Bett 2017 – Med fokus på framtiden

Skrivet av Annika Mevik

Föreläsningen med Dr Lucy Rogers inspirerade mig på flera sätt. Framförallt när hon ger en personlig bild och presentation av sig själv. Hennes målande berättelse om sin uppväxt och skolgång fängslar mig. Berättelsen löper som en röd tråd genom föreläsningen. Den griper tag i mig och jag får tankar om att ett sätt att trollbinda elever är att ha en målande berättelse runt det ämne som ska studeras. Dr Lucy Rogers beskriver tydligt vikten av att skapa och leka sig fram till kunskap. Hennes syn på hur viktig leken är för att främja kreativitet, nyfikenhet och upptäckarglädje får mig att fundera på hur jag på bästa sätt ska lägga upp mina laborationer och demonstrationer.

4

I den andra delen av sin föreläsning beskriver hon vart teknikutvecklingen är på väg och hur hon tar del i denna utveckling. Hon ger mig en tydlig bild av “ The Internet of things” dvs att varje föremål kommer att vara uppkopplat i framtiden. Hon beskriver “Platooning” dvs hur man optimerar avståndet mellan bilar. Slutligen avslutar hon föreläsningen genom att visa hur hon kan programmera en prototyp av en leksaksdinosaurie. Dinosaurien kan till sist styras av oss i publiken med hjälp av Twitter! Alla dessa exempel får mig att tydligare inse hur fort teknikutvecklingen går och att skapandet och upptäckarglädjen står i fokus för att forma morgondagens elever! 

Ytterligare en inspirerande föreläsning för mig var när Anders Randler föreläste. Jag blev förstås riktigt förvånad när en av mina gamla kursare från studietiden i Uppsala dök upp som föreläsare! För mig var detta förstås extra kul eftersom vi inte hade setts på många år. Anders pratade om matematiken, dess skönhet och hur viktig den är för att utveckla logiskt tänkande, som i sin tur ligger till grund för att förstå algoritmer och att kunna utveckla ny programvara. Det eleganta exempel på en fraktal (den s.k. Kochkurvan eller “snöflingekurvan”) som Anders så pedagogiskt, steg för steg lät växa fram på sin dator blev ett inspirerande exempel för mig.

3

Ännu ett fint exempel på skönheten i matematiken visade Anders när han klippte till ett möbiusband. När bandet så klipptes ytterligare en gång och han stolt håller upp det hjärta som skapats så tänker jag genast att detta måste jag själv pröva att göra. Anders beskrivning av hur han tillsammans med elever publicerat en matematisk bok på nätet inspirerar mig också.

2

Sist men inte minst vill jag berätta om den absolut lysande och brillianta föreläsning i kaosologi som Micael Dahlen höll som inledningsföreläsning. Hans beskrivning av kaosologi, hur orsak och verkan hänger samman, var mycket målande. Genom sin mycket personliga framställning av hur det ena leder till det andra och hans sätt att illustrera ur sitt eget liv hur små saker i livet kan få stora följder, fängslade mig. Föreläsningen tog en djupare vändning när han ger sin personliga förklaring till det kaos han själv ibland upplever i vardagen. För mig blir denna föreläsningen en ytterligare bekräftelse på hur viktiga värdegrundsfrågorna är och jag reflekterar vidare över vikten av att IT-utveckling och värdegrundsfrågor går hand i hand.

1

Vår samlade bild av BETT2017

På väg mot Bett-mässan – Anders Jonsson sammanfattar resan till BETT2017 och första dagen i London

BETT-mässa – Christian Sandahl berättar om första besöket på årets mässa

Skolbesök på Bohunt School – John Örtendahl om att träffa, hjälpa och prata med elever i en engelsk skola

På BETT2017 – Jeanette Simson om sina upplevelser från bl a Jonas Borg föreläsning om fotografering

BETT2017 – på mässan – Dzenita Abaza om mässan som en samlingsplats

BETT2017 – ledarspåret – Christian Sandahl  om  diskussionerna i ledarspåret på BETT

En språklärares roll i en teknisk värld – Johan Klintberg svarar på frågan: ”Vad kan en humanist som jag bidra med i denna högteknologiska morgondag?”

Bohunt School – Camilla Winbo Palmqvist om studiebesöket på Bohunt School i Worthington

En musiklärares tankar – BETT 2017 – Mats Persson sammanfattar veckan utifrån en nyhetssökande musiklärare perspektiv

Målet först och tekniken sen – Dzenita Abaza om vikten av att det är våra verksamhetsmål som ska bestämma tekniska hjälpmedel

Programmering – Jesper Holmsten om programmering i skolan och om micro:bit

Vilken är din story? – Jörgen Florheden vilken är den berättelse som vi vill berätta om vår skola

Vad tar jag med mig från veckan som har varit? – Anna Ekström kopplar sina upplevelser till undervisning på hantverksprogrammet

Nu går det fort – Jeanette Simson sammanfattar sina tankar efter att ha lyssnat på Fredrik Heinz från Linköpings universitet

Christian Sandahl – Reflektion  från BETT 2017

Nu går det fort

Skrivet av Jeanette Simson

Nu går det fort! Fortare än fort skulle jag säga.
Om man ska tro Fredrik Heinz så kommer inte dom som är runt 10-årsåldern behöva ta körkort. För när dom är 18 år kommer vi att ha självgående bilar som kommer och hämtar och lämnar oss där vi önskar. Egna bilar kommer att vara “förbjudna”.
Ja, då menar jag att det kommer att gå fort.
Om vi lyckas genomföra detta och ska vår yngre generation klara av att fortsätta utvecklingen i den här takten så menar Fredrik att vi behöver träna dom på:
Problemlösning
Kritiskt tänkande
Samarbete
Kreativitet
Kommunikation
Kombinerat med datorkraft
IMG_0089
Förutom det jag nyss räknade upp behöver eleverna digital kompetens och tänka datologiskt ( lösa problem med hjälp av datorn) när vi går in i 4IR ( fjärde industriella revolutionen). För att lösa problem med datorns hjälp behöver man kunna “…ge  detaljerade instruktioner, bryta ner problem i delar, hitta mönster, skapa abstraktion och designa algoritmer”.
Det kommer bara att finnas enklare och avancerade jobb. Medeljobben kommer att försvinna enligt Fredrik. Så enligt honom kommer hälften av alla jobb som finns idag att försvinna eftersom robotar tar över dom men det kommer nya istället.
Hur ska utbildningssystemet kunna hänga med undrar jag. Fredrik tycker inte att det gör det och jag förstår att han säger så. Vi ska klara av att förbereda våra elever till yrken som ännu inte finns. Det är inte lätt men vi kan förbereda dom på olika sätt utifrån det sätt Fredrik Heinz redogjort för oss.
IMG_0102

Vad tar jag med mig från veckan som har varit?

Skrivet av Anna Ekström

Det har varit ett fullspäckat program med föreläsningar, studiebesök och diskussioner.
Om jag ska försöka sammanfatta vad jag som yrkeslärare tar med mig måste jag erkänna att det ibland har varit svårt att kunna ta till mig av all teknik och inspiration som jag har fått ta del av under dessa dagar. Finns dock alltid något som väcker ens tankar och funderingar som tex Dr. Lucy Rogers föreläsning om att göra ingenjörskonsten lustfylld. Det kan jag direkt koppla till mitt ämne på hantverksprogrammet, frisör. Rogers pratar om vikten av att göra saker “ to create things” och att ha kul “play”. Det måste vara lika viktigt oavsett utbildning tänker jag. Att få in mer kreativitet i mina kurser som inte är så regelstyrd är något som jag redan nu planerar att lägga in i nästa kurs.

 

IMG_0464

En annan fundering som jag tar med mig är en fråga jag fick av Jörgen Florheden, om det är möjligt för yrkeselever att filma sitt gymnasiearbete? Jag svarade att det är nog möjligt att filma vissa delar men att jag vill fundera på frågan. Jag kan inte komma på ett enkelt och konkret svar men det har väckt en hel del tankar; ska allt vi gör digitaliseras? Eller tänker jag bara konservativt? Mina elever ska i gymnasiearbetet visa vanligt förekommande arbetsuppgifter som exempelvis herrklippning, damklippning, uppsättningar m.m. jag frågar mig själv om det finns någon vinning i att filma alla momenten eller kanske några delar av proven? Det jag menar med ovanstående resonemang är att jag tycker att det är viktigt att se och använda digital teknik där det är en hjälp i undervisningen. Jag har själv använt mig mycket av film i andra situationer till exempel. Men vi måste också fundera över vad den digitala tekniken tillför och hur den påverkar undervisningen och ämnets innehåll. Frågan tar jag med mig till mitt ämneslag och det ska bli spännande att höra vad min kloka kollegor i ämneslaget anser om saken.

Avslutningsvis så måste jag lyfta fram Micael Dahlen föreställning “Kaosologi” som var min absoluta höjdpunkt. Jag hade inga förväntningar på vad han skulle prata om utan satt spänt och väntade. Det skulle visa sig att hans föreställning Kaosologi var helt magisk!
Dahlén fascinerade genom att skickligt blanda fakta, allvar, filmer och humor och lyckades hålla en röd tråd genom hela föreställningen. Hans sätt att utstråla värme och kärlek till alla i rummet, var fantastisk, jag kunde inte annat än att ryckas med!

IMG_0395

För mer information om föreställningen
http://www.micaeldahlen.com/kaosologi/

Anna Ekström
Hantverksprogrammet, frisör

 

Vilken är din story?

Skrivet av Jörgen Florheden

Katrice Horsley

Katrice Horsley

“Böj piprensaren som du har i handen så att den symbolisera hur du känner just nu och nästa piprensrensare formar du som en symbol av vad du vill uppnå idag. En tredje piprensare för vad du ska göra för att nå dit. Det var en gång en kung … “ Stopp vänta nu sittande i Glazier Hall böjande piprensare och lyssna på sagor är inte detta sånt där flum som skolan ibland anklagas för att syssla med. Nej Katrice Horsley lyckas med sin start ta oss hela vägen fram till de brännande viktiga frågorna kring vision som är så centrala för varje grupp av ledare att ägna sig åt, inte minst inom skolans värld. Katrice både talar om och visar hur berättelsen har en enorm styrka att bära fram ett budskap, hon är en “storyteller” av rang.

Så vilken är den berättelse som vi vill berätta om vår skola? Om någon står och knackar på dörren och vill placera sin son eller dotter just i din skola och undrar varför det skulle vara ett bra beslut, vad säger du då? Svarar du lite tveksamt att ni följer ju läroplanen och det är bra eller har du en berättelse om din skola med kärnfulla nyckelbegrepp som just ni brinner för? Om det senare är fallet ska den nämnda föräldern även kunna se hur ni på skolan omsätter er vision i praktik. Kopplat till digitaliseringen är mitt intryck att vi runt om i Sverige, inom politik på skolor, behöver skapa de här berättelserna hur en för våra elever relevant undervisning kan se ut 2017. Under Katrice pass fick vi processa visioner, hot och handling i grupper och det tydliggör att det är ett arbete som inte en enskild skola klarar själv utan det behöver göras i samverkan med andra, med eller utan piprensare.

Programmering

Skrivet av Jesper Holmsten

“Programmering som obligatoriskt ämne? Nej, måste var betydligt bättre att ge eleverna mer engelska eller ett ytterligare modernt språk, något de kan ha användning av!” Efter ha lyssnat till Fredrik Heintz och framförallt ha fått prova att programmera, om än i mycket blygsam omfattning, ser jag lite annorlunda på saken.

FullSizeRender
Första dagens föreläsning/workshop handlade om micro:bit, en mycket oansenlig platt grej som lyste. BBC har tillsammans med ett antal stora företag tagit fram och distribuerat en “grej” som du kan programmera att göra allt från att visa ditt namn till spela musik och känna av om någon går in i ett rum. Tanken är att barn och ungdomar ska lära sig att styra den och själva “uppfinna” användningsområden. Idén bakom skicka ut en micro:bit till alla 9-12 åringar i Storbritannien är att allt mer av vårt samhälle är styrt av datorer och vi behöver lära oss hur vår värld fungerar.
Dag två gjorde vi ett skolbesök och fick pröva på att programmera med hjälp av en app i iPaden. Målgruppen för appen var grundskola, men för mig med mycket blygsam erfarenhet, var även detta en givande upplevelse. I synnerhet som det var elever som undervisade oss och att vi efteråt fick diskutera engelsk och svensk pedagogik.

Målet först och tekniken sen

Skrivet av Dzenita Abaza

Det finns 200.000 digitala verktyg ute i lärmiljöer fick jag höra idag.
Det är så tydligt att den tekniska utvecklingen går fort, den förändras snabbare än vi hinner anpassa oss. En teknisk succé ena året kan snabbt ersättas av något annat, så att ha som mål att låta de senaste tekniska prylarna styra vad vi ska göra faller snabbt. Men vänder man på det och istället låter våra verksamhetsmål peka på vilka tekniska hjälpmedel som skulle kunna berika och ge nya spännande möjligheter, då kan man komma någon vart!
IMG_5979

En musiklärares tankar – BETT 2017

Skrivet av Mats Persson

Sista kvällen och det har blivit dags att på något sätt sortera tankarna och sammanfatta veckans händelser. Vilket har satt djupast intryck?
Att vandra runt bland alla montrar på mässan vilket i och för sig är trevligt men som väldigt få innehöll något matnyttigt för en nyhetssökande musiklärare?IMG_5664
Kanske besöket på skolan Bohunt som bl.a. betonar vikten av samarbete vilket eleverna får tillfälle att träna både genom drama och musik? Här fanns det en välutrustad dramasal och två välutrustade musiksalar, en med flera kompletta ensembleutrustningar anslutna och sammankopplade genom mixer vilket gjorde att eleverna utrustade med hörlurar kunde spela tillsammans utan att de olika grupperna störde varandra. I den andra musiksalen fanns ett antal iMac utrustade med diverse musikprogram. Eleverna hade också varsin iPad och med hjälp av GarageBand både skapade de musik och spelade tillsammans. Ett utmärkt exempel både på kombinationen digital teknik/människa och samarbete.
Just detta är också en av grundpelarna i Fredrik Heintz föreläsning om artificiell intelligens. Redan nu ser vi att den analoga och digitala världen går hand i hand och han förutspår att vartannat jobb är automatiserat om 20 år. En spännande utveckling men som också ställer moraliska och etiska dilemman på sin spets. Det datalogiska tänkandet, att förstå hur datorerna kan utvecklas för att förbättra samhället kommer att vara en viktig del i våra elevers utbildning. Jag ser här vikten av att vi är och får vara unika varelser, vara sig vi är tekniker, humanister eller esteter så är vi lika viktiga för att genom samarbete kring digitaliseringen kunna möta framtiden tillsammans.
IMG_5715

Bohunt School

Skrivet av Camilla Winbo Palmqvist

Man lär sig av sina misstag oberoende av ålder och utbildning. Dr. Lucy Rogers justerar trådarna under pågående demonstration.

Man lär sig av sina misstag oberoende av ålder och utbildning. Dr. Lucy Rogers justerar trådarna under pågående demonstration.

Studiebesöket på Bohunt School i Worthington gjorde mig inspirerad och glad. Glad blev jag av att se hur de engagerat jobbade med alla eleverna. De elever vi träffade berättade att relationen med lärarna gjorde att de motiverades att jobba hårdare än de själva trodde var möjligt.

Många av uppgifterna som eleverna genomförde under lektionerna var tidsbegränsade, korta och intensiva. De var uppdelade i nivåer. En del var obligatorisk medan det fanns ytterligare minst en nivå. Om tid fanns avslutades det hela med en QR-kod som dolde ett Quiz. Läraren återkopplar snabbt och svaren diskuteras i helklass. Detta har inspirerat mig och jag har redan börjat planera hur jag ska använda detta.

En språklärares roll i en teknisk värld

Skrivet av Johan Klintberg

Att besöka BETT och delta i föreläsningar om framtidens samhälle kopplat till dagens lärande är stundtals en svindlande upplevelse. Robotar, Artificiell Intelligens och den fjärde industriella revolutionen är inte längre bara del av en framtidsvision utan istället en verklighet som jag som lärare måste förhålla mig till redan idag. Delvis för att det kommer att påverka mitt eget liv i framtiden men framförallt för att mina elever kommer på ett helt annat sätt vara en del av den nya tiden och del av ett annat perspektiv.

Med det sagt kan man känna ett visst mått av hopplöshet och maktlöshet när man försöker finna de direkta kopplingarna mellan mina språkämnen och dessa tekniskt präglade naturvetenskapliga framtidsvisioner. Jag ställer mig frågan: Vad kan en humanist som jag bidra med i denna högteknologiska morgondag? Jag kommer fram till följande svar.

För det första, blir min roll att förmedla ett kritiskt tänkande och ett reflekterande förhållningssätt än viktigare i morgondagens samhälle. Källkritik och elevernas möjligheter att ifrågasätta rådande normer är något som präglar både engelskan men framförallt svenskundervisningen. Dr Lucy Rogers påtalar vikten av att vi lärare får våra elever att förstå vad som är fakta och vad som propaganda (eller som det så fint heter just nu: ”Alternativ fakta”).

För det andra, ser jag att vi måste fortsätta att arbeta med att stärka elevernas läsförståelse. Vi går mot ett samhälle som kräver en allt mer högutbildad arbetskraft som kan ta till sig vetenskapliga texter i ett högre tempo än tidigare. Arbetet vi gör i Svenska 3 och Engelska 7 till exempel tror jag än mer kommer att gå mot att kunna läsa och arbeta med programspecifika avancerade texter för att ge eleverna ett större försprång när de söker sig vidare efter gymnasiet.

För det tredje, tror jag och hoppas att vi fortfarande vågar lyfta det poetiska och det litterära i vår undervisning och kräva dess plats i skolans värld. Trots att vi fokuserar på det vetenskapliga för att bättre kunna förstå och kunna utveckla vår samtid så är det i litteraturen, berättelserna och diskussionerna vi kan förstå oss själva och våra medmänniskor.

Avslutningsvis kan jag konstatera att det är robotarnas intelligens, teknikens framsteg och datorernas kraft som utvecklar vårt samhälle men det krävs empati, medmänsklighet, kritiskt tänkande och kreativitet för att det nya samhället ska överleva. Och där, där tror jag att vi humanister kan bidra med mycket för att skapa en bättre morgondag.

På Bohunt-skolan i Worthing kunde en Shakespeareälskande humanist, dvs undertecknad, känna sig som mest hemma.

På Bohunt-skolan i Worthing kunde en Shakespeareälskande humanist, dvs undertecknad, känna sig som mest hemma.

BETT2017 – ledarspåret

Skrivet av Christian Sandahl

Vad är det som begränsar utveckling? I varje organisation finns ett inbyggt motstånd mot förändring. Cheferna har givetvis ett särskilt ansvar att leda och att vara drivande, men hela organisationen måste engageras och all potential måste tas tillvara.

Här ligger gymnasieförbundet långt framme vilket inte minst Guldtrappan var ett kvitto på. Motiveringen till utmärkelsen handlade just om att hela förbundet, från elev till politiker, är engagerade i vår digitala agenda.

Mycket i diskussionerna i ledarspåret på BETT handlade om vilja, mod och mind set. Verktygen finns.

FullSizeRender

BETT2017 – på mässan

Skrivet av Dzenita Abaza

IMG_5959

Att Bett mässan i London är en av världens största mässor inom IT och lärande, visste jag sedan tidigare. För mig var mässan gigantisk stor och gav många intryck. Mycket var nytt.

IMG_5961
Mässan var en samlingsplats för pedagogiska och specialpedagogiska verktyg och teknik för pedagoger och elever som t.ex. Skype, iPad, appar, interaktiva tavlor, animationsprogram, spel, projektorer mm. Allt presenterades utifrån undervisning och lärandemiljöers perspektiv.

IMG_5957

Mässan var en mötesplats för pedagoger och nätverkande. Som politiker fick jag möjligheter till seminarier, studiebesök och testa allt som är nytt. Utställarna var mycket vänliga och engagerade och kunniga på sin sak. Dessutom besvarade de tålmodigt alla mina frågor och undringar. Många av utställarna visade upp olika interaktiva lösningar och portaler som passar både skolbarn och förskolebarn.

Skolbesök på Bohunt School

Skrivet av John Örtendahl

Idag har vi varit på skolbesök på Bohunt school i Worthing och fått chans att träffa, hjälpa och prata med elever i en engelsk skola. En ny miljö och nya bekantskaper ger ett stort utbyte i hur andra gör och nya idéer dyker upp hur jag kan jobba med mina egna elever.

image1

För årskurs 7 hade vi geometriundervisning om trianglar. Eleverna lärde sig rita likformiga, liksidiga och godtyckliga trianglar. De funderade på längder och vinklar för att senare applicera detta på mer avancerade figurer som pentagoner. När de var klara fortsatte eleverna rutinmässigt att göra filmer, om vad de lärt sig, med sina iPads i grupp. Filmerna ska senare redovisas för övriga klassen via apple tv. Detta moment är något jag tar med mig hem. Detta kan med fördel även användas i min egen undervisning. Då med gymnasieelever, mer avancerad matematik och deras datorer.