chefsutbildningar. Men vem har någonsin deltagit i en utbildning i gruppmedlemskap? Förklaring kanske är att ingen skulle vilja gå en sådan utbildning eftersom det är som att frivilligt anmäla sig till stödundervisning. Wheelan framhåller att man får att bli en effektiv teammedlem måste titta på sina egna handlingar och attityder och hur det samspelar med gruppen. När det gäller effektivt ledarskap finns det en hel del riktlinjer uppskissade i boken. Främst handlar det om ett ledarskap som anpassas till det stadium som grupper befinner sig på. Wheelan beskriver hur du som ledare kan agera på de olika nivåerna. Det finns även i boken checklistor för både effektiva teammedlemmar och effektivt ledarskap.

I den avslutande delen av boken lyfter Wheelan virtuella team. Hon hänvisar till forskning som hävdar att videokonferenser kommer att fortsätta vara det snabbast växande segmentet inom datorindustrin. Då ska vi ta i beaktande att denna bok skrevs innan covidpandemin gjorde sitt intåg. Ett fenomen som snabbat upp användande av videokonferenser. Det betyder att vi kommer att ha en intressant utveckling där vi även behöver ställa oss frågan hur vi kan skapa effektiva virtuella team. På vilket sätt behöver vi tänka annorlunda när vi skapar de effektiva teamen i virtuella miljöer?

Boktips: Lärandebaserad skolutveckling av Hans-Åke Scherp

Skolutveckling är minst sagt en komplex process. För att på ett framgångsrikt sätt utveckla skolan behöver man söka stöd på många håll. Stöd i forskning och modeller är en väg att gå. Här vill vi tipsa om Hans-Åke Scherps bok Lärandebaserad skolutveckling. Lärglädjens förutsättningar, förverkliganden och resultat. I boken beskrivs hur lärandebaserad skolutveckling kan bedrivas enligt VISKA-modellen (vardagsinriktat systematiskt kvalitetsarbete)

I VISKA-modellen finns att antal bärande delar som syftar till att bygga den lärande organisationen. De bärande delarna är arbetsorganisationen, utvecklingsorganisationen och skolans helhetsidé,.

Arbetsorganisationens syfte är att skapa stabilitet i verksamheten. De grundläggande strukturerna och förutsättningarna för det pedagogiska arbetet hör till arbetsorganisationen. De erfarenheter som lärare får är beroende av hur arbetsorganisationen ser ut. Genom att göra förändringar i arbetsorganisationen kan olika arbetssätt gynnas respektive missgynnas. Medvetna förändringar i arbetsorganisationen är ett viktigt del i lärandebaserad skolutveckling.

Utvecklingsorganisationens syfte är att skapa lärande och förståelse för hur den pedagogiska verksamheten kan utvecklas för att motverka att problem uppstår. Det gäller att skapa goda lärmiljöer där lärare kan fokusera på viktiga problemområden genom lärande samtal med kollegor. På detta sätt skapas lärdomar som sedan omsätts i handling. Tillsammans granskar man sedan sitt handlande som blir underlag för nytt lärande.

Skolans helhetsidés syfte är att vara vägledande för hur arbetsorganisation och utvecklingsorganisation ska utformas. Helhetsidén innehåller både en vision som beskriver vad man vill uppnå och en verksamhetsidé som beskriver vad som ska känneteckna verksamheten för att man ska uppnå det man vill. Scherp framhåller att det är viktigt att det finns ett medskapande bland personal när skolans helhetsidé arbetas fram. Framtagandet av helhetsidén är i sig en viktig lärandeprocess. I boken beskrivs konkreta exempel på hur skolor har arbetat fram sin helhetsidé.

Scherp använder följande bild för att beskriva skolutveckling. Man kan säga att vardagen för skolledare och lärare är fylld av frågetecken och utropstecken. Frågetecken innebär att man är osäker på vad som är klokt att göra i olika situationer. Utropstecken innebär att man har skaffat sig lärdomar och vet vad som är klokt att göra i olika situationer. Systematisk skolutveckling handlar då om att transformera frågetecken till utropstecken. Det förutsätter ett samspel mellan arbetsorganisation, utvecklingsorganisation och skolans helhetsidé.

Arbetsorganisationen och utvecklingsorganisationen är inte två helt frikopplade fenomen utan de är beroende av varandra. I arbetsorganisationen identifieras olika problem och de kan då ”skickas” över till utvecklingsorganisationen där det sker ett lärande. I boken uttrycker Scherp förhållandet mellan arbetsorganisation och utvecklingsorganisation på följande sätt: ”Lite tillspetsat kan man säga att i utvecklingsorganisationen är man rädd om problemen så att man inte slarvar bort dem eftersom de är en viktig drivkraft för lärande och utveckling. I arbetsorganisationen är man rädd för problem eftersom de stör den gällande ordningen.” En skola kan i sin organisation lägga olika vikt vid det som Scherp kallar arbetsorganisationslogik och utvecklingsorganisationslogik. Han förtydligar det med ett exempel där en skola i stor utsträckning använder specialpedagoger till att stötta enskilda elever som lämnar undervisningen. Genom detta förstärks arbetsorganisationslogiken. Om istället en stor del av speciallärare deltar i undervisningen och bidrar till lärares lärande om hur man hjälper elever i behov av särskilt stöd i undervisningen förstärks utvecklingsorganisationslogiken.

Vilka frågor och problem som utvecklingsorganisationen ska prioritera styrs av skolans helhetsidé. För att något ska beaktas som ett problem ska det ligga i linje med skolans helhetsidé. Helhetsidén ska även se till att man inte blir en ”känguruskola” som hoppar från det en till det andra projektet. Olika projekt ska hela tiden relateras till helhetsidén. Det kan inom en verksamhet uppstå konflikter när det regnar ner uppdrag till skolan från olika håll. Väsentligt blir då att föra en dialog där skolans helhetsidén är ett viktigt fundament att stå på.

Scherp skriver att oavsett om man vidtar några speciella åtgärder eller inte så pågår det alltid lärande bland medarbetare på en skola. Genom att organisera fördjupande lärprocesser på ett systematiskt sätt så kan man höja kvaliteten på detta lärande. I boken beskrivs på ett tydligt sätt hur man kan organisera lärgrupper för lärande i den egna verksamheten. Utgångspunkten för lärandet är hela tiden de problem som medarbetare upplever i vardagsverksamheten. I det systematiska kvalitetsarbetet på skolan beskrivs sedan dessa lärprocesser. Man lyfter fram vilka lärdomar man har gjort när det gäller att bidra till elevernas lärande och utveckling. Kopplingar görs till skolans helhetsidé, läroplan och skolplaner. Enligt Scherp handlar det systematiska kvalitetsarbetet om att kunna beskriva vilka lärdomar om lärande och undervisning man kommit fram till under läsåret, hur man man lyckats förverkliga dessa lärdomar i praktiken och hur man organiserar kvalitetsarbetet framåt för att komma fram till nya lärdomar.

I det systematiska kvalitetsarbetet anser Scherp att det är avgörande att fånga in elevernas upplevelser och erfarenheter av undervisningen. ”Det är deras upplevelser av hur undervisningen bedrivs som påverkar deras lärande, inte vilka föreställningar lärarna har om vad som gör det eller inte gör det.”

Ovan har det gjorts en kort beskrivning av VISKA-modellen som en grund för skolutveckling. Till dig som är intresserad av skolutveckling, och inte redan har läst denna bok, kan den stark rekommenderas som en pusselbit i skolutvecklingens komplexa process.

Professionsprogrammet 2021

För andra året har vi haft nöjet att fira tillsammans med deltagare som genomgått Kalmarsunds gymnasieförbunds professionsprogram. 6 december delades utbildningsintyg ut till årets åtta lärare som i mars påbörjade programmet. De har under denna tid bland annat skrivit en rapport där de har bevisat sin yrkesskicklighet och reflekterat kring sin utveckling i rollen som lärare. Tillsammans med sin professionspartner har reflektioner fördjupats och i dessa lärpar har även lektionsobservationer och uppföljande samtal genomförts.

HÄR kan du läsa mer om årets professionsprogram och bland annat ta del av filmerna där lärarna beskriver sitt arbete med valt fokusområde.
HÄR kan du läsa den fullständiga rapporten för professionsprogrammet 2021.

Deltagare professionsprogrammet 2021 Foto: Adam Humlesol

Två framträdande delar inom programmet har varit att lärarna jobbat med sina visioner kopplade till undervisning och att de har valt ett eget fokusområde kopplat till undervisningen som de speciellt vill utveckla.

Professionsprogrammet har ett gott stöd av olika kompetenser som finns inom förbundet. Förbundets två lektorer har varit stöd i skrivandet av den argumenterande texten. De har haft seminarie med samtliga lärare kring skrivprocessen och det har gjorts kopplingar till forskning. Varje deltagare inom professionsprogrammet har haft tillgång till en personlig coach. Förbundets två legitimerade skolcoacher har stått för denna coachning.

När vi utifrån de tre målbilder som funnits för professionsprogrammet analyserar lärarnas utvärderingar så ser vi att målen har uppfyllts på ett tydligt sätt.

Målbilder professionsprogrammet

Framför allt framhöll lärarna i utvärderingen vikten av att på ett djupare plan få tillfälle att reflektera över sin praktik. Reflektionerna fördjupades ytterligare genom samtal med professionspartner och personlig coach. Det kollegiala lärandet har fungerat som en förstärkande kraft i lärarnas reflektioner. Vidare uttrycker lärarna en större medvetenhet kring och ökad förmåga att leda andra lärares lärande. Lärarna anser att professionsprogrammet på olika sätt har bidragit till att de har utvecklats i den komplexa rollen att vara lärare och att de tar med sig ett tänkande kring vidare utveckling. Eller som en av deltagarna uttryckte det:

Vill tacka för att jag fick möjligheten att gå den här utbildningen. Jag tar med mig så
många kunskaper, insikter och vidare nyfikenhet och inspiration hur jag vill utvecklas
vidare härifrån. Det har varit en kultur som präglats av öppenhet, ödmjukhet, respekt,
kunskap och professionalism.

Nu ser vi fram emot nya sökande och professionsprogrammet 2022.

 

Lärdomar fjärr- och distansundervisning

18 månader av undervisning som nästan uteslutande har genomförts på distans. Visst måste det finnas en mängd lärdomar som har skapats under den tiden. Vi som IKT-pedagoger har mött enskilda lärare som vittnat om att de både tänkt och gjort nytt, det var ofrånkomligt. På en förbundsövergripande nivå ville vi systematisera allt detta lärande och skapa en grund för fortsatt utveckling inom förbundet när det gäller undervisning och kopplingen till digitala möjligheter. Därför har vi under september genomfört en studie, där både lärare och elever intervjuades.

Två områden som tas upp i studiens reflektion är Tillgänglig digital lärmiljö och Lärarnas undervisningspraktik. När det gäller tillgänglig lärmiljö syns i studien tre samverkande faktorer som har bidragit till att den digitala lärmiljön ur ett elevperspektiv har blivit mer tillgänglig. Den första faktorn är att lärare har ökat sin digitala kompetens. De har gjort saker som de tidigare inte har gjort digitalt och de har använt digitala verktyg på nya sätt. Den andra faktorn är att lärarna under fjärr- och distansundervisning blev mer noggranna med struktur och skriva tydliga instruktioner, framför allt i Google Classroom. Den tredje faktorn som stärkt det digitala tillgängliga lärandet är att lärarna har sökt och provat alternativa examinations- och redovisningssätt. När det gäller lärarnas undervisningspraktik uttalar lärarna i studien tydligt att de har fått en ökad medvetenhet om den egna undervisningen. Undervisning online gjorde att lärarna både reflekterade över vad som är viktigt för dem i undervisningen och reflektionen ledde även till att de provade nya saker. Lärarna beskriver också hur den nya situationen bidrog till att man sökte stöd och lösningar i kollegiala sammanhang. Det uppstod ett kollegialt utbyte för att utveckla undervisningen.

Du kan i filmen nedan se en kort sammanfattning av studien. Du kan läsa hela studien HÄR.

Elevaktiva arbetssätt med digitala verktyg

I samband med fjärr- och distansundervisningen uppstod på många håll diskussioner kring hur eleverna kunde göras mer aktiva i undervisningen. När undervisningen var helt digitalt var det även naturligt att koppla dessa diskussioner till användande av digitala verktyg.

Som IKT-pedagoger har vi funderat vidare kring temat att skapa elevaktiva arbetssätt med digitala verktyg. Vi har även gått vidare med att bygga upp en sajt som ska kunna vara ett stöd och ge inspiration i arbetet med elevaktiva arbetssätt. Du hittar sajten här. Den är en del av Kalmarsunds gymnasieförbunds digitala akademi.

På sajten hittar du olika exempel på hur man som lärare kan arbeta med elevaktiva arbetssätt med förstärkning av digitala verktyg. Du finner en teoretisk bakgrund kring varje område, exempelvis kamratrespons och flippat klassrum. Det finns ett Google Classroom kopplat till sajten med konkreta exempel på arbetsuppgifter. Det finns även möjlighet att du som lärare kan dela med dig av hur du har jobbat med elevaktiva arbetssätt.

Gå in på sajten och dela dina erfarenheter genom att klicka på:

Det finns ett uttalat mål med att ha med fler autentiska exempel och vi hoppas att du vill vara med att bygga vidare på denna site tillsammans med oss. 

Coronadistansen

Lärare Lars Arvidson, Stagneliusskolan, har i sin roll som syl (särskilt yrkesskicklig lärare, förstelärare) presenterat studien Coronadistansen. ”Syftet med undersökningen är att undersöka hur lärare upplever att deras didaktik, lärarroll och arbetssituation förändrats under ett år av distansundervisning och hur de tror att det påverkar synen på framtida närundervisning.”

Studien bygger på gruppintervjuer av lärare och är genomförd i april 2021. Det gör att lärarna som deltagit i studien har ett års erfarenhet av att bedriva fjärr- och distansundervisning.
Läs hela studien här.

Det finns många intressanta aspekter som lyfts fram i studien. Lärarnas upplevelse av hur lärarrollen förändras när undervisning sker online och hur relationen mellan lärare och elever förändras, för att bara nämna ett par stycken.

I det samtal som du kan ta del av i filmen nedan sätts fokus på de didaktiska förändringar som lärare har upplevt under perioden med fjärr- och distansundervisning. Vi talar även om de lärdomar som kan dras av detta för framtida undervisning och hur väsentligt det är att vi skapar goda förutsättningar för lärande samtal lärare emellan. Där erfarenheter från det senaste året kan delas och leda till ett gemensamt lärande.

Professionsprogrammet 2021

Förra året genomförde Kalmarsunds gymnasieförbunds professionsprogram för första gången. Du kan läsa om det här, här och här. Årets professionsprogram startade 8 mars i det format, Google Meet, som vi nu alla vant oss vid.

Professionsprogrammet har tre väsentliga byggstenar. Det handla om att ge varje deltagande lärare möjligheten att reflektera över och utveckla den egna undervisningen. I det sammanhanget ser vi det kollegiala lärandet som en viktig komponent. Det är tillsammans som vi kan komma ytterligare steg vidare i utvecklingen av undervisningen. Den tredje byggstenen i professionsprogrammet är att lärarna ska öka sin förmåga att leda lärares lärande. 

 

 

 

 

 

 

 

I det kollegiala lärandets anda delades lärarna in i professionspar. Dessa kommer att följas åt under hela programmet. I paren kommer visioner kring undervisning att delas, utvecklingsfrågor diskuteras och lektionsobservationer genomföras.

Liksom förra året medverkar förbundets lektorer Gunilla Berg Christoffersson och Daniel Åkerblom. De för in det vetenskapliga perspektivet i programmet, exempelvis när det gäller att som lärare undersöka och reflektera över sin egen praktik. I år har vi även förmånen att ha förbundets diplomerade skolcoacher Viktoria Fernstedt Westerberg och Ulrika Bergenfeldt som medverkande. De kommer att ge individuell coaching till deltagande lärare.

Professionsprogrammet 2021 har fått en bra start och vi kommer här på bloggen att återkomma och dela erfarenheter längs vägen.

Professionsprogrammet 2020 är i mål!

Som vi tidigare berättat här på bloggen så gick startskottet för professionsprogrammet 2020 i mars (du kan läsa om det här) och nu är vi i mål.

Professionsprogrammet hade sin avslutningsceremoni 9 november. I samband med den tog årets sex deltagare emot sina utbildningsbevis.

Linda Eneman, Ulrika Brynielsson, Camilla Ahlström

Karl-Johan Arnér, Jenny Henrysson, Madeleine Skeppland Blime

Lärarna har inom programmets ram bland annat tagit utgångspunkt i sin vision som lärare för att utveckla sin undervisning. De har arbetet med konkreta modeller för att välja fokusområden inom sin praktik som de vill utveckla. Det kollegiala lärandet har haft en framträdande plats. Lektionsobservationer och feedback har varit andra viktiga delar inom programmet. Inte minst har lärarna skrivit en argumenterande text för att föra fram bevis på sin yrkesskicklighet.

Vi gratulerar årets deltagare till ett väl utfört arbete!

Om du vill veta mer om professionsprogrammet och ta del av lärarnas utvärdering,
läs Rapport Progessionsprogrammet 2020

Professionsutveckling och kollegialt lärande

“Min undervisning är bra. Jag behöver inte ändra mig, men en del andra skulle behöva”.
“Jag har ingen aning om hur jag hamnade här, nu hoppas jag bara att ingen kommer på mig!”
Den illusoriska överlägsenheten och bluffsyndromet. Visst kan vi känna igen dem både hos oss själva och hos andra när det gäller att arbeta med utveckling. De är exempel på biaser som kan stå ivägen för det professionella lärandet. 

I boken Professionsutveckling och kollegialt lärande av Steven Katz och Lisa Ain Dack spelar dessa bias en viktig roll. Bokens undertitel Framgångsstrategier och motstånd visar på att när vi arbetar med professionsutveckling och kollegialt lärande krävs det en stor medvetenhet om vilka strategier vi ska använda för att möta det motstånd till lärande som faktiskt finns inbyggt hos oss alla.

Författarna tar i boken sin utgångspunkt i sin definition av lärande ”Lärande är den process genom vilken erfarenheter leder till bestående förändring i kunskap och beteende”.  Den viktigaste komponenten är att det just är en bestående förändring för att vi ska kunna kalla det lärande.

De går sedan vidare med att beskriva tre grundförutsättningar som behöver vara på plats för ett professionellt lärande som leder till förändring i klassrumspraktiken.

  • Fokus för lärande för elever, lärare och skolledare.
  • Ett gemensamt undersökande arbetssätt som utmanar tänkande och praktik.
  • Ett pedagogiskt ledarskap.

Dessa tre grundförutsättningar befinner sig i ett hav av barriärer som måste rivas ner. Vi har som människor en omedveten benägenhet att inte vara öppna för att på djupet lära nytt, i energisparande syfte tar vi gärna genvägar. För att kunna uppnå verkligt professionellt lärande krävs en stor medvetenhet om de barriärer som vi sätter upp och det kräver ett avsiktligt möjliggörande.

I boken går författarna igenom ett antal olika biaser och förklarar vad de innebär och hur de ställer sig i vägen för vårt djupare lärande. Underlåtenhetsbiasen gör att vi istället för agera hellre inte gör något, bekräftelsebiasen gör att vi hellre söker bekräftelse på det vi redan vet istället för att utmana vårt tänkande, för att nämna ett par av de hinder som finns att möta.

När de hinder som kan finnas för vårt djupare lärande har presenterats ger sig författarna i kast med att presentera möjliga lösningar för att nå som de uttrycker det ”avsiktliga avbrott”. Att de biaser som råder bryts av. Det kan handla om saker som att använda ett tydligt protokoll som kan tvinga personer att göra det som de självmant inte gjort, exempelvis skilja på person och praktik. Det kan även handla om att alltid se till att formulera sina praktikproblem som frågor vilket skapar en större nyfikenhet som i sin tur skapar ökad motivation som leder till fördjupat lärande.

Boken kan varmt rekommenderas inte bara till dem som leder olika former av professionellt lärande utan till alla som på något sätt deltar i kollegialt lärande. Den skapar en medvetenhet om vad det är som kan hindra att skolutvecklingsarbete når ut i klassrumspraktik samtidigt som den ger verktyg att kunna möta det motstånd till förändring som vi alla bär inom oss.