Etikettarkiv: ksgyf

Grattis Daniel!

Grattis Daniel till andraplatsen i Guldäpplet. Bra jobbat och du är välkommen att ta med dig glaspjäsen tillbaka till Småland.

Juryns motivering till att Daniel tar emot priset: ”För att han på ett innovativt sätt använder alla vägar inklusive den digitala tekniken för att inom matematiken bygga upp plattformar för att kontinuerligt stötta alla elever i deras kunskapsutveckling.”

HÄR kan du se Daniel presentera sitt arbete som lett till nominering till Guldäpplet.

Bild: DIU

Framtidens lärande

För andra året var Kalmarsunds gymasieförbund med på Framtidens lärande. Denna gång inte för att hämta kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan utan för att vara en av huvudmännen som delade med sig av goda exempel när det gäller skolans digitalisering. Framtidens lärande organiseras av stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen). Konferensen är uppbyggd på att kommuner som befinner sig i framkant när det gäller digitalt lärande delar med sig av sina erfarenheter. Fokus för årets Framtidens lärande var den likvärdiga skolan. Det var flera av talarna på scen som anknöt till detta. Först ut var professor Sir George Berwick som berättade om hur en medveten satsning kring delande och kollegialt lärande hade bidragit till att utveckla mängder av skolor i London i en positiv riktning. Intressant att se var vilken mätbar effekt denna satsning fått under åren. Därefter avlöste fackliga organisationer och politiker varandra på scen och alla pratade om den stora utmaningen att skapa en likvärdig skola så att vi inte bygger in digitala klyftor i vårt samhälle. Närings- och innovationsminister kopplade även digitaliseringen till vår förmåga att fortsatt kunna vara ett innovativt land och därmed bygga vårt välstånd.

På stora scen fick även våra Digitala Coacher ett pass där de pratade om Digitala Coacher 3.0. Vi kan konstatera att de fick ett väldigt positivt genomslag bland åhörarna och många vara nyfikna på hur vi kan använda elever som resurser i att utveckla lärares lärande.

Framtidens lärande består förutom det program som finns med föreläsare av seminarium och  inspirationsmöten. Nedan kan du se vilka inspirationsmöten som medverkande från Kalmarsunds gymnasieförbund höll i.

Matematik/andra kurser på elevernas villkor
Eleverna behöver hjälp med matematiken utanför lektionerna. Hur kan vi lärare hjälpa eleverna med detta? Daniel Nilsson har hittat en väg via sin hemsida och Facebook för att hjälpa eleverna med matte och hjälpa eleverna att hitta en studieteknik. Daniel ger inspirerande tips på hur lärare kan befinna sig där eleverna befinner sig i sociala medier!
Daniel Nilsson, speciallärare med inriktning matematik på Stagneliusskolan

Det omvända klassrummet vändes till något bättre
Hur får man elever att titta på undervisningsfilmer, utan att göra det till ett obligatoriskt moment? Filmer, liknande de som används vid det “omvända klassrummet”, utnyttjas parallellt med traditionell undervisning. Eleverna kan använda filmerna som kompletterande studiemateriel, både vid frånvaro och inför prov.
Jimmy Gustafsson, Lärare. Matematik, fysik, kemi, Lars Kaggskolan 

Vaddå IKT-pedagog?
Framgångsfaktorer för ett lyckat arbete som IKT-pedagog – Kalmarsunds gymnasieförbunds IKT-pedagoger berättar om strategier och praktiskt genomförande kopplat till digitalisering av undervisningen.
Dominika Svensson och Jörgen Florheden, IKT-pedagoger, Kalmarsunds gymnasieförbund

Digitala Coacher – elevinflytande
Kalmarsunds gymnasieförbunds Digitala Coacher berättar om hur de som elever är delaktiga i det digitala utvecklingsarbetet.
Molly Fagergren & Oliver Bergendorff, Digitala Coacher samt IKT-pedagog Jörgen Florheden

Digital verktyg kan gynna alla elever på SFI
Digitala verktyg kan och ska gynna alla elever på SFI oavsett studiebakgrund och förkunskaper. SFI i Kalmar har genom kollegialt lärande, stöd av IKT-pedagoger och en delningskultur utvecklat metoder för att nå alla våra elever. Anna-Karin Almswik delar med sig av de idéer och metoder SfI i Kalmar har arbetat fram och fortfarande utvecklar.
Anna-Karin Almswik, lärare SFI, Axel Weüdelskolan

Ledarskap i en digitaliserad skola – utmaningar och möjligheter
Rektors uppgift är att leda skolan i en riktning som i sig baserar sig på tanke och vision som ska syfta till högre måluppfyllelse för elever. Att datorer och IT naturligt ska integreras i skolans verksamhet är något som vi ska enligt nationella styrdokument, så här har vi organiserat det på Stagneliusskolan i Kalmar.
Stefan Regebro, rektor, Stagneliusskolan

Lärarutveckling på ett analyserande och reflekterande sätt i praktiken
Att analysera och reflektera över sin egen lärarroll och utifrån detta förändra sina undervisningsstrategier är viktig för samspelet mellan mig och mina elever i klassrummet. Hur når jag mina elever på bästa sätt? Och hur ökar detta måluppfyllelsen?
Agneta ger inspirerande tips hur man kan prova sig fram för att lyckas med detta i praktiken.
Agneta Everbrand, Lärare Hotell- och turismämnen, Jenny Nyströmsskolan

Studiehandledning online i regional samverkan
Studiehandledning på modersmålet har alltid varit en akilleshäl för skolorna. Det är svårt att hitta studiehandledare på alla språk och med studiehandledning online är alla bekymmer lösta. Via Adobe Connect loggar eleverna i Kalmar in sig mot Ronneby där studiehandledarna sitter online och sköter sina uppdrag.
Ann-Katrin Wijk, specialpedagog, Stagneliusskolan

Undervisning med digital förstärkning – avslutning

10 maj var dagen för den tredje och avslutande delen av den förbundsgemensamma kompetensutvecklingen med rubriken Undervisning med digital förstärkning. Dagen startade i Jenny Nyströmsskolans aula där vi tittade tillbaka på de två tidigare tillfällena. Om dem kan du läsa HÄR och HÄR. Vid den gemensamma uppstarten presenterades även dagens inriktning. Med utgångspunkten i Helen Timperlys tankar om att det är elevernas behov som ska styra lärares lärande fokuserades på elevbehoven. Inspiratörerna som startade upp denna kompetensutveckling 29 september hade till uppgift att beskriva vilket elevbehov deras område mötte. 10 maj tittade vi tillbaka på detta och gruppernas uppgift var att utifrån frågeställningar fördjupa sina reflektioner kring elevbehoven inom respektive valt område.

Följande frågeställningar låg till grund för gruppernas reflektioner:

  • Vilka andra elevbehov, utöver de som inspiratör skrivit ner, ser ni som viktiga inom ert temaområde?
  • Utifrån de elevbehov som ni har identifierat, vilka kunskaper behöver ni som lärare vidareutveckla?
  • Vilka metoder kan användas för att identifiera elevbehov i en speciell grupp?
  • Finns det några goda exempel som ni kan visa på, som möter det beskrivna elevbehovet?

Varje grupp sammanställde sina diskussioner i en Padlet. Dessa finns samlade HÄR. Klicka på bilden för gruppen så kommer du till Padleten.

Den utvärdering som genomfördes visar på att lärare kan uttrycka en förändrad praktik som sätter sitt fokus på elevernas lärande, vilket har varit syftet kompetensutvecklingen Undervisning med digital förstärkning.

“Jag kommer att jobba ännu mer med att modellera i klassrummet. Utforska nya examinationsmetoder och förbättra min kommunikation kring vad eleverna skall lära sig och hur jag berömmer deras kunskaper och färdigheter. Helt lämna inlämningsuppgifter som examinationsform utan mycket mer fokus på process och lärande. Bort från produktfokus.”

“Jag kommer att jobba vidare med feedback på flera sätt. Men jag kommer att korta ner den summativa bedömningen och inrikta mig mera på formativ bedömning. Jag upplever att elevernas respons kring formativ bedömning har varit mycket god och stärker mig i sättet att jobba, även om det tar massor med tid. Målet blir ändå någonstans att eleverna ska bli bärare av sin egen kunskapsutveckling och att då själva kunna använda sig av feedback utifrån sina egna mål”

Om du vill läsa en mer fördjupad sammanställning av utvärderingen kan du göra det HÄR.

Undervisning med digital förstärkning – uppföljning

15 mars var en halvdag avsatt inom förbundet för att följa upp kompetensutvecklingen Undervisning med digital förstärkning som vi tidigare skrivit om här på bloggen. Vid detta andra tillfälle satte vi fokus på att jobba med kollegial feedback.

Inledningsvis fick alla lärare en stund för egen reflektion och formulera sina tankar kring det område i sin undervisning som de valt att speciellt utveckla. Därefter skedde redovisningar i mindre grupper och det gavs tillfälle till att ge och få feedback på sina tankar. Gruppen presenterade sedan sina upplevelser att jobba med kollegialt lärande i form av kortare filmer. Som avslutning formulerade varje lärare sitt nästa steg. Om du vill ha mer utförlig information av upplägget hittar du det här.

UMDF 15:3 1

Rektorerna inom förbundet arbetade vidare med Formativt ledarskap under ledning av Anders Holmgren. Även här var feedbacken en viktigt del när rektorer redovisade sina verksamhetsbesök som gjorts hos varandra. De har besökt lektioner, samtalat med elever och deltagit på andra skolledningars möten.

10 maj är sista tillfället både för lärares och rektorers kompetensutveckling om Undervisning med digital förstärkning och Formativt ledarskap.

Nationell IT-strategi

Vi väntar och vi väntar. Första beskedet var att beslut om den nationella IT-strategin skulle tas hösten 2016 och ni befinner vi oss i vårens begynnelse 2017. Vi får hoppas att utbildningsministern och hans kompisar snart kommer till skott med att fatta beslut. Igår (1 mars) höll Skolverket ett webbinarium där arbetet med och tankarna bakom den nationella IT-strategin presenterades.

I förslaget till den nationella IT-strategi som Skolverket har tagit fram kan vi läsa:

”Skolverket gör bedömningen att den samlade effekten av förslagen kommer att
innebära att förskole- och skolenheter, med förskoleklasser och fritidshem, kommer att vara väl rustade att fortsatt utveckla användandet av digitaliseringens alla
möjligheter för att uppnå en tidsenlig undervisning med goda resultat. Samtidigt
innebär förslagen en avsevärt höjd ambitionsnivå framförallt när det gäller att skapa
likvärdiga förutsättningar för alla barn och elever oavsett var i landet de bor.” (s. 54)

Vidare skriver Skolverket att man bedömer att det är speciella grupper som kommer att gynnas av de förslag som läggs fram, elever med annat modersmål än svenska, elever som behöver särskilt stöd och att skillnad som bygger på socioekonomisk bakgrund och kön utjämnas.

DSC_9764

Foto: Hans Olofsson

Vad är det då som kommer att krävas av verksamheter för att Skolverkets förslag ska få genomslag?
Jag kan se tre områden som är viktiga att reflektera kring, infrastruktur, det strategiska ledarskapet och kompetensutveckling.

Infrastruktur
Den digitala infrastrukturen ser idag mycket olika ut i Sveriges skolor. På många håll är den väl utbyggd genom att lärare har god tillgång till digitala verktyg och ett väl fungerande trådlöst nätverk. Tyvärr är det fortfarande alltför vanligt att undervisning bedrivs i undermåliga digitala miljöer. Den nationella IT-strategien sätter nu press på huvudmän att se till att infrastrukturen och tillgången till moderna digitala verktyg blir ett prioriterat område. De huvudmän som har släpat efter i denna satsning måste nu ta sitt ansvar och se till att skapa goda förutsättningar för digitalt arbete på sina skolor. Att komma igång sent med detta arbete kan ha både sina fördelar och nackdelar. Bland fördelarna finns att det är många huvudmän som kan dela med sig av erfarenheter både kring det som har fungerat och det som inte fungerat så väl. Här gör även Skolverket en lovvärd insats genom att tala om sitt ansvar att bygga upp nätverk mellan olika huvudmän för att sprida erfarenheter kring digitaliseringen av skolan. Bland nackdelarna kan finnas den ekonomiska delen. För de som kommit igång sent med digitalt utvecklingsarbete kan det med press från Skolverket kännas frestande att gå på ”billiga” lösningar. Kostnader för den digitala satsningen blir då låg till att börja med, men om det är låg kvalitet på den digital hårdvaran som väljs är risken stor att det blir en hög kostnad på sikt. Den allra högsta kostnaden kan vara att en sådan satsning helt tappar förtroende hos de som ska använda verktygen, lärare och elever. Alltså kommer det att krävas en hög beställa kompetens för att rätt kunna bedöma vilka utbyggnader av infrastruktur som behöver göras samt vilken hårdvara som passar den egna verksamheten bäst.

Strategiskt ledarskap
Att skolledningen har en enormt viktigt roll i skolans digitalisering kan inte nog framhållas. Skolledningar behöver en god förståelse för att kunna leda arbetet med digital utveckling. Till viss del måste denna förståelse även inbegripa de frågor som rör infrastruktur som ovan beskrivits. De flesta skolledare i våra skolor har någon form av pedagogisk bakgrund, oftast har de själva varit lärare. Det innebär att de har en pedagogisk plattform för sitt ledarskap i förhållande till lärare. Dock är det inte alls säkert att de har samma förståelse kring frågor som är kopplade till den digitala arenan. Viktigt är att rektorer i sitt strategiska arbete ser att digitaliseringen egentligen bara är en dimension av det ”vanliga” skolutvecklingsarbetet. Frågor som rör digitaliseringen ska inte vara något som är frikopplat från det övriga arbetet som görs för att stärka kvaliteten på undervisningen. Däremot är det viktigt att rektorer har en tydlig bild över hur undervisningen på den egna skolan ser ut ur ett digitaliseringsperspektiv, att man skaffar sig en bra bild över nuläget. Här kan verktyg som SKL:s LIKA vara ett bra sätt att skapa denna bild, eller tydliggöra för rektorer vad de behöver söka mer kunskap om. Skolledare behöver vidare kunna formulera en framtidsbild över hur man vill att den digitala kompetensen hos lärare och elever ska se ut. Utifrån nuläge och framtid skapas sedan en handlingsplan för det digitala utvecklingsarbetet som har tydlig koppling till de pedagogiska mål som är prioriterade i verksamheten.

Kompetensutveckling
På många håll, och inte minst i den nationella IT-strategin, talas om behovet av kompetensutveckling för lärare. Ur ett likvärdighetsperspektiv är det otroligt viktigt att lärare generellt har en god digital kompetens. Vilken lärare elever har ska inte vara avgörande för möjligheterna för eleverna att skaffa sig en egen hög digitala kompetens. Som det ser ut idag är det många lärare som har anammat ett digitalt arbetssätt i sin undervisning och undersöker de nya möjligheter som finns för att främja elevers lärande. Andra lärare ställer sig mer tveksamma eller bedömer att de inte har tillräcklig egen kompetens för att fullt ut utnyttja de digitala möjligheter som finns. ”Kompetensutvecklingsinsatser när dock inte alltid dem med störst behöv, och är ojämnt fördelad över landet” konstateras i den nationella IT-strategin (s. 26). Då kommer det bland annat för IKT-pedagoger och skolledning innebära att identifiera de behov som finns hos olika lärare och sedan skapa aktiviteter utifrån det. Varje skola behöver vidare se över hur stödstrukturer för lärare ska se ut, det kan vara vissa lärare som har specifika uppdrag kring IKT eller så finns IKT-pedagoger. Inom Kalmarsunds gymnasieförbund har vi goda erfarenheter av att IKT-pedagoger är en viktig stödjande struktur för digitaliseringen. I vårt arbete utgår vi från fyra nyckelbegrepp som är ledande för kompetensutvecklingsinsatser. Anpassat, det finns en stor spännvidd bland lärare när det gäller digital kompetens därför krävs en anpassning av insatser. Hållbart, det ska finnas en uthållighet i insatser som görs. Kollegialt, detta med övertygelsen att lärande bäst sker tillsammans med andra. Undervisningsnära, insatser ska ha direkt koppling till lärares undervisning och elevers lärande. Oavsett vilken modell en skola väljer när det gäller stödstrukturer för lärares digitala kompetens är det ett viktigt strategiskt beslut som huvudman måste ta.

Förslaget till nationell IT-strategi innehåller många relevanta delar som kommer att ha betydelse för digitaliseringen av svensk skola. Det finns även delar som är klart problematiska med det förslag som presenteras. Den första delen är att alla insatser som det talas om kring exempelvis kompetensutveckling av personal kommer att ligga på frivillig basis. Hur kommer detta att falla ut ur ett likvärdighetsperspektiv? Risken är att vi kommer att se en fortsatt utveckling där det uppstår stora skillnader mellan huvudmän, skolor och klasser när det gäller förutsättningar att bygga en adekvat digital kompetens hos eleverna. Den andra delen som jag ser är att det är mycket av ett ”grundläggande” arbete som presenteras. Det finns inga tydliga visioner kopplade till strategin som har bäring mot en vision för hur vi vill att digitaliseringen ska forma vårt samhälle framöver. Det är knappast någon slump att tio minuter innan Skolverkets webbinarium börjar publiceras i Dagens samhälle artikeln ”Sverige behöver en digital framtidsvision”. I artikeln efterfrågar skribenterna en vision från regering och riksdag som bland annat kan vara vägledande för beslut inom skolan.

Att komma till ett beslut om en nationell IT-strategi är ett första viktigt steg. Skolverket gör ett gott jobb i att ta fram material bland annat inom Lärportalen. Det behövs en tydligare vision kring digitaliseringen från nationellt håll. Jo så långt är det ju ganska klart, den stora utmaningen som vi står inför är att helt enkelt få verkstad av det som behöver göras för att skapa en skola som är relevant och tidsenligt där digitala verktyg har en viktig roll att spela.

Framtidens lärande och Guldtrappan

11 – 12 oktober arrangerades Framtidens lärande av DIU i Münchenbryggeriet, Stockholm. Konferensens syfte är att skapa en mötesplats för en stor bredd av representanter för skolan och med siktet inställt på skolutveckling med digitala förtecken. Programmet bjöd på en ganska stor blandning från scen. Det handlade om digitala nycklar för nyanlända elever (Hulya Basaran och Jenny Edvarssson), även Ebba Östlin pratade om integration och digitala nycklar. Ann Helenius, IT-direktör Stockholms stad, pratade om Stockholms målsättning att blir världens smartaste stad. I det arbetet förvandlar digitaliseringen allt och det gav ett väldigt spännande perspektiv på vilket samhälle det egentligen är som vi utbildar våra elever till. Andreas Ryve tillsammans med Per Kornhall pratade om återerövring av professionskunskapen och ämnesdidaktikens renässans. De var helt överens om att matematikundervisningen måste förändras i grunden utifrån hur det generellt ser ut idag. Även här kommer digitala verktyg att spela en stor roll. Vi fick även möjlighet att ta del av norska erfarenheter kring digitalisering av prov genom Truls Bøhm.

Eftersom Kalmarsunds gymnasieförbund var en av de huvudmän i Sverige som tilldelats kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 åkte förbundet dit med en ganska stor delegation. Våra representanter fick möjligheten att tillsammans med övriga kommuner dela med sig av sina erfarenheter genom panelsamtal, seminarier och inspirationsmöten.

dsc_0242_1

”Digitalisering – Från rektor till elev”

En grupp som fick speciellt genomslag under Framtidens lärande var våra Digitala Coacher som väckte stor nyfikenhet bland konferensens deltagare. Ett tecken på hur viktigt det är att ta med elever i olika former av skolutvecklingsarbete. Andra delar som uppmärksammades var styrkedjan som finns inom förbundet och den digitala agendan som strategiskt dokument.

dsc_0403_1

Digitala Coacher Molly och Oliver deltar i panelsamtal

dsc_0331_1

Utdelning av Guldtrappan 2016. I mitten förbundschef Kalmarsunds gymnasieförbund Joachim Håkansson

Det var en bra blandning av de olika kommunernas program och det innebar att det fanns mycket intressant att ta del av. Det jag tar med mig är bland annat Simrishamns arbete med delar-kultur, där de poängterade vikten av att skapa ett klimat som gör att det blir mer självklart att dela med sig. Linköping hade ett inspirationsmöte om synliggörande av lärande och inkludering i gymnasiesärskolan som var enormt inspirerande. De kunde visa på konkret arbete med synliggörandet av elevernas lärande där digitala verktyg spelade en avgörande roll. Sundsvall beskrev sin organisation för nätverk och kompetensutveckling för att nå likvärdighet i användandet av digitala verktyg i undervisningen. Sammantaget ser jag att det sker mycket bra arbete kring digitaliseringen både inom Kalmarsunds gymnasieförbund och på en nationell nivå. Den utveckling som jag ser komma framöver är att hitta mer fasta strukturer för sådant som kollegialt lärande för lärare och strategier för digitaliseringen i skolan.

Som avslutning på hela konferensen konstaterade Peter Becker från scenen att Framtidens lärande redan är här och att nästa konferens i DIUs regi kommer att heta Samtidens lärande.

Digitalisering som lyfter skolan – Helena Kvarnsell och Håkan Fleischer

16 mars höll Helena Kvarnsell och Håkan Fleischer föreläsning för Kalmarsunds gymnasieförbund under temat ”Digitalisering som lyfter skolan”. Helena från sin praktiska utgångspunkt och Håkan från sin teoretiska horisont.

IMG_0026

Helena Kvarnsell

IMG_0020

Håkan Fleischer

 

 

 

 

 

 

 

Båda betonade starkt hur viktigt det är med ett grundläggande förhållningssätt som lärare och att det förhållningssättet är nära knutet till digitaliseringens möjligheter i undervisningen. Det fundament som bygger upp förhållningssättet är enligt föreläsarna relationerna mellan lärare och elever. Därefter utgår de från fyra ”pelare”, motivation, målorientering, reflektion och socialt lärande. Som en överbyggnad finns sedan den digitala förstärkningen.
Skärmavbild 2016-03-21 kl. 10.28.00

Modellen ovan kan användas av lärare för att analysera och reflektera över den egna undervisningen, enskilt eller ännu hellre tillsammans med andra. Hur arbetar jag medvetetet med att bygga goda relationer till mina elever? Hur arbetar jag med elevernas motivation i undervisningen? Hur jobbar jag med en tydlig målorientering och hur vet jag att eleverna delar min bild av vad som är målet? På vilket sätt ger jag eleverna möjlighet till reflektion i undervisningen? På vilket sätt skapar jag socialt lärande i min undervisning och uppmuntrar eleverna till detta? Varje ställd fråga ovan har en naturligt följdfråga: Hur kan digitala verktyg användas för att förstärka det jag vill uppnå, goda relationer, reflektion hos eleverna o s v?

Det är med denna reflektion och medvetna användning av digitala verktyg som digitaliseringen kan lyfta skolan.

Läs gärna Maria Olsens, lärare på Ölands Gymnasium, längre inlägg om föreläsningen här.

Undervisning med digital förstärkning del 2

Undervisning med digital förstärkning, en kompetensutveckling inom  Kalmarsunds gymnasieförbund, tog sen början 26 oktober förra året och om det kan du läsa här. 16 mars var det dags för nästa fysiska träff i grupperna som skapades, digitala samarbetsytor har funnits under tiden. Ledorden för denna dag var reflektion, feedback och beprövad erfarenhet. Lärare fick först tid att enskilt reflektera över det arbete som gjorts i undervisningen. Därefter redovisade alla i gruppen och lämnade feedback till varandra. Sedan följde dokumentation av goda exempel och den beprövade erfarenheten som gruppen kommit fram till. Denna dokumentation kan du ta av på Kollegieblocket.

Skärmavbild 2016-03-16 kl. 09.03.26Några röster från dagen:

”Den har stärkt min kompetens genom att man har en grupp som man kan diskutera med. Man är intresserad att utvecklas inom samma område.”

”Att våga ta steget. Ta del av andras erfarenheter hjälper mig att se nya vägar och att våga. Vilka program man kan använda och tips på hur man kan använda dessa.”

”Jag har arbetat individuellt i mitt eget klassrum med mina egna elever. Men idag onsdag 16 mars har vi delgett varandra i gruppen massor med praktiska tips angående film. Det är mycket värdefullt att få sitta och prata med andra kollegor på det här sättet!!! Jag är sååååååååååå glad och tacksam för detta. Jag har nu lärt känna två kollegor som arbetar med samma som jag, fast på två andra skolor. Mycket insikt får vi alla. Mycket eftertanke också.”

”Gruppen har spelat störst roll i detta arbetet. Att få lyssna på kollegor gör att jag lär mig en hel del nya sätt att tänka vilket är den största vinsten med att arbeta i nya grupper.”

 

 

Den reflekterande pedagogen och SYL

I samband med läsårsstarten presenterade Kalmarsunds gymnasieförbund 15 nya SYL (särskilt yrkesskickliga lärare). Dessa lärare får inom ramen för sitt uppdrag en riktig kompetensutveckling.
26 november var det dags för Anders Söderberg från LIN Education att återvända till Kalmar och hålla i en kompetensutvecklingsdag under rubriken ”Den reflekterande pedagogen”. Lärarna fick genom Anders ett antal ingångar för en reflektion tillsammans med kollegor och även enskilt.
23050788800_30b9b00af9_k
Tematiska ingångar som togs upp var bland annat:
Didaktisk design – Hur kan våra lärandemodeller så ut om vi fokuserar på att minska avståndet mellan det som vi lär ut och det som eleverna lär in?
Didaktiska fenomen och digital förstärkning – Hur använder vi olika digitala verktyg för att förstärka elevernas lärande?
Inkludering – Hur arbetar vi på ett inkluderande sätt i undervisningen så att alla elever får samma förutsättningar till lärande? Med hänvisning till brittisk skola presenterade Anders ett intressant begrepp i detta sammanhang, ”Red line minimums”. Vad är den minsta gemensamma nämnaren för oss som lärare när vi jobbar på ett inkluderande sätt?
BFL – Hur ser våra processer för ett formativt arbetssätt ut?

Många intressanta frågeställningar som sedan följdes upp genom reflektion både tillsammans med andra lärarekollegor och enskilt. Input gavs även i form av olika texter

Var ser jag utvecklingspotential i min roll som pedagog kopplat till Digital
didaktisk design (inkludering – BFL osv) och hur skall jag iscensätta ett utvecklingsarbete?
Detta var frågan som deltagarna fick med sig att fördjupa sig i när det gäller det fortsatte skolutvecklingsarbetet.
Under dagen diskuterade vi även SYLs roll som ledare för andra lärares lärande.

Några röster från den utvärdering som gjordes:
”Intressant dag med en hel del reflektion tillsammans med kloka kollegor. Alltid bra att bli påmind om/få ny input samt reflektera kring sin undervisning och att få höra av andra hur de jobbar vilket kan appliceras i min egen undervisning.”
”Jag tyckte att dagen var mycket bra. Jag kände mig nyfiken på att lära mig mer och har öppnat en hel del nya tankar om inkludering. Jag är också glad att jag fick en övergripande modell av iscensättandet och transformationen av lärande. Jag har fått ihop alla pedagogiska tankar till en större helhet efter den här dagen.”

Under vårterminen kommer det arbete som nu är påbörjat att följas upp vid ytterligare ett tillfälle.

Inkludering med digital förstärkning

En solig torsdag morgon klockan 08.10 samlades en grupp med lärare på Axel Weüdelskolan i Kalmar för att starta en KPT-dag med tema “Inkludering med digital förstärkning”. Först fick lärarna en introduktion om vad inkluderande arbetssätt betyder och varför man ska jobba inkluderande. Allt material som användes under dagen togs fram i ett samarbete mellan IKT-pedagogerna och speciallärare/specialpedagoger i Kalmarsunds gymnasieförbund. Efter introduktionen gick IKT-pedagogen igenom flera olika digitala verktyg som kan underlätta att jobba inkluderande. De digitala verktygen kan användas av lärare för att göra deras undervisning mer inkluderande, och av eleverna för att underlätta delaktigheten i undervisningen.

Efter genomgången fick lärare tid att titta igenom sin undervisning och försöka jobba fram metoder att använda för att göra sin undervisning mer inkluderande. De flesta passade på att jobba tillsammans med en eller två andra lärare, där man hade samma ämne eller elevgrupp. Under tiden grupperna jobbade gick IKT-pedagogen tillsammans med en skolledare runt i skolan och träffade alla grupperna. Lärare fick direkt hjälp om det behövdes och feedback på de arbete de gjort fram till dess. Sista timmen av dagen fick grupperna redovisa för andra hur de har tänkt och vilka verktyg/metoder de valt. Redovisningarna fick även de vara så inkluderande som möjligt (tydliga, strukturerade, delade i förväg, i digital form och möjliga att lyssna på). Alla redovisningar delades i en delad mapp i Google drive. Lärare fick således ännu mera tips till sin egen undervisning.

Detta blev en väldigt bra och lyckad KPT-dag mest på grund av att:

  • Lärarna fick alltl material i förväg (hemsidan delades två veckor innan) och visste vad vi kommer att jobba med.
  • Allt material framställdes med det inkluderande arbetssättet i åtanke, du kan t ex lyssna på allt material. Vi använde även några digitala verktyg under genomgången (t ex Padlet) för att ännu mer belysa användningsområden i klassrummet.
  • Lärarna fick tid att direkt efter genomgången jobba med sin egna undervisning och använda de visade verktygen.
  • Lärarna fick möjlighet att fråga om hjälp under tiden de jobbade.
  • Dagens innehåll är oberoende av i vilken skolform man jobbar i (Särvux, SFI, Komxux) eller vilka ämnen man undervisar i.
  • Skolledarna var med och medverkade vid planeringen av KPT och under dagen.

Om man skulle vara intresserad av att se vilket material som användes under dagen kan man se det här. Som IKT-pedagog hoppas jag få möjlighet att planera och genomföra flera dagar som denna.

Vår samlade bild av BETT2015

I slutet av januari åkte 24 representanter från Kalmarsunds gymnasieförbund till London för att delta i LIN Educations evenemang The Network Experience och besöka BETT2015. I detta blogginlägg har vi samlat ihop hela delegationens samlade rapporter, tankar och reflektioner kopplade till denna resa.

Spel och lärande

Skrivet av Jonas Knutsson
Skärmavbild 2015-01-24 kl. 09.57.23

 

 

 

 

 

 

Jag älskar spel av alla dess sorter. Min uppväxt bedrevs till stora delar böjd över ett brädspel och jag när VIC64 kom ut på marknaden så fattade jag snabbt joysticken och har väl aldrig egentligen släppt den sedan dess (trots en del tappra försök till avgiftning). Min nu 10-åriga son är likadan oavsett vilket spel vi spelar. Han fattar tärningarna, ögonen tindrar och hans energi skulle kunna driva en mindre stad.
Samma sak finns hos våra elever. De spelar spel hela tiden och när det sker på lektionerna, vilket det gör ibland, så blir vi pedagoger sura för att de inte gör det de ska. Spel i klassrummet klassas därför som ett ordningsproblem och spel, nästan alltid digitala, blir då i sammanhanget något av ondo. Detta leder till att vi i skolan måste fråga oss om hur vi ska kunna ta tag i den kraft, energi och lust som spelandet föder. Ska vi ignorera spelen i klassrummet, se det som något negativt eller ska vi helt enkelt omfamna konceptet och försöka applicera det i undervisningen?

I fredags, 23/1-15, levererade Carl Heath, som till vardags jobbar på interaktiva institutet, ett intressant pass där spel och dess möjligheter i klassrummet avhandlades. Teori blandades med praktik och vi gavs flera exempel där spel , eller dess funktioner, passar i undervisningen.

Bland annat fick vi spela “Parable of the polygons”. Ett enkelt spel som går ut på att göra ledsna trianglar och kvadrater och som först känns både naivt men enkelspårigt. Men när man upptäcker att det egentligen handlar om det just nu så politiskt heta ämnet integration så får det vikt och mening.

Vi provade även på att programmera ett spel med hjälp av Schratch. Ett webb-baserat program som är fritt fram att använda och vars enkelhet snabbt ger grunderna, och inblicken, i hur spel byggs upp.

Det stora behållningen för mig var Socratic Smackdown. Ett spel om att lära sig argumentera. Poäng fås till exempel för hur bra du diskuterar, vilka argument du använder, om du har belägg för din åsikt och om du gör det på ett respektfullt sätt. Inga verktyg behövs mer än att du plockar ner poängplan och lite regler från nätet och sen är det bara att köra. Jag tyckte det var extremt roligt och spännande.

Den här dagen gjorde att jag nu är helt övertygad om att skolan ska bli bättre spelifiera sin undervisning. Om det görs rätt så kan det definitivt öka lusten att lära hos våra elever.

Kreativitet

Skrivet av Mats Insulander
IMG_9018

 

 

 

 

 

 

 

Bettmässan började med en inspirationsdag med flera olika föreläsare som alla belyste skolan och dess funktion igår, idag samt vilka utmaningar som skolan förväntas möta i framtiden. En av dessa  föreläsare var Dave Cornimer som pratade om att eleverna i dagens skola fortfarande mer eller mindre upprepar inlärd kunskap som mäts för att sedan användas till betygssättning.

Det Dave istället vill att eleverna i dag och i framtiden ska vara är mer självständiga och kreativa människor som kan ta till sig ny kunskap som de omvandlar och provar sig fram och inte är rädda för att misslyckas utan istället lära sig av sina misstag. Skolan måste avdramatisera misslyckanden (failure) så att eleverna vågar vara kreativa och pröva sig fram. Mycket intressant och tänkvärt.

Mötesplats SFI och korta.nu/kalmarsfi

IMG_0283

Från vänster: Jonas Knutsson, Anna-Karin Almsvik, Lena Samuelsson, Carolina Borelius, Cecilia Bondesson, Annika Lund-Persson

Just nu sitter vi på tåget hem från Mötesplats SFI i Malmö. Vi har varit där och visat upp den hemsida, korta.nu/kalmarsfi, som SFI Studieväg 1 gjort, det senaste året. Hemsidan har utvecklats med hjälp av projektpengar från Skolverket. Men vi börjar från början…

Vi startade arbetet hösten 2013. Sex SFI-lärare och en IKT-pedagog började diskutera hur vi kunde utveckla pedagogiken samt anpassa den till digitala verktyg. Lärarna hade under våren fått MacBook Airs och i klassrummet hade eleverna tillgång till Chromebooks.

Eleverna på Studieväg 1 är elever som har kort eller ingen skolbakgrund. Flera är analfabeter, det vill säga de kan inte läsa och skriva på sitt modersmål. Därför ville vi basera övningarna  på bild, ljud och film och genom det öka förståelsen och få snabbare måluppfyllelse. Snart började vi göra små korta filmsnuttar som kunde handla om allt från hälsningsfraser till hur man åker buss. Filmerna och övningarna baseras på elevernas direkta behov och/eller i sammanhang med övriga undervisningsmoment. Redan från början valde vi att ta bort efterbearbetning, intro-texter, logotyper och så vidare för att kunna få ett så lätt och enkelt arbetssätt som möjligt.

Skärmavbild 2014-09-22 kl. 16.00.50

Vilket har medfört att vi idag spelar in i Quicktime, lägger upp resultatet på Youtube och därefter länkar materialet till Google sites, korta.nu/kalmarsfi. Ett system där pedagogerna snabbt och enkelt kan gå från idé – till att skapa materialet – till publicering. Filmerna håller därför inte rent tekniskt högsta klass men gör det de ska pedagogiskt och tar förhållandevis kort tid för lärarna att skapa. Detta har blivit en perfekt combo, där det uppstått pedagogiska vinster samtidigt som lärarnas lust att undervisa och elevernas lust att lära har blivit högre. Eleverna har fått tillgång till material för att kunna bedriva individuella studier både på lektionstid samt på fritiden. Flexibiliteten och möjligheten att individualisera har ökat. Då lärarna samlar även andra resurser från nätet på sidan så har de fått ett stort bibliotek av resurser vilket underlättar för både lärare och elever.

En annan fördel med detta arbetssätt är att lärarna blir de som skapar sitt material. Inga utomstående aktörer behövs vilket innebär att arbetet kan fortskrida även när pengarna från Skolverket tar slut. Det är vi glada för då vi definitivt kommer att fortsätta utveckla både sidan och undervisningsmaterialet som ligger där.

Och idag, 3/10, har vi alltså varit i Malmö och visat upp resultatet för ca 200 andra SFI-pedagoger och fått ett väldigt positivt gensvar. Frågorna från besökarna och de andra utställarna gällde allt från pedagogik – vilka verktyg vi använt –  i vilken plattform vi verkat med mera. Många trodde att andra aktörer varit inblandade och blev positivt överaskade när det visade sig att det var pedagogerna själva som gjort allt.

Andra åsikter var att sidan är enkel och ren vilket gör den användarvänlig med tanke på sidans målgrupp. Det är bra att kursmålen finns på sidorna och att utbudet är stort.

Chromebooks, Google Apps for Education och Quicktime var andra saker som folk gärna pratade och undrade om.

Mötesplats SFI har verkligen varit en inspirerande dag för oss från Kalmarsunds Gymnasieförbund. Trevligt att träffa andra pedagoger och därigenom få en massa tips och ideér som vi nu bär med oss hem. Det var intressant att få höra hur Skolverket resonerar i vissa frågor, hur de delar ut bidragspengar och mycket annat.

korta.nu/kalmarsfi
Axel Weüdelskolan

Den trådlösa pedagogiken – Tomas Kroksmark

Tomas Kroksmark

Tomas Kroksmark

I boken Den trådlösa pedagogiken (Tomas Kroksmark (red.)) ställs frågan vad som egentligen händer när skolan kliver in i det digitala lärandet. Den grundläggande frågan som söker sitt svara är: Vad är egentligen värt att lära sig i det samhälle där den digitala tekniken har ändrat våra förutsättningar på flera plan? Kroksmark framhåller att digitaliseringen bland annat innebär att det blir en ny kontext för lärandet som är virtuell och global.

I intervjuer av lärare framhålls att den mål- och resultatstyrda skolan inte är i takt med utvecklingen av digitala verktyg i undervisningen: ”De riksgiltiga målen är formulerade på ett sätt medan datoranvändningen genererar andra kunskapskvaliteter som kännetecknas av skapande och nytänkande, analyser och kritisk granskning där eleverna efter hand utvecklar en syn på kunskap som preliminär, tillfällig och mångfassetterad.” (s.63)  I linje med detta säger Kroksmark att betyg, bedömning, prov och tester i skolan bör göras om så att de bättre matchar de digitala förutsättningarna som finns i dagens samhälle. Som ett exempel nämner han att en-till-en tillåter och till och med förutsätter samarbete, och i kontrast till detta bygger nationella och internationella prov på individuella prestationer. Om inte skolan klarar att forma en utbildning som svarar mot samhällets digitalisering kommer det att uppstå en förtroendeklyfta.

En intressant tanke som framförs i boken är perspektivförändringen från fokus på undervisningen till fokus på elevens lärande. Denna insikt bör nu, enligt Kroksmark, formuleras i all kompetensutveckling där lärare ska arbeta med en-till-en liksom i utbildningen till lärare.

Som en kort sammanfattning av boken kan sägas att Kroksmarks viktiga poäng är att en-till-en leder till att vi är tvungna att se på kunskapsbegreppet på ett helt nytt sätt. Vidare är det inte bara kunskapsinnehållet som förändras i samband med digitaliseringen utan även hur elever lär sig.

Tomas Kroksmark föreläste i Kalmarsalen 12 augusti i samband med Kalmarsunds Gymnasieförbunds läsårsupptakt där han bland annat ställde frågan: Vad är det som lärare måste vara duktigare på än andra akademiskt utbildade? Svaret som Kroksmark gav är att lärare måste veta hur elever lär sig och sedan anpassa undervisning efter denna kunskap.

Liksom i boken Den trådlösa pedagogiken avslutar Kroksmark sin föreläsning med att se på den pedagogik som ligger bakom datorspelen och omsätta detta till skolans miljö. Datorspelens pedagogik består bland annat av beståndsdelar som episk pedagogik (berättelsens betydelse), tävlingsmoment, positiva förväntningar, oändlig repetition, tydlig progression.

Kroksmark är övertygad om att de digitala verktygen, rätt använda, ”Kan ta skolan till en ny nivå”.