Etikettarkiv: Ledarskap

Det pedagogiska samtalet

För ett år sedan fick jag vara med på en kompetensutvecklingsdag på Axel Weüdelskolan, där speed dating användes som framgångsrik metod för att starta upp arbetet med professionsbaserat förhållningssätt. För några veckor sedan var det dags igen. Den här gången hade förstelärare Linda Eneman och Jenny Henrysson utvecklat metoden ytterligare. Efter varje samtal fick lärarna en liten stund till att reflektera vad som har blivit sagt i samtalet innan.

Varför är dessa samtal så viktiga? I bilden nedan kan man läsa några av tankarna från lärare på Axel Weüdelskolan efter en kompetensutveckling om Tillgängliga Digitala Lärmiljöer, då reflektion i grupp användes som metod.

Det pedagogiska samtalet, där lärare får prata med andra lärare, är en väldigt viktig del för att utvecklas i sin profession som lärare. Här är några punkter om varför det är så viktigt:

Lärare med olika erfarenheter då deras ämnen är olika och elevgrupperna är inte detsamma, kan lära av varandra
Genom att prata med varandra skapas ett gemensamt språk, man definierar begrepp tillsammans vilket gör den pedagogiska utvecklingen i hela kollegiet bättre.
Lärarna får inspiration till att utvecklas vidare genom att se lyckade exempel.

För att samtalen ska ge önskad effekt behövs en viss styrning. Vad som ska diskuteras, hur samtalen ska dokumenteras och hur dokumentationen ska kunna tillgängliggöras till hela kollegiet. På Axel Weüdelskolan har skolledningen i nära samarbete med förstelärare tagit fram ett lyckat koncept genom att använda olika typer av samtal. Speed dating och gruppdiskussioner, med diskussionsämnen nära sammanlänkade med skolans utvecklingsarbete, lärarnas egna mål för det professionsbaserade förhållningssättet och lärarnas röster i utvärderingar av tidigare insatser.

Lämna ett svar

Skolledning modellerar

En skolledning har många olika uppgifter, allt från ekonomi, arbetsmiljö, personalansvar och systematisk kvalitetsarbete, för att nämna några av dem.
Men lika viktigt är att fungera som förebild och som pedagogisk ledare.

I den moderna skolan förväntas lärarna att hantera flera olika digitala verktyg. Verktygen ska användas för att förstärka lärandet och öka kvalité i undervisningen. På Axel Weüdelskolan är användning av digitala verktyg nödvändig, då delar av undervisningen sker digitalt. Detta ställer höga krav på lärarna att kunna hantera verktygen. Det svåraste att uppnå vid undervisning online är att aktivera eleverna. Ofta har man använt små grupper i klassrummet för att få eleverna att prata med varandra. Online kan man i Google Meet använda funktionen smågrupper för att dela eleverna i grupper och skicka ut dem i andra digitala rum.

Arbetsplatsträffar (APT) är ofta möten där information förmedlas från skolledningen till personalen. Passiva lärare lyssnar och eventuellt ställer frågor. Varför inte göra dessa möten mer aktiva för personalen? Ge dem möjlighet att diskutera samtidigt som skolledningen får underlag att arbeta vidare med? Skolledningen på Axel Weüdelskolan har bestämd sig för att göra något åt passiva möten. Inför APT har skolledningen spelat in en kort film med information inför mötet. Filmen delades till personalen genom skolans Classroom en vecka innan APT, med förväntan att personalen tittar på filmen fram till mötet. På mötet i Google Meet, efter några välkomstord, delades personalen in i smågrupper. Alla grupper fick tid att diskutera utifrån frågeställningar skolledningen bestämde i förväg. Varje grupp fick välja en sekreterare som antecknade gruppens svar i en padlet. Skolledningen på Axel Weüdelskolan ser transparens som en viktig del i skolans arbete, så alla grupper kunde på en gång se hela skolans anteckningar.

Skolledningen ska vara förebilder. Det bästa sättet att visa det är att använda samma verktyg som lärarna gör. Genom att arbeta på detta sättet kunde skolledningen modellera elevaktiva arbetssätt i Google Meet. Personalen var nöjda med mötet och skolledningen fick bra underlag att arbeta vidare med i det systematiska kvalitetsarbete. Precis som deras lärare fick rektorerna lära sig hur man spelar in en film, hur man delar in i små grupper i Meet och hur kan man använda padlet. De höjde sin digitala kompetens samtidigt som de visade för personalen att även de behärskar digitala verktyg lärarna förväntas använda i sitt arbete.

Lämna ett svar

Boktips: Att skapa effektiva team av Susan A. Wheelan

Ett effektivt team: En skolledning som bedriver skolutveckling, ett arbetslag som undersöker och utvecklar sin profession, en grupp elever som lär tillsammans. Det kan finnas en otrolig kraft i ett väl fungerande team. Många uppgifter som vi står inför idag är så komplexa att det krävs att flera personer jobbar tillsammans. Om ett team kan nå upp till nivån av hög effektivitet kommer det inte bara att producera och göra ett bra jobb, utan medlemmarna i teamet kommer att känna ett större engagemang och delaktighet. Helt enkelt trivas bättre på sitt jobb.

Ja det finns många anledningar att försöka skapa effektiva team i olika sammanhang. Samtidigt är nog alla som någon gång ingått i grupper medvetna om hur svårt det kan vara. Susan Wheelan beskriver i sin bok Att skapa effektiva team hur man kan få ökade insikter i grupprocesser och hur man kan jobba med att skapa mer effektiva team.

I boken tar Wheelan stöd i forskning kring grupper och beskriver fyra olika stadier som grupputveckling går igenom. Nästa gång du är med i en grupp – tänk efter vilken nivå du tycker att den gruppen befinner sig på.

Stadium 1: Tillhörighet och trygghet
“Du vet att du tillhör en stadium 1-grupp när ledaren ställer en fråga och ingen svarar. Ledarens ord tycks försvinna i Bermudatriangeln.”

Gruppmedlemmar funderar mycket kring tillhörighet och det är viktigt att skapa trygghet. I detta stadium är ledarens roll stark. Medlemmar i gruppen är beroende av direktiv från ledaren. Kommunikationen är trevande. Det förekommer sällan konflikter. Gruppen ser välvilligt på ledaren och medbestämmande begränsas till några få högljudda röster. Det finns inga subgrupper.

Stadium 2: Opposition och konflikt
“Du vet att du tillhör en stadium 2-grupp om tanken på att gå till ett teammöte får dig att må illa.”

Detta är en kritisk fas i grupputvecklingen. Förhoppningsvis leder denna fas vidare till nästa steg. Det finns risk att det även kan ske en stagnation eller till och med återgång till stadium 1. Nu börjar gruppen att göra sig mer fri från ledaren. Det blir nödvändigt med konflikter. Risker i detta stadium är att gruppen fastnar i personliga konflikter eller konflikter kring olika syn på värderingar, mål och uppgifter. Om det sker en god hantering av konflikter får gruppen en positiv utveckling, sammanhållning och tillit ökar. Då kan roller förtydligas och gruppen sätter fokus på arbetsuppgifter. Det bildas subgrupper men toleransen mot subgrupper är låg.

Stadium 3: Tillit och struktur

Ledarens roll blir mindre styrande. Konflikter i gruppen hanteras effektivt. Gruppen fokuserar i hög grad på arbetsuppgifter och i lägre grad på status, makt och inflytande. Det finns en ökad tydlighet i målbilden för gruppen. Det är ett tydligare samarbete i gruppen och medlemmarnas tillfredsställelse ökar. Sammanhållning och tillit ökar. Gruppen jobbar för att bygga upp en gruppstruktur som underlättar måluppfyllelse. Arbetsdelningen ökar och roller förtydligas. Därmed kan uppgifter anpassas till olika medlemmar. Subgrupper bildas och det finns en tolerans till dem.

Stadium 4: Arbete och produktivitet
“Du vet att du ingår i en stadium 4-grupp när du längtar till teammöten därför att det är uppmuntrande, roligt, viktigt och får dig att känna dig vuxen.”

Teamet präglas nu av en stark sammanhållning och ledarskapet kännetecknas av en ”platt” organisation. Gruppens energi riktas mot måluppfyllelse och genomförande av uppgifter. Medlemmarna är medvetna om och accepterar sina roller. Teamet ägnar tid åt att identifiera vilka problem som måste lösas. De planerar för hur de ska lösas. Grupper följer på ett effektivt sätt upp sitt arbete. Teamet får, ger och använder feedback på ett effektivt sätt för att utveckla sitt arbete. Teamet uppmuntrar innovationer och nytänkande. Perioder av konflikter är kortvariga och det finns strategier för att hantera dem. Subgrupper är en integrerad del i teamets arbete.

Bild: Shane Rounce på Unsplash

Om du mer systematisk vill utvärdera var en speciell grupp befinner sig så finns det i boken Att skapa effektiva team en användbar checklista. Det är 25 påstående som graderas på en fyrgradig skala och sedan går det att i alla fall få en fingervisning om var gruppen befinner sig.

Ofta när vi pratar om att skapa effektiva grupper så sätter vi fokus på ledarskapet. Så gör även Wheelan och pekar på viktiga delar i ett effektivt ledarskap. Utöver detta lyfter hon även fram vikten av effektiva teammedlemmar. Hon säger att vi översvämmas av ledarskaps- och chefsutbildningar. Men vem har någonsin deltagit i en utbildning i gruppmedlemskap? Förklaring kanske är att ingen skulle vilja gå en sådan utbildning eftersom det är som att frivilligt anmäla sig till stödundervisning. Wheelan framhåller att man får att bli en effektiv teammedlem måste titta på sina egna handlingar och attityder och hur det samspelar med gruppen. När det gäller effektivt ledarskap finns det en hel del riktlinjer uppskissade i boken. Främst handlar det om ett ledarskap som anpassas till det stadium som grupper befinner sig på. Wheelan beskriver hur du som ledare kan agera på de olika nivåerna. Det finns även i boken checklistor för både effektiva teammedlemmar och effektivt ledarskap.

I den avslutande delen av boken lyfter Wheelan virtuella team. Hon hänvisar till forskning som hävdar att videokonferenser kommer att fortsätta vara det snabbast växande segmentet inom datorindustrin. Då ska vi ta i beaktande att denna bok skrevs innan covidpandemin gjorde sitt intåg. Ett fenomen som snabbat upp användande av videokonferenser. Det betyder att vi kommer att ha en intressant utveckling där vi även behöver ställa oss frågan hur vi kan skapa effektiva virtuella team. På vilket sätt behöver vi tänka annorlunda när vi skapar de effektiva teamen i virtuella miljöer?

Lämna ett svar

Professionsprogrammet 2021

Förra året genomförde Kalmarsunds gymnasieförbunds professionsprogram för första gången. Du kan läsa om det här, här och här. Årets professionsprogram startade 8 mars i det format, Google Meet, som vi nu alla vant oss vid.

Professionsprogrammet har tre väsentliga byggstenar. Det handla om att ge varje deltagande lärare möjligheten att reflektera över och utveckla den egna undervisningen. I det sammanhanget ser vi det kollegiala lärandet som en viktig komponent. Det är tillsammans som vi kan komma ytterligare steg vidare i utvecklingen av undervisningen. Den tredje byggstenen i professionsprogrammet är att lärarna ska öka sin förmåga att leda lärares lärande.

I det kollegiala lärandets anda delades lärarna in i professionspar. Dessa kommer att följas åt under hela programmet. I paren kommer visioner kring undervisning att delas, utvecklingsfrågor diskuteras och lektionsobservationer genomföras.

Liksom förra året medverkar förbundets lektorer Gunilla Berg Christoffersson och Daniel Åkerblom. De för in det vetenskapliga perspektivet i programmet, exempelvis när det gäller att som lärare undersöka och reflektera över sin egen praktik. I år har vi även förmånen att ha förbundets diplomerade skolcoacher Viktoria Fernstedt Westerberg och Ulrika Bergenfeldt som medverkande. De kommer att ge individuell coaching till deltagande lärare.

Professionsprogrammet 2021 har fått en bra start och vi kommer här på bloggen att återkomma och dela erfarenheter längs vägen.

Lämna ett svar

Ledarspåret – Prepare to Evolve, BETT 2020

Ledarspåret på Prepare to Evolve, BETT 2020 leddes av Malin Frykman, färsk processledare på Lin Education. Hon har skrivit böckerna Skolledare i en digitaliserad värld och Formativt ledarskap i en digitaliserad värld. På bloggen har vi tidigare skrivit om den förstnämnda boken och det kan du läsa här.

Direkt när spåret drog igång så delades vi in i par, vi fick en Evolve-kollega. Det skulle vara någon som vi inte kände sedan tidigare. Deltagarna hade innan ombetts att ha ett fokusområde för den egna skolutvecklingen med sig i sina tankar. Med utgångspunkt i detta område gjorde vi två och två en incheckning genom en NÖHRA. En modell för att synliggöra nuläge, önskat läge, hinder, resurser och aktiviteter kopplat till det valda fokusområdet.

Därefter var det dags för skolutvecklingsnörden, som Malin själv kallar sig, att fylla på med genomgång av lärande organisation, formativa ledarhandlingar och hur dessa kan förstärkas med digitala verktyg. Allt detta bottnades rejält i hänvisningar till forskning.

Nästa steg var att genomföra en EPA (enskilt – par – alla) med den egna verksamhetens lärande organisation i fokus. Först fick var och en rita upp sin lärande organisation för att sedan presentera och diskutera den med sin evolve-kollega. Avslutningsvis sattes alla uppritade organisationer upp på väggarna och det var fritt fram att gå runt och glo och sno. Denna del var ibland lite knepig för att det inte gavs några förklaringar till det som ritats upp.

Malin tog sedan sin utgångspunkt i Dylan Wiliams fem nyckelstrategier, lätt omarbetade för att passa skolledare. Utifrån dessa strategier gavs exempel på hur digitala verktyg kan förstärka det som man som ledare vill uppnå med vissa handlingar.

Vi gick över i en väldigt konkret fas där alla skulle välja en ledarhandling och skriva ner vilken effekt som önskas uppnås. Till detta kopplades digitala verktyg och andra resurser, samt hur handlingen ska följas upp och dokumenters. Inte minst viktigt att även beskriva hur det ska firas när effekten är nådd. När alla dessa delarna var klara så var det återigen dags att möta sin evolve-kollega och presentera för varandra. Som avslutning bokade paren in videomöten att genomföra innan påsk för att göra en uppföljning för att se hur det går i arbetet att nå den valda önskade effekten.

Vad tar jag med mig från det här spåret?
En första sak som jag tycker var väldigt väl genomförd var att det var en bra presentation av spårets innehåll och mål som gick ut till deltagare innan. Det var bra att ha möjligheten att förbereda sig lite tankemässigt innan det rullade igång.

Vad det gäller upplägg så var det en fördel att det hade en konkret och praktisk inriktning. Det är nyttigt att med jämna mellanrum stanna upp och tänkta till kring sin lärande organisation.

EPA-övningen som beskrivs ovan tycker jag att man med fördela kan använda i sammanhang där olika skolledningar möts. Det är ett bra sätt att få sin på sin egen verksamhet och det kan även leda till att skolledare ”tvingas” att tydligt formulera sina vad, hur, varför. Det kan även vara ett utmärkt tillfälle att tillsammans reflektera över hur digitala verktyg kan stärka de effekter som man som skolledning vill uppnå i sitt skolutvecklingsarbete.

En extra krydda var att vi delades in i par med någon som man inte känner sedan tidigare. Genom att ställa frågor till varandras organisationer blir det möjligt att komma vidare i sina tankar kring den egna organisationen. Nu ser jag fram emot att koppla upp mig mot Haninge i april och utbyta erfarenheter med min evolve-kollega och se hur det gått med våra prioriterade områden.

Lämna ett svar

Skolledare i en digitaliserad värld

Att vara skolledare och bland annat ha till uppgift att leda de digitala processerna i sin skola innebär att det kan vara smart att ibland göra en omvärldsbevakning. Sökande efter kunskaper kring skolans digitalisering kan ta sig olika former. Ett sätt är att läsa och ta del av andras kloka tankar om hur man leder i en digital samtid. Någon som jag tycker är väl värd att lyssna till i detta sammanhang är Malin Frykman. Malin som har bakgrund både som skolledare och utvecklingsledare delar med sig av sina tankar i boken Skolledare i en digitaliserad värld.

Redan inledningsvis vill jag starkt rekommendera denna bok till dig som på något sätt är involverad i att leda digitalisering i skolan. Detta oavsett hur långt du/ni har kommit i den processen. Jag upplever att det finns något för alla att ta till sig i boken och även agera på. Varje kapitel avslutas just med förslag på agerande och det är en av styrkorna, läsande kan leda till direkt handling. En annan styrka är att till boken finns även ett digert digitalt material kopplat som kan fungera alldeles utmärkt som stöd i utvecklingsarbete. En tredje del som jag vill framhålla är att boken har ett tydligt “på-golvet-perspektiv”. Det är lätt att i handling omsätta många av de tankar och idéer som beskrivs, de har en tydlig konkret dimension och det märks att Frykman tydligt beskriver egna erfarenheter.

På 112 sidor lyckas Malin Frykman både ge en teoretisk bakgrund kring ledande av lärande i en digitaliserad värld och är väldigt handfast i sina tips till rektorer i olika delar i denna process.Efter den teoretiska bakgrunden lyfter Frykman upp vikten av att ha en gemensam vision på skolan och hon beskriver även hur man som rektor kan arbeta för att tillsammans med sin personal ta fram en sådan. En viktig punkt i allt skolutvecklingsarbete är att kunna formulera sig kring den egna skolans berättelse. Vad vill vi uppnå och hur vill vi nå dit?

Vidare beskrivs hur en skola kan arbeta med sin nulägesbeskrivning. I boken tas ett antal olika metoder upp som både är av kvalitativ och kvantitativ karaktär. Nulägesbeskrivningen som tas fram ligger till grund för den nulägesbedömning som sedan bör ske på skolan. I sin tur leder nulägesbedömningen fram till den handlingsplan med effektmål som blir kartan på vägen mot visionen. Även i processens senare delar, nulägesbedömning och handlingsplan beskrivs olika metoder och digitala verktyg som kan fungera som stöd.

I strävan att skapa en lärande organisation lyfter Frykman fram vikten av att på ett klokt sätt skapa en balans och harmoni mellan arbetsorganisationen och utvecklingsorganisationen. Här tror jag att många skolor behöver stanna till och tänka till ordentligt. Det är lätt att fastna i gamla invanda mönster och inte exempelvis ställa sig frågan hur vår arbetsorganisation ska se ut för att på bästa sätt stödja vår vision. Nästa viktiga fråga att behandla är hur vi på ett bra sätt organiserar lärares lärande i utvecklingsorganisationen. Även här tar boken upp ett antal bra exempel på hur en sådan organisation kan se ut. Bland annat tas Dylan Wilams modell upp med “Teacher Learning Community”.

Hur vi organiserar lärares kompetensutveckling kommer att ha en avgörande betydelse för hur väl vi kommer att lyckas med skolans digitalisering. I boken trycks framför allt på att professionsutvecklingen för lärare ska ta sin utgångspunkt i elevers behov och hämta kraften från det kollegiala sammanhanget. Här hämtas tankar från Helen Timperleys modell kring lärares professionsutveckling. Även i denna del som handlar om lärares kompetensutveckling har boken en styrka genom att den är så pass konkret i sin beskrivning av olika sätt att bedriva kompetensutveckling att den fungerar väl som en handbok för skolledare och andra.

I bokens näst sista kapitel tas den enormt viktiga betydelsen av systematiskt kvalitetsarbete upp. Att på ett effektivt sätt kunna följa upp lärande. Ibland kan det vara svårt att svara på den till synes enkla frågan: Hur går det? För att kunna hålla ett formativt perspektiv på sin verksamhet krävs det att med jämna mellanrum kunna få svar på denna fråga så att vi vet vilken riktning vår kommande utvecklingsarbete ska ta. Frykman beskriver hur vi kan fånga frågan om hur det går med exempelvis digitala dialogsamtal, exit tickets, didaktiska promenader i digitala lärmiljöer, elevfokussamtal och verksamhetsbesök. Att sätta dessa olika metoder i ett årshjul kan vara ett viktigt fundament i det systematiska kvalitetsarbetet på skolan.

Avslutningsvis framhåller Malin Frykman att som skolledare är det viktigt att följa utvecklingen för att vi ska kunna bygga en skola på vetenskaplig grund. I detta sammanhang delar hon med sig av smarta strategier för omvärldsbevakning och rent konkreta tips på exempelvis YouTube-kanaler att följa.

Så i ditt arbete med skolutveckling, från vision till ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete kan boken Skolledare i en digitaliserad värld vara en vän på vägen.

Lämna ett svar

#afkRektor15 – Tema Likvärdighet

Skolsmedjan

Skrivet av Mariette Andersson, rektor Jenny Nyströmsskolan

Jag har för andra gången haft förmånen att få vara med på Skolsmedjans arrangemang. Denna gång var det AFKRektor, platsen var Malmö och temat var Likvärdighet. Precis som skolsmedjans representanter säger betyder inte likvärdighet lika utan likvärdighet är att vi i skolan ska ge alla chansen att utvecklas och nå sin fulla potential.

Vår första föreläsare var Per Kornhall. Han började med att visa oss de siffror som till exempel kommer ur Pisa-, Talis- och OECD-undersökningar och som alla visar en ganska dyster bild av det svenska skolväsendet, men övergick sedan till att prata om varför han faktiskt är hoppfull om att bilden ska vända. De framgångsfaktorer han ser är kollegialt lärande, uppföljning av elever och kollegial utveckling av undervisningen.

Helena Kvarnsell

En annan föredragshållare var Helena Kvarnsell som pratade om sitt sätt att jobba smart; att vara en bra lärare utan att jobba ihjäl sig. Hon berättade att hennes nycklar till att kunna arbeta på detta sätt är att skapa förtroendefulla relationer med sina elever, ha stenkoll på styrdokumenten och att hon ser till att eleverna vet vad de ska bedömas på. Apropå likvärdighet så sa hon “om man skapar det förtroendefulla klimatet i klassrummet kan man ha olika regler för olika elever” vilket jag tycker är en viktig del i likvärdighetsbegreppet.

En av grunddelarna i AFK:n som skolsmedjan arrangerar är Pecha Kucha. En Pecha Kucha är en muntlig presentation av ett ämne med 20 bilder som visas under 20 sekunder vardera.

Totalt lyssnade vi på sex presentationer. Jag tycker att jag fick lärdomar från samtliga men mina favoriter var rektor Elsemarie för hennes uppmaning till oss att fokusera på det som är viktigt och våga stå för det, UR-pedagogerna som påminde om allt bra material som de har gjort och mellanstadieläraren Micke Hermansson som pratade om sin GREJ OF THE DAY, något han gjort i många sammanhang den senaste tiden. En i grunden himla enkel ide som ger så mycket mervärde.

Vi hade också AFKtalk i grupper utifrån frågeställningar kring likvärdighet.

I min grupp diskuterade vi mycket kring hur vi som rektorer, därmed pedagogiska ledare, kan arbeta för att skapa likvärdighet på våra skolor. Det återkommande var att vi ska arbeta långsiktigt och ha en uthållighet i det vi gör. När vi gör saker kan vi misslyckas, gäller elever, lärare och rektorer och det är tillåtet bara vi drar lärdomar från det. Att vi vågar göra på olika sätt men alltid med fokus vad är bäst för eleven. Ta hjälp av forskningen, kollegor, andra skolor, gör omvärldsspaning så kan vi undvika en del misslyckande och fokusera på det som är framgångsfaktorer.

Precis som förra gånger återvänder jag hem med en hoppfullhet. Det händer mycket positivt i svenska skolor. Det finns många som arbetar stenhårt för att skolans resultat ska bli bättre och vi på Jenny Nyströmsskolan är med på tåget.

Lämna ett svar