Kategoriarkiv: Enkäter

LIKA – it-tempen på skolan

Skärmavbild 2014-12-01 kl. 13.27.48LIKA är ett verktyg framtaget av SKL för att stödja digitaliseringen i skolan. Syftet är att utifrån de stora frågorna om it i skolan bryta ner dem till konkreta åtgärder. LIKA siktar in sig på fyra områden i verksamheten, ledning, infrastruktur, kompetens och användning. Det är rektor som gör en självskattning som sedan sammanställs i en sammanfattning och utifrån den presenteras ett förslag på handlingsplan.

Självskattningen görs genom att rektor utifrån ett antal indikatorer anger i vilken grad dessa är uppfyllda (skalan som används är, uppnådd – nästan där – påbörjad – planerad – ej planerad). Sammanställningen kan sorteras på olika sätt för att exempelvis utläsa nuläget inom de olika områdena, ledning, infrastruktur, kompetens och användning. Handlingsplanen innehåller förslag på åtgärder och aktiviteter som kan föra utvecklingen framåt.

Det finns vissa delar som man bör ta i beaktande när man använder LIKA. Eftersom det är rektor som gör skattningen är det avgörande vilken insyn och egen digital kompetens rektor har. En annan del som är viktig är hur de olika nivåerna (uppnådd – nästan där – påbörjad – planerad – ej planerad) ska definieras. Vad menas egentligen med uppnådd?

I Kalmarsunds gymnasieförbund har nyligen samtliga skolledningar genomfört LIKA och de erfarenheter vi har än så länge är att det en bra grund för diskussioner och samtidigt pekar det ut områden som är väsentliga för digitaliseringen av skolan. Nu fortsätter arbetet med utgångspunkt i de olika handlingsplanerna som kommit fram.

Enkät Digital Kompetens 2014

För andra året har vi inom Kalmarsunds Gymnasieförbund genomför enkäten Digital Kompetens. DSC_0200Förra årets enkät kan du läsa om här. I detta inlägg kommer vi framför allt att peka på de områden som vi utifrån resultatet ser speciellt viktiga att framöver fokusera vårt arbete på.

Det första vi kan slå fast är att det finns en övervägande positiv inställning både bland lärare och elever kring satsningen på digitala verktyg i undervisningen. Både lärare och elever betonar smidigheten i att jobb en till en, allt arbete är samlat på samma ställe och alltid tillgängligt. Inte en massa papper att hålla reda på och inga datasalar som behöver bokas.
Vidare framhåller lärare bland annat möjligheten till nya undervisningsmetoder, enklare att arbeta formativt, enklare att samverka som positiva delar. Eleverna nämner friheten i tid och rum samt tillgängen till aktuell information som positivt för skolarbetet.
Det finns två negativa saker kopplade till digitaliseringen som respektive grupp anger i enkäten. Lärare skriver om att det är tidskrävande och att eleverna distraheras i undervisning av ständig tillgång till dator. Även eleverna anger distraktionen som en negativ sida och de pekar också på ergonomin.

Efter enkätens sammanställande genomfördes samtal med fokusgrupper (lärare för sig och elever för sig) på samtliga skolor. Vi ställde frågor till grupperna för att få en mer fördjupad bild av enkätens resultat. Bland annat diskuterades vilka delar i den digitala kompetensen som behövde stärkas för lärare respektive elever.

När vi analyserar enkäterna och fokussamtalen ser vi ett antal områden som vi kommer att ta med oss i det fortsatta utvecklingsarbetet.

DSC_0201Utvecklingsområden

  • Kompensatoriska hjälpmedel
    Tillgången till egen dator innebär nu att alla har möjligheten att använda sig av de kompensatoriska hjälpmedel som finns, bl a talsyntes. Det kommer att vara en väsentlig kunskap för elever och lärare att kunna hantera dessa. En speciellt viktig grupp för att sprida kunskapen blir specialpedagogerna.
  • Juridik
    Vi kan se en osäkerhet kring vilka juridiska lagar som gäller när vi arbetar med digitala verktyg. Denna osäkerhet kan exempelvis leda till att lärare undviker att jobba publikt i digitala plattformar med sina elever. Detta skulle i så fall vara hämmande i det pedagogiska arbetet där just möjligheten att publicera sina arbeten inför en större publik kan vara i hög grad motiverande för elever. Lärare och elever behöver känna sig trygga med vad som gäller och tillräckligt med kunskap kring juridiken för att aktivt välja publika arbetssätt där det anses gynna undervisningen.
  • Multimediala verktyg
    Fler och fler lärare börjar använda sig av multimediala verktyg som exempelvis film i undervisningen så som att skapa egna instruktionsfilmer, dokumentera och att använda film som redovisningsform för eleverna.
    I och med ökad enkelhet att skapa media i olika former när alla har tillgång till egen dator blir detta ett område att satsa på för att förstärka lärare och elevers digitala kompetens.
  • Kommunikation
    Vi kan i enkätetsvaren se att det produceras mycket med hjälp av digitala verktyg och att kommunikationsmönster har ändrats, där exempelvis delade dokument i Google Apps spelat en stor roll. Att vi inom undervisningen står i början av andra former för kommunikation kan vi konstatera. Friheten i tid och rum som skapas öppnar upp för ett nytt sätt att se på organisation av undervisning. Att jobba med formativ bedömning underlättas på många sätt genom att använda digitala verktyg och här gäller det för lärare att hitta de metoder som på ett effektivt sätt utvärderar din egna undervisningen och som gör det möjligt för läraren att följa varje elevs kunskapsutveckling.
  • Kollegialt lärande och delakultur
    För att vi ska nå maximala effekter med digitala verktyg i undervisningen är tiden då varje lärare arbetade för sig själv över. Både när det gäller kvalitet i undervisningen och tidsbesparingar måste vi bygga upp strukturer som bygger på kollegialt lärande och en delkultur. Att dela med sig av uppgifter och reflektioner från sin egen undervisning kan vara mer eller mindre naturligt för lärare. Det kan finnas hinder så som jante och att man vill hålla på egna grejer man lagt ner mycket arbete på. Hinder som vi tillsammans behöver ta bort och få lärare att känna vinning på att delta i en delakultur.
  • Ledning
    I alla sammanhang som har med skolutveckling att gör framhålls skolledningens avgörande roll för att nå framgång, digitaliseringen av undervisningen är inget undantag. Om detta har vi tidigare skrivit i samband med UnosUnos årsrapport. Ett nyckelord är förståelse för vad digitaliseringen innebär, eller som Edward Jensinger så tydligt uttryckte det i ett samtal jag hade med honom ”Det är svårt att leda en verksamhet man inte förstår”. Denna förståelse är inte alla rektorer för given genom tidigare erfarenheter utan något man behöver jobba på för att nå.
    Under rubriken ledning behöver vi även uppmärksamma ledarskapet i klassrummet. Att lärarens roll förändras i och med att undervisningen blir en till en är uppenbart. Då blir det processer som behöver lyftas fram i samband med det kollegiala lärandet.

Vi känner att vi inom Kalmarsunds Gymnasieförbund har lagt en väldigt bra grund i arbetet en till en och att det nu gäller att fortsätta ett målmedvetet arbete för att den digitala tekniken ska kunna stärka den goda pedagogik och leda till ökad måluppfyllelse för våra elever.

UnosUno Årsrapport 2013

Unosuno_mellan
UnosUno är ett forskningsprojekt som följer ett antal skolor runt om i Sverige när det gäller genomförande av 1:1 (en elev en dator). I UnosUnos uppdrag ingår bland annat: Att identintifiera vilka effekter 1:1 bidragit med, hur elevers resultat påverkas, hur pedagogrollen förändras och att bidra med underlag till hur införande av 1:1 kan ge positiva effekter. Nu har årsrapport för 2013 kommit och det finns en hel del intressanta resultat att ta del av. Några av dem kommer att beröras här.

I rapporten pekas det ut att det är mycket stora skillnader mellan skolor när det gäller vilka positiva respektive negativa effekter 1:1 bidragit med. ”1:1program kan hjälpa bra skolor att bli bättre men bidrar också till att förstärka problem på dåliga” (s. 13). Datorn i sig är inget universalverktyg som självklart bidrar till ökad måluppfyllelse, men kan vara en viktig del i att förstärka bra pedagogik. Mer om det kan du läsa här. När det gäller arbetssätt framhålls i rapporten att de skolor som lyckas bäst mer använder grupparbeten där dator används och i de skolor som lyckas mindre bra är det mer föreläsningar från lärares sida.
Ytterligare en skillnad som kan utläsas i rapporten är att kvinnor i sina svar är mer positiva till 1:1 än män. Kvinnor uppger i större omfattning än män att de förändrat sitt arbetssätt och att de i större omfattning ser positiva resultat. Samtidigt är det kvinnor som upplever en ökad stress. Vad gör vi med den kunskapen?
Den framgångsfaktor som tydligt framhålls är en fyrenighet bestående av politik-förvaltning-skolledning-lärare i samarbete. Det krävs att beslut på alla nivåer verkar åt samma håll. För att goda effekter av 1:1 ska komma eleverna till del kan inte allt ansvar förskjutas till enskilda skolor eller lärare.

När kommuner har ställt rätt fråga kring 1:1 ”hur organiserar vi bäst samarbete – på varje skola och i kommunen som helhet – så vi på bästa sätt kan utnyttja den nya teknikens möjligheter för att uppnå de mål vi prioriterar?” (s. 38) då kan man ta tag i de fem utvecklingsområdena som UnosUno ser som väsentliga. De fem utvecklingsområdena följer nedan med lite korta tankar.

  1.  Lärarnas digitala literacy.
    Här är uppdraget att höja den generella digitala kompetensen för alla våra lärare i ett brett perspektiv. Det handlar inte enbart om handhavande av digitala verktyg utan om en förståelse för hur de i det pedagogiska arbetet kan förstärka måluppfyllelsen. När 1:1 är på plats gäller det att ha pedagogiken som utgångspunkt och sedan se hur digitala verktyg på olika sätt kan stärka elevernas kunskapsutveckling. En viktig del är att inom verksamheten sprida goda exempel på arbetssätt som innebär förbättring.
    En annan viktig frågeställning i detta sammanhang är hur vi ska förhålla oss till elevernas digitala kompetens. Inom vilka områden måste den stärkas för att vi ska kunna se positiv utveckling?
  2. En lokal ”bank” av delade pedagogiska resurser som är känd och regelbundet används av alla.
    Här ser vi uppstarten av Kollegieblocket som en viktig del, ett sätt att inom Kalmarsunds Gymnasieförbund sprida den beprövade erfarenhet som lärare har. Här befinner vi oss i början av ett arbete som behöver blir kontinuerligt och kvalitetssäkrat. Inledande mål är att lärare tar steget och börja dela med sig i det digitala rummet. För att kunna nå en hållbarhet i detta arbete är det en del som tydligt måste prioriteras från ledning på olika nivåer. Inom organisationen blir det viktigt att bygga upp strukturer som stöttar delakultur och kollegialt lärande.
  3. En enhetlig digital lärmiljö som integrerar inte bara utan också, i tillämpliga delar, hela kommunen eller distriktet.
    Den digitala lärmiljö som valts av förbundet är Google Apps For Education och här känner vi att det har fått en mycket positiv respons både bland lärare och elever. I sig stödjer denna lärmiljö möjligheter till produktion, samarbete, formativt arbetssätt, publikt arbetssätt, kommunikation o s v. I förhållande till andra mer ”traditionella” lärplattformar erbjuder GAFE en flexibel lösning för det pedagogiska arbetet som stödjer lärare och elevers kreativitet. Det finns inga låsta system som stänger inne lärandet.
  4. Ett ekonomiskt system som leder till att datorer inte används för att ersätta lärare utan som ett verktyg för dem att förbättra undervisningen.
    Alla satsningar 1:1 innebär naturligtvis kostnader och där är det väsentligt att det finns en tydlighet i att det inte är på bekostnad av lärarresurser. Lika lite som en god arbetsmiljö ska ställas mot kostnader för lärare.
  5. Rektorernas förmåga att driva utvecklingen åt rätt håll under lång tid.
    I alla sammanhang inom skolan pratas det om rektorns avgörande roll vad gäller utveckling. Att utveckla en skola med digitala verktyg är inget undantag. Det krävs en god förståelse bland rektorer för vad de nya digitala möjligheterna innebär för det pedagogiska arbetet. Inte därmed sagt att rektor rent hantverksmässigt behöver behärska all digital teknik, men utan förståelsen för dess möjligheter blir det svårt att vara den drivande kraften som driver åt ”rätt håll”. En rektor som saknar denna förståelse kan ha svårt att se bortom det som syns på ytan och vara nöjd bara den digitala tekniken fungerar.

I skrivande stund genomförs en omfattande enkätundersökning bland lärare och elever inom Kalmarsunds Gymnasieförbunds satsning Digital Kompetens. Vissa av frågeställningarna som finns i UnosUno kommer vi att kunna spegla i dessa enkäter och vi återkommer med rapport om detta på iktpedagogerna.se

En temperaturmätare – Digitala verktyg

Samtidigt som vi analyserade svaren från enkäten Digital Kompetens bland lärare ville vi snabbt göra en spegling av elevers svar på några av frågorna. Beslut fattades att använda Google fomulär som verktyg att snabbt och smidigt få en bild baserad på elevers svar. Google formulär är ett effektivt sätt att skapa undersökningar och få en bra sammanställning av svaren utan att du behöver lägga stora mängder tid för administration. Syftet denna gång var inte att göra en djuplodande enkätundersökning (det kommer vi att göra under nästa termin) utan att på ett enkelt sätt göra en temperaturmätning bland elever när det gäller användning av digitala resurser i undervisningen. Undersökningen har besvarats av 265 (av cirka 2200) och vi ”marknadsförde” den inte på annat sätt än genom ett mail till elever. Trots detta finns det en del intressanta saker vi kan ta med oss i det fortsatta arbetet.

Skärmavbild 2013-06-03 kl. 09.06.34

Elever

Det är tydligt att ....

Lärare

 

 

 

 

En intressant iakttagelse är att eleverna i större omfattning än lärare upplever att arbetssätt har förändrats. Detta anger inte något kvalitativt mått, men det är eleverna som i större utsträckning än lärare ser en förändring när det gäller undervisningsmetoder. Att alla elever har tillgång till egen dator och alla de digitala resurser som följer med det är en stor förändring för det pedagogiska arbetet.

I undersökningen bland elever kan vi även se en delning i inställningen till att arbeta med  dator och digitala resurser i skolan. De flesta elever ser det som positivt och att det tillför ett mervärde för undervisningen, men det finns även en grupp elever som inte upplever att de når bättre resultat eller känner ökad motivation i skolarbetet genom användande av digitala verktyg.

Skärmavbild 2013-06-03 kl. 09.06.47

Elever

Skärmavbild 2013-06-03 kl. 09.06.03

Elever

Sammantaget är det en positiv inställning bland elever till att använda digitala resurser i undervisningen. Vi befinner oss i en fas där det har skett stora förändringar. Lärare använder ett mer varierat sätt i det pedagogiska arbetet. Läroboken spelar i vissa sammanhang en mindre roll och istället används olika digitala resurser. Det finns i detta stora möjligheter att skapa ett lustfyllt lärande som ökar elevernas motivation, samtidigt som det kräver en lyhördhet mot elever eftersom deras tidigare erfarenheter av vad skola är utmanas. 

I detta sammanhang är det även intressant att läsa Anna Åkerfelds rapport  på Skolverkets hemsida som beskriver ändrade villkor när elever har tillgång till egen dator.

Digitala Coacher tycker till om året som gått och elevenkäten

dc
Vi satte oss ner med några av våra Digitala Coacher(DC) för att diskutera året som gått. Vad ansåg dom vara bra, respektive mindre bra, och vad var deras reflektion över elevenkäten?
Positivt
  • Uppstarten på Guldfågeln Arena med en inspirerande Micke Gunnarsson.
  • Att eleverna anser att de lärt sig mycket som Digitala Coacher, tekniskt och pedagogiskt.
  • De ansåg att kontinuerligt arbete och träffar med IKT-pedagog är viktigt.
  • Lärare som är positiva till att DC kan hjälpa dem med det tekniska.
Kan bli bättre/önskemål:
  • Flera stora träffar, typ uppstarten på Guldfågeln Arena önskas. Tex ett möte där alla DC får redovisa för varandra hur de jobbar, tankar och idéer. Framtida pedagogik och hur skolan skulle kunna utvecklas i övrigt skulle också vara intressant.
  • Mer inspiration genom mässor och föreläsningar.
  • Dreamhack är ett stort önskemål.
Vi tog även och diskuterade svaren från elevenkäten.
  • Några hade svarat att det var negativt med datorerna då det var för lätt att göra annat än studierna, så som spel, sociala medier, film osv. Detta höll inte de digitala coacherna med om, då de ansåg att det inte är skolans ansvar om eleverna väljer att använda sina datorer till annat. De tyckte att om man går i gymnasiet så får man faktiskt ta ansvar för sin egen skolgång.
  • De tyckte att den digitala satsningen var bra och att de nu hade en bättre skolgång.
  • De har sett en förändring i pedagogik hos en del lärare men samtidigt behöver många lärare lära sig mer.
  • De saknar en del fysiska böcker, främst matte och svenska. Detta då de ansåg att det var sämre med digitala läroböcker. Jobbigare att läsa, mycket strul från förlagen och ogenomtänkta digitala gränssnitt var en del av orsaken.
  • De anser att datorn är ett fantastiskt hjälpmedel men att den inte alltid ersätter böcker utan är ett bra arbetsredskap på många andra sätt. Sökning, kreativt arbete, flexibilitet och kommunikation såg de som datorns främsta fördelar.
  • Några av eleverna gick praktiska utbildningar och de såg ett problem i att de inte fick ha datorn med sig i kök, verkstäder och liknande på grund av arbetsmiljön och skaderisken. De skulle då vilja kunna skriva ut för att kunna ta med sig ritningar och recept, något som de idag inte kan göra. Vad det gällde teoretiska ämnen så såg de inga hinder alls i att de inte har tillgång till skrivare.

Enkät Digital Kompetens 2013

I maj 2012 fick lärarna sina datorer och i augusti var det elevernas tur. I februari 2013 gick Kalmarsunds Gymnasieförbund in i Google Apps.
Månadsskiftet mars/april genomfördes enkäten Digital Kompetens bland Kalmarsunds Gymnasieförbunds lärare. Enkäten syftar till att fånga upp olika delar i den pågående digitala utvecklingen. Den delades upp i områdena som behandlade i vilken grad lärare använder Google Apps och andra digitala verktyg i undervisningen, hur lärare upplever sin arbetsmiljö kopplad till den digitala utvecklingen samt hur lärare uppfattar den digitala utvecklingen ur elevernas perspektiv. Enkäten avslutas med frågor kring vilka för- respektive nackdelar lärare ser när det gäller digital utveckling för lärarrollen och undervisningen. I detta forum kan vi göra en övergripande beskrivning av delar som som väcker vårt intresse. De grafiska bilderna visar svaren på några av frågeställningarna i enkäten.

Skärmavbild 2013-05-10 kl. 11.01.53

Mervärde för undervisningen

Resultatet visar att lärare på kort tid tillägnat sig de redskap som Google Apps innefattar. Framför allt framhålls möjligheten att dela dokument med elever som en stor vinst. Det blir smidigare eftersom det inte behövs papperskopior och elever och lärare har alltid tillgång till aktuellt arbetsmaterial. Dessutom skapar det förutsättning för formativt arbetssätt.

Det är tydligt att ....

Nya undervisningsformer

Google Sites är ett annat verktyg som används i hög grad av lärare och även här framhålls det som ett sätt att öka tillgängligheten för elever och lärare.
När det gäller sociala medier i undervisningen är det nästan en tredjedel av lärare (31%) som använder Facebook i sin undervisning, en för oss förvånande hög siffra. Här vore det intressant att vidare undersöka om det är i det direkta arbetet med elever eller för den egna kompetensutveckling som Facebook används.

Skärmavbild 2013-05-10 kl. 11.05.02Två delar som i frisvaren beskrivs som nackdelar för lärarrollen och undervisningen är stress och distraktion. Stress i form av att det är mycket nytt att lära och att tiden är begränsad. Disktraktionen handlar om att det blir en ny undervisningssituation där elever kan störas av att det finns så mycket annat att göra på datorn än att bedriva skolarbete.

Utifrån enkäten finns flera delar som ur ett IKT-perspektiv är intressanta att jobba vidare med. Två sådana områden är:
Kollegialt lärande, att lära och skapa tillsammans med andra. För att utveckla sin egen digitala kompetens ser vi det som enormt värdefullt att arbeta nära tillsammans med kollegor och på så sätt sprida kunskaper och inspiration. 
Motivation. Om vi i lärandet tror på sambandet mellan motivation – arbetsinsats – måluppfyllelse kommer just motivationen att vara en viktig faktor att inrikta vårt utvecklingsarbete mot. Både motivation för elever och lärare. Att läraryrket i sin grund är kreativt kommer vi tillbaka till på bloggen i kommande inlägg om Ken Robinson.

Vi har även bland elever genomfört en kortare enkät som vi ser som en ”temperaturmätare”. En intressant faktor när vi speglar elevers svar mot lärare är att eleverna i större utsträckning upplever att det används nya arbetssätt i undervisningen när tillgängligheten till digitala verktyg ökat.

Vi kommer att följa upp med en fördjupad enkät till elever under kommande termin, då vi sluter cirkeln, alla elever på gymnasiet har egna datorer.

Klick på länken nedan för att se en grafisk sammanställning av enkäten till lärare:
Digital Kompetens Kalmarsunds Gymnasieförbund – Enkät