Etikettarkiv: ksgyf

Undervisning med digital förstärkning del 2

Undervisning med digital förstärkning, en kompetensutveckling inom  Kalmarsunds gymnasieförbund, tog sen början 26 oktober förra året och om det kan du läsa här. 16 mars var det dags för nästa fysiska träff i grupperna som skapades, digitala samarbetsytor har funnits under tiden. Ledorden för denna dag var reflektion, feedback och beprövad erfarenhet. Lärare fick först tid att enskilt reflektera över det arbete som gjorts i undervisningen. Därefter redovisade alla i gruppen och lämnade feedback till varandra. Sedan följde dokumentation av goda exempel och den beprövade erfarenheten som gruppen kommit fram till. Denna dokumentation kan du ta av på Kollegieblocket.

Skärmavbild 2016-03-16 kl. 09.03.26Några röster från dagen:

”Den har stärkt min kompetens genom att man har en grupp som man kan diskutera med. Man är intresserad att utvecklas inom samma område.”

”Att våga ta steget. Ta del av andras erfarenheter hjälper mig att se nya vägar och att våga. Vilka program man kan använda och tips på hur man kan använda dessa.”

”Jag har arbetat individuellt i mitt eget klassrum med mina egna elever. Men idag onsdag 16 mars har vi delgett varandra i gruppen massor med praktiska tips angående film. Det är mycket värdefullt att få sitta och prata med andra kollegor på det här sättet!!! Jag är sååååååååååå glad och tacksam för detta. Jag har nu lärt känna två kollegor som arbetar med samma som jag, fast på två andra skolor. Mycket insikt får vi alla. Mycket eftertanke också.”

”Gruppen har spelat störst roll i detta arbetet. Att få lyssna på kollegor gör att jag lär mig en hel del nya sätt att tänka vilket är den största vinsten med att arbeta i nya grupper.”

 

 

Den reflekterande pedagogen och SYL

I samband med läsårsstarten presenterade Kalmarsunds gymnasieförbund 15 nya SYL (särskilt yrkesskickliga lärare). Dessa lärare får inom ramen för sitt uppdrag en riktig kompetensutveckling.
26 november var det dags för Anders Söderberg från LIN Education att återvända till Kalmar och hålla i en kompetensutvecklingsdag under rubriken ”Den reflekterande pedagogen”. Lärarna fick genom Anders ett antal ingångar för en reflektion tillsammans med kollegor och även enskilt.
23050788800_30b9b00af9_k
Tematiska ingångar som togs upp var bland annat:
Didaktisk design – Hur kan våra lärandemodeller så ut om vi fokuserar på att minska avståndet mellan det som vi lär ut och det som eleverna lär in?
Didaktiska fenomen och digital förstärkning – Hur använder vi olika digitala verktyg för att förstärka elevernas lärande?
Inkludering – Hur arbetar vi på ett inkluderande sätt i undervisningen så att alla elever får samma förutsättningar till lärande? Med hänvisning till brittisk skola presenterade Anders ett intressant begrepp i detta sammanhang, ”Red line minimums”. Vad är den minsta gemensamma nämnaren för oss som lärare när vi jobbar på ett inkluderande sätt?
BFL – Hur ser våra processer för ett formativt arbetssätt ut?

Många intressanta frågeställningar som sedan följdes upp genom reflektion både tillsammans med andra lärarekollegor och enskilt. Input gavs även i form av olika texter

Var ser jag utvecklingspotential i min roll som pedagog kopplat till Digital
didaktisk design (inkludering – BFL osv) och hur skall jag iscensätta ett utvecklingsarbete?
Detta var frågan som deltagarna fick med sig att fördjupa sig i när det gäller det fortsatte skolutvecklingsarbetet.
Under dagen diskuterade vi även SYLs roll som ledare för andra lärares lärande.

Några röster från den utvärdering som gjordes:
”Intressant dag med en hel del reflektion tillsammans med kloka kollegor. Alltid bra att bli påmind om/få ny input samt reflektera kring sin undervisning och att få höra av andra hur de jobbar vilket kan appliceras i min egen undervisning.”
”Jag tyckte att dagen var mycket bra. Jag kände mig nyfiken på att lära mig mer och har öppnat en hel del nya tankar om inkludering. Jag är också glad att jag fick en övergripande modell av iscensättandet och transformationen av lärande. Jag har fått ihop alla pedagogiska tankar till en större helhet efter den här dagen.”

Under vårterminen kommer det arbete som nu är påbörjat att följas upp vid ytterligare ett tillfälle.

Inkludering med digital förstärkning

En solig torsdag morgon klockan 08.10 samlades en grupp med lärare på Axel Weüdelskolan i Kalmar för att starta en KPT-dag med tema “Inkludering med digital förstärkning”. Först fick lärarna en introduktion om vad inkluderande arbetssätt betyder och varför man ska jobba inkluderande. Allt material som användes under dagen togs fram i ett samarbete mellan IKT-pedagogerna och speciallärare/specialpedagoger i Kalmarsunds gymnasieförbund. Efter introduktionen gick IKT-pedagogen igenom flera olika digitala verktyg som kan underlätta att jobba inkluderande. De digitala verktygen kan användas av lärare för att göra deras undervisning mer inkluderande, och av eleverna för att underlätta delaktigheten i undervisningen.

Efter genomgången fick lärare tid att titta igenom sin undervisning och försöka jobba fram metoder att använda för att göra sin undervisning mer inkluderande. De flesta passade på att jobba tillsammans med en eller två andra lärare, där man hade samma ämne eller elevgrupp. Under tiden grupperna jobbade gick IKT-pedagogen tillsammans med en skolledare runt i skolan och träffade alla grupperna. Lärare fick direkt hjälp om det behövdes och feedback på de arbete de gjort fram till dess. Sista timmen av dagen fick grupperna redovisa för andra hur de har tänkt och vilka verktyg/metoder de valt. Redovisningarna fick även de vara så inkluderande som möjligt (tydliga, strukturerade, delade i förväg, i digital form och möjliga att lyssna på). Alla redovisningar delades i en delad mapp i Google drive. Lärare fick således ännu mera tips till sin egen undervisning.

Detta blev en väldigt bra och lyckad KPT-dag mest på grund av att:

  • Lärarna fick alltl material i förväg (hemsidan delades två veckor innan) och visste vad vi kommer att jobba med.
  • Allt material framställdes med det inkluderande arbetssättet i åtanke, du kan t ex lyssna på allt material. Vi använde även några digitala verktyg under genomgången (t ex Padlet) för att ännu mer belysa användningsområden i klassrummet.
  • Lärarna fick tid att direkt efter genomgången jobba med sin egna undervisning och använda de visade verktygen.
  • Lärarna fick möjlighet att fråga om hjälp under tiden de jobbade.
  • Dagens innehåll är oberoende av i vilken skolform man jobbar i (Särvux, SFI, Komxux) eller vilka ämnen man undervisar i.
  • Skolledarna var med och medverkade vid planeringen av KPT och under dagen.

Om man skulle vara intresserad av att se vilket material som användes under dagen kan man se det här. Som IKT-pedagog hoppas jag få möjlighet att planera och genomföra flera dagar som denna.

Vår samlade bild av BETT2015

I slutet av januari åkte 24 representanter från Kalmarsunds gymnasieförbund till London för att delta i LIN Educations evenemang The Network Experience och besöka BETT2015. I detta blogginlägg har vi samlat ihop hela delegationens samlade rapporter, tankar och reflektioner kopplade till denna resa.

Spel och lärande

Skrivet av Jonas Knutsson
Skärmavbild 2015-01-24 kl. 09.57.23

 

 

 

 

 

 

Jag älskar spel av alla dess sorter. Min uppväxt bedrevs till stora delar böjd över ett brädspel och jag när VIC64 kom ut på marknaden så fattade jag snabbt joysticken och har väl aldrig egentligen släppt den sedan dess (trots en del tappra försök till avgiftning). Min nu 10-åriga son är likadan oavsett vilket spel vi spelar. Han fattar tärningarna, ögonen tindrar och hans energi skulle kunna driva en mindre stad.
Samma sak finns hos våra elever. De spelar spel hela tiden och när det sker på lektionerna, vilket det gör ibland, så blir vi pedagoger sura för att de inte gör det de ska. Spel i klassrummet klassas därför som ett ordningsproblem och spel, nästan alltid digitala, blir då i sammanhanget något av ondo. Detta leder till att vi i skolan måste fråga oss om hur vi ska kunna ta tag i den kraft, energi och lust som spelandet föder. Ska vi ignorera spelen i klassrummet, se det som något negativt eller ska vi helt enkelt omfamna konceptet och försöka applicera det i undervisningen?

I fredags, 23/1-15, levererade Carl Heath, som till vardags jobbar på interaktiva institutet, ett intressant pass där spel och dess möjligheter i klassrummet avhandlades. Teori blandades med praktik och vi gavs flera exempel där spel , eller dess funktioner, passar i undervisningen.

Bland annat fick vi spela “Parable of the polygons”. Ett enkelt spel som går ut på att göra ledsna trianglar och kvadrater och som först känns både naivt men enkelspårigt. Men när man upptäcker att det egentligen handlar om det just nu så politiskt heta ämnet integration så får det vikt och mening.

Vi provade även på att programmera ett spel med hjälp av Schratch. Ett webb-baserat program som är fritt fram att använda och vars enkelhet snabbt ger grunderna, och inblicken, i hur spel byggs upp.

Det stora behållningen för mig var Socratic Smackdown. Ett spel om att lära sig argumentera. Poäng fås till exempel för hur bra du diskuterar, vilka argument du använder, om du har belägg för din åsikt och om du gör det på ett respektfullt sätt. Inga verktyg behövs mer än att du plockar ner poängplan och lite regler från nätet och sen är det bara att köra. Jag tyckte det var extremt roligt och spännande.

Den här dagen gjorde att jag nu är helt övertygad om att skolan ska bli bättre spelifiera sin undervisning. Om det görs rätt så kan det definitivt öka lusten att lära hos våra elever.

Kreativitet

Skrivet av Mats Insulander
IMG_9018

 

 

 

 

 

 

 

Bettmässan började med en inspirationsdag med flera olika föreläsare som alla belyste skolan och dess funktion igår, idag samt vilka utmaningar som skolan förväntas möta i framtiden. En av dessa  föreläsare var Dave Cornimer som pratade om att eleverna i dagens skola fortfarande mer eller mindre upprepar inlärd kunskap som mäts för att sedan användas till betygssättning.

Det Dave istället vill att eleverna i dag och i framtiden ska vara är mer självständiga och kreativa människor som kan ta till sig ny kunskap som de omvandlar och provar sig fram och inte är rädda för att misslyckas utan istället lära sig av sina misstag. Skolan måste avdramatisera misslyckanden (failure) så att eleverna vågar vara kreativa och pröva sig fram. Mycket intressant och tänkvärt.

Mötesplats SFI och korta.nu/kalmarsfi

IMG_0283

Från vänster: Jonas Knutsson, Anna-Karin Almsvik, Lena Samuelsson, Carolina Borelius, Cecilia Bondesson, Annika Lund-Persson

Just nu sitter vi på tåget hem från Mötesplats SFI i Malmö. Vi har varit där och visat upp den hemsida, korta.nu/kalmarsfi, som SFI Studieväg 1 gjort, det senaste året. Hemsidan har utvecklats med hjälp av projektpengar från Skolverket. Men vi börjar från början…

Vi startade arbetet hösten 2013. Sex SFI-lärare och en IKT-pedagog började diskutera hur vi kunde utveckla pedagogiken samt anpassa den till digitala verktyg. Lärarna hade under våren fått MacBook Airs och i klassrummet hade eleverna tillgång till Chromebooks.

Eleverna på Studieväg 1 är elever som har kort eller ingen skolbakgrund. Flera är analfabeter, det vill säga de kan inte läsa och skriva på sitt modersmål. Därför ville vi basera övningarna  på bild, ljud och film och genom det öka förståelsen och få snabbare måluppfyllelse. Snart började vi göra små korta filmsnuttar som kunde handla om allt från hälsningsfraser till hur man åker buss. Filmerna och övningarna baseras på elevernas direkta behov och/eller i sammanhang med övriga undervisningsmoment. Redan från början valde vi att ta bort efterbearbetning, intro-texter, logotyper och så vidare för att kunna få ett så lätt och enkelt arbetssätt som möjligt.

Skärmavbild 2014-09-22 kl. 16.00.50

Vilket har medfört att vi idag spelar in i Quicktime, lägger upp resultatet på Youtube och därefter länkar materialet till Google sites, korta.nu/kalmarsfi. Ett system där pedagogerna snabbt och enkelt kan gå från idé – till att skapa materialet – till publicering. Filmerna håller därför inte rent tekniskt högsta klass men gör det de ska pedagogiskt och tar förhållandevis kort tid för lärarna att skapa. Detta har blivit en perfekt combo, där det uppstått pedagogiska vinster samtidigt som lärarnas lust att undervisa och elevernas lust att lära har blivit högre. Eleverna har fått tillgång till material för att kunna bedriva individuella studier både på lektionstid samt på fritiden. Flexibiliteten och möjligheten att individualisera har ökat. Då lärarna samlar även andra resurser från nätet på sidan så har de fått ett stort bibliotek av resurser vilket underlättar för både lärare och elever.

En annan fördel med detta arbetssätt är att lärarna blir de som skapar sitt material. Inga utomstående aktörer behövs vilket innebär att arbetet kan fortskrida även när pengarna från Skolverket tar slut. Det är vi glada för då vi definitivt kommer att fortsätta utveckla både sidan och undervisningsmaterialet som ligger där.

Och idag, 3/10, har vi alltså varit i Malmö och visat upp resultatet för ca 200 andra SFI-pedagoger och fått ett väldigt positivt gensvar. Frågorna från besökarna och de andra utställarna gällde allt från pedagogik – vilka verktyg vi använt –  i vilken plattform vi verkat med mera. Många trodde att andra aktörer varit inblandade och blev positivt överaskade när det visade sig att det var pedagogerna själva som gjort allt.

Andra åsikter var att sidan är enkel och ren vilket gör den användarvänlig med tanke på sidans målgrupp. Det är bra att kursmålen finns på sidorna och att utbudet är stort.

Chromebooks, Google Apps for Education och Quicktime var andra saker som folk gärna pratade och undrade om.

Mötesplats SFI har verkligen varit en inspirerande dag för oss från Kalmarsunds Gymnasieförbund. Trevligt att träffa andra pedagoger och därigenom få en massa tips och ideér som vi nu bär med oss hem. Det var intressant att få höra hur Skolverket resonerar i vissa frågor, hur de delar ut bidragspengar och mycket annat.

korta.nu/kalmarsfi
Axel Weüdelskolan

Den trådlösa pedagogiken – Tomas Kroksmark

Tomas Kroksmark

Tomas Kroksmark

I boken Den trådlösa pedagogiken (Tomas Kroksmark (red.)) ställs frågan vad som egentligen händer när skolan kliver in i det digitala lärandet. Den grundläggande frågan som söker sitt svara är: Vad är egentligen värt att lära sig i det samhälle där den digitala tekniken har ändrat våra förutsättningar på flera plan? Kroksmark framhåller att digitaliseringen bland annat innebär att det blir en ny kontext för lärandet som är virtuell och global.

I intervjuer av lärare framhålls att den mål- och resultatstyrda skolan inte är i takt med utvecklingen av digitala verktyg i undervisningen: ”De riksgiltiga målen är formulerade på ett sätt medan datoranvändningen genererar andra kunskapskvaliteter som kännetecknas av skapande och nytänkande, analyser och kritisk granskning där eleverna efter hand utvecklar en syn på kunskap som preliminär, tillfällig och mångfassetterad.” (s.63)  I linje med detta säger Kroksmark att betyg, bedömning, prov och tester i skolan bör göras om så att de bättre matchar de digitala förutsättningarna som finns i dagens samhälle. Som ett exempel nämner han att en-till-en tillåter och till och med förutsätter samarbete, och i kontrast till detta bygger nationella och internationella prov på individuella prestationer. Om inte skolan klarar att forma en utbildning som svarar mot samhällets digitalisering kommer det att uppstå en förtroendeklyfta.

En intressant tanke som framförs i boken är perspektivförändringen från fokus på undervisningen till fokus på elevens lärande. Denna insikt bör nu, enligt Kroksmark, formuleras i all kompetensutveckling där lärare ska arbeta med en-till-en liksom i utbildningen till lärare.

Som en kort sammanfattning av boken kan sägas att Kroksmarks viktiga poäng är att en-till-en leder till att vi är tvungna att se på kunskapsbegreppet på ett helt nytt sätt. Vidare är det inte bara kunskapsinnehållet som förändras i samband med digitaliseringen utan även hur elever lär sig.

Tomas Kroksmark föreläste i Kalmarsalen 12 augusti i samband med Kalmarsunds Gymnasieförbunds läsårsupptakt där han bland annat ställde frågan: Vad är det som lärare måste vara duktigare på än andra akademiskt utbildade? Svaret som Kroksmark gav är att lärare måste veta hur elever lär sig och sedan anpassa undervisning efter denna kunskap.

Liksom i boken Den trådlösa pedagogiken avslutar Kroksmark sin föreläsning med att se på den pedagogik som ligger bakom datorspelen och omsätta detta till skolans miljö. Datorspelens pedagogik består bland annat av beståndsdelar som episk pedagogik (berättelsens betydelse), tävlingsmoment, positiva förväntningar, oändlig repetition, tydlig progression.

Kroksmark är övertygad om att de digitala verktygen, rätt använda, ”Kan ta skolan till en ny nivå”.

Digital utveckling på Axel Weüdelskolan

Komvux_framsida_sommarFör ca två år sedan drog Kalmarsunds Gymnasieförbund igång projektet Digital Kompetens, vilket innebar att fem gymnasieskolor gick in i 1till1. Majoriteten av lärare och elever utrustades med Macbook Air med undantag av ett fåtal program som fick Macbook Pro. Ett halvår senare gick vi in i Google Apps for Education.

Men en enhet låg utanför. Axel Weüdelskolan där Komvux, SFI och annan vuxenutbildning huserar var ett frågetecken som inte var löst. En verksamhet som på många sätt skiljer sig från den gymnasiala. På Axel Weüdel studerar alla åldrar med alla sorters bakgrund, allt från analfabeter till personer med universitetsexamen. Det är också en stor differens i studietid där allt från fem veckor till 2-3 år finns representerat, samt att allt från distansstudier och praktik till “vanliga” lektioner pågår. Hur vi skulle utrusta och förstärka den digitala kompetensen på Axel Weüdel var inte en helt lätt fråga. En 1till1 satsningen på de grunder som fanns var en strukturell och ekonomisk omöjlighet.

Vad vi däremot visste var att vi ville ha ett flexibelt och effektivt system där fokus kunde läggas på pedagogik och inte tekniska lösningar. Vi ville bli av med de två datasalar med PC-maskiner som var det digitala navet på skolan vilket vi ansåg var otympligt och förlegat då digital åtkomst inte borde baseras på om ett visst rum är ledigt. Samt, det viktigaste, att och öka den digitala kompetensen både hos lärare och elever.

1966026Vi IKT-pedagoger hade vid det laget införskaffat några Chromebooks samt ett par Chromeboxes. Vi såg en relativt billig maskin som var driftstark och enkel och som genom GAFE erbjöd ungefär de tjänster som efterfrågades på Axel Weüdelskolan.

I maj 2013 fick all pedagogisk personal en Mac Air och samtidigt gick hela enheten in i GAFE. Utbildning för personal både vad det gällde hård- som mjukvara följde. I augusti erbjöd vi SFI steg 1 15 st Chromebooks för utvärdering i en studiesituation. SFI bedrev vid den här tidpunkten en i stort sett analog utbildning där eleverna hade lite eller ingen kontakt med digitala verktyg. Många av eleverna var även analfabeter och hade aldrig tidigare varken sett eller jobbat med en dator.

Väldigt snabbt efter införandet såg SFI-arbetslaget resultat. Eleverna utvecklade en snabbare kunskap i språket och framför allt så blev deras skrivskicklighet betydligt bättre. Tillgången till lexin, översättningstjänster, filmer och online-övningar blev oväderliga verktyg för arbetslaget som även uppfattade en ökad lust och intresse både hos elever som lärare. En annan viktig sak var lättheten med vilken även de ovana eleverna hanterade datorerna. Nackdelarna låg i själva inloggningen där långa mailadresser och lösenord blev ett problem för de som inte hade några läs eller skrivkunskaper.

Samtidigt hade en annan lärare sökt pengar för att testa att köra 1till1 med chromebooks på SFI steg 3. Hon undervisar i svenska genom att läsa ämnen som samhällskunskap, historia, religion osv. Även hon såg samma resultat som steg 1 och ansåg att även hennes elever fick en brantare inlärningskurva samt bättre resultat. Gemensamt för båda utvärderingsgrupperna var att ovana användare fick en väldigt låg digital tröskel att ta sig över både vad det gällde hård- som mjukvara. Fokus kunde läggas på utbildning och utveckling, vilket var exakt vad vi eftersträvade samt att problemet med inloggning snabbt försvann när eleverna hade fått grundläggande språkkunskaper.

Med detta i åtanke går vi nu vidare. För att öka flexibiliteten så avskaffas de gamla datasalarna och istället får varje arbetslag tillgång till en klassuppsättning Chromebooks. Dessa datorer förvaras och handhas av arbetslagen och det är helt upp till dem hur de ska användas.

Samtliga lärare kommer få en grundutbildning i Chromebooks samt, för de som vill, en mer teknisk dito vad det gäller felsökning, omformatering och enrollment i vårt system. Åtgärder som är väldigt enkla på en Chromebook. Vi IKT-pedagoger kommer även göra en digital manual för eventuella felsökningar, pedagogiska frågor och tips och trix. Runt detta bygger vi upp en organisation med resurspersoner som är ansvariga för konton, felsökningar och liknande saker.

I de allmäna utrymmena, där det idag står PC-maskiner, sätter vi Chromeboxes då det finns ett stort behov för eleverna att kunna jobba utanför lektionstid.

Enkelt sammanfattat så går alltså Axel Weüdelskolan från låsta PC-datorer i datasalar till bärbara Chromebooks stationerade hos varje enskilt arbetslag. Datatätheten och tillgången ökar samt att lärarna kommer ha en ökad möjlighet att använda tekniken som det bäst passar dem. Vi är övertygade om att detta kommer öka den digitala åtkomsten och kompetensen för både elever och lärare samt öka lusten och ge möjlighet för en pedagogisk utveckling.

Vad som kommer att hända i nästa steg får framtiden utvisa.

Bett, London och möten

noname

Skrivet av Jonas Knutsson

Så nu har jag landat, både fysiskt och psykiskt, efter mitt andra år på Bett-mässan. Har haft några otroliga dagar fyllda med inspiration och lärdom. Men precis som förra året är det inte själva mässan som är det bästa då den, enligt mig, har fel infallsvinkel då de pedagogiska tankarna nästan försvinner bland de tekniska innovationerna. Och detta sagt av mig som jobbar som IKT-pedagog.

Nej, det bästa med att åka till Bett är allt runtomkring. Vi reste med LIN-Education som hade skapat ett antal valbara spår. Jag gick på “På riktigt” och “Digital litteracitet” och fick två spännande och väldigt givande dagar. Men det har andra skrivit så mycket om redan på den här bloggen att jag därför väljer att fokusera på något helt annat. Något som jag anser vara en av de största vinsterna med att spendera fyra galna dagar i London. Mötet!

Under tisdagen och onsdagens övningar jobbade jag i två olika grupper bestående av lärare och rektorer från olika städer i Sverige. Människor jag annars aldrig hade mött och vars tankar och erfarenheter jag aldrig hade fått ta del av. Jag kan nästan punktmarkera tidpunkter och miljöer där dessa samarbeten gav mig nya idéer och infallsvinklar.

noname (2)

För att inte tala om alla de inofficiella möten över ännu en kopp te och kaka där meningsutbytet är i klass med vilken dyr föreläsare, eller konsult, som helst.  Ofta är det när garden släpps och rasten tar sin början som de mest intressanta diskussionerna sker. Dessa möten är en guldgruva av lättköpt erfarenhet och visdom. 31 ikt-pedagoger, rektorer och lärare var det som åkte till Bett från Kalmarsunds Gymnasieförbund, och summerar man antalet kontakter som tagits och samtal som förts, både inom gruppen och utåt, under dessa fyra dagar så blir det en kompetensutveckling som är enorm.

Skolverket belyser det kollegiala i sin publikation “Forskning för klassrummet – vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken.” Samtidigt går de pedagogiska diskussionerna varma i sociala medier där till exempel Skollyftet bedrivs helt digitalt av lärare för lärare. Jag har en känsla av att pedagoger aldrig har delat med sig och diskuterat sitt yrke så mycket som just nu. Tesen om det  utvidgade kollegiet sprids och kan vara allt från ett fysiskt möte i London till en twittertråd. En utveckling som jag trycker gilla på. Att lyssna och ta in vad kollegor anser kan aldrig bli något negativt. Tvärtom. Man har allt att vinna. Hur man sen väljer att göra detta är en helt annan sak.

Därför var det synd att de runt 500 besökare som Lin hade hand om delades upp på två olika hotell. Den smältdegel av pedagogisk personal och diskussioner som förra året uppstod på hotellet, då samtliga bodde under samma tak, skedde aldrig i år. Vilket är synd och ett minustecken och en lärdom att ta med till nästa år.

Jag åker mer än gärna till BETT även nästa år. Men främst åker jag för de utmärkta spår, workshops och föreläsningar som finns… och alla dessa möten som fortfarande finns kvar att göra. Mässan är i stort sett sekundär.

PS: Bjud en kollega som du aldrig pratat med på en kopp kaffe och byt lite erfarenheter. Det gör gott.

BETT-besök och sjukdom

Skrivet av Elizabeth Bexell

Jag är helt klart medveten om att upp emot två dygns näst intill oavbruten sömn kan te sig som något avundsvärt i vissa av livets skeden. Det kallas dock dålig tajming när det beror på en oanmäld influensa och sammanfaller med en mycket efterlängtad BETT-resa.
Det där med planering och kontroll går inte alltid hand i hand med naturens nycker och jag är tacksam (säkert min tilltänkta rumskamrat också) för att jag – efter en del palaver med en oförstående receptionist – fick ett enkelrum. Sängen är utmärkt och rummet är svalt, så visst kunde det varit värre – det kändes bara inte så just då.

Det känns snopet att missa både – vad jag förstått – intressanta föreläsningar och givande studiebesök. Det är bara att vara tacksam för att en dag räddats så att jag får besöka den BETT-mässa, som jag hört så mycket om.

Räddats, trodde jag… Nä, där var inte mycket till ork kvar när jag väl kom ut till mässan, men jag fick i alla fall titta lite på vilka tekniska hjälpmedel som finns för elever med inlärningssvårigheter. Mest överraskande var nog att stöta på kära, gamla Lexia, som nu även finns på engelska. Tänk om fler av våra elever ville satsa tid och energi på det – eller ännu hellre: Tänk om Lexia användes kunnigt och frekvent i de lägre åldrarna! Då hade flera av våra elever sluppit halka efter så mycket i sin läsförmåga, det är jag helt övertygad om!

google_lego_logga

Slutligen kan jag inte upphöra att fascineras av Googles outtömliga fantasi när det gäller att leka med loggan. Den här gången hade man tagit Lego till hjälp.

How are you Madam?

Bild till blogginlägg 22-1Skrivet av Maria Skoog

Att vara i England när det är på riktigt och att få ta del av den ingrodda skolkulturen som finns här, är ett av det allra bästa med att vara med på denna resa. Jag sitter på lite olika stolar under denna vistelse och känner att jag som engelsklärare suger åt mig av allt som har med England att göra. Jag bara älskar det!

Dagen började med solsken. In på en buss till Claires Court. En privatskola med hela fördomspaketet; uniformer, uppdelat efter kön och strikta regler – eller? Bemötandet på skolan var densamma som överallt här i London – ”How are you, Madam?” En fras som sprider värme i hela min kropp. Kan vi inte införa tilltar i Sverige också? Efter information och gruppfoto hamnade jag på skolan där flickorna höll till. Jag och två andra tilldelades två elever på 15 år – pratglada och engagerade i sin uppgift. Jag tog chansen och tränade min engelska och ställde frågor om arbetssätten. Svaren var ungefär det jag förväntade mig. Jag drar helt sonika slutsatsen att vi är bra! Vi på Kalmarsunds Gymnasieförbund kan!

Vidare ville eleverna absolut få visa tolkningar utav dikter de hade gjort. Uppgiften var att undersöka bildspråket. Det var mycket roligt att se deras stolthet över sina presentationer, trots att den tekniska biten i det hela inte alls var särskilt avancerad. Jag inser nu när jag skriver här att jag har kanske lite för höga krav på vad som måste produceras för att det ska kännas meningsfullt…det är kanske det enkla som ger snabb belöning?

Besök på Bohunt School, London

Skrivet av Maja Olsson

Det är lite med känslan att gå in i en militärkasern som jag går genom korridoren på Bohunt School i Hampshire sydväst om London. Det är lite slitet, ganska färglöst och lågt till tak. Korridorer, hus och trappuppgångar heter bokstäver och siffror. I skolans entré möts vi av uniformsklädda ungdomar, kostymklädda lärare och en tavla som informerar oss om namn på head pupills olika år. 

tjejer

Head teacher Stewart Vaughan berättar för oss om hur skolan för fem år sedan hade medelmåttiga resultat som nu har skjutit i höjden efter mycket medvetet arbete utifrån tre ledord: enjoy, respect och achieve. Enjoy handlar såklart om inspiration och delaktighet, respect om att man respekterar sig själv och sina förutsättningar likaväl som skolan som institution och omvärlden. Achievment förväntas på olika plan, inte bara i de olika skolämnena utan även utanför dem och man jobbar en stor del med att låta eleverna utvecklas inom idrotter och estetiska områden. Skolan jobbar mycket medvetet med elevaktivt, kollaborativt lärande och lärande utanför klassrummet. En unik verksamhet är också att en grupp i varje årskull läser hälften av sina ämnen på ett för dem helt nytt språk för att efter några år behärska det språket väldigt bra. Det har visat sig att den gruppen presterar enastående i alla ämnen, inte bara i det nya språket. Anledningen till det tror man är vanan att misslyckas. Misslyckandet har en central plats i lärande, liksom höga förväntningar som Vaughan anger som den viktigaste enskilda faktorn för att lyckas.

Teknologin då? Var finns den? Den finns bara när den behövs. När lärandet blir bättre, snabbare eller djupare med hjälp av tekniken, då finns den med. Fokus på pedagogik, inte teknik.

Detta och mycket mer, många intryck och tankar, har jag med mig när jag går genom ”kasernen” mot bussen. Miljön jag ser omkring mig känns nu kreativ och öppen. Jag ser dans genom ett fönster och hör en grupp musicera genom ett annat när jag går förbi The  Globe Theatre at Bohunt och möter en klass stökiga, fnittrande och högljudda barn i gröna uniformer.

www.bohunt.hants.sch.uk 

Kollegialt lärande

Ett viktigt begrepp för skolutveckling är det kollegiala lärandet. Att tillsammans med andra få möjligheten att reflektera över den egna och andras undervisning. Genom det kollegiala finns det möjlighet att hitta inspiration och idéer till att utvecklas i sin lärarrolll.

Vi delar med oss

Vi delar med oss. Anders och Maria i Hangout on air.

Mot bakgrund av detta har vi som IKT-pedagoger byggt upp en kompetensutvecklingsdag där det kollegiala lärandet och delningkultur lyfts fram. Under dagen samtalade lärare kring ämnen: Delningskultur/Kollegialt lärande, elevkompetens, autenticitet och formativt lärande. Detta skedde i grupper som var blandade med deltagare från olika skolor. Efter diskussionerna skapade lärarna presentationer som las ut på gemensam digital yta i form av en site. Det stod gruppen fritt att välja digitala verktyg i sitt arbete och vi kunde se många olika lösningar. Det gjordes Prezi-presentioner, Popplets, inspelningar i Hangout on air, skapades sites, bloggar byggdes upp, filmer spelades in och lades ut på YouTube, Google+ användes för utbyte, podcast spelades in och ut på Soundcloud, med mera. Grupperna presenterade allt detta på den gemensamma site. Ett ingångsvärde för grupperna var att siten är offentlig.
LÄNK TILL SITEN KPT 29 OKTOBER

Vad gav då denna dag lärarna? Här är en kort sammanfattning av svar från utvärderingen:
Fått nya tankar genom att träffa lärare från andra skolor, och insikt i hur andra jobbar.
Inspiration till att pröva nya saker.
Lärt nya digitala verktyg.
Bra med konkret arbete.

Övriga kommentarer från utvärderingen:
Koppla KPT tydligare till ämnet för att kunna göra mer konkreta uppgifter.
Olika nivåer när det gäller digital kompetens, en del lär inte nytt.
Bra fungerande grupper som har varit inspirerande.

Som IKT-pedagoger har vi fått många tankar med oss för att vidareutveckla kompetensutveckling som är kopplat till skolutveckling och användande av digitala verktyg. Vi känner vidare att det väsentliga är att kunna skapa goda förutsättningar för lärare att få reflektera över undervisningen där båda kollegor och användandet av digital teknik är viktiga beståndsdelar.

Höst och kompetensutveckling

Just nu är planeringen för kompetensutvecklingen under hösten intensiv. Inriktningen på KPT försites pedagogisk personal under det stundande höstlovet kommer att vara Kollegialt lärande och praktisk användning av digitala verktyg. Vi vill bygga upp en kompetensutveckling som genomsyras av kollegialt lärande och en delarkultur. En del av skolutvecklingsarbetet inom ramen för Digital kompetens  är att bygga upp plattformar för kollegialt lärande och att utforska de möjligheter som finns att med med hjälp av digital teknik tillföra undervisningen ett mervärde.

Under en av dagarna kommer lärare arbeta tillsammans och praktiskt använda digitala verktyg. Utifrån fyra ämnen (Elevkompetens, Autenticitet, Delarkultur, Formativt lärande) som vi idag ser som relevanta för utvecklingsarbetet förs diskussioner i olika grupper. Uppgiften blir att på ett pedagogiskt intressant sätt presentera gruppens diskussion. Alla presentationer kommer att samlas på en gemensam site som görs offentlig. Vi återkommer med reflektioner kring detta.