Etikettarkiv: ksgyf

Den trådlösa pedagogiken – Tomas Kroksmark

Tomas Kroksmark

Tomas Kroksmark

I boken Den trådlösa pedagogiken (Tomas Kroksmark (red.)) ställs frågan vad som egentligen händer när skolan kliver in i det digitala lärandet. Den grundläggande frågan som söker sitt svara är: Vad är egentligen värt att lära sig i det samhälle där den digitala tekniken har ändrat våra förutsättningar på flera plan? Kroksmark framhåller att digitaliseringen bland annat innebär att det blir en ny kontext för lärandet som är virtuell och global.

I intervjuer av lärare framhålls att den mål- och resultatstyrda skolan inte är i takt med utvecklingen av digitala verktyg i undervisningen: ”De riksgiltiga målen är formulerade på ett sätt medan datoranvändningen genererar andra kunskapskvaliteter som kännetecknas av skapande och nytänkande, analyser och kritisk granskning där eleverna efter hand utvecklar en syn på kunskap som preliminär, tillfällig och mångfassetterad.” (s.63)  I linje med detta säger Kroksmark att betyg, bedömning, prov och tester i skolan bör göras om så att de bättre matchar de digitala förutsättningarna som finns i dagens samhälle. Som ett exempel nämner han att en-till-en tillåter och till och med förutsätter samarbete, och i kontrast till detta bygger nationella och internationella prov på individuella prestationer. Om inte skolan klarar att forma en utbildning som svarar mot samhällets digitalisering kommer det att uppstå en förtroendeklyfta.

En intressant tanke som framförs i boken är perspektivförändringen från fokus på undervisningen till fokus på elevens lärande. Denna insikt bör nu, enligt Kroksmark, formuleras i all kompetensutveckling där lärare ska arbeta med en-till-en liksom i utbildningen till lärare.

Som en kort sammanfattning av boken kan sägas att Kroksmarks viktiga poäng är att en-till-en leder till att vi är tvungna att se på kunskapsbegreppet på ett helt nytt sätt. Vidare är det inte bara kunskapsinnehållet som förändras i samband med digitaliseringen utan även hur elever lär sig.

Tomas Kroksmark föreläste i Kalmarsalen 12 augusti i samband med Kalmarsunds Gymnasieförbunds läsårsupptakt där han bland annat ställde frågan: Vad är det som lärare måste vara duktigare på än andra akademiskt utbildade? Svaret som Kroksmark gav är att lärare måste veta hur elever lär sig och sedan anpassa undervisning efter denna kunskap.

Liksom i boken Den trådlösa pedagogiken avslutar Kroksmark sin föreläsning med att se på den pedagogik som ligger bakom datorspelen och omsätta detta till skolans miljö. Datorspelens pedagogik består bland annat av beståndsdelar som episk pedagogik (berättelsens betydelse), tävlingsmoment, positiva förväntningar, oändlig repetition, tydlig progression.

Kroksmark är övertygad om att de digitala verktygen, rätt använda, ”Kan ta skolan till en ny nivå”.

Digital utveckling på Axel Weüdelskolan

Komvux_framsida_sommarFör ca två år sedan drog Kalmarsunds Gymnasieförbund igång projektet Digital Kompetens, vilket innebar att fem gymnasieskolor gick in i 1till1. Majoriteten av lärare och elever utrustades med Macbook Air med undantag av ett fåtal program som fick Macbook Pro. Ett halvår senare gick vi in i Google Apps for Education.

Men en enhet låg utanför. Axel Weüdelskolan där Komvux, SFI och annan vuxenutbildning huserar var ett frågetecken som inte var löst. En verksamhet som på många sätt skiljer sig från den gymnasiala. På Axel Weüdel studerar alla åldrar med alla sorters bakgrund, allt från analfabeter till personer med universitetsexamen. Det är också en stor differens i studietid där allt från fem veckor till 2-3 år finns representerat, samt att allt från distansstudier och praktik till “vanliga” lektioner pågår. Hur vi skulle utrusta och förstärka den digitala kompetensen på Axel Weüdel var inte en helt lätt fråga. En 1till1 satsningen på de grunder som fanns var en strukturell och ekonomisk omöjlighet.

Vad vi däremot visste var att vi ville ha ett flexibelt och effektivt system där fokus kunde läggas på pedagogik och inte tekniska lösningar. Vi ville bli av med de två datasalar med PC-maskiner som var det digitala navet på skolan vilket vi ansåg var otympligt och förlegat då digital åtkomst inte borde baseras på om ett visst rum är ledigt. Samt, det viktigaste, att och öka den digitala kompetensen både hos lärare och elever.

1966026Vi IKT-pedagoger hade vid det laget införskaffat några Chromebooks samt ett par Chromeboxes. Vi såg en relativt billig maskin som var driftstark och enkel och som genom GAFE erbjöd ungefär de tjänster som efterfrågades på Axel Weüdelskolan.

I maj 2013 fick all pedagogisk personal en Mac Air och samtidigt gick hela enheten in i GAFE. Utbildning för personal både vad det gällde hård- som mjukvara följde. I augusti erbjöd vi SFI steg 1 15 st Chromebooks för utvärdering i en studiesituation. SFI bedrev vid den här tidpunkten en i stort sett analog utbildning där eleverna hade lite eller ingen kontakt med digitala verktyg. Många av eleverna var även analfabeter och hade aldrig tidigare varken sett eller jobbat med en dator.

Väldigt snabbt efter införandet såg SFI-arbetslaget resultat. Eleverna utvecklade en snabbare kunskap i språket och framför allt så blev deras skrivskicklighet betydligt bättre. Tillgången till lexin, översättningstjänster, filmer och online-övningar blev oväderliga verktyg för arbetslaget som även uppfattade en ökad lust och intresse både hos elever som lärare. En annan viktig sak var lättheten med vilken även de ovana eleverna hanterade datorerna. Nackdelarna låg i själva inloggningen där långa mailadresser och lösenord blev ett problem för de som inte hade några läs eller skrivkunskaper.

Samtidigt hade en annan lärare sökt pengar för att testa att köra 1till1 med chromebooks på SFI steg 3. Hon undervisar i svenska genom att läsa ämnen som samhällskunskap, historia, religion osv. Även hon såg samma resultat som steg 1 och ansåg att även hennes elever fick en brantare inlärningskurva samt bättre resultat. Gemensamt för båda utvärderingsgrupperna var att ovana användare fick en väldigt låg digital tröskel att ta sig över både vad det gällde hård- som mjukvara. Fokus kunde läggas på utbildning och utveckling, vilket var exakt vad vi eftersträvade samt att problemet med inloggning snabbt försvann när eleverna hade fått grundläggande språkkunskaper.

Med detta i åtanke går vi nu vidare. För att öka flexibiliteten så avskaffas de gamla datasalarna och istället får varje arbetslag tillgång till en klassuppsättning Chromebooks. Dessa datorer förvaras och handhas av arbetslagen och det är helt upp till dem hur de ska användas.

Samtliga lärare kommer få en grundutbildning i Chromebooks samt, för de som vill, en mer teknisk dito vad det gäller felsökning, omformatering och enrollment i vårt system. Åtgärder som är väldigt enkla på en Chromebook. Vi IKT-pedagoger kommer även göra en digital manual för eventuella felsökningar, pedagogiska frågor och tips och trix. Runt detta bygger vi upp en organisation med resurspersoner som är ansvariga för konton, felsökningar och liknande saker.

I de allmäna utrymmena, där det idag står PC-maskiner, sätter vi Chromeboxes då det finns ett stort behov för eleverna att kunna jobba utanför lektionstid.

Enkelt sammanfattat så går alltså Axel Weüdelskolan från låsta PC-datorer i datasalar till bärbara Chromebooks stationerade hos varje enskilt arbetslag. Datatätheten och tillgången ökar samt att lärarna kommer ha en ökad möjlighet att använda tekniken som det bäst passar dem. Vi är övertygade om att detta kommer öka den digitala åtkomsten och kompetensen för både elever och lärare samt öka lusten och ge möjlighet för en pedagogisk utveckling.

Vad som kommer att hända i nästa steg får framtiden utvisa.

Bett, London och möten

noname

Skrivet av Jonas Knutsson

Så nu har jag landat, både fysiskt och psykiskt, efter mitt andra år på Bett-mässan. Har haft några otroliga dagar fyllda med inspiration och lärdom. Men precis som förra året är det inte själva mässan som är det bästa då den, enligt mig, har fel infallsvinkel då de pedagogiska tankarna nästan försvinner bland de tekniska innovationerna. Och detta sagt av mig som jobbar som IKT-pedagog.

Nej, det bästa med att åka till Bett är allt runtomkring. Vi reste med LIN-Education som hade skapat ett antal valbara spår. Jag gick på “På riktigt” och “Digital litteracitet” och fick två spännande och väldigt givande dagar. Men det har andra skrivit så mycket om redan på den här bloggen att jag därför väljer att fokusera på något helt annat. Något som jag anser vara en av de största vinsterna med att spendera fyra galna dagar i London. Mötet!

Under tisdagen och onsdagens övningar jobbade jag i två olika grupper bestående av lärare och rektorer från olika städer i Sverige. Människor jag annars aldrig hade mött och vars tankar och erfarenheter jag aldrig hade fått ta del av. Jag kan nästan punktmarkera tidpunkter och miljöer där dessa samarbeten gav mig nya idéer och infallsvinklar.

noname (2)

För att inte tala om alla de inofficiella möten över ännu en kopp te och kaka där meningsutbytet är i klass med vilken dyr föreläsare, eller konsult, som helst.  Ofta är det när garden släpps och rasten tar sin början som de mest intressanta diskussionerna sker. Dessa möten är en guldgruva av lättköpt erfarenhet och visdom. 31 ikt-pedagoger, rektorer och lärare var det som åkte till Bett från Kalmarsunds Gymnasieförbund, och summerar man antalet kontakter som tagits och samtal som förts, både inom gruppen och utåt, under dessa fyra dagar så blir det en kompetensutveckling som är enorm.

Skolverket belyser det kollegiala i sin publikation “Forskning för klassrummet – vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken.” Samtidigt går de pedagogiska diskussionerna varma i sociala medier där till exempel Skollyftet bedrivs helt digitalt av lärare för lärare. Jag har en känsla av att pedagoger aldrig har delat med sig och diskuterat sitt yrke så mycket som just nu. Tesen om det  utvidgade kollegiet sprids och kan vara allt från ett fysiskt möte i London till en twittertråd. En utveckling som jag trycker gilla på. Att lyssna och ta in vad kollegor anser kan aldrig bli något negativt. Tvärtom. Man har allt att vinna. Hur man sen väljer att göra detta är en helt annan sak.

Därför var det synd att de runt 500 besökare som Lin hade hand om delades upp på två olika hotell. Den smältdegel av pedagogisk personal och diskussioner som förra året uppstod på hotellet, då samtliga bodde under samma tak, skedde aldrig i år. Vilket är synd och ett minustecken och en lärdom att ta med till nästa år.

Jag åker mer än gärna till BETT även nästa år. Men främst åker jag för de utmärkta spår, workshops och föreläsningar som finns… och alla dessa möten som fortfarande finns kvar att göra. Mässan är i stort sett sekundär.

PS: Bjud en kollega som du aldrig pratat med på en kopp kaffe och byt lite erfarenheter. Det gör gott.

BETT-besök och sjukdom

Skrivet av Elizabeth Bexell

Jag är helt klart medveten om att upp emot två dygns näst intill oavbruten sömn kan te sig som något avundsvärt i vissa av livets skeden. Det kallas dock dålig tajming när det beror på en oanmäld influensa och sammanfaller med en mycket efterlängtad BETT-resa.
Det där med planering och kontroll går inte alltid hand i hand med naturens nycker och jag är tacksam (säkert min tilltänkta rumskamrat också) för att jag – efter en del palaver med en oförstående receptionist – fick ett enkelrum. Sängen är utmärkt och rummet är svalt, så visst kunde det varit värre – det kändes bara inte så just då.

Det känns snopet att missa både – vad jag förstått – intressanta föreläsningar och givande studiebesök. Det är bara att vara tacksam för att en dag räddats så att jag får besöka den BETT-mässa, som jag hört så mycket om.

Räddats, trodde jag… Nä, där var inte mycket till ork kvar när jag väl kom ut till mässan, men jag fick i alla fall titta lite på vilka tekniska hjälpmedel som finns för elever med inlärningssvårigheter. Mest överraskande var nog att stöta på kära, gamla Lexia, som nu även finns på engelska. Tänk om fler av våra elever ville satsa tid och energi på det – eller ännu hellre: Tänk om Lexia användes kunnigt och frekvent i de lägre åldrarna! Då hade flera av våra elever sluppit halka efter så mycket i sin läsförmåga, det är jag helt övertygad om!

google_lego_logga

Slutligen kan jag inte upphöra att fascineras av Googles outtömliga fantasi när det gäller att leka med loggan. Den här gången hade man tagit Lego till hjälp.

How are you Madam?

Bild till blogginlägg 22-1Skrivet av Maria Skoog

Att vara i England när det är på riktigt och att få ta del av den ingrodda skolkulturen som finns här, är ett av det allra bästa med att vara med på denna resa. Jag sitter på lite olika stolar under denna vistelse och känner att jag som engelsklärare suger åt mig av allt som har med England att göra. Jag bara älskar det!

Dagen började med solsken. In på en buss till Claires Court. En privatskola med hela fördomspaketet; uniformer, uppdelat efter kön och strikta regler – eller? Bemötandet på skolan var densamma som överallt här i London – ”How are you, Madam?” En fras som sprider värme i hela min kropp. Kan vi inte införa tilltar i Sverige också? Efter information och gruppfoto hamnade jag på skolan där flickorna höll till. Jag och två andra tilldelades två elever på 15 år – pratglada och engagerade i sin uppgift. Jag tog chansen och tränade min engelska och ställde frågor om arbetssätten. Svaren var ungefär det jag förväntade mig. Jag drar helt sonika slutsatsen att vi är bra! Vi på Kalmarsunds Gymnasieförbund kan!

Vidare ville eleverna absolut få visa tolkningar utav dikter de hade gjort. Uppgiften var att undersöka bildspråket. Det var mycket roligt att se deras stolthet över sina presentationer, trots att den tekniska biten i det hela inte alls var särskilt avancerad. Jag inser nu när jag skriver här att jag har kanske lite för höga krav på vad som måste produceras för att det ska kännas meningsfullt…det är kanske det enkla som ger snabb belöning?

Besök på Bohunt School, London

Skrivet av Maja Olsson

Det är lite med känslan att gå in i en militärkasern som jag går genom korridoren på Bohunt School i Hampshire sydväst om London. Det är lite slitet, ganska färglöst och lågt till tak. Korridorer, hus och trappuppgångar heter bokstäver och siffror. I skolans entré möts vi av uniformsklädda ungdomar, kostymklädda lärare och en tavla som informerar oss om namn på head pupills olika år. 

tjejer

Head teacher Stewart Vaughan berättar för oss om hur skolan för fem år sedan hade medelmåttiga resultat som nu har skjutit i höjden efter mycket medvetet arbete utifrån tre ledord: enjoy, respect och achieve. Enjoy handlar såklart om inspiration och delaktighet, respect om att man respekterar sig själv och sina förutsättningar likaväl som skolan som institution och omvärlden. Achievment förväntas på olika plan, inte bara i de olika skolämnena utan även utanför dem och man jobbar en stor del med att låta eleverna utvecklas inom idrotter och estetiska områden. Skolan jobbar mycket medvetet med elevaktivt, kollaborativt lärande och lärande utanför klassrummet. En unik verksamhet är också att en grupp i varje årskull läser hälften av sina ämnen på ett för dem helt nytt språk för att efter några år behärska det språket väldigt bra. Det har visat sig att den gruppen presterar enastående i alla ämnen, inte bara i det nya språket. Anledningen till det tror man är vanan att misslyckas. Misslyckandet har en central plats i lärande, liksom höga förväntningar som Vaughan anger som den viktigaste enskilda faktorn för att lyckas.

Teknologin då? Var finns den? Den finns bara när den behövs. När lärandet blir bättre, snabbare eller djupare med hjälp av tekniken, då finns den med. Fokus på pedagogik, inte teknik.

Detta och mycket mer, många intryck och tankar, har jag med mig när jag går genom ”kasernen” mot bussen. Miljön jag ser omkring mig känns nu kreativ och öppen. Jag ser dans genom ett fönster och hör en grupp musicera genom ett annat när jag går förbi The  Globe Theatre at Bohunt och möter en klass stökiga, fnittrande och högljudda barn i gröna uniformer.

www.bohunt.hants.sch.uk 

Kollegialt lärande

Ett viktigt begrepp för skolutveckling är det kollegiala lärandet. Att tillsammans med andra få möjligheten att reflektera över den egna och andras undervisning. Genom det kollegiala finns det möjlighet att hitta inspiration och idéer till att utvecklas i sin lärarrolll.

Vi delar med oss

Vi delar med oss. Anders och Maria i Hangout on air.

Mot bakgrund av detta har vi som IKT-pedagoger byggt upp en kompetensutvecklingsdag där det kollegiala lärandet och delningkultur lyfts fram. Under dagen samtalade lärare kring ämnen: Delningskultur/Kollegialt lärande, elevkompetens, autenticitet och formativt lärande. Detta skedde i grupper som var blandade med deltagare från olika skolor. Efter diskussionerna skapade lärarna presentationer som las ut på gemensam digital yta i form av en site. Det stod gruppen fritt att välja digitala verktyg i sitt arbete och vi kunde se många olika lösningar. Det gjordes Prezi-presentioner, Popplets, inspelningar i Hangout on air, skapades sites, bloggar byggdes upp, filmer spelades in och lades ut på YouTube, Google+ användes för utbyte, podcast spelades in och ut på Soundcloud, med mera. Grupperna presenterade allt detta på den gemensamma site. Ett ingångsvärde för grupperna var att siten är offentlig.
LÄNK TILL SITEN KPT 29 OKTOBER

Vad gav då denna dag lärarna? Här är en kort sammanfattning av svar från utvärderingen:
Fått nya tankar genom att träffa lärare från andra skolor, och insikt i hur andra jobbar.
Inspiration till att pröva nya saker.
Lärt nya digitala verktyg.
Bra med konkret arbete.

Övriga kommentarer från utvärderingen:
Koppla KPT tydligare till ämnet för att kunna göra mer konkreta uppgifter.
Olika nivåer när det gäller digital kompetens, en del lär inte nytt.
Bra fungerande grupper som har varit inspirerande.

Som IKT-pedagoger har vi fått många tankar med oss för att vidareutveckla kompetensutveckling som är kopplat till skolutveckling och användande av digitala verktyg. Vi känner vidare att det väsentliga är att kunna skapa goda förutsättningar för lärare att få reflektera över undervisningen där båda kollegor och användandet av digital teknik är viktiga beståndsdelar.

Höst och kompetensutveckling

Just nu är planeringen för kompetensutvecklingen under hösten intensiv. Inriktningen på KPT försites pedagogisk personal under det stundande höstlovet kommer att vara Kollegialt lärande och praktisk användning av digitala verktyg. Vi vill bygga upp en kompetensutveckling som genomsyras av kollegialt lärande och en delarkultur. En del av skolutvecklingsarbetet inom ramen för Digital kompetens  är att bygga upp plattformar för kollegialt lärande och att utforska de möjligheter som finns att med med hjälp av digital teknik tillföra undervisningen ett mervärde.

Under en av dagarna kommer lärare arbeta tillsammans och praktiskt använda digitala verktyg. Utifrån fyra ämnen (Elevkompetens, Autenticitet, Delarkultur, Formativt lärande) som vi idag ser som relevanta för utvecklingsarbetet förs diskussioner i olika grupper. Uppgiften blir att på ett pedagogiskt intressant sätt presentera gruppens diskussion. Alla presentationer kommer att samlas på en gemensam site som görs offentlig. Vi återkommer med reflektioner kring detta.

Google Apps for Education

Idag befinner sig representanter för Kalmarsunds Gymnasieförbund i Båstad tillsammans med 11 1378590_241378719345487_210964736_nandra kommuner och utbyter erfarenheter kring användning av digital teknik i undervisningen.

Som en ”kick” för kommande diskussioner hölls ett antal inspirationsföreläsningar.

Kalmarsunds Gymnasieförbunds presentation hittar du här Båstad 9-10 oktober 2013 publikt

Vi du se inspelningen av inspirationsföreläsningen klicka HÄR

Rekrytering av Digitala Coacher

Vi har nu gått in i en ny rekryteringsfas av Digitala Coacher. Elever i årskurs ett och två har nu möjligheten att skicka in ansökan där de bland annat skriver varför de skulle passa bra till att bli DC. Vidare i ansökan kan man läsa att:

DC-affisch-gubbe

Vi söker dig som är intresserad av digitala verktyg och hur dessa används i din skolundervisning.
Du skall tycka att det är kul att träffa och hjälpa människor, samt kunna ta ansvar för de arbetsuppgifter du får.
Att vara Digital Coach kommer att innebära att du är med och utvecklar den digitala skolmiljön. Du kommer vara en resurs och en hjälpande hand för övriga elever på din skola. Du kommer även få utbildning och vara delaktig i en stor förändring på din skola. Vilket kommer vara en lärorik process och en merit. Det krävs att du tar ansvar för dina egna studier och bedriver dessa på ett tillfredsställande sätt bredvid din roll som Digital Coach.

Google Formulär blir för oss IKT-pedagoger ett fantastiskt smidigt verktyg att använda vid denna typ av ansökan. Det är lätt att samarbete i och det sammanställer svaren på ett tydligt sätt.

De Digitala Coacher som vi redan har igång har gjort mycket goda insatser och nu vill vi fortsätta att stärka denna del av vår verksamhet. Elevers delaktighet vad gäller stöd och utveckling i undervisning med digitala verktyg är enormt viktigt.

Stolt Digital Coach

Vi har glädjen att hälsa vår första gästbloggare välkommen till iktpedagogerna.se Linda Kennethsson en av våra Digitala Coacher delger sina erfarenheter att jobba som DC.

2013-08-29 08.26.32

Linda Kennetsson – stolt Digital Coach

En veckas jobb är nu avklarat, ett jobb som gått ut på att informera de nya eleverna hur de ska hanterar sina nya datorer. Från mitt perspektiv som deltagit i detta arrangemang ångrar jag inte en sekund. Jag är stolt över att få kalla mig Digital Coach, jag har lärt elever varje dag om hur vaksamma de ska vara, hur man öppnar program etc. Jag kände varje dag sent på eftermiddagen när jobbardagen var slut att jag gjort något bra och att 100 elever just nu sitter hemma med sina nya datorer och tänker på vad jag lärt dem. Det var och är än idag en fantastisk känsla, en känsla jag aldrig känt. Det handlar inte bara om att dela ut datorer och visa dem hur man startat upp datorn, det handlar om att visa hur datorn fungerar i sig. Jag trodde aldrig att vi skulle vara så mycket till hjälp, eleverna litade på oss och tog emot de råd vi lärde ut och det gjorde mig till en stolt ledare, att få en sådan respekt. I den sekunden vi bad dem att öppna locken och starta datorerna var att uppleva den dagen jag själv öppnade locket för ett år sedan. Alla ansikten lös upp och det var inte någon i klassrummet som inte visade sin glädje. Vi som Digitala Coacher kände av glädjen och den goda energin som spreds sig över rummet, det var de som fick mig att fortsätta att delta i utdelningen. En sådan glädje en dator kan förmedla är svårt att förstå när man inte upplevt det själv, därför är jag glad och tacksam att jag fick delta detta år, att vara en hjälpande hand för Lin Education, IKT-pedagogerna och speciellt för våra nya elever. Jag talar för alla jag lärt känna och vänner som var med denna vecka och hjälpt till, vi är alla stolta för vår insats och det band vi har skapat mellan oss. Jag vill även tacka för den fina responsen från både lärare och elever för min insats, det har betytt väldigt mycket!
//Linda

Vi har lagt grunden

DatorutdelningVi kan nu inom Kalmarsunds Gymnasieförbund se tillbaka på en mycket intensiv vecka. Det har delats ut datorer och iPads till alla elever i årskurs ett. Nu kan vi konstatera att vi är en till en 100%. Det är flera personer inom förbundet och LIN Education som samverkat för att få utdelningarna att fungera på ett väldigt bra sätt. Framför allt vill vi i detta inlägg framhålla våra Digitala Coachers roll. De har på ett fantastiskt sätt guidad de nya eleverna in i vår digitala miljö. Det är en njutning att se hur dessa ungdomar på ett seriöst sätt tagit ansvar och jobbat med ett stort engagemang. Nu är en viktig grund lagd för det fortsatta pedagogiska utvecklingsarbetet.

Digitala CoacherDC in action

Kaos + ordning = kreativitet = framgång

Kajsa Balkfors.

Kajsa Balkfors pratar om kaos och ordning.

Två workshops som jag fann väldigt intressanta på Learning is the shit 2013 var Kajsa Balkfors som genom sitt arbete med Cirkus Cirkör pratade om kaos och ordning. Samt Jörgen Jonsson och Anna-Lena Rickardsson från företaget Skillnad som arbetar med teambuilding och gruppdynamik.

Två workshops som jag tog del av direkt efter varandra och som för mig sammanfogades till en helhet.

Kajsa pratade om Cirkusens arbete med kaos som en kreativ utgångspunkt där tankar, idéer och hårt arbete föder fantastiska artister men där det också krävs ordning för att hålla budget och föra ut arbetet till världen. Allt formulerat i en fantastisk liten formel som blev detta inläggs rubrik.

Hon gick även in på hur en begränsad yta kan gynna kreativitet och att alla beslut måste utgå från vision, kropp och pengar. Med detta menar hon att vill något uppnås så måste det beslutet grundas i om man verkligen vill och om hjärtat finns med? Finns organisationen, kroppen, för att göra detta och orkar den bära projektet, samt sist men inte minst, finns pengarna. Om inte något av kriterierna uppfylls så backa och gör något annat istället. Hela detta resonemanget går, enligt mig, att applicera direkt på jobbet som pedagog. Vi pedagoger jobbar på en begränsad yta på alla sätt och det gäller att göra det bästa av de resurser och ytor man har tillgång till. Och tål det du vill göra att  förankra i vision, kropp och pengar?

Sex punkter

Sex punkter för att jobba i team.

Jörgen och Anna-Lena lyfte en utredning som gjorts på skolor i Ohio där man genom att mäta gruppers samarbetspotential kunde se att sammansvetsade och väl fungerande team faktiskt skapade bättre resultat hos eleverna, en ökning på upp till 50%. En imponerande siffra och det är inte bara resultaten som ökar utan otrevligheter som subgrupper och utbrändhet minskar drastiskt. Så vad skall du då göra för att nå dit med ditt arbteslag? Jo, det är så enkelt att det kan sammanfattas i sex punkter:

  • Värde. Vad jobbar du med egentligen? 
  • Ambition. Värdera dig själv mellan ett och tio och låt alla i teamet göra samma sak. 
  • Mål. Har ni ett gemensamt mål ni jobbar mot? 
  • Strukturer. Vad, vem, hur? 
  • Relationer. Bli lite modigare och ge konstruktiv kritik. 
  • Utvecklingskultur. Skall bedrivas hela tiden.

 Klart! Välkommen till en trevligare och effektivare arbetsplats. Men slappna inte av utan jobba med de sex punkterna kontinuerligt och låt de genomsyra allt arbete, hela tiden så kommer resultaten komma snabbt.

Och enligt mig är frågan som kvarstår varför vi inte redan nu jobbar med detta. Har vi råd att inte ta in de här frågorna i vårt dagliga arbete? Vill vi att våra elever skall få högre betyg eller inte?

Learning is the shit
Skillnad
Cirkus Cirkör

Kopia av 2013-06-17 16.40.38

Tidsbesparing: Kursutvärdering med Google formulär

Ett verktyg är som bäst när det kan göra samma jobba som ett annat verktyg, fast snabbare och bättre. En dator tillsammans med Google formulär kan bli ett väldigt bra verktyg för att göra kursutvärderingar snabbt, smidigt och med lättöverskådliga resultat.

Om du inte vill börja från ruta ett kan du utgå från eller kopiera denna: Kursutvärdering
Ett tips kan också vara att göra en mall av formuläret med kursutvärderingen, så kan hela arbetslaget eller skolan slippa uppfinna hjulet på nytt varje gång det är dags för kursutvärdering.

Kolla även på Maria Olséns videoguide till kursutvärderingar i Google formulär.

En temperaturmätare – Digitala verktyg

Samtidigt som vi analyserade svaren från enkäten Digital Kompetens bland lärare ville vi snabbt göra en spegling av elevers svar på några av frågorna. Beslut fattades att använda Google fomulär som verktyg att snabbt och smidigt få en bild baserad på elevers svar. Google formulär är ett effektivt sätt att skapa undersökningar och få en bra sammanställning av svaren utan att du behöver lägga stora mängder tid för administration. Syftet denna gång var inte att göra en djuplodande enkätundersökning (det kommer vi att göra under nästa termin) utan att på ett enkelt sätt göra en temperaturmätning bland elever när det gäller användning av digitala resurser i undervisningen. Undersökningen har besvarats av 265 (av cirka 2200) och vi ”marknadsförde” den inte på annat sätt än genom ett mail till elever. Trots detta finns det en del intressanta saker vi kan ta med oss i det fortsatta arbetet.

Skärmavbild 2013-06-03 kl. 09.06.34

Elever

Det är tydligt att ....

Lärare

 

 

 

 

En intressant iakttagelse är att eleverna i större omfattning än lärare upplever att arbetssätt har förändrats. Detta anger inte något kvalitativt mått, men det är eleverna som i större utsträckning än lärare ser en förändring när det gäller undervisningsmetoder. Att alla elever har tillgång till egen dator och alla de digitala resurser som följer med det är en stor förändring för det pedagogiska arbetet.

I undersökningen bland elever kan vi även se en delning i inställningen till att arbeta med  dator och digitala resurser i skolan. De flesta elever ser det som positivt och att det tillför ett mervärde för undervisningen, men det finns även en grupp elever som inte upplever att de når bättre resultat eller känner ökad motivation i skolarbetet genom användande av digitala verktyg.

Skärmavbild 2013-06-03 kl. 09.06.47

Elever

Skärmavbild 2013-06-03 kl. 09.06.03

Elever

Sammantaget är det en positiv inställning bland elever till att använda digitala resurser i undervisningen. Vi befinner oss i en fas där det har skett stora förändringar. Lärare använder ett mer varierat sätt i det pedagogiska arbetet. Läroboken spelar i vissa sammanhang en mindre roll och istället används olika digitala resurser. Det finns i detta stora möjligheter att skapa ett lustfyllt lärande som ökar elevernas motivation, samtidigt som det kräver en lyhördhet mot elever eftersom deras tidigare erfarenheter av vad skola är utmanas. 

I detta sammanhang är det även intressant att läsa Anna Åkerfelds rapport  på Skolverkets hemsida som beskriver ändrade villkor när elever har tillgång till egen dator.