Etikettarkiv: BETT2017

På BETT-resa med AV-media Kalmar län

Skrivet av Anna Andersson & Malin Marcusson

Tisdag
Klockan 8.00 tisdagen den 24 januari 2017 rullade tåget iväg från Kalmar Central. StraxIMG_0504 dessförinnan hade vi haft möjlighet att hälsa på några av våra medresenärer på vår fortbildningsresa med AV-Media till BETT-mässan i London. Vi var av ett gäng på sammanlagt drygt 30 personer med olika bakgrund. Där fanns Mia, Maria och Peter från arrangörerna (AV-Media) och där fanns lärare, rektorer, IKT-pedagoger, specialpedagoger m.m. från hela Kalmar län.

Redan på tåget mot Kastrup kunde vi börja med vårt nätverkande, när Anna hamnade bredvid en rektor från Oskarshamn (Marie Finnman) och Malin bredvid Peter Milton från AV-Media. Intressanta erfarenhetsutbyten satte igång och vi kände direkt att det här skulle bli en både rolig och givande fortbildningsresa.

Efter mer eller mindre en hel dags resande kunde vi framåt kvällen checka in på hotellet, Hampton by Hilton, i närheten av Waterloo station i London. Ett gemensamt restaurangbesök med härlig italiensk mat och mer nätverkande på kvällen förstärkte känslan av att det här skulle bli en utvecklande resa. Det kändes häftigt att få uppleva BETT tillsammans med dessa människor från Oskarshamn, Nybro, Borgholm, Hultsfred och Kalmar och med sina olika arbetsuppgifter och på olika nivåer inom skolsystemet.

För att kunna bocka av några av Londons alla sevärdheter och för att sträcka på benen lite efter en lång resdag tog vi en promenad till Themsen och satte “check” för London Eye, Big Ben och Westminster, innan vi återvände till hotellet.

Onsdag
På onsdagen var det dags för den stora huvudattraktionen för resan – den gigantiska BETT-mässan ute på mässområdet ExCel. Vi åkte i god tid från hotellet och hängde mer eller mindre på låset när mässan slog upp portarna klockan 10.00.

Öppningsföreläsningen hölls av Dave Faulkner och Priya Lakhani och följdes av en föreläsning av Abdul Chohan från Essa Foundation Development. Chohan pratade om hur man skulle kunna hjälpa elever i socialt utsatta områden att lyckas med sina studier genom att fokusera på att möta varje individ under ledorden “All Will Succeed”. Teknologin är en avgörande faktor i detta, menade Chohan bland annat.

IMG_0020Nästa programpunkt hade titeln “What does it take to become a world-class teacher?” och det lät givetvis spännande. Det visade sig vara en paneldebatt med Maarit Rossi från Finland, Kazuya Takahashi från Japan och Colin Hegarty från Storbritannien, som alla hade matematik som huvudämne. Nyckelorden att plocka ut från den här programpunkten är kreativitet, modellering, empati och relationell kompetens. Takahashi påpekade bland annat att skolorna behöver förändras rumsligt för att skapa förutsättningar för att öka kreativiteten hos eleverna. Takahashi lyfte som ett gott exempel att till exempel ha whiteboards på alla väggar, så att eleverna kan använda dessa (tankarna gick direkt till salar som N2 och F3 på JN).

Hegarty utgick från hur man kan förändra elevers syn på ämnet matematik genom förståelse och empati och genom att skapa hållbara relationer med eleverna. Han påpekade att många elever upplevde matematik som meningslöst, tråkigt och svårt och för att vända detta, menade Hegarty, att man som lärare behöver förstå hur eleverna ser på ämnet för att sedan bygga vidare och utveckla deras ämneskunskaper. Här är den relationella betydelsen avgörande, enligt Hegarty, som gav rådet att läraren till exempel kan låta eleverna börja med att skriva ett brev och beskriva sin bild av ämnet.

De medverkande uttryckte en stark önskan till sin omvärld: “Är du bra på något – bli lärare!” Rossi fick förstås frågan om varför finsk skola lyckas så bra och hennes svar var enkelt. Hon menade att en starkt bidragande orsak är för att det finns en stor tilltro till lärarna i Finland! De andra två höll med, samtidigt som de konstaterade att lärare i Finland har en större frihet än sina kollegor i Japan och Storbritannien, där skolan styrs i betydligt större utsträckning av standardiserade prov och styrdokument. En liknande koppling kan göras till Sverige där det till exempel på senare tid lyfts i media att undervisningen i stor utsträckning styrs av nationella prov.

Dagen fortlöpte och vi blandade föreläsningar med att strosa runt på mässan. Precis som vi hört i IMG_0628förväg var mässmontrarna i sig inte det som gav allra mest, men vi var på flera intressanta föreläsningar och hade intressanta samtal med utställare. På kvällen satte vi check för ytterligare några sevärdheter, som Green Park, Buckingham Palace,Trafalgar Square och Covent Garden.

Torsdag
På torsdagen var vi åter ute vid mässan när den öppnade vid 10.00. Första föreläsningen för oss hölls av Kate Walker som talade under rubriken “How can technology help inspire tomorrow´s talent?” Föreläsningen visade sig framför allt vända sig till brittiska skolor som kunde använda sig av ett nätverk med kontakter med representanter från näringslivets olika branscher. Här tänkte vi att detta skulle vara ett bra koncept för till exempel våra yrkesprogram att anamma. Man skulle kunna bygga upp en liknande digitaliserad plattform för ett möte mellan elever och företag inom de olika branscher de ska verka i. I de branschråd som finns idag ingår olika aktörer från branschen och representanter för skolan. En utveckling enligt denna brittiska modell skulle möjliggöra för elever att knyta viktiga kontakter direkt med branschen, både när det gäller APL-platser, mentorskap, uppgifter i pågående kurser och för framtida yrkesliv. Här skulle man också kunna skapa en viktig länk för det entreprenöriella lärandet och företagandet, som ju är prioriterat för våra elever.

Nästa föreläsningspass delade vi på oss. Vi lyssnade på en föreläsning om hur vi ska lyckas frigöra oss från gamla dogmer i undervisningen. Återigen lyftes kreativitet upp som ett nyckelbegrepp och man pratade också om variation där den digitala tekniken möjliggör större individualisering. Föreläsarna använde sig av flera filmklipp från sin egen skola, Plymouth School of Creative Arts. Värt att notera i dessa klipp var att eleverna hela tiden hade en penna i handen och ett papper/block framför sig, när de satt vid sina skärmar, vilket är betydligt ovanligare hos oss. Föreläsarna påpekade också att forskningen visar att det finns stora vinster med att kombinera analogt och digitalt förhållningssätt.

Vi lyssnade samtidigt på “Virtual adventures with Skype in the classroom” där det förutom välkända inslag som exempelvis Mystery Skype, virtuella studiebesök, gästföreläsningar och olika kollegiala samarbeten via Skype också presenterades Skype Literacy Campaign 2017.

Innan lunch hann vi tillsammans lyssna på äventyraren Ed Stafford från Discovery Education som pratade om när han som första person någonsin, vandrade längs hela Amazonas. En intressant föreläsning där nyckelorden är att våga och att inte ge upp för att nå sina mål.

Efter en traditionell brittisk snabblunch i form av trekantsmörgåsar och chips bänkade vi oss så på andra våningen i det stora mässkomplexet, för programpunkten“Nordic BETT” där frågor som rör de nordiska länderna särskilt togs upp.

Oerhört skickliga elever från de nordiska länderna presenterade proffsigt olika projekt tillsammans IMG_0078med sina lärare. Där fanns till exempel de danska välklädda unga männen som gjort en app (SubReader) som läste undertexterna till film.
En av eleverna förklarade att han hade en bror som var dyslektiker och var trött på att “höra mamma läsa högt” så fort de skulle titta på film.

Där fanns också de svenska eleverna från Wisby gymnasium som tillsammans med sin matematiklärare Anders Randler hade gjort ett eget digitalt läromedel (Euclidan Geometry). Gemensamt fanns återigen tanken om kreativitet och så känslan av att göra något “på riktigt”, vilket framhölls som en starkt drivande faktor i arbetet.

Fredag
FredagsförmidIMG_0092dagen hade vi reserverat för Skolverket. Under ett pass på två och en halv timme fick vi först en genomgång av förslagen om nationella strategier för skolans digitalisering. Bland annat presenterades den lärmodul när det gäller digitalisering i skolan som redan nu finns och som kommer att utökas. Vi delades också upp i olika grupper och diskuterade olika aspekter av digitalisering.

 

Eftersom hotellet där Skolverket hade hyrt in sig låg endast ett kvarter från British Museum, passade vi på att ta en kort runda där innan vi återigen åkte ut mot mässan. På en timme hann vi se den berömda Rosettastenen från Egypten och en del andra egyptiska lämningar, men också skatter från Mesopotamien, Grekland och Rom. Tror bestämt att vi gick vi förbi en staty från Påskön också. Timman avslutades i souvenirshopen och med en lunchbaguette i farten. Vi hann känna den dubbla känslan av “Wow, vad häftigt, det här är ju faktiskt den äkta Rosettastenen!” och “Usch, vad imperialistiskt äckligt, rent ut sagt, att dessa skatter är här i London och inte i Egypten!”

IMG_0658Seneftermiddagen tillbringades återigen ute på BETT-mässan, där vi lyssnade på Sir David Carter (National Schools Commissioner) och slutligen den mycket omtalade Sir Ken Robinson. Trots galet mycket folk, lyckades vi faktiskt få varsin sittplats inne på “Bett Arena”. Vi konstaterar att det finns stora likheter mellan de problem som finns inom den brittiska skolan och den svenska.

 

Avslutande tankar
Under hela resan fanns i pauser och på kvällar möjligheter att nätverka med de andra i vårt sällskap. Det blev flera intressanta samtal, som givetvis inte tog slut i och med att vi klev av tåget på Kalmar Central på lördagskvällen. Kontakter har skapats och i början av mars är det tänkt att vi ska återsamlas hos gänget från AV-Media för att ventilera och reflektera kring våra erfarenheter med lite distans.

Vi har särskilt uppskattat möjligheten att själva få välja vad vi vill lyssna på och uppleva utifrån egna fortbildningsbehov och önskemål. Vi tar med oss nyckelord som kreativitet, modellering, samarbete, utbyte, verklighetsförankring, kodning, meningsfullhet, äkthet och nätverkande. De intryck vi fått håller nu på att bearbetas och omsättas i praktik tillsammans med kollegor.

IMG_0145

Anna Andersson & Malin Marcusson

 

Anna Ekström – BETT 2017

Är det möjligt att filma Gymnasiearbetet på Hantverksprogrammet, frisör?

Jag lyfter frågan och tillsammans med två av mina ämneskollegor, Monika Bergman och Jeanette Sjöbäck diskuterar vi hur vi tänker kring att eleverna eventuellt skulle filma sitt gymnasiearbete.

IMG_6042

Bett 2017 – Med fokus på framtiden

Skrivet av Annika Mevik

Föreläsningen med Dr Lucy Rogers inspirerade mig på flera sätt. Framförallt när hon ger en personlig bild och presentation av sig själv. Hennes målande berättelse om sin uppväxt och skolgång fängslar mig. Berättelsen löper som en röd tråd genom föreläsningen. Den griper tag i mig och jag får tankar om att ett sätt att trollbinda elever är att ha en målande berättelse runt det ämne som ska studeras. Dr Lucy Rogers beskriver tydligt vikten av att skapa och leka sig fram till kunskap. Hennes syn på hur viktig leken är för att främja kreativitet, nyfikenhet och upptäckarglädje får mig att fundera på hur jag på bästa sätt ska lägga upp mina laborationer och demonstrationer.

4

I den andra delen av sin föreläsning beskriver hon vart teknikutvecklingen är på väg och hur hon tar del i denna utveckling. Hon ger mig en tydlig bild av “ The Internet of things” dvs att varje föremål kommer att vara uppkopplat i framtiden. Hon beskriver “Platooning” dvs hur man optimerar avståndet mellan bilar. Slutligen avslutar hon föreläsningen genom att visa hur hon kan programmera en prototyp av en leksaksdinosaurie. Dinosaurien kan till sist styras av oss i publiken med hjälp av Twitter! Alla dessa exempel får mig att tydligare inse hur fort teknikutvecklingen går och att skapandet och upptäckarglädjen står i fokus för att forma morgondagens elever! 

Ytterligare en inspirerande föreläsning för mig var när Anders Randler föreläste. Jag blev förstås riktigt förvånad när en av mina gamla kursare från studietiden i Uppsala dök upp som föreläsare! För mig var detta förstås extra kul eftersom vi inte hade setts på många år. Anders pratade om matematiken, dess skönhet och hur viktig den är för att utveckla logiskt tänkande, som i sin tur ligger till grund för att förstå algoritmer och att kunna utveckla ny programvara. Det eleganta exempel på en fraktal (den s.k. Kochkurvan eller “snöflingekurvan”) som Anders så pedagogiskt, steg för steg lät växa fram på sin dator blev ett inspirerande exempel för mig.

3

Ännu ett fint exempel på skönheten i matematiken visade Anders när han klippte till ett möbiusband. När bandet så klipptes ytterligare en gång och han stolt håller upp det hjärta som skapats så tänker jag genast att detta måste jag själv pröva att göra. Anders beskrivning av hur han tillsammans med elever publicerat en matematisk bok på nätet inspirerar mig också.

2

Sist men inte minst vill jag berätta om den absolut lysande och brillianta föreläsning i kaosologi som Micael Dahlen höll som inledningsföreläsning. Hans beskrivning av kaosologi, hur orsak och verkan hänger samman, var mycket målande. Genom sin mycket personliga framställning av hur det ena leder till det andra och hans sätt att illustrera ur sitt eget liv hur små saker i livet kan få stora följder, fängslade mig. Föreläsningen tog en djupare vändning när han ger sin personliga förklaring till det kaos han själv ibland upplever i vardagen. För mig blir denna föreläsningen en ytterligare bekräftelse på hur viktiga värdegrundsfrågorna är och jag reflekterar vidare över vikten av att IT-utveckling och värdegrundsfrågor går hand i hand.

1

Vår samlade bild av BETT2017

På väg mot Bett-mässan – Anders Jonsson sammanfattar resan till BETT2017 och första dagen i London

BETT-mässa – Christian Sandahl berättar om första besöket på årets mässa

Skolbesök på Bohunt School – John Örtendahl om att träffa, hjälpa och prata med elever i en engelsk skola

På BETT2017 – Jeanette Simson om sina upplevelser från bl a Jonas Borg föreläsning om fotografering

BETT2017 – på mässan – Dzenita Abaza om mässan som en samlingsplats

BETT2017 – ledarspåret – Christian Sandahl  om  diskussionerna i ledarspåret på BETT

En språklärares roll i en teknisk värld – Johan Klintberg svarar på frågan: ”Vad kan en humanist som jag bidra med i denna högteknologiska morgondag?”

Bohunt School – Camilla Winbo Palmqvist om studiebesöket på Bohunt School i Worthington

En musiklärares tankar – BETT 2017 – Mats Persson sammanfattar veckan utifrån en nyhetssökande musiklärare perspektiv

Målet först och tekniken sen – Dzenita Abaza om vikten av att det är våra verksamhetsmål som ska bestämma tekniska hjälpmedel

Programmering – Jesper Holmsten om programmering i skolan och om micro:bit

Vilken är din story? – Jörgen Florheden vilken är den berättelse som vi vill berätta om vår skola

Vad tar jag med mig från veckan som har varit? – Anna Ekström kopplar sina upplevelser till undervisning på hantverksprogrammet

Nu går det fort – Jeanette Simson sammanfattar sina tankar efter att ha lyssnat på Fredrik Heinz från Linköpings universitet

Christian Sandahl – Reflektion  från BETT 2017

Nu går det fort

Skrivet av Jeanette Simson

Nu går det fort! Fortare än fort skulle jag säga.
Om man ska tro Fredrik Heinz så kommer inte dom som är runt 10-årsåldern behöva ta körkort. För när dom är 18 år kommer vi att ha självgående bilar som kommer och hämtar och lämnar oss där vi önskar. Egna bilar kommer att vara “förbjudna”.
Ja, då menar jag att det kommer att gå fort.
Om vi lyckas genomföra detta och ska vår yngre generation klara av att fortsätta utvecklingen i den här takten så menar Fredrik att vi behöver träna dom på:
Problemlösning
Kritiskt tänkande
Samarbete
Kreativitet
Kommunikation
Kombinerat med datorkraft
IMG_0089
Förutom det jag nyss räknade upp behöver eleverna digital kompetens och tänka datologiskt ( lösa problem med hjälp av datorn) när vi går in i 4IR ( fjärde industriella revolutionen). För att lösa problem med datorns hjälp behöver man kunna “…ge  detaljerade instruktioner, bryta ner problem i delar, hitta mönster, skapa abstraktion och designa algoritmer”.
Det kommer bara att finnas enklare och avancerade jobb. Medeljobben kommer att försvinna enligt Fredrik. Så enligt honom kommer hälften av alla jobb som finns idag att försvinna eftersom robotar tar över dom men det kommer nya istället.
Hur ska utbildningssystemet kunna hänga med undrar jag. Fredrik tycker inte att det gör det och jag förstår att han säger så. Vi ska klara av att förbereda våra elever till yrken som ännu inte finns. Det är inte lätt men vi kan förbereda dom på olika sätt utifrån det sätt Fredrik Heinz redogjort för oss.
IMG_0102

Vad tar jag med mig från veckan som har varit?

Skrivet av Anna Ekström

Det har varit ett fullspäckat program med föreläsningar, studiebesök och diskussioner.
Om jag ska försöka sammanfatta vad jag som yrkeslärare tar med mig måste jag erkänna att det ibland har varit svårt att kunna ta till mig av all teknik och inspiration som jag har fått ta del av under dessa dagar. Finns dock alltid något som väcker ens tankar och funderingar som tex Dr. Lucy Rogers föreläsning om att göra ingenjörskonsten lustfylld. Det kan jag direkt koppla till mitt ämne på hantverksprogrammet, frisör. Rogers pratar om vikten av att göra saker “ to create things” och att ha kul “play”. Det måste vara lika viktigt oavsett utbildning tänker jag. Att få in mer kreativitet i mina kurser som inte är så regelstyrd är något som jag redan nu planerar att lägga in i nästa kurs.

 

IMG_0464

En annan fundering som jag tar med mig är en fråga jag fick av Jörgen Florheden, om det är möjligt för yrkeselever att filma sitt gymnasiearbete? Jag svarade att det är nog möjligt att filma vissa delar men att jag vill fundera på frågan. Jag kan inte komma på ett enkelt och konkret svar men det har väckt en hel del tankar; ska allt vi gör digitaliseras? Eller tänker jag bara konservativt? Mina elever ska i gymnasiearbetet visa vanligt förekommande arbetsuppgifter som exempelvis herrklippning, damklippning, uppsättningar m.m. jag frågar mig själv om det finns någon vinning i att filma alla momenten eller kanske några delar av proven? Det jag menar med ovanstående resonemang är att jag tycker att det är viktigt att se och använda digital teknik där det är en hjälp i undervisningen. Jag har själv använt mig mycket av film i andra situationer till exempel. Men vi måste också fundera över vad den digitala tekniken tillför och hur den påverkar undervisningen och ämnets innehåll. Frågan tar jag med mig till mitt ämneslag och det ska bli spännande att höra vad min kloka kollegor i ämneslaget anser om saken.

Avslutningsvis så måste jag lyfta fram Micael Dahlen föreställning “Kaosologi” som var min absoluta höjdpunkt. Jag hade inga förväntningar på vad han skulle prata om utan satt spänt och väntade. Det skulle visa sig att hans föreställning Kaosologi var helt magisk!
Dahlén fascinerade genom att skickligt blanda fakta, allvar, filmer och humor och lyckades hålla en röd tråd genom hela föreställningen. Hans sätt att utstråla värme och kärlek till alla i rummet, var fantastisk, jag kunde inte annat än att ryckas med!

IMG_0395

För mer information om föreställningen
http://www.micaeldahlen.com/kaosologi/

Anna Ekström
Hantverksprogrammet, frisör

 

Vilken är din story?

Skrivet av Jörgen Florheden

Katrice Horsley

Katrice Horsley

“Böj piprensaren som du har i handen så att den symbolisera hur du känner just nu och nästa piprensrensare formar du som en symbol av vad du vill uppnå idag. En tredje piprensare för vad du ska göra för att nå dit. Det var en gång en kung … “ Stopp vänta nu sittande i Glazier Hall böjande piprensare och lyssna på sagor är inte detta sånt där flum som skolan ibland anklagas för att syssla med. Nej Katrice Horsley lyckas med sin start ta oss hela vägen fram till de brännande viktiga frågorna kring vision som är så centrala för varje grupp av ledare att ägna sig åt, inte minst inom skolans värld. Katrice både talar om och visar hur berättelsen har en enorm styrka att bära fram ett budskap, hon är en “storyteller” av rang.

Så vilken är den berättelse som vi vill berätta om vår skola? Om någon står och knackar på dörren och vill placera sin son eller dotter just i din skola och undrar varför det skulle vara ett bra beslut, vad säger du då? Svarar du lite tveksamt att ni följer ju läroplanen och det är bra eller har du en berättelse om din skola med kärnfulla nyckelbegrepp som just ni brinner för? Om det senare är fallet ska den nämnda föräldern även kunna se hur ni på skolan omsätter er vision i praktik. Kopplat till digitaliseringen är mitt intryck att vi runt om i Sverige, inom politik på skolor, behöver skapa de här berättelserna hur en för våra elever relevant undervisning kan se ut 2017. Under Katrice pass fick vi processa visioner, hot och handling i grupper och det tydliggör att det är ett arbete som inte en enskild skola klarar själv utan det behöver göras i samverkan med andra, med eller utan piprensare.

Programmering

Skrivet av Jesper Holmsten

“Programmering som obligatoriskt ämne? Nej, måste var betydligt bättre att ge eleverna mer engelska eller ett ytterligare modernt språk, något de kan ha användning av!” Efter ha lyssnat till Fredrik Heintz och framförallt ha fått prova att programmera, om än i mycket blygsam omfattning, ser jag lite annorlunda på saken.

FullSizeRender
Första dagens föreläsning/workshop handlade om micro:bit, en mycket oansenlig platt grej som lyste. BBC har tillsammans med ett antal stora företag tagit fram och distribuerat en “grej” som du kan programmera att göra allt från att visa ditt namn till spela musik och känna av om någon går in i ett rum. Tanken är att barn och ungdomar ska lära sig att styra den och själva “uppfinna” användningsområden. Idén bakom skicka ut en micro:bit till alla 9-12 åringar i Storbritannien är att allt mer av vårt samhälle är styrt av datorer och vi behöver lära oss hur vår värld fungerar.
Dag två gjorde vi ett skolbesök och fick pröva på att programmera med hjälp av en app i iPaden. Målgruppen för appen var grundskola, men för mig med mycket blygsam erfarenhet, var även detta en givande upplevelse. I synnerhet som det var elever som undervisade oss och att vi efteråt fick diskutera engelsk och svensk pedagogik.

Målet först och tekniken sen

Skrivet av Dzenita Abaza

Det finns 200.000 digitala verktyg ute i lärmiljöer fick jag höra idag.
Det är så tydligt att den tekniska utvecklingen går fort, den förändras snabbare än vi hinner anpassa oss. En teknisk succé ena året kan snabbt ersättas av något annat, så att ha som mål att låta de senaste tekniska prylarna styra vad vi ska göra faller snabbt. Men vänder man på det och istället låter våra verksamhetsmål peka på vilka tekniska hjälpmedel som skulle kunna berika och ge nya spännande möjligheter, då kan man komma någon vart!
IMG_5979

En musiklärares tankar – BETT 2017

Skrivet av Mats Persson

Sista kvällen och det har blivit dags att på något sätt sortera tankarna och sammanfatta veckans händelser. Vilket har satt djupast intryck?
Att vandra runt bland alla montrar på mässan vilket i och för sig är trevligt men som väldigt få innehöll något matnyttigt för en nyhetssökande musiklärare?IMG_5664
Kanske besöket på skolan Bohunt som bl.a. betonar vikten av samarbete vilket eleverna får tillfälle att träna både genom drama och musik? Här fanns det en välutrustad dramasal och två välutrustade musiksalar, en med flera kompletta ensembleutrustningar anslutna och sammankopplade genom mixer vilket gjorde att eleverna utrustade med hörlurar kunde spela tillsammans utan att de olika grupperna störde varandra. I den andra musiksalen fanns ett antal iMac utrustade med diverse musikprogram. Eleverna hade också varsin iPad och med hjälp av GarageBand både skapade de musik och spelade tillsammans. Ett utmärkt exempel både på kombinationen digital teknik/människa och samarbete.
Just detta är också en av grundpelarna i Fredrik Heintz föreläsning om artificiell intelligens. Redan nu ser vi att den analoga och digitala världen går hand i hand och han förutspår att vartannat jobb är automatiserat om 20 år. En spännande utveckling men som också ställer moraliska och etiska dilemman på sin spets. Det datalogiska tänkandet, att förstå hur datorerna kan utvecklas för att förbättra samhället kommer att vara en viktig del i våra elevers utbildning. Jag ser här vikten av att vi är och får vara unika varelser, vara sig vi är tekniker, humanister eller esteter så är vi lika viktiga för att genom samarbete kring digitaliseringen kunna möta framtiden tillsammans.
IMG_5715

Bohunt School

Skrivet av Camilla Winbo Palmqvist

Man lär sig av sina misstag oberoende av ålder och utbildning. Dr. Lucy Rogers justerar trådarna under pågående demonstration.

Man lär sig av sina misstag oberoende av ålder och utbildning. Dr. Lucy Rogers justerar trådarna under pågående demonstration.

Studiebesöket på Bohunt School i Worthington gjorde mig inspirerad och glad. Glad blev jag av att se hur de engagerat jobbade med alla eleverna. De elever vi träffade berättade att relationen med lärarna gjorde att de motiverades att jobba hårdare än de själva trodde var möjligt.

Många av uppgifterna som eleverna genomförde under lektionerna var tidsbegränsade, korta och intensiva. De var uppdelade i nivåer. En del var obligatorisk medan det fanns ytterligare minst en nivå. Om tid fanns avslutades det hela med en QR-kod som dolde ett Quiz. Läraren återkopplar snabbt och svaren diskuteras i helklass. Detta har inspirerat mig och jag har redan börjat planera hur jag ska använda detta.

En språklärares roll i en teknisk värld

Skrivet av Johan Klintberg

Att besöka BETT och delta i föreläsningar om framtidens samhälle kopplat till dagens lärande är stundtals en svindlande upplevelse. Robotar, Artificiell Intelligens och den fjärde industriella revolutionen är inte längre bara del av en framtidsvision utan istället en verklighet som jag som lärare måste förhålla mig till redan idag. Delvis för att det kommer att påverka mitt eget liv i framtiden men framförallt för att mina elever kommer på ett helt annat sätt vara en del av den nya tiden och del av ett annat perspektiv.

Med det sagt kan man känna ett visst mått av hopplöshet och maktlöshet när man försöker finna de direkta kopplingarna mellan mina språkämnen och dessa tekniskt präglade naturvetenskapliga framtidsvisioner. Jag ställer mig frågan: Vad kan en humanist som jag bidra med i denna högteknologiska morgondag? Jag kommer fram till följande svar.

För det första, blir min roll att förmedla ett kritiskt tänkande och ett reflekterande förhållningssätt än viktigare i morgondagens samhälle. Källkritik och elevernas möjligheter att ifrågasätta rådande normer är något som präglar både engelskan men framförallt svenskundervisningen. Dr Lucy Rogers påtalar vikten av att vi lärare får våra elever att förstå vad som är fakta och vad som propaganda (eller som det så fint heter just nu: ”Alternativ fakta”).

För det andra, ser jag att vi måste fortsätta att arbeta med att stärka elevernas läsförståelse. Vi går mot ett samhälle som kräver en allt mer högutbildad arbetskraft som kan ta till sig vetenskapliga texter i ett högre tempo än tidigare. Arbetet vi gör i Svenska 3 och Engelska 7 till exempel tror jag än mer kommer att gå mot att kunna läsa och arbeta med programspecifika avancerade texter för att ge eleverna ett större försprång när de söker sig vidare efter gymnasiet.

För det tredje, tror jag och hoppas att vi fortfarande vågar lyfta det poetiska och det litterära i vår undervisning och kräva dess plats i skolans värld. Trots att vi fokuserar på det vetenskapliga för att bättre kunna förstå och kunna utveckla vår samtid så är det i litteraturen, berättelserna och diskussionerna vi kan förstå oss själva och våra medmänniskor.

Avslutningsvis kan jag konstatera att det är robotarnas intelligens, teknikens framsteg och datorernas kraft som utvecklar vårt samhälle men det krävs empati, medmänsklighet, kritiskt tänkande och kreativitet för att det nya samhället ska överleva. Och där, där tror jag att vi humanister kan bidra med mycket för att skapa en bättre morgondag.

På Bohunt-skolan i Worthing kunde en Shakespeareälskande humanist, dvs undertecknad, känna sig som mest hemma.

På Bohunt-skolan i Worthing kunde en Shakespeareälskande humanist, dvs undertecknad, känna sig som mest hemma.