Etikettarkiv: elever

Digitala Coacher möter Digitala Coacher

Skärmavbild 2017-04-24 kl. 15.10.05I april 2016 hade våra Digitala Coacher en Hangout med intresserade Digitala Coacher i Karlskrona. Nu, nästan på dagen ett år efter denna digitala uppstart, var det dags att träffas på plats i Karlskrona.

Krösatåget rullade in på centralen i Karlskrona och på plats fanns en delegation av DC från Karlskronas gymnasieskolor. En kort promenad tog oss till af Chapmangymnasiet där vi installerade oss i en härligt rymlig sal. Första programpunkten var att Digitala Coacher delade med sig av olika erfarenheter. Sofia från Karlskrona berättade för oss hur hon tillsammans med klasskamrater jobbat med att göra podcast i undervisningen genom att använda Creaza. Filip och Wasin visade hur de har jobbat med speldesign och vi hade en intressant diskussion om programmering i skolan. Molly och Oliver berättade om DC 3.0 som går att läsa mer om här på bloggen. Alla eleverna som var närvarande kunde definitivt tänka sig att pröva denna variant att bidra med feedback till lärare för utveckling av undervisningen. Moa (Kalmar) berättade om sina erfarenheter av att ha varit med att dela ut datorer till årskurs ett och att hålla i en uppstartsutbildning. Något som DC i Karlskrona siktar på att göra till hösten.

Dagens stora uppgift för DC var att i blandade grupper skapa filmer som skulle innehålla tips till lärare hur de kan använda digitala verktyg i undervisningen. Med liv och lust kastade sig ungdomarna över denna uppgift och efter lunch kunde vi njuta av en filmfestival i miniatyr där de presenterade sina resultat.

DSC_0796

Det fanns i elevernas filmer mängder av frågor att fånga upp som vi säkert hade kunnat ägna ytterligare en dag åt att diskutera. Vi pratade om att som lärare våga pröva, att kunna frigöra undervisning från tid och rum, och kunna erbjuda olika sätt för inlärning och redovisning, att kunna använda digitala verktyg kompensatoriskt och som sagt vi hade kunnat fortsätta länga med detta. Nedan kan du se ett smakprov på en film med tips från Digital Coacher.

Avslutningsvis svarade vi samstämmigt ja på sista frågan i utvärderingen ”Ska vi göra om det här igen?”. Så väl mött i Kalmar under nästa termin, något som vi redan ser fram emot.

 

 

 

 

 

Digitala Coacher 3.0 – så kan det också gå

Vi har tidigare här på bloggen skrivet om Digitala Coacher 3.0. En koncept där lärare har möjlighet att få besök på lektion från elev som inte är elev som läraren undervisar. Syftet är att kunna få ytterligare ett tillfälle att inhämta feedback för lärare och därmed ytterligare utveckla sin undervisning.

Vi har provat Digitala Coacher vid ett par tillfällen och ibland så går det inte som man tänkt sig. När lärare Marie och Digital Coach Molly träffades så blir det inte feedbacken som blev det centrala. Istället kan vi se att det här är på gång att växa fram ett tvåläraresystem i miniatyr. En samverkan mellan en lärare och en som bär tankar om att bli lärare. Ja så kan det också gå.

Lyssna på Marie och Molly här nedan

 

Framtidens lärande och Guldtrappan

11 – 12 oktober arrangerades Framtidens lärande av DIU i Münchenbryggeriet, Stockholm. Konferensens syfte är att skapa en mötesplats för en stor bredd av representanter för skolan och med siktet inställt på skolutveckling med digitala förtecken. Programmet bjöd på en ganska stor blandning från scen. Det handlade om digitala nycklar för nyanlända elever (Hulya Basaran och Jenny Edvarssson), även Ebba Östlin pratade om integration och digitala nycklar. Ann Helenius, IT-direktör Stockholms stad, pratade om Stockholms målsättning att blir världens smartaste stad. I det arbetet förvandlar digitaliseringen allt och det gav ett väldigt spännande perspektiv på vilket samhälle det egentligen är som vi utbildar våra elever till. Andreas Ryve tillsammans med Per Kornhall pratade om återerövring av professionskunskapen och ämnesdidaktikens renässans. De var helt överens om att matematikundervisningen måste förändras i grunden utifrån hur det generellt ser ut idag. Även här kommer digitala verktyg att spela en stor roll. Vi fick även möjlighet att ta del av norska erfarenheter kring digitalisering av prov genom Truls Bøhm.

Eftersom Kalmarsunds gymnasieförbund var en av de huvudmän i Sverige som tilldelats kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 åkte förbundet dit med en ganska stor delegation. Våra representanter fick möjligheten att tillsammans med övriga kommuner dela med sig av sina erfarenheter genom panelsamtal, seminarier och inspirationsmöten.

dsc_0242_1

”Digitalisering – Från rektor till elev”

En grupp som fick speciellt genomslag under Framtidens lärande var våra Digitala Coacher som väckte stor nyfikenhet bland konferensens deltagare. Ett tecken på hur viktigt det är att ta med elever i olika former av skolutvecklingsarbete. Andra delar som uppmärksammades var styrkedjan som finns inom förbundet och den digitala agendan som strategiskt dokument.

dsc_0403_1

Digitala Coacher Molly och Oliver deltar i panelsamtal

dsc_0331_1

Utdelning av Guldtrappan 2016. I mitten förbundschef Kalmarsunds gymnasieförbund Joachim Håkansson

Det var en bra blandning av de olika kommunernas program och det innebar att det fanns mycket intressant att ta del av. Det jag tar med mig är bland annat Simrishamns arbete med delar-kultur, där de poängterade vikten av att skapa ett klimat som gör att det blir mer självklart att dela med sig. Linköping hade ett inspirationsmöte om synliggörande av lärande och inkludering i gymnasiesärskolan som var enormt inspirerande. De kunde visa på konkret arbete med synliggörandet av elevernas lärande där digitala verktyg spelade en avgörande roll. Sundsvall beskrev sin organisation för nätverk och kompetensutveckling för att nå likvärdighet i användandet av digitala verktyg i undervisningen. Sammantaget ser jag att det sker mycket bra arbete kring digitaliseringen både inom Kalmarsunds gymnasieförbund och på en nationell nivå. Den utveckling som jag ser komma framöver är att hitta mer fasta strukturer för sådant som kollegialt lärande för lärare och strategier för digitaliseringen i skolan.

Som avslutning på hela konferensen konstaterade Peter Becker från scenen att Framtidens lärande redan är här och att nästa konferens i DIUs regi kommer att heta Samtidens lärande.

Pop Up School!

Av Jörgen Florheden

Skapa en skola för en dag!

Detta var utmaning som vi, tio för varandra okända personer, fick under temat Pop Up School. Vi skulle under förmiddagen skapa en vision för vår skola och omsätta den i lärande och vid lunch skulle våra tjugo elever dyka upp, och lärandet skulle ta sin början. Riktlinjer som fanns för mål var att eleverna skulle förhålla sig till en eller flera källor samt att de skulle använda digitalt berättande.

IMG_1248

Digitalt berättande om flyktingsituationen

Det var flera utmaningar som vi ställdes inför, gruppens medlemmar hade tidigare inte träffat varandra, vi skulle under begränsad tid bygga en vision, undervisningen skulle ske på engelska. Vad gäller visionen använde vi metaforen att eleverna skulle starta en musikgrupp och nyckelorden var, kollaborativt, delaktighet och lärande. Utifrån denna vision designade vi ett lärande som tog sin utgångspunkt i utmaningar som eleverna upplever att världen stå inför idag.

Vid lunch sammanstrålade vi med vår grupp elever från Bohunt School och efter en ”lära-känna-lunch” drog undervisningen igång. För att här sammanfatta den processen kort kan jag säga att jag är enormt imponerad av hur eleverna tog sig an uppgiften och genomförde den med stort engagemang och nådde fantastiska resultat. I sitt digitala berättande valde eleverna att använda sig av film, vilket för dem föll sig helt naturligt (filmerna har vi fortfarande tillgång till, men tyvärr inte möjlighet att publicera här). Hela dagen avslutades med att tre av eleverna stannade kvar och gav feedback till oss lärare på hur vi planerat och genomfört undervisningen. Det var en verklig förmån att få delta i en sådan diskussion. Senare kommer vi även att få ta del av ytterligare feedback som sammanställs utifrån intervjuer och filmande som skedde under hela dagen.

Nu den klassiska frågan: Vad tar jag med mig från detta? Jag tar med mig hela konceptet att driva kompetensutveckling med lärare och elever tillsammans. Det framstod tydligt under dagen vilken styrka det finns att göra detta tillsammans med fokus på att båda parter ska lära sig. Jag kan se att detta är något som kontinuerligt borde förekomma på alla skolor. Mitt mål är nu att tillsammans med andra skapa möjligheten för våra lärare och elever att få ta del av en liknande kompetensutveckling.

Lyssna på intervjun med Maria Abrahamsson som ansvarade för Pop Up School

DSC_0508

Maria Abrahamsson – Pop Up General

 

Veckans tips – ”Ung och uppkopplad”

Vi har tidigare skrivit om MIK-rummet från Statens medieråd. Det kan du läsa här.

”Ung och uppkopplad” är det första avsnittet i en podcast från Statens medieråd. I podcasten intervjuas tre gymnasieelever om deras vardag med digitala medier. På ett bra sätt får man ta del av hur ungdomarna tänker på om digitala medier, vilka appar används just nu och vilka olika kommunikationsvägar de använder beroende på vem man vill kontakta. Vilka källor litar man på, vilka källor använder man i skolarbete, var läser man nyheterna? Hur tänker eleverna när de ska avgöra om en källa går att lita på?

Podcasten är verkligen värd att lyssna på, inte bara för oss pedagoger, men även om man är förälder. Du hittar podcasten här.

Gammalt och nytt!

Skrivet av Jenny Christiansson

Befinner oss i byggnader som från början var en internatskola för pojkar, byggd någon gång på 1800-talet. Man kan fråga sig hur mycket skolan ändrats sedan dess. Mycket är nog sig likt. Diskussionerna under dagen har lett till tankar kring varför vi gör som vi gör i dagens skola. Är det så att vi utformar skolan som vi gör för att lätt kunna mäta prestationer istället för att skapa tillfällen för inlärning. Gör vi det som är enkelt mätbart istället för att det som leder till mest och bäst inlärning och faktisk kunskap.

Dave Cormier från Kanada, som tillsammans med Bryan Alexander myntade ordet Mooc*, bidrog med en hel del intressanta idéer under dagen om hur man genom att låta eleverans intressen styra läroplanen kan få elever mer motiverade till lärande snarare än att prestera och bli klara med uppgifter. Något jag många gånger brottats med i min undervisning är att få eleverna att gå från att producera en uppgift till att faktiskt lära sig det som uppgiften syftar till. Skall definitivt titta närmare på begreppet ”genius hours”.

*Begreppet mooc (Massive Open Online Course) myntades 2008 av Dave Cormier och Bryan Alexander

För mer information
http://www.geniushour.com/what-is-genius-hour/
https://www.youtube.com/watch?v=NMFQUtHsWhc

Beaumont estate

Enkät Digital Kompetens 2014

För andra året har vi inom Kalmarsunds Gymnasieförbund genomför enkäten Digital Kompetens. DSC_0200Förra årets enkät kan du läsa om här. I detta inlägg kommer vi framför allt att peka på de områden som vi utifrån resultatet ser speciellt viktiga att framöver fokusera vårt arbete på.

Det första vi kan slå fast är att det finns en övervägande positiv inställning både bland lärare och elever kring satsningen på digitala verktyg i undervisningen. Både lärare och elever betonar smidigheten i att jobb en till en, allt arbete är samlat på samma ställe och alltid tillgängligt. Inte en massa papper att hålla reda på och inga datasalar som behöver bokas.
Vidare framhåller lärare bland annat möjligheten till nya undervisningsmetoder, enklare att arbeta formativt, enklare att samverka som positiva delar. Eleverna nämner friheten i tid och rum samt tillgängen till aktuell information som positivt för skolarbetet.
Det finns två negativa saker kopplade till digitaliseringen som respektive grupp anger i enkäten. Lärare skriver om att det är tidskrävande och att eleverna distraheras i undervisning av ständig tillgång till dator. Även eleverna anger distraktionen som en negativ sida och de pekar också på ergonomin.

Efter enkätens sammanställande genomfördes samtal med fokusgrupper (lärare för sig och elever för sig) på samtliga skolor. Vi ställde frågor till grupperna för att få en mer fördjupad bild av enkätens resultat. Bland annat diskuterades vilka delar i den digitala kompetensen som behövde stärkas för lärare respektive elever.

När vi analyserar enkäterna och fokussamtalen ser vi ett antal områden som vi kommer att ta med oss i det fortsatta utvecklingsarbetet.

DSC_0201Utvecklingsområden

  • Kompensatoriska hjälpmedel
    Tillgången till egen dator innebär nu att alla har möjligheten att använda sig av de kompensatoriska hjälpmedel som finns, bl a talsyntes. Det kommer att vara en väsentlig kunskap för elever och lärare att kunna hantera dessa. En speciellt viktig grupp för att sprida kunskapen blir specialpedagogerna.
  • Juridik
    Vi kan se en osäkerhet kring vilka juridiska lagar som gäller när vi arbetar med digitala verktyg. Denna osäkerhet kan exempelvis leda till att lärare undviker att jobba publikt i digitala plattformar med sina elever. Detta skulle i så fall vara hämmande i det pedagogiska arbetet där just möjligheten att publicera sina arbeten inför en större publik kan vara i hög grad motiverande för elever. Lärare och elever behöver känna sig trygga med vad som gäller och tillräckligt med kunskap kring juridiken för att aktivt välja publika arbetssätt där det anses gynna undervisningen.
  • Multimediala verktyg
    Fler och fler lärare börjar använda sig av multimediala verktyg som exempelvis film i undervisningen så som att skapa egna instruktionsfilmer, dokumentera och att använda film som redovisningsform för eleverna.
    I och med ökad enkelhet att skapa media i olika former när alla har tillgång till egen dator blir detta ett område att satsa på för att förstärka lärare och elevers digitala kompetens.
  • Kommunikation
    Vi kan i enkätetsvaren se att det produceras mycket med hjälp av digitala verktyg och att kommunikationsmönster har ändrats, där exempelvis delade dokument i Google Apps spelat en stor roll. Att vi inom undervisningen står i början av andra former för kommunikation kan vi konstatera. Friheten i tid och rum som skapas öppnar upp för ett nytt sätt att se på organisation av undervisning. Att jobba med formativ bedömning underlättas på många sätt genom att använda digitala verktyg och här gäller det för lärare att hitta de metoder som på ett effektivt sätt utvärderar din egna undervisningen och som gör det möjligt för läraren att följa varje elevs kunskapsutveckling.
  • Kollegialt lärande och delakultur
    För att vi ska nå maximala effekter med digitala verktyg i undervisningen är tiden då varje lärare arbetade för sig själv över. Både när det gäller kvalitet i undervisningen och tidsbesparingar måste vi bygga upp strukturer som bygger på kollegialt lärande och en delkultur. Att dela med sig av uppgifter och reflektioner från sin egen undervisning kan vara mer eller mindre naturligt för lärare. Det kan finnas hinder så som jante och att man vill hålla på egna grejer man lagt ner mycket arbete på. Hinder som vi tillsammans behöver ta bort och få lärare att känna vinning på att delta i en delakultur.
  • Ledning
    I alla sammanhang som har med skolutveckling att gör framhålls skolledningens avgörande roll för att nå framgång, digitaliseringen av undervisningen är inget undantag. Om detta har vi tidigare skrivit i samband med UnosUnos årsrapport. Ett nyckelord är förståelse för vad digitaliseringen innebär, eller som Edward Jensinger så tydligt uttryckte det i ett samtal jag hade med honom ”Det är svårt att leda en verksamhet man inte förstår”. Denna förståelse är inte alla rektorer för given genom tidigare erfarenheter utan något man behöver jobba på för att nå.
    Under rubriken ledning behöver vi även uppmärksamma ledarskapet i klassrummet. Att lärarens roll förändras i och med att undervisningen blir en till en är uppenbart. Då blir det processer som behöver lyftas fram i samband med det kollegiala lärandet.

Vi känner att vi inom Kalmarsunds Gymnasieförbund har lagt en väldigt bra grund i arbetet en till en och att det nu gäller att fortsätta ett målmedvetet arbete för att den digitala tekniken ska kunna stärka den goda pedagogik och leda till ökad måluppfyllelse för våra elever.

En temperaturmätare – Digitala verktyg

Samtidigt som vi analyserade svaren från enkäten Digital Kompetens bland lärare ville vi snabbt göra en spegling av elevers svar på några av frågorna. Beslut fattades att använda Google fomulär som verktyg att snabbt och smidigt få en bild baserad på elevers svar. Google formulär är ett effektivt sätt att skapa undersökningar och få en bra sammanställning av svaren utan att du behöver lägga stora mängder tid för administration. Syftet denna gång var inte att göra en djuplodande enkätundersökning (det kommer vi att göra under nästa termin) utan att på ett enkelt sätt göra en temperaturmätning bland elever när det gäller användning av digitala resurser i undervisningen. Undersökningen har besvarats av 265 (av cirka 2200) och vi ”marknadsförde” den inte på annat sätt än genom ett mail till elever. Trots detta finns det en del intressanta saker vi kan ta med oss i det fortsatta arbetet.

Skärmavbild 2013-06-03 kl. 09.06.34

Elever

Det är tydligt att ....

Lärare

 

 

 

 

En intressant iakttagelse är att eleverna i större omfattning än lärare upplever att arbetssätt har förändrats. Detta anger inte något kvalitativt mått, men det är eleverna som i större utsträckning än lärare ser en förändring när det gäller undervisningsmetoder. Att alla elever har tillgång till egen dator och alla de digitala resurser som följer med det är en stor förändring för det pedagogiska arbetet.

I undersökningen bland elever kan vi även se en delning i inställningen till att arbeta med  dator och digitala resurser i skolan. De flesta elever ser det som positivt och att det tillför ett mervärde för undervisningen, men det finns även en grupp elever som inte upplever att de når bättre resultat eller känner ökad motivation i skolarbetet genom användande av digitala verktyg.

Skärmavbild 2013-06-03 kl. 09.06.47

Elever

Skärmavbild 2013-06-03 kl. 09.06.03

Elever

Sammantaget är det en positiv inställning bland elever till att använda digitala resurser i undervisningen. Vi befinner oss i en fas där det har skett stora förändringar. Lärare använder ett mer varierat sätt i det pedagogiska arbetet. Läroboken spelar i vissa sammanhang en mindre roll och istället används olika digitala resurser. Det finns i detta stora möjligheter att skapa ett lustfyllt lärande som ökar elevernas motivation, samtidigt som det kräver en lyhördhet mot elever eftersom deras tidigare erfarenheter av vad skola är utmanas. 

I detta sammanhang är det även intressant att läsa Anna Åkerfelds rapport  på Skolverkets hemsida som beskriver ändrade villkor när elever har tillgång till egen dator.