Författararkiv: Jörgen Florheden

Boktips: Lärandebaserad skolutveckling av Hans-Åke Scherp

Skolutveckling är minst sagt en komplex process. För att på ett framgångsrikt sätt utveckla skolan behöver man söka stöd på många håll. Stöd i forskning och modeller är en väg att gå. Här vill vi tipsa om Hans-Åke Scherps bok Lärandebaserad skolutveckling. Lärglädjens förutsättningar, förverkliganden och resultat. I boken beskrivs hur lärandebaserad skolutveckling kan bedrivas enligt VISKA-modellen (vardagsinriktat systematiskt kvalitetsarbete)

I VISKA-modellen finns att antal bärande delar som syftar till att bygga den lärande organisationen. De bärande delarna är arbetsorganisationen, utvecklingsorganisationen och skolans helhetsidé,.

Arbetsorganisationens syfte är att skapa stabilitet i verksamheten. De grundläggande strukturerna och förutsättningarna för det pedagogiska arbetet hör till arbetsorganisationen. De erfarenheter som lärare får är beroende av hur arbetsorganisationen ser ut. Genom att göra förändringar i arbetsorganisationen kan olika arbetssätt gynnas respektive missgynnas. Medvetna förändringar i arbetsorganisationen är ett viktigt del i lärandebaserad skolutveckling.

Utvecklingsorganisationens syfte är att skapa lärande och förståelse för hur den pedagogiska verksamheten kan utvecklas för att motverka att problem uppstår. Det gäller att skapa goda lärmiljöer där lärare kan fokusera på viktiga problemområden genom lärande samtal med kollegor. På detta sätt skapas lärdomar som sedan omsätts i handling. Tillsammans granskar man sedan sitt handlande som blir underlag för nytt lärande.

Skolans helhetsidés syfte är att vara vägledande för hur arbetsorganisation och utvecklingsorganisation ska utformas. Helhetsidén innehåller både en vision som beskriver vad man vill uppnå och en verksamhetsidé som beskriver vad som ska känneteckna verksamheten för att man ska uppnå det man vill. Scherp framhåller att det är viktigt att det finns ett medskapande bland personal när skolans helhetsidé arbetas fram. Framtagandet av helhetsidén är i sig en viktig lärandeprocess. I boken beskrivs konkreta exempel på hur skolor har arbetat fram sin helhetsidé.

Scherp använder följande bild för att beskriva skolutveckling. Man kan säga att vardagen för skolledare och lärare är fylld av frågetecken och utropstecken. Frågetecken innebär att man är osäker på vad som är klokt att göra i olika situationer. Utropstecken innebär att man har skaffat sig lärdomar och vet vad som är klokt att göra i olika situationer. Systematisk skolutveckling handlar då om att transformera frågetecken till utropstecken. Det förutsätter ett samspel mellan arbetsorganisation, utvecklingsorganisation och skolans helhetsidé.

Arbetsorganisationen och utvecklingsorganisationen är inte två helt frikopplade fenomen utan de är beroende av varandra. I arbetsorganisationen identifieras olika problem och de kan då ”skickas” över till utvecklingsorganisationen där det sker ett lärande. I boken uttrycker Scherp förhållandet mellan arbetsorganisation och utvecklingsorganisation på följande sätt: ”Lite tillspetsat kan man säga att i utvecklingsorganisationen är man rädd om problemen så att man inte slarvar bort dem eftersom de är en viktig drivkraft för lärande och utveckling. I arbetsorganisationen är man rädd för problem eftersom de stör den gällande ordningen.” En skola kan i sin organisation lägga olika vikt vid det som Scherp kallar arbetsorganisationslogik och utvecklingsorganisationslogik. Han förtydligar det med ett exempel där en skola i stor utsträckning använder specialpedagoger till att stötta enskilda elever som lämnar undervisningen. Genom detta förstärks arbetsorganisationslogiken. Om istället en stor del av speciallärare deltar i undervisningen och bidrar till lärares lärande om hur man hjälper elever i behov av särskilt stöd i undervisningen förstärks utvecklingsorganisationslogiken.

Vilka frågor och problem som utvecklingsorganisationen ska prioritera styrs av skolans helhetsidé. För att något ska beaktas som ett problem ska det ligga i linje med skolans helhetsidé. Helhetsidén ska även se till att man inte blir en ”känguruskola” som hoppar från det en till det andra projektet. Olika projekt ska hela tiden relateras till helhetsidén. Det kan inom en verksamhet uppstå konflikter när det regnar ner uppdrag till skolan från olika håll. Väsentligt blir då att föra en dialog där skolans helhetsidén är ett viktigt fundament att stå på.

Scherp skriver att oavsett om man vidtar några speciella åtgärder eller inte så pågår det alltid lärande bland medarbetare på en skola. Genom att organisera fördjupande lärprocesser på ett systematiskt sätt så kan man höja kvaliteten på detta lärande. I boken beskrivs på ett tydligt sätt hur man kan organisera lärgrupper för lärande i den egna verksamheten. Utgångspunkten för lärandet är hela tiden de problem som medarbetare upplever i vardagsverksamheten. I det systematiska kvalitetsarbetet på skolan beskrivs sedan dessa lärprocesser. Man lyfter fram vilka lärdomar man har gjort när det gäller att bidra till elevernas lärande och utveckling. Kopplingar görs till skolans helhetsidé, läroplan och skolplaner. Enligt Scherp handlar det systematiska kvalitetsarbetet om att kunna beskriva vilka lärdomar om lärande och undervisning man kommit fram till under läsåret, hur man man lyckats förverkliga dessa lärdomar i praktiken och hur man organiserar kvalitetsarbetet framåt för att komma fram till nya lärdomar.

I det systematiska kvalitetsarbetet anser Scherp att det är avgörande att fånga in elevernas upplevelser och erfarenheter av undervisningen. ”Det är deras upplevelser av hur undervisningen bedrivs som påverkar deras lärande, inte vilka föreställningar lärarna har om vad som gör det eller inte gör det.”

Ovan har det gjorts en kort beskrivning av VISKA-modellen som en grund för skolutveckling. Till dig som är intresserad av skolutveckling, och inte redan har läst denna bok, kan den stark rekommenderas som en pusselbit i skolutvecklingens komplexa process.

Professionsprogrammet 2021

För andra året har vi haft nöjet att fira tillsammans med deltagare som genomgått Kalmarsunds gymnasieförbunds professionsprogram. 6 december delades utbildningsintyg ut till årets åtta lärare som i mars påbörjade programmet. De har under denna tid bland annat skrivit en rapport där de har bevisat sin yrkesskicklighet och reflekterat kring sin utveckling i rollen som lärare. Tillsammans med sin professionspartner har reflektioner fördjupats och i dessa lärpar har även lektionsobservationer och uppföljande samtal genomförts.

HÄR kan du läsa mer om årets professionsprogram och bland annat ta del av filmerna där lärarna beskriver sitt arbete med valt fokusområde.
HÄR kan du läsa den fullständiga rapporten för professionsprogrammet 2021.

Deltagare professionsprogrammet 2021 Foto: Adam Humlesol

Två framträdande delar inom programmet har varit att lärarna jobbat med sina visioner kopplade till undervisning och att de har valt ett eget fokusområde kopplat till undervisningen som de speciellt vill utveckla.

Professionsprogrammet har ett gott stöd av olika kompetenser som finns inom förbundet. Förbundets två lektorer har varit stöd i skrivandet av den argumenterande texten. De har haft seminarie med samtliga lärare kring skrivprocessen och det har gjorts kopplingar till forskning. Varje deltagare inom professionsprogrammet har haft tillgång till en personlig coach. Förbundets två legitimerade skolcoacher har stått för denna coachning.

När vi utifrån de tre målbilder som funnits för professionsprogrammet analyserar lärarnas utvärderingar så ser vi att målen har uppfyllts på ett tydligt sätt.

Målbilder professionsprogrammet

Framför allt framhöll lärarna i utvärderingen vikten av att på ett djupare plan få tillfälle att reflektera över sin praktik. Reflektionerna fördjupades ytterligare genom samtal med professionspartner och personlig coach. Det kollegiala lärandet har fungerat som en förstärkande kraft i lärarnas reflektioner. Vidare uttrycker lärarna en större medvetenhet kring och ökad förmåga att leda andra lärares lärande. Lärarna anser att professionsprogrammet på olika sätt har bidragit till att de har utvecklats i den komplexa rollen att vara lärare och att de tar med sig ett tänkande kring vidare utveckling. Eller som en av deltagarna uttryckte det:

Vill tacka för att jag fick möjligheten att gå den här utbildningen. Jag tar med mig så
många kunskaper, insikter och vidare nyfikenhet och inspiration hur jag vill utvecklas
vidare härifrån. Det har varit en kultur som präglats av öppenhet, ödmjukhet, respekt,
kunskap och professionalism.

Nu ser vi fram emot nya sökande och professionsprogrammet 2022.

 

Lärdomar fjärr- och distansundervisning

18 månader av undervisning som nästan uteslutande har genomförts på distans. Visst måste det finnas en mängd lärdomar som har skapats under den tiden. Vi som IKT-pedagoger har mött enskilda lärare som vittnat om att de både tänkt och gjort nytt, det var ofrånkomligt. På en förbundsövergripande nivå ville vi systematisera allt detta lärande och skapa en grund för fortsatt utveckling inom förbundet när det gäller undervisning och kopplingen till digitala möjligheter. Därför har vi under september genomfört en studie, där både lärare och elever intervjuades.

Två områden som tas upp i studiens reflektion är Tillgänglig digital lärmiljö och Lärarnas undervisningspraktik. När det gäller tillgänglig lärmiljö syns i studien tre samverkande faktorer som har bidragit till att den digitala lärmiljön ur ett elevperspektiv har blivit mer tillgänglig. Den första faktorn är att lärare har ökat sin digitala kompetens. De har gjort saker som de tidigare inte har gjort digitalt och de har använt digitala verktyg på nya sätt. Den andra faktorn är att lärarna under fjärr- och distansundervisning blev mer noggranna med struktur och skriva tydliga instruktioner, framför allt i Google Classroom. Den tredje faktorn som stärkt det digitala tillgängliga lärandet är att lärarna har sökt och provat alternativa examinations- och redovisningssätt. När det gäller lärarnas undervisningspraktik uttalar lärarna i studien tydligt att de har fått en ökad medvetenhet om den egna undervisningen. Undervisning online gjorde att lärarna både reflekterade över vad som är viktigt för dem i undervisningen och reflektionen ledde även till att de provade nya saker. Lärarna beskriver också hur den nya situationen bidrog till att man sökte stöd och lösningar i kollegiala sammanhang. Det uppstod ett kollegialt utbyte för att utveckla undervisningen.

Du kan i filmen nedan se en kort sammanfattning av studien. Du kan läsa hela studien HÄR.

Elevaktiva arbetssätt med digitala verktyg

I samband med fjärr- och distansundervisningen uppstod på många håll diskussioner kring hur eleverna kunde göras mer aktiva i undervisningen. När undervisningen var helt digitalt var det även naturligt att koppla dessa diskussioner till användande av digitala verktyg.

Som IKT-pedagoger har vi funderat vidare kring temat att skapa elevaktiva arbetssätt med digitala verktyg. Vi har även gått vidare med att bygga upp en sajt som ska kunna vara ett stöd och ge inspiration i arbetet med elevaktiva arbetssätt. Du hittar sajten här. Den är en del av Kalmarsunds gymnasieförbunds digitala akademi.

På sajten hittar du olika exempel på hur man som lärare kan arbeta med elevaktiva arbetssätt med förstärkning av digitala verktyg. Du finner en teoretisk bakgrund kring varje område, exempelvis kamratrespons och flippat klassrum. Det finns ett Google Classroom kopplat till sajten med konkreta exempel på arbetsuppgifter. Det finns även möjlighet att du som lärare kan dela med dig av hur du har jobbat med elevaktiva arbetssätt.

Gå in på sajten och dela dina erfarenheter genom att klicka på:

Det finns ett uttalat mål med att ha med fler autentiska exempel och vi hoppas att du vill vara med att bygga vidare på denna site tillsammans med oss. 

Vi summerar läsåret 20/21

Dags att summera läsåret 20/21 som har varit väldigt speciellt när det gäller undervisning och digitalisering. Vi väljer att här göra några korta nedslag i allt som har hänt. 

Fjärr- och distansundervisning
Året har fått sin självklara prägel av
fjärr- och distansundervisingen. Omställningen har varit en stor utmaning för lärare och elever. Samtidigt visade det sig att det inom Kalmarsunds gymnasieförbund fanns en god beredskap i den snabba omställning som gjordes. Den medvetna satsning som under flera år gjorts på digital kompetens har lagt en god grund för användande av digitala verktyg i undervisningen. En faktor som ytterligare bidrog positivt i omställningen till fjärr- och distansundervisning var att förbundet aktiverade licens för G Suite Enterprise for Education, numera Google Workspace for Education Plus. Detta gav lärarna och eleverna större möjligheter i undervisningen online. Vi kan se att det har skett väldigt mycket lärande hos lärarna under denna period, både när det gäller användning av digitala verktyg och design av undervisning. En tydlig uppgift under kommande läsår är att på ett systematiskt sätt samla all denna kunskap som en grund för ytterligare lärande. 

Datorbyte för lärare
När det i april var dags för byte av dator för pedagogisk personal var det i pandemitider en viss utmaning att genomföra detta. Under två dagar genomfördes bytet på ett effektivt och smittsäkert sätt. Övergången till den nya datorn skedde på ett smidigt sätt, även om det har krävts en del support för att få alla digitala funktioner på plats

Digitalsamtal med rektorer 
I syfte att utvärdera Kalmarsunds gymnasieförbunds digitala agenda så har IKT-pedagogerna genomfört digitalsamtal med samtliga rektorer. Detta istället för att använda SKR:s självskattningsverktyg LIKA som gjorts under tidigare år. Vi ser att vi får en bättre bild av digitaliseringen genom dessa samtal. En konsekvens av detta är att vi kommer att genomföra fokussamtal även med lärare och elever under kommande läsår. En annan konsekvens som vi ser efter samtalen med rektorerna är att vi har fått ett bra material att utgå från när det gäller den revidering av förbundets digitala agenda som ska göras nästa termin.

Professionsprogrammet
Den andra upplagan av Kalmarsunds gymnasieförbunds professionsprogram startade i mars. Förutom medverkan av förbundets IKT-pedagoger, lektorer så finns av förbundets två diplomerade skolcoacher med för bidra till deltagarnas professionsutveckling. Fokus inom programmet är även att utvecklas i att leda lärares lärande.

Digital akademi 
Uppbyggnaden av en digital akademi för Kalmarsunds gymnasieförbund har påbörjats. Den digitala akademin har som syfte att erbjuda utbildningar kring väsentliga områden i undervisningen med koppling till digital förstärkning. Den första delen som byggs nu sker i samverkan mellan speciallärare, specialpedagoger och IKT-pedagoger och har fokus på tillgängligt lärande med digitala verktyg.

Nu tar bloggen sommarlov, sätter sig i solen och njuter, och är tillbaka i augusti.☀️

Coronadistansen

Lärare Lars Arvidson, Stagneliusskolan, har i sin roll som syl (särskilt yrkesskicklig lärare, förstelärare) presenterat studien Coronadistansen. ”Syftet med undersökningen är att undersöka hur lärare upplever att deras didaktik, lärarroll och arbetssituation förändrats under ett år av distansundervisning och hur de tror att det påverkar synen på framtida närundervisning.”

Studien bygger på gruppintervjuer av lärare och är genomförd i april 2021. Det gör att lärarna som deltagit i studien har ett års erfarenhet av att bedriva fjärr- och distansundervisning.
Läs hela studien här.

Det finns många intressanta aspekter som lyfts fram i studien. Lärarnas upplevelse av hur lärarrollen förändras när undervisning sker online och hur relationen mellan lärare och elever förändras, för att bara nämna ett par stycken.

I det samtal som du kan ta del av i filmen nedan sätts fokus på de didaktiska förändringar som lärare har upplevt under perioden med fjärr- och distansundervisning. Vi talar även om de lärdomar som kan dras av detta för framtida undervisning och hur väsentligt det är att vi skapar goda förutsättningar för lärande samtal lärare emellan. Där erfarenheter från det senaste året kan delas och leda till ett gemensamt lärande.

Elevernas upplevelse av distans- och fjärrundervisning

När vi för ganska exakt ett år sedan skrev följande inlägg på bloggen, Bra och svårt ur elevernas perspektiv, trodde vi aldrig att vi ett år senare fortfarande skulle vara i en situation där distans- och fjärrundervisning på gymnasiet skulle var så omfattande. De delar som eleverna pekar på i denna undersökning, exempelvis struktur, fokus, stöd och hjälp, har understrukits genom fokussamtal som vi senare har haft med elever och Digitala Coacher samt andra enkäter som genomförts inom förbundet.

Distans- och fjärrundervisning inom gymnasieskolan har nu pågått så länge att vi börjar se vissa publicerade undersökningar från universitetshåll. Vid Göteborgs universitet har universitetslektorerna Ingrid Henning Loeb och Sally Windsor publicerat artikeln Online-and-alone (och ofta i sängen) – Elevers berättelser om gymnasietidens sista månader våren 2020. Deras undersökning bygger på skrivna berättelser från 87 elever i olika regioner i Sverige. Undersökningens resultat visar på att det blir en tydlig förskjutning åt mer ansvar för elever när undervisningen blir online. Vidare framträder en bild som handlar om problem som eleverna upplever såsom det sociala sammanhanget både när det gäller välmående och lärande. Eleverna upplever att lärare försöker hjälpa och stötta, men det finns hos eleverna en avsaknad av direkt respons. Studien konstaterar att eftersom lärandet bygger på ett socialt sammanhang blir relationsbyggandet och skapandet av motiverande undervisning avgörande för elevernas lärande. Vill du ta del av hela studien så kan du läsa den här.

Det absolut bästa sättet att få en bild av elevernas upplevelse av distans- och fjärrundervisningen är naturligtvis att lyssna till deras röster. Två relevanta röster i detta sammanhang är Louisa Andersson och Frida Ekdahl, gymnasieelever på Västerhöjd gymnasium i Skövde. De har gjort en undersökning bland elever som de sedan kompletterar med tips till lärare. De samlar sina tips under två teman: – Minska stress (både för lärare och elever) – Öka fokus och det sociala. Kanske kan du som lärare fånga upp något tips som du anser värt att pröva i din undervisning när du har sett presentationen i deras film. (Till skillnad från Kalmarsunds gymnasieförbund arbetar gymnasiet i Skövde i Microsofts digitala ekosystem. Vi får översätta de digitala verktygen som nämns till vår Google-miljö).

Professionsprogrammet 2021

Förra året genomförde Kalmarsunds gymnasieförbunds professionsprogram för första gången. Du kan läsa om det här, här och här. Årets professionsprogram startade 8 mars i det format, Google Meet, som vi nu alla vant oss vid.

Professionsprogrammet har tre väsentliga byggstenar. Det handla om att ge varje deltagande lärare möjligheten att reflektera över och utveckla den egna undervisningen. I det sammanhanget ser vi det kollegiala lärandet som en viktig komponent. Det är tillsammans som vi kan komma ytterligare steg vidare i utvecklingen av undervisningen. Den tredje byggstenen i professionsprogrammet är att lärarna ska öka sin förmåga att leda lärares lärande. 

 

 

 

 

 

 

 

I det kollegiala lärandets anda delades lärarna in i professionspar. Dessa kommer att följas åt under hela programmet. I paren kommer visioner kring undervisning att delas, utvecklingsfrågor diskuteras och lektionsobservationer genomföras.

Liksom förra året medverkar förbundets lektorer Gunilla Berg Christoffersson och Daniel Åkerblom. De för in det vetenskapliga perspektivet i programmet, exempelvis när det gäller att som lärare undersöka och reflektera över sin egen praktik. I år har vi även förmånen att ha förbundets diplomerade skolcoacher Viktoria Fernstedt Westerberg och Ulrika Bergenfeldt som medverkande. De kommer att ge individuell coaching till deltagande lärare.

Professionsprogrammet 2021 har fått en bra start och vi kommer här på bloggen att återkomma och dela erfarenheter längs vägen.

Coachande samtal efter lektionsobservationer

Som ni tidigare har kunnat läsa på bloggen (här och här) genomfördes professionsprogrammet inom Kalmarsunds gymnasieförbund för första gång en 2020. Under programmets gång genomförde jag en aktionsforskningsstudie kopplad till kursen Aktionsforskning och skolutveckling på Göteborgs universitet. Det som stod i fokus för studien var hur coachande samtal kopplade till lektionsobservationer kan fungera som metod för att lärarna ska få ökade möjligheter att reflektera över sin undervisning. Först genomfördes lektionsobservationer hos alla lärare, dessa följdes av coachande samtal och avslutningsvis genomfördes intervjuer med lärarna för att följa upp deras bild av det coachande samtalet.

Boktips: Det värderade ögat av Cato R. P. Bjørndal. Coaching, vad, varför, hur av Susanne Gjerde.

Det finns ett par intressanta delar i resultaten som kan vara relevanta att kort beskriva här.

Ägarskap
Det som allra tydligast framträdde i studien var hur viktigt det var att lärarna kände ett ägarskap i utvecklingsarbetet. En utgångspunkt för lektionsobservationerna som föregick det coachande samtalet var att lärarna hade bestämt fokusområde för vad som skulle observeras. Därmed uttryckte lärarna att de blev ägare av lektionsobservationen och det coachande samtalet och därmed skapades en ökad möjlighet till reflektion över den egna undervisningen. Denna upplevelser av ägarskap anser jag är väsentlig att ta med in i andra delar av skolans verksamhet. Inte minst är det viktigt att i skolutvecklingsarbete skapa förutsättningar på respektive skola för att lärare ska kunna känna ett ägarskap. Det är en av de viktiga drivkrafterna när det gäller att skapa en samlad motivation som krävs för att bedriva ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Ägarskap kan även kopplas till eleverna och undervisningen. Vi har i flera sammanhang arbetat med formativ undervisning och Dylan Wiliams fem nyckelstrategier. En av nyckelstrategierna talar om att i undervisningen skapa möjligheter för eleverna att äga sitt eget lärande. Kollegialt kan det vara en viktig fråga att behandla hur det konkret kan se ut i vår undervisning. Ett annat ägarskap som är kopplat till eleverna är utvecklingssamtalen. Ett rimligt mål bör vara att elever på gymnasienivå kan känna att de äger sitt samtal. Mot bakgrund av detta kan det vara viktigt att stanna till och reflektera över hur vi i olika sammanhang kan skapa känslan av ägarskap för att därigenom öka motivation.

Vision och teori
Inom professionsprogrammet arbetade lärarna med att formulera sin vision som lärare. Det innebar att de skrev ner sina samlade tankar kring vad det är som är viktigt för dem att uppnå i sin undervisning. Vidare kopplade de även sin undervisning till olika pedagogiska teorier. När de coachande samtalen efter lektionsobservationerna genomfördes var dessa två perspektiv en viktig utgångspunkt. Eftersom lärarna hade formulerat sin vision och gjort kopplingar mellan pedagogiska teorier och sin undervisning skapades möjligheter för djupare reflektioner. Lärarna uttryckte i de uppföljande intervjuerna att tankar kring planering och genomförande av undervisning tydliggjordes när det blev kopplat till visioner och teorier. Det innebär att det coachande samtalet kunde lyfta fram och synliggöra det som ibland brukar benämnas lärares tysta kunskap. När det gäller skolutvecklingsarbete kan det vara intressant att se vad en ökad kunskap kring coachande samtal bland lärare skulle kunna bidra med i det kollegiala lärandet. Bland annat Skolverket talar mycket om att det kollegiala lärandet med lektionsobservationer och feedback är viktiga komponenter när det gäller att öka undervisningens kvalitet. Då kan det även vara relevant att diskutera hur feedback kan ske genom ett coachande förhållningssätt. Där även det tidigare nämnda ägarskapet blir en viktig del.

Detta var två korta nedslag i studiens resultat. Vill du ta del av studien i dess helhet så finns den här.

Avslutningsvis vill jag framföra ett stort Tack! till de lärare som gick professionsprogrammet och som ställde upp och gjorde denna studie möjlig.

G Suite Enterprise for Education

Sedan en tid tillbaka har Kalmarsunds gymnasieförbund tecknat en Enterprise-license för G-Suite. Den senaste tiden har de tekniska bitarna satts på plats. Test av funktion har genomförts. Nu kan vi meddela att alla med personalkonto inom förbundet har tillgång till G Suite Enterprise for Education.

Några av de viktigaste förändringarna för användare är:
Meet:
– Dela in deltagarna i smågrupper.
– Enkäter direkt i Meet (svaren sparas i ett kalkylark)
– Frågor och svar (svaren sparas i ett kalkylark)
– Närvarokontroll (med fler än 5 deltagare)
– 250 deltagare (istället för max 100)
– Livestream om du vill nå väldigt många samtidigt.

Google Classroom
– Obegränsad plagiatkontroll

I samband med detta vill vi IKT-pedagoger rekommendera att använda länkar till Meet som är skapade i Google kalender. Länkar till Meet i Classroom är smidiga, men de blir en form av ”fusklänkar”. Exempelvis är det den som är först in i Meet:et som blir administratör, vilket då kan bli en elev. Så: Skapa länk i kalender och gör den/de tillgängliga i Classroom.

Du kan hitta instruktioner kring de tillägg som följer med Enterprise HÄR. Vi kommer efterhand (och på önskemål) att bygga på med fler instruktioner.

Professionsprogrammet 2020 är i mål!

Som vi tidigare berättat här på bloggen så gick startskottet för professionsprogrammet 2020 i mars (du kan läsa om det här) och nu är vi i mål.

Professionsprogrammet hade sin avslutningsceremoni 9 november. I samband med den tog årets sex deltagare emot sina utbildningsbevis.

Linda Eneman, Ulrika Brynielsson, Camilla Ahlström

Karl-Johan Arnér, Jenny Henrysson, Madeleine Skeppland Blime

Lärarna har inom programmets ram bland annat tagit utgångspunkt i sin vision som lärare för att utveckla sin undervisning. De har arbetet med konkreta modeller för att välja fokusområden inom sin praktik som de vill utveckla. Det kollegiala lärandet har haft en framträdande plats. Lektionsobservationer och feedback har varit andra viktiga delar inom programmet. Inte minst har lärarna skrivit en argumenterande text för att föra fram bevis på sin yrkesskicklighet.

Vi gratulerar årets deltagare till ett väl utfört arbete!

Om du vill veta mer om professionsprogrammet och ta del av lärarnas utvärdering,
läs Rapport Progessionsprogrammet 2020

Professionsutveckling och kollegialt lärande

“Min undervisning är bra. Jag behöver inte ändra mig, men en del andra skulle behöva”.
“Jag har ingen aning om hur jag hamnade här, nu hoppas jag bara att ingen kommer på mig!”
Den illusoriska överlägsenheten och bluffsyndromet. Visst kan vi känna igen dem både hos oss själva och hos andra när det gäller att arbeta med utveckling. De är exempel på biaser som kan stå ivägen för det professionella lärandet. 

I boken Professionsutveckling och kollegialt lärande av Steven Katz och Lisa Ain Dack spelar dessa bias en viktig roll. Bokens undertitel Framgångsstrategier och motstånd visar på att när vi arbetar med professionsutveckling och kollegialt lärande krävs det en stor medvetenhet om vilka strategier vi ska använda för att möta det motstånd till lärande som faktiskt finns inbyggt hos oss alla.

Författarna tar i boken sin utgångspunkt i sin definition av lärande ”Lärande är den process genom vilken erfarenheter leder till bestående förändring i kunskap och beteende”.  Den viktigaste komponenten är att det just är en bestående förändring för att vi ska kunna kalla det lärande.

De går sedan vidare med att beskriva tre grundförutsättningar som behöver vara på plats för ett professionellt lärande som leder till förändring i klassrumspraktiken.

  • Fokus för lärande för elever, lärare och skolledare.
  • Ett gemensamt undersökande arbetssätt som utmanar tänkande och praktik.
  • Ett pedagogiskt ledarskap.

Dessa tre grundförutsättningar befinner sig i ett hav av barriärer som måste rivas ner. Vi har som människor en omedveten benägenhet att inte vara öppna för att på djupet lära nytt, i energisparande syfte tar vi gärna genvägar. För att kunna uppnå verkligt professionellt lärande krävs en stor medvetenhet om de barriärer som vi sätter upp och det kräver ett avsiktligt möjliggörande.

I boken går författarna igenom ett antal olika biaser och förklarar vad de innebär och hur de ställer sig i vägen för vårt djupare lärande. Underlåtenhetsbiasen gör att vi istället för agera hellre inte gör något, bekräftelsebiasen gör att vi hellre söker bekräftelse på det vi redan vet istället för att utmana vårt tänkande, för att nämna ett par av de hinder som finns att möta.

När de hinder som kan finnas för vårt djupare lärande har presenterats ger sig författarna i kast med att presentera möjliga lösningar för att nå som de uttrycker det ”avsiktliga avbrott”. Att de biaser som råder bryts av. Det kan handla om saker som att använda ett tydligt protokoll som kan tvinga personer att göra det som de självmant inte gjort, exempelvis skilja på person och praktik. Det kan även handla om att alltid se till att formulera sina praktikproblem som frågor vilket skapar en större nyfikenhet som i sin tur skapar ökad motivation som leder till fördjupat lärande.

Boken kan varmt rekommenderas inte bara till dem som leder olika former av professionellt lärande utan till alla som på något sätt deltar i kollegialt lärande. Den skapar en medvetenhet om vad det är som kan hindra att skolutvecklingsarbete når ut i klassrumspraktik samtidigt som den ger verktyg att kunna möta det motstånd till förändring som vi alla bär inom oss.

Vad kan vi lära av distansundervisning och fjärrundervisning?

Omställningen till distansundervisning och fjärrundervisning var dramatisk och snabb och innebar en genomgripande förändring för undervisningen. I denna förändring blir det både intressant och nödvändigt att följa upp vad som händer i verksamheten. Här på bloggen har vi redovisat en del uppföljningar som gjordes tidigt när övergång till undervisning online skedde – här, här och här. I slutet av läsåret genomfördes en större förbundsövergripande utvärdering både bland lärare och elever.

Lärare

Omställningen har inneburit att det har tagit mer planeringstid i anspråk. Den snabba omställningen har gjort att det i vissa delar har krävts en omplanering. Det som lärare framför allt saknar är den direkta elevkontakten. Att använda Meet som verktyg kompenserar inte fullt ut för den direkta kontakt som nås i ett klassrum. Att inte kunna läsa av elever och klassen i undervisningssituationen som lärare är vana vid gör undervisningen mer endimensionell. Feedback och stöttande till elever som behöver det blir svårare när den direkta närheten saknas. “Att gå runt och hjälpa till” är ett moment som är svårt att ersätta. Lärare anger att de elever som behöver mest stöttning, har särskilda behov, är svåra att nå och att det är lätt att dessa elever tappas. Det blir även svårare att följa elevens lärprocess. Det finns de som upplever att studieron har ökat bland eleverna då det blir mindre störande moment i lektionen. 

När undervisningen kommit igång på distans och lärare hittade former för detta så kom nästa stora fråga. Många lärare framhåller svårigheten att skapa en rättssäker bedömning när undervisningen sker helt online. 

Det största behovet som uttrycks är att ha möjligheten att ta in elever i mindre grupper för att kunna genomföra praktiska moment i kurserna. Denna möjlighet vill lärare även se när det gäller att skriva prov för att det ska nås en rättssäkerhet. Tiden för planeringen är också en viktig faktor. Att starta årskurs ett på distans, vilket nu förhoppningsvis inte kommer att ske, upplevs som enormt problematiskt. Här ser lärarna ett starkt behov av att få göra det på plats i skolan. Det finns ett antal organisatoriska behov som framförs, mindre klasser, färre kurser. Ergonomi är en faktor som lyfts fram speciellt när arbete utförs hemifrån. Förtroendefrågan från skolledning nämns och då handlar det främst om möjligheten att välja att arbeta på skolan eller hemifrån. 

När det gäller teknik har det förekommit en del problem framför allt när det gäller elevers uppkoppling mot internet. Inom området teknik finns även en del önskemål från lärare att få tillgång till exempelvis dokumentkamera, headset, extern skärm.

En del lärare framhåller att det finns behov av kompetensutveckling kring undervisnings på distans. Lärare önskar ytor för kollegial samverkan. Det handlar både om digitala och fysiska ytor för att kunna bedriva kollegialt utbyte och lärande. En ny situation för lärare ställer krav på nya former av kollegial samverkan.

Elever 

Skolan har flyttat hem Bild: Emma Svensson, Digital Coach

I elevernas svar är det framför allt tre delar som framträder väldigt tydligt: 

Mer uppgifter för eleverna att göra.

Många elever skriver att det har blivit mycket mer uppgifter som ska lösas än det var när det var närundervisning. Det framgår att lärare har valt ungefär samma upplägg av lektioner. Kort genomgång och sedan arbete på egen hand eller i grupp och därefter kort återsamling. Detta genererar fler uppgifter för eleverna. Om elever då inte hinner lösa uppgifter under lektionstid skapas det en stress hos eleverna. Det gör också att elever upplever en brist på variation i undervisningen.

Det är svårare att få direkt hjälp och feedback av lärare. 

Interaktionen mellan lärare och elever försämras vid fjärr – och distansundervisning. Många elever tycker att det är svårt att få direkt hjälp i skolarbetet. Det är exempelvis en större tröskel att som elev fråga när klassen är uppkopplad i Meet. Läraren är inte lika lättillgänglig som i klassrumssituationen. Det blir även svårare att som elev få feedback. 

Svårare att fokusera på skolarbete hemma – lätt att prokrastinera. 

Många elever anger att det är svårare att fokusera på skolarbetet när det helt sker hemma. Anledningen till att det är svårare kan skifta, den kan vara svårt att hitta en lugn plats, det är mycket annat som pockar på uppmärksamhet, skola och fritid flyter ihop och det blir svårt att skilja dem åt. Detta leder för många till att arbetet prokrastineras, det finns alltid en dag imorgon också. Den börda av arbete som då växer fram skapar en upplevelse av stress.

Det mest genomgående som kan utläsas i elevsvaren är en försämrad interaktion med lärare. Detta leder till att det är svårare att få hjälp, förtydliganden och feedback. I materialet syns det klart att olika lärare har hanterat situationen på olika sätt. Det finns lärare som har en mycket god tydlighet och där det till och med har blivit ännu tydligare. I undervisning hos vissa lärare finns det en otydlighet kring vad det är som elevernas förväntas göra/lära. Eleverna känner att ju längre undervisning har pågått online ju svårare är det att upprätthålla motivation, speciellt gäller detta elever som känner att studenten inte blev som de tänkt sig. 

Även om dessa tre tydligare linjer kan utläsas i elevenkäten så är det inte en sammanhållen bild som framträder i elevernas svar. Det finns elever som upplever att deras studiero har ökat markant och att det är lättare att koncentrera sig hemma. Det finns elever som upplever att det är bättre att själv kunna ta ett större ansvar och äga sin egen tid på ett tydligare sätt än när undervisning sker i skolan. Det finns elever som upplever att de arbetar mer effektivt när undervisningen sker online. 

Områden att fokusera i det nya normala

Det finns en hel del erfarenheter och frågeställningar att ta med sig från perioden av distansundervisning och fjärrundervisning. Frågor som skolledning i första hand bör fundera kring och sedan ta dem ut i verksamheten på ett relevant sätt. 

  • Elevhälsan blir en extremt viktig faktor i detta sammanhang. Det krävs att den är väldigt rörligt, aktiv, flexibel och står i nära kontakt med lärare. De faror som uttrycks kring att vissa elever faller igenom helt, och även mår dåligt, när undervisning sker online måste aktivera EHT generellt inom hela förbundet. 
  • Att elevers närvaro har ökat pekar på att det finns något i undervisningen online som gör att vissa elever väljer att “gå till skolan” som annars inte gjort det. Vad finns det i detta som går att ta med sig i arbetet framöver när det gäller att främja elevers närvaro?
  • Former för examination utmanas när undervisning sker på distans. Kan detta även leda till att verksamheten utmanar synen på kunskap som i sin tur leder till nya former för bedömning i undervisningen?
  • Hur kommer det sig att diskussionen kring examinationsformer har fått ett större utrymme än den diskussion som är kopplad till elevers lärande?
  • Det efterfrågas kompetensutveckling för att bättre kunna genomföra undervisning på distans. Vilken typ av kompetensutveckling skulle kunna byggas upp för att ytterligare stärka lärares digitala kompetens? Hur kan exempelvis undervisningen blir mer varierad när digitala verktyg används? 
  • Hur kan lärare jobba i digitala miljöer med relationsskapande?
  • Hur kan lärare i digitala miljöer arbeta för att tydligare följa elevers lärande och ge framåtsyftande feedback? 
  • Lärare efterlyser kollegiala strukturer för utbyte och kompetensutveckling. Hur ska dessa strukturer se ut och hur kan de byggas upp?
  • Den digitala teknikens möjligheter att öka elevers delaktighet. Hur kan digital teknik användas för att stärka och “lyfta fram” elever som i klassrummet inte är så delaktiga? 
  • Nya kommunikationsformer. Hur kan exempelvis Meet användas när skolan går tillbaka till det nya normala? Kan elever vid behov delvis delta i undervisning digitalt?
  • Vilken form av stöd kan/ska skolledningar bidra med för att stärka den digitala processen i undervisningen?

Det finns frågeställningar som behöver belysas på nationell politisk nivå. Enkäter visar det faktum att närvaron har ökat när undervisning skett online. Vi har en grupp elever som anser att deras studier har fungerat bättre genom distansundervisning och fjärrundervisning. Både dessa faktorer är tillräckligt påtagliga för att det behöver göras en översyn av hur närundervisning kan kompletteras med undervisning på distans. Detta bör kunna ske på en bredare front än vad lagstiftning idag tillåter. Vi behöver skapa det nya normala utifrån de lärdomar som vi kan skapa genom att arbete med de frågeställningar som aktualiseras från perioden där undervisning nästan uteslutande skedde på distans.

Direktionsmöte i Meet

Undervisningen inom Kalmarsunds gymnasieförbund har nu bedrivits genom distansundervisning och fjärrundervisning sedan mitten av mars. Inom förbundet är det flera delar än undervisningen som påverkas av den situation som vi nu har i samhället.

De förändringar som nu sker i coronatider när det gäller våra mötesformer påverkar även styrelsens arbete i Kalmarsunds gymnasieförbund. Senaste direktionsmötet genomfördes genom Google Meet. Grundliga förberedelser gjordes så att alla deltagare skulle känna sig bekväma inför mötet. Vi provkörde” den digitala miljön så att vi kunde säkerställa att det fungerade för samtliga. När det väl var dags för möte fungerade det mycket väl.

Precis som i undervisningssituationer visade det sig vara väsentligt med tydliga instruktioner, mikrofon av, kamera på, begär ordet i chatt o s v. Det visade sig att även votering gick att genomföra på ett strukturerat och väl fungerande sätt. Så den digitala mognad vi ser inom Kalmarsunds gymnasieförbund sträcker sig hela vägen upp till politisk nivå.

Ordförande Dzenita Abaza hälsar välkommen till direktionsmöte i Meet