Författararkiv: Jörgen Florheden

Vem äger?

av Jörgen Florheden

Vem äger din tid? Vem äger din identitet på nätet? Vem tjänar pengar på dina pengar? Några förhållandevis stora frågor att ställa sig i dagens samhälle. Om vi därtill lägger frågor som vem som tillhandahåller platsen där vi kopplas samman med andra och pratar och som därmed även blir platsen där vi får alla intryck och information. Där vi skapar bilden av hur samhället ser ut.

Tänk nu om svaret på dessa frågor är samma aktör. Vad tänker du? Jo denna aktör finns väl redan. Vad tänker du?

Anders Ekström, journalist och bland annat författare till Google-koden, tar oss med på en engagerad analys av dagens digitala värld och dess aktörer. Han gör det under rubriken “Sju sätt att äga världen”. Ekström fångar in de ovan nämnda stora frågorna och problematiserar kring dem. Vi som sitter i publiken blir medvetna om hur omedvetna vi är i många sammanhang när det gäller den digitala struktur som byggts upp. Ofta handlar det om att vi använder digitala tjänster utan större reflektion. För att citera Ekström “Bekväm slår rädd varje gång”.

En stor del av förändringarna i läroplanerna som började gälla detta läsåret handlar om att eleverna ska “förstå digitaliseringens påverkan på samhället”. Mot bakgrund av Andreas Ekströms föreläsning förstår vi hur stort det uppdraget är om vi verkligen ska gå på djupet och se frågan i ett globalt perspektiv. Vi som arbetar i skolan behöver jobba mycket med vår egen förståelse för att kunna skapa förutsättningar för eleverna att skapa sin förståelse av digitaliseringens påverkan. Det är en tydlig insikt som infinner sig när Andreas avslutat sin föreläsning.

 

MInd the Gap

av Maria Prim

Årets Bett-mässa har titeln “Mind the gap” vilket från början syftar på att “se upp” för den klyfta som finns mellan tåg och plattform nere i tunnelbanan här i London. Här på mässan ses snabbt en tydlig koppling till en viktig fråga för dagens skola, nämligen att belysa de kunskapsklyftor som vi ser öka i flera delar av skolans värld idag. Det handlar också om att överbrygga de klyftor som vi tror finns i världen, men som kanske egentligen inte finns.

En intressant aspekt kring detta ämne lyfte mässans inledningstalare, Anna Rönnlund Rosling, under den första föreläsning jag lyssnade på. Rosling lyfte aspekten kring skolans bildningsuppdrag där hon belyser vikten av att skolan ska vara bryggan mellan de förutfattade meningar som finns idag om hur världen förhåller sig och hur världen egentligen ser ut. Utifrån hennes perspektiv så tenderar våra förutfattade meningar att gå åt det negativa hållet vilket påverkar vårt förhållningssätt till tillvaron. Roslings föreläsning gav mig än mer insikt i mitt förhållningssätt att hela tiden ha elevens lärprocess i fokus i min undervisning, för att vi ska kunna överbrygga dessa klyftor som vi ser ökar.

Att skapa lärande är ett sätt att minska kunskapsklyftan hela vägen från ett individperspektiv  till ett samhällsperspektiv. För att skapa ett lärande som är bestående så behöver lärprocessen och lärandet vara meningsfull för de elever vi möter i vårt bildningsuppdrag. Kring tanken att lyckas med att skapa ett meningsfullt lärande så lyssnade jag på David Phillips föreläsning om bestående lärande genom att använda “storytelling” i undervisningen. Phillips kopplar “storytelling” till hjärnans funktioner och påslaget av signalsubstanser. Han visar på betydelsen av att skapa bestående lärande genom att aktivera ett flertal signalsubstanser som ex dopamin, endorfin och oxytocin. Utifrån detta kan jag som pedagog kan, med hjälp av berättelser och upplevelser som påverkar signalsubstanserna, skapa ett mera bestående lärande för mina elevgrupper och på det sättet minska klyftan.

Jag är fylld av inspiration efter dessa dagar i London och mitt uppdrag är glasklart – använd lärprocessen för att motverka klyftan!

Skolans digitalisering – Kunskapsöversikt från Skolverket

Längesedan det var någon podd på den här bloggen. Nu råder vi bot på det.

Vi har läst Skolverkets kunskapsöversikt Digitaliseringen i skolan – utmaningar och möjligheter. Tillsammans fångar vi i ett samtal tre intressanta teman som finns i denna skrift.

  • Den förändrade lärarrollen kopplad till digitaliseringen
  • Likvärdigheten
  • Eleverna i den digitala världen

Det blir även lite bonus med diskussion om digitala system i skolans värld.

Nytt år, ny termin, ny digital agenda

Inom Kalmarsunds gymnasieförbund startar vi det nya året med att ha en ny digital agenda beslutad och på plats. Färdriktningen är utsatt för de närmaste tre åren när det gäller förbundets fortsatta arbete med skolans digitalisering.

Den nya digitala agendans ska:

  • Bidra till att uppnå Kalmarsunds gymnasieförbunds vision och det kommunikativa löftet om digital kompetens i framkant.
  • Skapa en tydlig och stark styrkedja inom gymnasieförbundet.
  • Skapa tydliga och höga förväntansbilder på olika grupper inom förbundet.
  • Stärka arbetet med viktiga lärandeprocesser såsom formativt arbetssätt och inkludering.
  • Stärka det kollegiala lärandet inom Kalmarsunds gymnasieförbund.
  • Säkerställa en fortsatt relevant omvärldsbevakning och framtidsspaning som omsätts i utvecklingsarbete.

När det gäller förväntansbilder så uttrycks de kring olika grupper inom förbundet för att skapa en stark styrkedja. För elevernas del handlar det om vilka förväntningar de kan ha på sin utbildning. Att de bland annat ska möta en undervisning som stärker den digitala kompetensen och utnyttjar digitala möjligheter i lärandeprocesser.

I agendan uttrycks även att Kalmarsunds gymnasieförbund ska var ett lärande och utforskande gymnasieförbund. Det handlar om att utforska och hitta effektiva metoder för undervisningen med koppling till digitaliseringen. Det handlar även om att utforska teknik och se vilka möjligheter det finns att den ska vara relevant för elevernas lärande.

Du kan läsa hela den digitala agendan för Kalmarsunds gymnasieförbund HÄR.

Jennyhjälpen och IKT

Årets tema för Musikhjälpen är Alla har rätt att funka olika. På Jenny Nyströmsskolan kopplades två engagemang till årets musikhjälp. Dels Gymnasiesärskolans musikhjälp och estetiska programmets Jennyhjälpen. Den senare hade sin egen glasbur där direktsändning pågick under hela musikhjälpenveckan. Undertecknad fick förmånen att vara en av gästerna i glasburen och prata om hur digitala verktyg kan vara till hjälp för att skapa möjligheter till variation eftersom vi alla funkar olika.

Se samtalet nedan

Motala spanar in Digitala Coacher

I samband med att ett par av våra Digitala Coacher medverkade i Framtidens lärande väcktes det i Motala en nyfikenhet kring detta. Nyfikenheten ledda sedan till agerande och nu var det dags för ett gäng att ta sig till Kalmar för att ytterligare ta del av hur det kan gå till för att involvera elever i arbetet med skolans digitalisering.

Efter en tidig start på dagen kom Motalas gäng från Platengymnasiet till Jenny Nyströmsskolan. Det var en blandad skara med lärare, bibliotekarie, IT-tekniker och elever. De möttes av Digitala Coacher från Jenny, Stagg och Kagg som delade med sig av sina tankar och erfarenheter kring att vara Digital Coach. Vi lyckades även få med en digital Digital Coach genom att en av våra tidigare Coacher filmat sin berättelse.

Frågorna var många till våra DC och det ledda till givande diskussion kring allt från möblering av klassrum till hur digitala verktyg kan bidra till ökad elevaktivitet i undervisningen. Nöjde summerade vi dagen och hoppas på ett fortsatt samarbete framöver. 

 

 

Grattis Daniel!

Grattis Daniel till andraplatsen i Guldäpplet. Bra jobbat och du är välkommen att ta med dig glaspjäsen tillbaka till Småland.

Juryns motivering till att Daniel tar emot priset: ”För att han på ett innovativt sätt använder alla vägar inklusive den digitala tekniken för att inom matematiken bygga upp plattformar för att kontinuerligt stötta alla elever i deras kunskapsutveckling.”

HÄR kan du se Daniel presentera sitt arbete som lett till nominering till Guldäpplet.

Bild: DIU

Guldäpplet – igen

Så otroligt roligt!

Riggat och klart för räknestuga med Daniel Nilsson

Förra året Hans Gustavsson. Nu är det är inte utan stolthet inom Kalmarsunds gymnasieförbund som vi vi för andra året i rad kan konstatera att en av våra lärare finns med bland de tre finalisterna i Guldäpplet. Daniel Nilsson, legitimerad lärare i matematik, historia och speciallärare i matematik har välförtjänt kvalat in som en av finalisterna. Detta tillkännagavs idag på Bokmässan. 

Daniel Nilsson har på ett exemplariskt sätt tagit användning av den digitala tekniken för att framför allt inom matematiken bygga upp plattformar för att stötta elever i sin kunskapsutveckling. Den stora förändring som Daniel under senare tid gjort är att han har gjort en tydlig förflyttning och breddat sin arena för spridning av sina stöttande insatser till elever. Exempel på digitala ytor som Daniel använder är hans hemsida Dalles matte. Han har upprättat digital yta (Facebook) där han finns tillgänglig kvällstid i sin räknestuga, allt för att på bästa sätt kunna nå elever som både behöver stöd i matematiken men även för elever som söker utmaningar. 

Nedan kan du se och höra hur Daniel själv tänker kring stöttande av elever inom matematiken.

Ett stort grattis till Daniel!

LiKA för lärare

Som en del i det ständiga arbetet med att skapa en nulägesbeskrivning (nu:et har ju en förmåga att alltid röra på sig) har vi inom Kalmarsunds gymnasieförbund bestämt oss för att använda SKL:s verktyg LiKA för lärare. Vi har sedan 2015 använt LIKA tillsammans med skolledningar och därmed fått en bra bild hur rektorer självskattar den digitala utveckling på sina skolor. När SKL ställde frågan om vilka huvudmän som ville vara med att bidra till ett LiKA för lärare så räckte gymnasieförbundet upp handen. Vi bidrog både ekonomiskt och genom att ett antal av våra lärare anmälde sig till att vara pilotlärare och prova ut verktyget.

Vi har nu genomfört LiKA för lärare bland huvuddelen av våra lärare och ska nu gå in i fasen av en djupare analys för att se vilka resultat som framträder. Vi ersätter tidigare utvärderingsverktyg som vi använt med LiKA för lärare och kan redan nu se att vi har fått ett kraftfullt redskap i våra händer. Nu gäller det att fortsätta utvecklingsarbete utifrån det vi finner som prioriterade områden.

LIKA fungerar även som ett mycket bra verktyg för den enskilde läraren då det skapar förslag på handlingsplan. Funktionen att man kan dela sina LiKA-värderingar med kollegor lägger en bra grund för samverkan och samlärande i olika konstellationer lärare emellan.

Formativt arbetssätt – Jenny Nyströmsskolan

För fjärde året har det under läsåret 2017/2018 på Jenny Nyströmsskolan funnits ett kompetensutvecklingsspår som har till syfte att utveckla lärares formativa undervisningen. Detta läsåret har Dylan Wiliams material med lärmoduler från Natur och kultur använts som en bas. Lärare har bedrivit kompetensutveckling i workshopsgrupper. Grupperna har letts av två sylar (förstelärare) vardera. Halvvägs i genomförandet skedde en avstämning med sylare, där det bland annat gjordes en korrigering när det gällde tiden som stod förfogande för varje workshopstillfälle, grupperna fick mer tid till sina diskussioner.

Inom workshopsgrupperna har lärare delats in i par för att genomföra lektionsobservationer hos varandra och lämna feedback kring det observerade. Det fanns även ett moment där elever från Barn- och fritidsprogrammet och Digitala Coacher genomförde lektionsobservationer hos lärare för att följa upp detta med att ge feedback. Detta blev ett tydligt exempel på hur digital teknik kan bidra till att öka kvalitet i det kollegiala lärandet och lärares professionsutveckling.

Lärare tog även initiativ till att filma sekvenser i sin undervisning som sedan visades upp för kollegor under workshopstillfällen. Det förde med sig två fördelar. Dels kunde lärare välja ut exakt vilket moment i deras undervisning som skulle observeras, dels fick de feedback från flera lärare vid samma tidpunkt.

Från en av filmerna som lärare gjorde för att ha som underlag för feedback och diskussion. Här ser vi användande av miniwhiteboards för att nå ökad elevaktivitet.

Sammanlagt har det under läsåret genomförts nio workshopstillfällen. Sex av dessa har förlagts på ordinarie kompetensutvecklingsdagar, till övriga tre har grupperna själva hittat tider. Boken Handbok i formativ bedömning av Dylan Wiliam har införskaffats till varje lärare som en form av kurslitteratur. IKT-pedagog har haft ett sammanhållande ansvar för denna kompetensutveckling. Gemensam arbetsyta har under perioden varit Google Classroom. Vid sista tillfället 3 maj genomfördes två olika utvärderingar av lärare. En kvantitativ och en kvalitativ. Förutom beskrivningen av genomförandet kan du läsa en sammanställning av dessa utvärderingar HÄR.

Att ta sikte mot ett formativt arbetssätt när det gäller kompetensutveckling kräver att man kommer in på djupet och att det blir ett helhetstänkande. Det är annars lätt att det formativa arbetssättet reduceras till ett antal tekniker. En annan del att bearbeta är synsättet att “jag har alltid jobbat formativt” vilket på samma sätt riskerar att tappa helhetstänkandet.

En framtida utmaning ligger i att utveckla lektionsobservationer och feedback mellan kollegor till ett vasst instrument för professionsutveckling. Jag tar med mig tanken att filma utvalda delar av sin undervisning som en av workshopsgrupperna gjorde med ett gott resultat.

Jämfört med de tre tidigare läsåren då det på Jenny Nyströmsskolan har funnits ett spår med formativt arbetssätt som fokus, har det denna gång varit en stor fördel att använda Dylan Wiliams material med lärmoduler. Det har givit en tydlig struktur till arbetet.

Digitala Coacher möter Digitala Coacher – igen

För nästan ett år sedan besökte Digitala Coacher från Kalmarsunds gymnasieförbund sina kollegor inom Karlskronas gymnasieskolor, läs om detta här. Nu var det dags för returmöte i Kalmar. IKT-pedagoger från respektive ort hade sytt ihop ett program för dagen. Efter den obligatoriska fikan berättade Monir, Anna och Josefin om sitt deltagande i datorutdelning för årskurs 1. De betonade hur du utvecklats i sin roll som ledare vid dessa tillfällen. Därefter tog Moa och Linnéa från Karlskrona över och berättade om hur de har jobbat med tankar kring hur bra undervisning ser ut och hur digitala verktyg kan användas för att göra den än bättre. Många kloka tankar gav de oss. Att lärare och elever använder digitala verktyg är enligt dem ett bra sätt att variera undervisningen och även examinationsformerna. De tog även upp fördelar när lärare använder sig av Flipped classroom som metod.

Dominika gjorde i en presentation några nedslag i historien och tittade på den utvecklingen vad gäller digital teknik. Detta var en fundament att stå på när de Digitala Coacherna delades in i grupp och fick följande framtidsspanande uppgift: Beskriv två saker som vi gör idag som vi inte kommer att göra i framtiden. Beskriv två saker som vi kommer att göra i framtiden som vi inte gör idag. De skulle även beskriva förändringarnas konsekvenser för individ och samhälle. Uppdraget var sedan att presentera tankarna i en one-shot-video på max tre minuter.

Aktiviteten var hög i grupperna och ämnet att spana in framtiden engagerade.

I samband med avslutningsfika presenterades filmerna som grupperna hade gjort. Det framkom enormt mycket intressanta saker. Skolan var ett område som kom upp. Dels kommer fysiska läroböcker snart att vara borta enligt DC. En annan tanke som dök upp är att hela skolans struktur kommer att ändras. Som elev checkar man digitalt in i skolan och kan fysiskt befinna sig var som helst. Lärarens roll i en sådan skola diskuterades också. På olika sätt kom det i framtidsspaningarna att handla om omstrukturering på arbetsmarknaden. Jobb som kommer att försvinna och ersättas av teknik och andra jobb som kommer till. Transport av olika slag kom också upp. Hur ska vi förhålla oss etiskt till självkörande bilar när de på olika sätt tvingas göra val i trafiken? Ja diskussionerna hade säkert kunnat fortsätta hur länge som helst om det inte fanns en busstid att passa till Karlskrona. Förmodligen åktes det i en buss med förare än så länge.

Nedan finns ett exempel på en one-shot-video som gjordes av en grupp Digitala Coacher.

 

Digitala Coacher möter Torsås

Det kom en förfrågan från Torsås kommun. De skulle ha en dag i digitaliseringens tecken och var nyfikna på Kalmarsunds gymnasieförbunds koncept med Digitala Coacher. Vi tackade ja till förfrågan och åkte med tre Digitala Coacher till Stufvenäs gästgiveri. Där var cirka 100 lärare från Torsås grundskolor på plats. Församlingen fick höra våra DC berätta om vad det var som gjorde att de sökt uppdraget som Digital Coach. De berättade om vad de har haft för uppgift vilka utbildningar de gått igenom och hur de har utvecklats på olika plan. Det var ett stabilt genomförande av våra DC som återigen gjorde en riktigt bra insats.

Tillfället avslutades med att lärare hade möjlighet att ställa frågor till ungdomarna på scen. Ni väntar vi bara på att få höra vilken skola i Torsås som blir först med att engagera elever som Digitala Coacher.

SKL – Handlingsplan digitalisering

I samband med att regeringen fastställde den nationella digitaliserings strategin för svensk skolväsende fick SKL i uppdrag att ta fram en handlingsplan som ska vara kopplad till strategins målsättningar. För att skapa denna handlingsplan har SKL bjudit in huvudmän, som bedöms befinna sig i framkant när det gäller skolans digitalisering, till rundabordssamtal och workshops. Undertecknad har varit representant för Kalmarsunds gymnasieförbund både vid rundabordssamtal och nu senast 9 maj vid workshop. Tillfället 9 maj behandlade målområdet Likvärdig tillgång och användning.

Inledningsvis talade Tilsith Lacouture, projektledare för arbetet med likvärdig tillgång och användning, om utgångspunkterna för detta workshoptillfälle. Det handlade om att skaffa en gemensam nulägesbild och att kunna se olika aktörers olika utgångspunkter och behov. Tidsplanen för handlingsplanen är att den ska vara färdig 1 mars 2019. Även efter den tidpunkten kommer det att finnas behov av fortsatt arbete med handlingsplanen och SKL:s perspektiv är att fortsätta sina aktiviteter fram till 2022.

Tilsith Lacouture, projektledare för arbetet med Likvärdig tillgång och användning,

Ett väsentligt innehåll under dagen var gruppvisa diskussioner kring de fyra delmålen som finns formulerade kring likvärdig tillgång och användning:

Delmål 1: Barn, elever och personal som arbetar med barn och elever ska ha
tillgång till digitala verktyg utifrån sina behov och förutsättningar.
Delmål 2: Det ska finnas ändamålsenlig infrastruktur samt teknisk och pedagogisk
support i verksamheten.
Delmål 3: De digitala lärresurser som används i undervisningen ska vara
ändamålsenliga och medföra att teknikens möjligheter kan utnyttjas effektivt.
Delmål 4: Digitaliseringen ska användas för att underlätta personalens
arbetssituation i fråga om undervisning och administration.

En mycket kort sammanfattning av dessa diskussioner är att det kommer att krävas en tydlighet i den kommande handlingsplanen när det gäller krav på infrastruktur i bred bemärkelse, digital kompetens hos personal och förmågan att leda digitaliseringen. Det framkom att likvärdigheten är en av de absolut största utmaningarna som finns när det gäller skolans fortsatta digitalisering. Likvärdigheten har i sig många olika dimensioner. Det kan handla om likvärdigheten mellan olika kommuner, olika skolor och inte minst viktigt berör det likvärdigheten mellan olika klassrum.

Karin Hector-Stahre enhetschef på Skolverket, som också är projektledare för digitalisering av nationella prov, redogjorde under dagen för arbetet i denna fråga. Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att digitalisera proven. Hösten 2018 ska uppsatser skrivas på dator. 2018-2021 kommer det att pågå en försöksverksamhet på 100 skolor. Stagneliusskolan, Kalmarsunds gymnasieförbund, är en av dessa skolor. 2022 ska digitala nationella prov genomföras i hela landet. Detta kommer att innebära att vissa huvudmän nu måste ta ett ordentligt tag för att kunna vara förberedda när det är ”skarpt” läge.

Dagen avslutades med den viktiga frågan vad som bör ingå i en handlingsplan för skolans digitalisering. Det som blir mest spännande att se är vilken grad av tydlighet, pekande med hela handen, som denna plan kan innehålla. Jag tror att det är viktigt att den kommer att innehålla konkreta delar att förhålla sig till, så att det inte blir ett visionsdokument utan just en handlingsplan. En annan viktig del kommer att vara hur tydligt det går att skriva fram stöd till de kommer/huvudmän som behöver det. Att skillnaderna i landet är stora när det gäller hur långt man kommit med skolans digitalisering är tydligt. Därför är det också av stor vikt att det finns ett stöd till huvudmän som av olika anledningar inte kommer loss i digitaliseringen på egen hand.

Från Kalmarsunds gymnasieförbunds sida kommer vi noga följa SKL:s arbete med att ta fram denna handlingsplan och vi har förhoppningen om att det ska bli en plan som verkligen gör skillnad.

Tilsith Lacouture, projektledare Likvärdig tillgång och användning

Jenny Nyström bloggar

Den där känslan att vara på en skola och se hur mycket bra som händer och önska att många fler kunde ta del av det. Ja då för man väl försöka göra det synligt på något sätt. Att synliggöra god pedagogik i undervisning kan vara en stark väg till inspiration och utveckling. Synliggörandet underlättas enormt av de digitala möjligheter som står oss till buds. Valet blev att starta en blogg kring digitaliseringen på Jenny Nyströmsskolan. Innan vi gick i skarpt läge sammanfattades den nystartade bloggens syfte i tre punkter:

  • Att synliggöra lärares undervisning där digitala verktyg fungerar som förstärkande i ett pedagogiskt och didaktiskt perspektiv.
  • Att få en spridning av praktik om hur digitaliseringen i undervisningen kan fungera som en positiv faktor för elevers kunskapsutveckling.
  • Bloggen blir en form av modellering av hur publicering kan användas i undervisningen

Veckans bloggare får följande ”uppdrag”: Du som “Veckans bloggare” väljer en pedagogisk eller didaktisk utgångspunkt för ditt inlägg. Beskriv vad du vill uppnå i undervisningen. Exempelvis, feedback till elever, kamratrespons, tydliggörande av mål, lässtrategier, reflektion hos elever, synliggörande av elevers lärande, kommunikation … ja listan kan bli hur lång som helst. Gör också en beskrivning av hur du/eleverna använder digitala verktyg för att förstärka det som ni vill uppnå i undervisningen. 

Bloggen har varit igång ett tag och fått ett positivt bemötande bland personal och nu är förhoppningen att fler kan hitta inspiration till sin undervisning på Jenny Nyström bloggar.

Du hittar bloggen Jenny Nyström bloggar HÄR

(Tack till Malin Frykman som väckte tanken)