Författararkiv: Jörgen Florheden

Förbud eller gemensamt ansvar

Chatharina Gustafsson
Administrativ chef

Hur använder vi sociala medier på ett bra och konstruktivt sätt och hur tar vi ansvar för det som är ohälsosamt och destruktivt. Ska vi lösa med förbud eller ska vi prata om ”elefanten i rummet” och ta ansvar för konsekvenserna? Darja Isaksson, strateg och föreläsare, ger en nyanserad bild av vad den nya tekniken innebär för berättande, lärande, samskapande, meningsbyggande och demokrati. En skön känsla att inte behöva ta ställning för eller emot utan träna oss i att se och ta ansvar för konsekvenserna.

Sofia Serholt, doktorand vid GU, tangerar samma resonemang i sin avhandling Child-Robot Interaction in Education. Frågan är inte om vi kommer att få robotar i klassrummet utan att när vi får det, ska vi vara beredda och ha analyserat konsekvenserna. Behövs det etiska regler för emotionella robotar i skolan osv. Kan vi ersätta läraren med en robot? Nej, naturligtvis inte utan här handlar det om att se det som ett komplement och i vissa fall en avlastning i rätt sammanhang.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anders Holmberg, processledare på Lin Education, tar sin ansats för kollegialt lärande i ett poetiskt stycke ”Ballad om stigarna i Västmanland” Lars Gustafsson
Förutsättningarna för kollegialt lärande – stigen vi trampar tillsammans. ”Det är många som måste gå annars blir det ingen stig.” Vad krävs för att lämna bilden av undervisning som den enskilde lärarens ansvar till att kvalitet och elevens lärande är ett kollegialt ansvar.

Anders talar om vikten att bli kollaborativ för att nå framgång i skolans utveckling. De 7 normer han förmedlar är universella i allt mänskligt samspel, enligt mitt sätt att se.

 

 

 

 

 

 

 

 

Besöket på BETT-mässan var överväldigande. En sådan uppsjö av teknik i alla dess former, programmering, robotar, interaktiva lösningar mm. Så många val och så mycket att ta ställning till i den fortsatta utvecklingen av skolan och pedagogiken. Här aktualiseras analysen på nytt och vår samlade kompetens ”in collaboration” är en förutsättning för att välja rätt ur det stora smörgåsbordet.

Som administrativ chef måste jag förstås tänka på säkerhet och juridik. Googles seminarie om GDPR rätade ut några frågetecken inför våra utmaningar med datasäkerhet. Och kanske blev det några nya frågetecken☺. Skönt vi har kvalificerad kompetens inom IT – också!

Hemma igen med en förkylning i bagaget men uppfylld med ny energi och mycket inspiration.

Samförstånd och samordning leder till skolframgång

Skrivet av Christian Sandahl
Verksamhetsområdeschef

Att vi tillsammans är mycket starkare än var och en för sig själv, är väl knappast något nytt, men ändå något som vi hela tiden behöver påminnas om. En skolledargemenskap där rektorer tillsammans tar ansvar för skoluppdraget och i grupp samtalar om hur det lokala skolförbättringsarbetet kan organiseras är ett kännetecken på skolframgång. Att LinEducation väljer att kalla sitt årliga BETT-evenemang för The Collaboration Effect ligger i tiden. Jag kommer tillbaka från London stärkt i min övertygelse om att det samarbete vi gör för att stärka förbundet som en gemenskap är en förutsättning för riktig skolframgång på varje enskild skola, oavsett om det sedan handlar om inkludering, digitalisering, elevhälsa eller kunskapsresultat.

Anders Holmgren från LinEducation var tydlig: Undervisningens kvalitet är ett kollegialt ansvar.

”Lärare, mina elever är alla skolans elever. Skolledare, huvudmannens skolor är mitt ansvar”

Och när vi i förbundet möts för att diskutera skolutveckling befinner vi oss alltid i rätt rum!

Bett 2018 Trend – från tidigare “prylfokus” till ökat pedagogikfokus

Skrivet av Per Svensson
IT-chef Kalmarsunds gymnasieförbund

Mässhallen Bett 2018 – 41 000 besökare, 850 leverantörer

Jag var första gången på Bett 2013 då var större fokus på datorer/redskap och tekniken som då var i växtfas. På Bett 2018 tar den pedagogiska dimensionen större plats.

Tydliga trender på mässan är olika produkter och tjänster nischade mot utbildning i alla åldrar inom programmering, robotar, VR (Virtual Reality) och mätutrustning i alla dess former och för alla typer av ämnesinriktningar i undervisningen. Lins konferensprogram också har en tydlig röd tråd och pedagogiskt fokus – det tekniska perspektivet är nu mer en “ickefråga” hanterad tidigare i utvecklingskedjan.

I Lins konferenslokaler och mässhallen gör jag jämförelser Kalmarsunds gymnasieförbund position gentemot omvärlden. Elever, lärare, skolledningar m.fl har gjort stora framsteg i Kalmarsunds gymnasieförbund under de senaste åren. Vi är med i främre leden nationellt. Ett exempel är bl.a att våra drivna IKT-pedagoger Jörgen och Kristoffer håller i en välbesökt programpunkt. En annan föredragshållare utvecklar i sin programpunkt “Digital strategi – Vad fungerar?” Kalmarsunds gymnasieförbund som gott föredöme.

I en programpunkt presenterar Google i “Top Secret Lab” en första prototyp “Chromepad” – många likheter med iPad, med operativsystemet Chrome OS som Chromebook. och en del plusfunktioner. Spännande att vara på plats och se innan ryktena något dygn senare började rulla på nätet inför senare lansering – kanske en blivande storsäljare. Spännande var också att i mindre krets lyssna på Googles perspektiv hur de förhåller sig inför GDPR – Dataskyddsförordningen som träder i kraft 25 maj. Deras bild – de har full kontroll på sin roll som “Data provider”.

Två tänkvärda citat från programpunkterna hos Google som jag bär med mig hem;

  • Great is not Good enough for Google …
  • Revan´s Law
    “For an organisation to survive, its rate of learning must be at least equal to the rate of change in its external environment”

 

Skolledare i en digitaliserad värld

Att vara skolledare och bland annat ha till uppgift att leda de digitala processerna i sin skola innebär att det kan vara smart att ibland göra en omvärldsbevakning. Sökande efter kunskaper kring skolans digitalisering kan ta sig olika former. Ett sätt är att läsa och ta del av andras kloka tankar om hur man leder i en digital samtid. Någon som jag tycker är väl värd att lyssna till i detta sammanhang är Malin Frykman. Malin som har bakgrund både som skolledare och utvecklingsledare delar med sig av sina tankar i boken Skolledare i en digitaliserad värld.

Redan inledningsvis vill jag starkt rekommendera denna bok till dig som på något sätt är involverad i att leda digitalisering i skolan. Detta oavsett hur långt du/ni har kommit i den processen. Jag upplever att det finns något för alla att ta till sig i boken och även agera på. Varje kapitel avslutas just med förslag på agerande och det är en av styrkorna, läsande kan leda till direkt handling. En annan styrka är att till boken finns även ett digert digitalt material kopplat som kan fungera alldeles utmärkt som stöd i utvecklingsarbete. En tredje del som jag vill framhålla är att boken har ett tydligt “på-golvet-perspektiv”. Det är lätt att i handling omsätta många av de tankar och idéer som beskrivs, de har en tydlig konkret dimension och det märks att Frykman tydligt beskriver egna erfarenheter.

På 112 sidor lyckas Malin Frykman både ge en teoretisk bakgrund kring ledande av lärande i en digitaliserad värld och är väldigt handfast i sina tips till rektorer i olika delar i denna process.Efter den teoretiska bakgrunden lyfter Frykman upp vikten av att ha en gemensam vision på skolan och hon beskriver även hur man som rektor kan arbeta för att tillsammans med sin personal ta fram en sådan. En viktig punkt i allt skolutvecklingsarbete är att kunna formulera sig kring den egna skolans berättelse. Vad vill vi uppnå och hur vill vi nå dit?

Vidare beskrivs hur en skola kan arbeta med sin nulägesbeskrivning. I boken tas ett antal olika metoder upp som både är av kvalitativ och kvantitativ karaktär. Nulägesbeskrivningen som tas fram ligger till grund för den nulägesbedömning som sedan bör ske på skolan. I sin tur leder nulägesbedömningen fram till den handlingsplan med effektmål som blir kartan på vägen mot visionen. Även i processens senare delar, nulägesbedömning och handlingsplan beskrivs olika metoder och digitala verktyg som kan fungera som stöd.

I strävan att skapa en lärande organisation lyfter Frykman fram vikten av att på ett klokt sätt skapa en balans och harmoni mellan arbetsorganisationen och utvecklingsorganisationen. Här tror jag att många skolor behöver stanna till och tänka till ordentligt. Det är lätt att fastna i gamla invanda mönster och inte exempelvis ställa sig frågan hur vår arbetsorganisation ska se ut för att på bästa sätt stödja vår vision. Nästa viktiga fråga att behandla är hur vi på ett bra sätt organiserar lärares lärande i utvecklingsorganisationen. Även här tar boken upp ett antal bra exempel på hur en sådan organisation kan se ut. Bland annat tas Dylan Wilams modell upp med “Teacher Learning Community”.

Hur vi organiserar lärares kompetensutveckling kommer att ha en avgörande betydelse för hur väl vi kommer att lyckas med skolans digitalisering. I boken trycks framför allt på att professionsutvecklingen för lärare ska ta sin utgångspunkt i elevers behov och hämta kraften från det kollegiala sammanhanget. Här hämtas tankar från Helen Timperleys modell kring lärares professionsutveckling. Även i denna del som handlar om lärares kompetensutveckling har boken en styrka genom att den är så pass konkret i sin beskrivning av olika sätt att bedriva kompetensutveckling att den fungerar väl som en handbok för skolledare och andra.

I bokens näst sista kapitel tas den enormt viktiga betydelsen av systematiskt kvalitetsarbete upp. Att på ett effektivt sätt kunna följa upp lärande. Ibland kan det vara svårt att svara på den till synes enkla frågan: Hur går det? För att kunna hålla ett formativt perspektiv på sin verksamhet krävs det att med jämna mellanrum kunna få svar på denna fråga så att vi vet vilken riktning vår kommande utvecklingsarbete ska ta. Frykman beskriver hur vi kan fånga frågan om hur det går med exempelvis digitala dialogsamtal, exit tickets, didaktiska promenader i digitala lärmiljöer, elevfokussamtal och verksamhetsbesök. Att sätta dessa olika metoder i ett årshjul kan vara ett viktigt fundament i det systematiska kvalitetsarbetet på skolan.

Avslutningsvis framhåller Malin Frykman att som skolledare är det viktigt att följa utvecklingen för att vi ska kunna bygga en skola på vetenskaplig grund. I detta sammanhang delar hon med sig av smarta strategier för omvärldsbevakning och rent konkreta tips på exempelvis YouTube-kanaler att följa.

Så i ditt arbete med skolutveckling, från vision till ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete kan boken Skolledare i en digitaliserad värld vara en vän på vägen.

Andrapris i Guldäpplet 2017 till Hans Gustavsson

På Skolforum 30 oktober delades priset Guldäpplet ut av Anna Ekström, Gymnasie- och kunskapslyftsminister. Nedan kan du se DIU:s motivering till Hans pris. HÄR kan du se filmen som beskriver Hans arbete.

Andrapristagare Guldäpplet 2017: Hans Gustavsson, bagerilärare på Restaurang- och livsmedelsprogrammet, Jenny Nyströms skola i Kalmar, för att ambitiöst och professionellt ta sig an möjligheterna som skapas genom användning av digitala resurser i undervisningen. Hans har med nyfikenhet undersökt och utprövat olika former att på ett för eleverna givande sätt föra in digitala verktyg i undervisningen, inte minst med målet att öka elevernas motivation och att inkludera alla.

Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet

Ett efterlängtat beslut är fattat av regeringen, beslutet om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Det har tagit tid att nå fram till ett fastställande, och i vissa delar och inom vissa verksamheter kan det hävdas att strategin redan är mer verkstad än strategi. Trots det finns det ett antal viktiga aspekter som strategin fokuserar på som kommer att ha betydelse både för elevers digitala kompetens och likvärdigheten inom svenskt skolväsende som är två områden som tydligt lyfts fram.

I inledningen slår strategin fast två grundfundament, digital kompetens handlar i grunden om en demokratifråga, målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Höga ambitioner och ett viktigt ställningstagande. Digitaliseringen är en förändring som påverkar vårt samhälle på ett så djupt sätt att den digitala kompetensen kommer att vara avgörande i vilken grad jag som medborgare kan vara med och påverka och forma mitt eget liv. Lite svårt kan det vara när man sätter upp mål som ”bäst i världen”. Svårt att mäta och alltid beroende av en kontext för varje land, men som sagt en hög ambition är bra.

”Det det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever och för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten.” En målsättning som fångar in digital kompetens, kunskapsutveckling och likvärdighet i ett digitalt sammanhang. Utifrån denna målsättning finns det tre stycken fokusområden i strategin:

  • Digital kompetens för alla i skolväsendet
  • Likvärdig tillgång och användning
  • Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter

Varje fokusområde innefattar ett mål och några delmål, som ska vara uppnådda 2022. Det första delmålet i fokusområdet digital kompetens talar om att elever ska ges möjlighet att utveckla en adekvat digital kompetens. Att klart definiera digital kompetens är svårt i denna typ av strategi eftersom det är högst troligt att begreppet kommer att förändras av ganska kort tid. För att få en mer konkret bild av vad digital kompetens är behöver vi därför vända in i de nyligen reviderade styrdokumenten för skolan.

Digital kompetens
Förskolechefer, rektorer och huvudmän framhålls som nyckelgrupper när det gäller det strategiska arbetet för att digitaliseringens möjligheter på bästa sätt ska tillvaratas för ökad måluppfyllelse. Detta kräver att de styrande i skolan själva innehar en god digital kompetens och en förståelse för hur digitaliseringen påverkar undervisningen. En viktig framgångsfaktor är lärares digitala kompetens och förmåga att kunna integrera digitala verktyg i undervisningen på ett förstärkande sätt och utifrån elevers olika behov. Det är bra att det i strategin även tas upp att införande av digital teknik där lärare saknar den erforderliga kompetensen kan innebära att resultatet för elevernas del kan blir negativt. Skolbibliotekarierna framhålls som ytterligare en viktig grupp inom skolan vad gäller att utveckla elevers digitala kompetens. Här finns det en stor möjlighet för skolor som lyckas med att etablera god samverkan mellan ledning, lärare, skolbibliotekarier, IKT-pedagoger och andra relevanta roller att skapa ett team som på bredden kan jobba med utvecklandet av elevernas digitala kompetens.

Likvärdighet
En viktig aspekt av likvärdigheten är tillgången till digitala verktyg. I det tidigare förslaget till nationell strategi för digitalisering av skolväsendet var det tydliga skrivningar om 1:1 (ett digitalt verktyg per elev), men denna tydlighet finns inte i det beslut som nu är fattat. Det skrivs istället som ett delmål att: ”Barn, elever och personal som arbetar med barn och elever ska ha tillgång till digitala verktyg utifrån sina behov och förutsättningar.” När jag läser vidare i texten om tillgång till digitala verktyg och speglar skrivningar om förskola och vuxenutbildning samt tar in det som skrivs om att lärande i mångt och mycket sker utanför skolans lokaler kan det bara bli en tolkning. Inom grundskola och gymnasieutbildning är 1:1 en förutsättning för att kunna uppfylla strategins mål. Detta innebär att en del huvudmän i Sverige redan är där medan det kommer att bli en tuff fråga för de som nu behöver röra sig i ganska hög fart mot att skapa god digitala förutsättningar för personal och elever. Detta gäller inte bara tillgången till digitala verktyg utan det gäller infrastrukturen och möjligheten till support som även detta berörs i strategin. Ett område som tas upp där det finns stor utvecklingspotential är att undervisning och administration ska blir effektivare med hjälp av de digitala möjligheter som finns.  Det är inte alltid som användarvänlighet är det begrepp som vi tänker på när vi analyserar våra digitala system inom skolan. Här finns en del att göra för leverantörer av olika slag i samverkan med skolan.

Forskning
Det är riktigt bra att strategin har forskning som ett av tre fokusområden. Vi som på olika sätt arbetar med digitaliseringen av undervisningen har idag inte mycket relevant forskning att förankra vårt arbete i. Så ansatsen att genom forskning kring digitaliseringens påverkan av undervisningen skaffa mer kunskap är en viktigt del för att stödja det fortsatta utvecklingsarbetet.

Så nu när strategin är på plats är det upp till oss alla inom skolan att omsätta den till vår verklighet, med bärande begrepp som demokrati, digital kompetens och likvärdighet som ledstjärnor.

From Good to Great

Många är de gånger när jag om IKT-pedagog ställt frågan till en lärare: ”Vilket är ditt nästa steg i undervisningen?” Då har den frågan dels varit riktad till en enskild lärare och naturligtvis även kopplad till användningen av digitala verktyg i undervisningen. Vad händer om man istället ställer samma fråga till en hel organisation? Vilket är Kalmarsunds gymnasieförbunds nästa steg när det gäller pedagogisk digital utveckling? Ett svar på denna fråga kan vara det som nyss kickats igång med våra SYL (särskilt yrkesskickliga lärare) och som har fått benämningen From Good to Great.

I samverkan med LIN Education har vi skapat ett samarbete med Kevin Burdon och Sarah-Louise Jones som är professorer vid University of Hull. De kommer att leda våra SYL genom From Good to Great under detta läsår.

Under ett par skype-möten har vi format syftet med denna insats och landat i följande beskrivning: Det här projektet syftar till att finna effektiva och tidsbesparande metoder för att utvärdera effekten av undervisningen på elevers lärande. Under arbetet vill vi också bilda kunskap kring vikten av bra feedback för lärare. Projektet har ett digitalt raster, där vi plockar in tekniken för att stödja processen.

Torsdagen 5 oktober var det dags för den första stora träffen i Kalmar mellan Kevin, Sarah och alla våra förväntansfulla SYL. Detta tillfälle kom mycket att handla om hur vi skapar bra frågor som är möjliga att undersöka i den egna undervisningen. En utmaning är att uppfylla kriterier som att de ska vara så specifika att det är möjligt att undersöka. Lärarna kommer nu att jobba vidare med sina frågeställningar och få feedback på dem från Kevin och Sarah. Nästa del i projektet är att titta närmare på vilka metodet man som lärare kan använda för att samla in data. Då möts vi i form av webinarier.

Vi känner att vi har fått en riktigt bra start på From Good to Great och ser fram emot den spännande fortsättningen, vilket vi kommer att återkomma till här på bloggen.

 

Stärkt digital kompetens i läroplan och ämnesplaner

I våras beslutade regeringen om revidering av läroplaner för svensk skola. Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens.

I regeringens pressmeddelande från 9 mars sammanfattas förändringarna enligt nedan:
– att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik
– att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga
– att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med         användning av digital teknik
– att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg
– att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster
– att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle

Får att underlätta att hitta har vi skapat en mapp som innehåller de reviderade dokumenten, läroplan, ämnesplaner, examensmål. Du hittar materialet HÄR.

Det är frivilligt för huvudman att driva utbildning enligt revideringarna under innevarande läsår. Nästa läsår är det obligatoriskt.

Grattis Hans! Finalist Guldäpplet

(Presssmeddelande Kalmarsunds gymnasieförbund)
Gymnasieförbundets Hans Gustavsson, gymnasielärare i karaktärsämne Bageri på Jenny Nyströmsskolan är en av tre finalister i årets lärarpris Guldäpplet. Finalisterna till Guldäpplet presenterades idag på Bokmässan i Göteborg.

Hans Gustavsson är nominerad till Guldäpplet 2017 bland annat för det sätt han tagit sig an möjligheterna som skapas genom användande av digitala resurser i undervisningen och på ett för eleverna givande sätt fört in digitala verktyg i undervisningen.

  • Det är jätterolig att jag blev nominerad och jag är verkligen jätteglad! Hela mitt ämneslag har får ett erkännande – att det vi gör, är bra, säger Hans Gustavsson, guldäpplefinalist.

Hans använder digitala verktyg för att motivera och engagera eleverna. Det kan vara allt från intresseväckande presentationer eller digitala diskussionsforum, eller elevernas egna webbsidor för att presentera sina skolarbeten och till instruktionsfilmer för olika bak- och tillredningsmoment i bageriet. Allt har mottagits mycket bra av eleverna som upplever de digitala verktygen som ett stort hjälpmedel i sitt skolarbete.

  • Kalmarsunds gymnasieförbund har under ett antal år bedrivit en mycket målmedveten satsning på lärares och elevers digitala kompetens. En satsning som på olika sätt visar sig lyckosam. Hans är en lärare som på ett föredömligt sätt har använt de digitala möjligheterna för att ytterligare höja kvaliteten på undervisningen. Han har lyckats infoga digitala verktyg både för att höja elevernas motivation och som ett sätt att tydliggöra elevernas lärande. Digitaliseringen har varit en viktig komponent båda för att öka elevernas trivsel och resultat, säger Jörgen Florheden, IKT-pedagog på Kalmarsunds gymnasieförbund.

Den slutliga vinnaren av Guldäpplet 2017 presenteras måndagen den 30 oktober kl. 11.00 på Skolforum, Stockholmsmässan i Älvsjö.

Guldäpplet delas ut av Stiftelsen Yngve Lindbergs Minne vars partners är: Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens medieråd, Tieto Sweden Healthcare and Welfare AB, Netsmart AB, Gleerups Utbildning AB, Studentlitteratur AB samt Stiftelsen DIU, grundare och koordinator. I juryn finns företrädare för samtliga partners, de lärare som vann Guldäpplet de två senaste åren samt professor Åke Grönlund, Örebro universitet.

Systemteori i praktiken

Att läsa en bok om systemteori är kanske inte den första tanken som slår en i rollen som IKT-pedagog. Trots det är det just det som jag har gjort. Faktum är att ju längre vi har jobbat som IKT-pedagoger inom Kalmarsunds gymnasieförbund ju tydligare har det blivit att tänka mer i termer av system och strategier. Det är därför ganska naturligt att det som en del i min individuella utvecklingsplan även nu ingår att läsa boken Systemteori i praktiken av Oscar Öquist. Om jag relaterar det jag läst till rollen som IKT-pedagog finns det några saker som jag vill stanna upp kring.

 

Ett grundläggande begrepp inom systemteorin är nivåer. Det är viktigt att nivåer inte blandas ihop och att beslut fattas på rätt nivå. I vårt arbete med digital kompetens inom gymnasieförbundet blir detta bland annat viktigt i den så kallade styrkedjan. Ju högre upp i en hierarki ett beslut fattas ju större räckvidd får då den kalibrering som beslutet ger. Här går tanken till hur viktigt det är att de högre nivåerna tydligt pekar ut en färdriktning. Vi som IKT-pedagoger rör också faktiskt i systemets alla nivåer och då är det viktigt att det är tydligt vilket mandat som ligger på vilken nivå. Vilka frågor är exempelvis aktuella på förbundsnivå respektive vilka frågor aktualiseras i vårt möte med skolledningar på respektive skolor? Detta var bland annat något vi talade om på Framtidens lärande under rubriken Vaddå IKT-pedagog?

Intressant är att inom systemteorin blir nivåtänkande även viktigt när det gäller lärande. Detta illustrerar Öquist genom ”Batesons stege”. Den första och enklaste nivån som kallas noll-lärande handlar om att bara foga in ny fakta i redan befintliga fack. Nästa nivå kallar Bateson ”Lärande 1” och här lär vi i en given kontext, vi blir bättre på det vi gör. I nästa nivå ”Lärande 2” skiftas fokus till ny kontext här handlar det om att lära sig lära eller med ett annat ord metalärande. Den sista nivån, som mycket sällan nås, är när vi får sådan ”flow” att vi helt förlorar oss i uppgiften. Detta sätt att se på lärande i olika nivåer gör att vi hela tiden i undervisningen bör reflektera över vilken nivå av lärande som vi vill att eleverna ska nå i ett specifikt sammanhang. Vidare är det intressant att reflektera över hur digitala verktyg kan fungera för att exempelvis göra en förflyttning från ”Lärande 1” till ”Lärande 2” i Batesons stege.

Inom systemteorin talas det även om öppna respektive slutna system. Om ett system av någon anledning sluter sig inom sig själv och har väldigt liten kontakt med omvärlden uppstår snart ett mycket negativ effekt och den kallar Öquist för förlust av korrigerande feedback. Om man inte söker information och feedback utanför det egna systemet utan helt förlitar sig på information och feedback inifrån det egna systemet är det lätt att vi får en falsk bild av verkligheten. För mig för detta tankarna till vikten av en kontinuerlig omvärldsbevakning och hur viktigt det är med de processledningar som vi har på olika nivåer inom förbundet. Det gäller att vi hela tiden har en aktuell bild av utveckling vad gäller digitalisering och forskning bland annat. Samtidigt är den utifrån kommande processledningen ett bra sätt att  utmana våra föreställningar som är av vikt för fortsatt utveckling. Det är lätta att bli ”fat and happy” om det inte finns en öppenhet i systemet, och det är en fara för det framtida utvecklingsarbetet.

Begreppen script och case tycker jag också är av intresse att titta lite närmare på. Kopplat till systemets olika nivåer finns även kommunikationen och hur den ska ske mellan de olika nivåerna. Öquist framhåller att kommunikationen i ett systemiskt perspektiv alltid ska ske på script-nivå och inte utgå från case. Det är lätt att vi hamnar i felbeslut inom en organisation om vi fattar beslut utifrån case, enskilda fall, istället för script som utgår från mer övergripande trender. Ett exempel kan vara hur vi jobbar med lärares digitala kompetens där målet är att nå en viss lägsta nivå. Ser vi då varje lärare som ett case, det vill säga att vi riktar insatser individuellt eller ser vi till att tänka mer i form av script och skapar strukturer för kollegialt lärande där lärares digitala kompetens är ett fokus? Det finns flera tillfällen i varje organisation där vi måste tänkte till och inte reagera på enskilda fall eller händelser utan ”se den större bilden”.

Det finns alltså mycket i Öquist bok som har relevans även för en IKT-pedagog. Avslutningsvis vill jag fånga ett uttryck som tillskrivs journalisten Guy Tales, ”the fine art of hanging around”. Att helt enkelt röra sig där andra människor rör sig. Ett sätt att få en bra inblick i vad som verkligen är synligt i verksamheten samt en möjlighet att sända ut signaler om vad som är prioriterat. Det tar vi med oss in i det nya läsåret och försöker få till i ökad omfattning.

Framtidens lärande

För andra året var Kalmarsunds gymasieförbund med på Framtidens lärande. Denna gång inte för att hämta kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan utan för att vara en av huvudmännen som delade med sig av goda exempel när det gäller skolans digitalisering. Framtidens lärande organiseras av stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen). Konferensen är uppbyggd på att kommuner som befinner sig i framkant när det gäller digitalt lärande delar med sig av sina erfarenheter. Fokus för årets Framtidens lärande var den likvärdiga skolan. Det var flera av talarna på scen som anknöt till detta. Först ut var professor Sir George Berwick som berättade om hur en medveten satsning kring delande och kollegialt lärande hade bidragit till att utveckla mängder av skolor i London i en positiv riktning. Intressant att se var vilken mätbar effekt denna satsning fått under åren. Därefter avlöste fackliga organisationer och politiker varandra på scen och alla pratade om den stora utmaningen att skapa en likvärdig skola så att vi inte bygger in digitala klyftor i vårt samhälle. Närings- och innovationsminister kopplade även digitaliseringen till vår förmåga att fortsatt kunna vara ett innovativt land och därmed bygga vårt välstånd.

På stora scen fick även våra Digitala Coacher ett pass där de pratade om Digitala Coacher 3.0. Vi kan konstatera att de fick ett väldigt positivt genomslag bland åhörarna och många vara nyfikna på hur vi kan använda elever som resurser i att utveckla lärares lärande.

Framtidens lärande består förutom det program som finns med föreläsare av seminarium och  inspirationsmöten. Nedan kan du se vilka inspirationsmöten som medverkande från Kalmarsunds gymnasieförbund höll i.

Matematik/andra kurser på elevernas villkor
Eleverna behöver hjälp med matematiken utanför lektionerna. Hur kan vi lärare hjälpa eleverna med detta? Daniel Nilsson har hittat en väg via sin hemsida och Facebook för att hjälpa eleverna med matte och hjälpa eleverna att hitta en studieteknik. Daniel ger inspirerande tips på hur lärare kan befinna sig där eleverna befinner sig i sociala medier!
Daniel Nilsson, speciallärare med inriktning matematik på Stagneliusskolan

Det omvända klassrummet vändes till något bättre
Hur får man elever att titta på undervisningsfilmer, utan att göra det till ett obligatoriskt moment? Filmer, liknande de som används vid det “omvända klassrummet”, utnyttjas parallellt med traditionell undervisning. Eleverna kan använda filmerna som kompletterande studiemateriel, både vid frånvaro och inför prov.
Jimmy Gustafsson, Lärare. Matematik, fysik, kemi, Lars Kaggskolan 

Vaddå IKT-pedagog?
Framgångsfaktorer för ett lyckat arbete som IKT-pedagog – Kalmarsunds gymnasieförbunds IKT-pedagoger berättar om strategier och praktiskt genomförande kopplat till digitalisering av undervisningen.
Dominika Svensson och Jörgen Florheden, IKT-pedagoger, Kalmarsunds gymnasieförbund

Digitala Coacher – elevinflytande
Kalmarsunds gymnasieförbunds Digitala Coacher berättar om hur de som elever är delaktiga i det digitala utvecklingsarbetet.
Molly Fagergren & Oliver Bergendorff, Digitala Coacher samt IKT-pedagog Jörgen Florheden

Digital verktyg kan gynna alla elever på SFI
Digitala verktyg kan och ska gynna alla elever på SFI oavsett studiebakgrund och förkunskaper. SFI i Kalmar har genom kollegialt lärande, stöd av IKT-pedagoger och en delningskultur utvecklat metoder för att nå alla våra elever. Anna-Karin Almswik delar med sig av de idéer och metoder SfI i Kalmar har arbetat fram och fortfarande utvecklar.
Anna-Karin Almswik, lärare SFI, Axel Weüdelskolan

Ledarskap i en digitaliserad skola – utmaningar och möjligheter
Rektors uppgift är att leda skolan i en riktning som i sig baserar sig på tanke och vision som ska syfta till högre måluppfyllelse för elever. Att datorer och IT naturligt ska integreras i skolans verksamhet är något som vi ska enligt nationella styrdokument, så här har vi organiserat det på Stagneliusskolan i Kalmar.
Stefan Regebro, rektor, Stagneliusskolan

Lärarutveckling på ett analyserande och reflekterande sätt i praktiken
Att analysera och reflektera över sin egen lärarroll och utifrån detta förändra sina undervisningsstrategier är viktig för samspelet mellan mig och mina elever i klassrummet. Hur når jag mina elever på bästa sätt? Och hur ökar detta måluppfyllelsen?
Agneta ger inspirerande tips hur man kan prova sig fram för att lyckas med detta i praktiken.
Agneta Everbrand, Lärare Hotell- och turismämnen, Jenny Nyströmsskolan

Studiehandledning online i regional samverkan
Studiehandledning på modersmålet har alltid varit en akilleshäl för skolorna. Det är svårt att hitta studiehandledare på alla språk och med studiehandledning online är alla bekymmer lösta. Via Adobe Connect loggar eleverna i Kalmar in sig mot Ronneby där studiehandledarna sitter online och sköter sina uppdrag.
Ann-Katrin Wijk, specialpedagog, Stagneliusskolan

Undervisning med digital förstärkning – avslutning

10 maj var dagen för den tredje och avslutande delen av den förbundsgemensamma kompetensutvecklingen med rubriken Undervisning med digital förstärkning. Dagen startade i Jenny Nyströmsskolans aula där vi tittade tillbaka på de två tidigare tillfällena. Om dem kan du läsa HÄR och HÄR. Vid den gemensamma uppstarten presenterades även dagens inriktning. Med utgångspunkten i Helen Timperlys tankar om att det är elevernas behov som ska styra lärares lärande fokuserades på elevbehoven. Inspiratörerna som startade upp denna kompetensutveckling 29 september hade till uppgift att beskriva vilket elevbehov deras område mötte. 10 maj tittade vi tillbaka på detta och gruppernas uppgift var att utifrån frågeställningar fördjupa sina reflektioner kring elevbehoven inom respektive valt område.

Följande frågeställningar låg till grund för gruppernas reflektioner:

  • Vilka andra elevbehov, utöver de som inspiratör skrivit ner, ser ni som viktiga inom ert temaområde?
  • Utifrån de elevbehov som ni har identifierat, vilka kunskaper behöver ni som lärare vidareutveckla?
  • Vilka metoder kan användas för att identifiera elevbehov i en speciell grupp?
  • Finns det några goda exempel som ni kan visa på, som möter det beskrivna elevbehovet?

Varje grupp sammanställde sina diskussioner i en Padlet. Dessa finns samlade HÄR. Klicka på bilden för gruppen så kommer du till Padleten.

Den utvärdering som genomfördes visar på att lärare kan uttrycka en förändrad praktik som sätter sitt fokus på elevernas lärande, vilket har varit syftet kompetensutvecklingen Undervisning med digital förstärkning.

“Jag kommer att jobba ännu mer med att modellera i klassrummet. Utforska nya examinationsmetoder och förbättra min kommunikation kring vad eleverna skall lära sig och hur jag berömmer deras kunskaper och färdigheter. Helt lämna inlämningsuppgifter som examinationsform utan mycket mer fokus på process och lärande. Bort från produktfokus.”

“Jag kommer att jobba vidare med feedback på flera sätt. Men jag kommer att korta ner den summativa bedömningen och inrikta mig mera på formativ bedömning. Jag upplever att elevernas respons kring formativ bedömning har varit mycket god och stärker mig i sättet att jobba, även om det tar massor med tid. Målet blir ändå någonstans att eleverna ska bli bärare av sin egen kunskapsutveckling och att då själva kunna använda sig av feedback utifrån sina egna mål”

Om du vill läsa en mer fördjupad sammanställning av utvärderingen kan du göra det HÄR.

Digitala verktyg stärker undervisningen

På några av våra skolor har vi efterlyst goda exempel från våra lärare. Exemplen ska visa på hur lärare upplever att de digitala verktygen kan fungera som förstärkande för undervisningen och elevernas lärande. Det intressanta är att studera den bild som framträder när lärare med olika undervisningsuppdrag och olika undervisningsgrupper delar med sig på det här sättet. Här tänker jag presentera några generella iakttagelser som går att göra utifrån lärarnas exempel.

Tydlighet – struktur – tillgänglighet
Digitala verktyg skarpar möjligheter att bygga upp tydliga strukturer och att i viss mån frigöra undervisning från tid och rum genom att undervisningen i olika former finns tillgänglig för eleverna. Flera lärare tar fram Google Classroom som ett sätt att för eleverna skapa en tydlighet och ett överskådligt pedagogiskt arbetsflöde. Tillgängligheten visar sig även genom att lärare spelar in olika typer av genomgång/instruktioner och gör dessa åtkomliga på digitala ytor, exempelvis genom Google Site. Lärare framhåller även att tydlighet och tillgänglighet är kopplad till en punkt som kommer nedan, elevernas motivation. När målen är tydliga för eleverna ökar även deras motivation.

Feedback
Flera lärare tar feedback som gott exempel på hur digitala verktyg fungerar förstärkande i undervisningen. Att kunna ge direkta kommentarer i ett Google-dokument är idag självklart för oss alla, men det har haft en stor betydelse för arbetet med feedback till eleverna. Det pekas även på andra system för feedback, ett sådant är kunskapsmatrisen.se inom matematiken. När det gäller feedback är det en del lärare som även lyfter fram möjligheten att i digitala miljöer arbeta med kamratrespons. Bland annat görs detta genom att använda bloggar.

Synliggörande av elevernas lärande
Genom möjligheten att exempelvis spela in elevers redovisningar får både lärare och elever tillgång till film som tydligt visar på elevernas lärande. Att eleverna skapar egna hemsidor gör att de kan följa sin egen progression i sitt lärande över tid. Lärande kan med hjälp av digitala verktyg dokumenteras på olika sätt, text, bild, ljud och film. Lärare som anger detta som goda exempel upplever tekniken som tillgänglig och lätt att använda.

Kreativitet
Kreativitet är ett svårfångat begrepp, men om vi definierar det som nytänkande och att hitta nya sätt att producera exempelvis kunskap finns det inslag att hitta inom detta område när lärare lyfter fram goda exempel. Några exempel visar på att det med hjälp av digitala verktyg går att hitta vägar för elevernas lärande som tidigare inte varit möjliga.

Motivation – variation
Genom möjligheten att variera undervisningen med hjälp av digitala verktyg ger lärare uttryck för att elevernas motivation ökar. Det finns inte sällan en ”tröskel” att komma över när det gäller att eleverna kan se de nya möjligheterna, men när det väl gör det kan lärare tydligt se att motivationen i lärandet ökar. Det finns även lärare som lagt upp ”digitala paket” som jobbar med elevernas motivation och mindset där de digitala verktygen spelar en avgörande roll.

På ett förhållandevis enkelt sätt har vi skapat en sorts nulägesbeskrivning när det gäller hur våra lärare ser på digitala verktygs förstärkande roll i undervisningen. Genom att lärare har delat med sig av konkreta exempel och motiveringar var de valt just dessa exempel framträder även kopplingen till lärarens pedagogiska och didaktiska tankar. Att med jämna mellan få en belysning av hur digitala verktyg används i undervisningen är en viktigt del i vårt arbete och detta var ett sätt  som gav oss en del tankar och funderingar att ta med i vidare arbete.