Veckans tips – WeVideo

Veckans tips – WeVideo

WeVideo är ett webbaserat program för inspelning och redigering av film och ljud. I linje med gällande lagstiftning, har företaget flyttat över data från USA till Europa, så nuvarande adress för WeVideo är https://eu.wevideo.com/.

WeVideo är enkel att använda och erbjuder flera möjligheter att skapa filmer och podcast. Genom WeVideo får man tillgång till ett stort bibliotek av filmklipp och ljudspår, så att skapandet blir ännu roligare.

Här är ett exempel, en berättelse skriven av AI omvandlad till en film skapad endast med resurser inom WeVideo.

Instruktioner till WeVideo kan hittas HÄR

Skolan och GPT

Senaste tiden har flera inläggen på bloggen handlat om AI och skolan. Framför allt har det varit fokus på GPT (Generative Pre-trained Transformer), stora språkmodeller. Vi fortsätter med detta eftersom det är och kommer att vara väldigt viktigt att vi i vår verksamhet lyfter in frågan kring AI och skola. Vi behöver på olika sätt och i olika sammanhang fördjupa oss i denna fråga.

Ett tips är att exempelvis i arbetslag eller ämneslag vika tid till att diskutera hur chattbottar på olika påverkar undervisningen.

Som ett stöd i en sådan diskussion rekommenderar vi att ni ser filmen nedan. Det är en av fem filmer som spelades in när RISE och Skolverket tillsammans hade webinarium kring skolan och GPT. I filmen lyfter Johan Falk flera intressanta aspekter. Den viktigaste övergripande frågan är hur skolan påverkas idag av att vi har en enkel tillgång till GPT.

Om/när ni bestämmer er för att föra en diskussion i ämneslag eller arbetslag skulle vi vilja skicka med en liten utmaning. Försök att just vid detta tillfälle inte ta upp frågan om möjligheten att fuska genom att använda chattbottar. Den är visserligen viktig men vi behöver även komma till frågor såsom ”I vilken mån kan chattbottar ge stöd till elever i undervisningen?”

Ni som genomför dessa diskussioner i arbetslag och ämneslag får väldigt gärna höra av er till oss IKT-pedagoger. Vilka tankar kommer upp? Vad har ni provat? Vad vill ni prova?

AI och skolan

Tidigare på bloggen har du kunnat läsa om den förbundsövergripande lärgruppen som under förra terminen hade Chat GPT som fokus. Du kan ta del av lärgruppens lärdomar i detta inlägg. Att ta del av denna grupps erfarenheter kan var ett bra sätt att orientera sig kring AI och skola.

Ytterligare ett sätt att fördjupa sin kunskap om hur framför allt chattbottar som Chat GPT fungerar är att ta del av Johan Falks bok AI och skolan. Följ länken för att gratis ladda ner boken. Denna bok, som kontinuerligt uppdateras, ger en mycket bra beskrivning av vad stora språkmodeller är och hur användande av dem påverkar skolan. Boken ger en bra balanserad beskrivning av både hur Chat GPT och andra verktyg kan användas i skolan och vilka fallgropar som kan finnas.

AI i skolan är väldigt praktisk i sitt innehåll. Den innehåller mängder av exempel på användning av chattbottar. Boken är uppdelad i tre delar:

1: Introduktion till hur man kan komma igång med chattbottar och förstå hur stora språkmodeller fungerar.
2: Praktiska tips om hur du kan använda chattbottar. Har lyfts även tankar om vad som inte är lämplig användning.
3: AI och framtiden om vad hur den framtida AI-utvecklingen kan se ut och hur det kan påverka skolan.

Förhoppningsvis kan du hitta inspiration i denna bok när det gäller användande av chattbottar, samt att du även får med dig tankar och reflektion kring både möjligheter och fallgropar.

Redan i bokens inledning uppmanat författaren läsaren till det som förmodligen är det viktigaste i detta sammanhang. Testa själv!

”Det finns inget bättre sätt att lära sig om chattbottar än att själv testa att använda en. Om du ännu inte testat att använda en chattbot, lägg i från dig boken och hitta en.”

Framtidens digitala lärande

Torkel Klingberg är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet och har i Sverige fått ett ganska kraftigt genomslag i debatten kring undervisningen och digitalisering. I sin bok Framtidens digitala lärande inleder han med att ge oss läsare en grundläggande genomgång av hur våra hjärnor fungerar. Han lyfter bland annat fram centrala delar som vårt begränsade arbetsminne och hur vår uppmärksamhet fungerar. Klingberg framhåller att vår hjärna är formbar och har möjligheten att töja på olika funktioner. Kopplat till digitalisering skriver han vidare att distraktion är ett ständigt närvarande problem. Distraktionen är arbetsminnets värsta fiende enligt Klingberg. Han slaktar även myten om multitasking. Detta bland annat genom ett exempel där du talar med någon i telefon som samtidigt skriver på sin dator – ”personen svarar fåordigt, med långa pauser, och verkar ha fått sitt IQ sänkt till hälften”. Att, som vi ofta gör, hoppa mellan olika uppgifter, jag kollar mobilen samtidigt som jag skriver på en text, gör att vi enligt Klingberg hela tiden får en mental ställtid som blir som grus i vårt tänkande maskineri. Ett oreflekterat använda av digitala verktyg inom skolan skapar en överhängande risk för att vi, enligt Klingberg, kör ner i ett ”digitaliseringsdike”.

Är Klingberg helt motståndare till digitalisering inom skolan, eftersom det enligt honom finns mycket inbyggd distraktion i digitala verktyg samt att vi risker digital dikeskörning? Nej, så enkelt är det inte. Klingberg ser digitalisering inom utbildningen som ett sätt att transformare samhället i en positiv riktning. Han anser att det är en viktig del att skapa ett förbättrat lärande i samspelet mellan människa och maskin för att möta många av de utmaningar som vi står inför idag. Klingberg framhåller vikten av att använda digitala metoder som bevisligen kan stötta lärandet. Exempel på detta ser han bland annat i att skapa spelliknande lärande och utvecklande av digitala personliga lärare.

När det gäller framtidens lärande ser Klingberg att kombinationen av forskning kring effektiva inlärningsmetoder, digitalisering och AI inom en 10-15 årsperiod kan fördubbla effekten i lärandet. Det skulle innebära att elever kan klara grundskolan på 4-5 år. En förutsättning för detta enligt Klingberg är att det finns ett verkligt intresse av att driva denna utveckling mot effektivare utbildning. Om nu utbildningen blir så effektiv som Klingberg ser möjligheten till, vad ska vi då använda den tid till som ”blir över”? Här ser Klingberg tre olika scenarion för skolan: Pippi Långstrump-, normhöjnings- och renässans-alternativen. Första alternativet skulle var att helt enkelt ge tillbaka tiden till barnen/eleverna och korta skoldagen eller att grundskolan är slut vid femte klass. Normhöjningsalternativet innebär att grundskolan är lika lång som nu, men innehållet blir mer avancerat. Renässansalternativet skulle innebära att ge plats för sådant i läroplanen som nu inte får plats.

Som vanligt när det gäller de stora frågorna för mänskligheten handlar det om att vi som kollektiv måste fatta de kloka besluten. Rätt använt i utbildningssammanhang kan digitalisering inom skolan leda till det som Klingberg beskriver som en vision för framtidens lärande: ”de bästa samhällena med de mest välmående och harmoniska människorna finns i framtiden”.

Professionsbaserat förhållningssätt

Under det här läsåret har personalen på Axel Weüdelskolan arbetat med både sitt individuella och skolans gemensamma professionsbaserade förhållningssätt. Syftet med det professionsbaserade förhållnigssättet är att skapa ett innovativt lärande som har sin utgångspunkt i prioriterade områden och pedagogernas frågor för att utveckla undervisning samt att öka lärarnas reflekterande över sin egna profession. Vad gör jag? Varför gör jag det och hur påverkar det mina elevers kunskapsutveckling? Du kan läsa mer om metoden i blogginlägget Det pedagogiska samtalet av IKT-pedagogen Dominika Svensson. Här kommer några reflektioner från lärarna om hur de har utvecklats och vad de uppskattar med detta arbetssätt.

“Mycket utvecklande att få prata, diskutera samt jämföra erfarenhet och vad som påverkar undervisningen med kollegor från hela skolan.”

“Jag har börjat söka och läsa mer för att finna vilken pedagogisk grundsyn och synsätt jag har. Jag har blivit mer fokuserad på vad det är som jag vill koncentrera mig på som saknas och som jag vill utveckla i min undervisning.”

“Min grundsyn, vision och ha ett professionsbaserat förhållningssätt genomsyrar min undervisning. Vad, Hur , När och Varför är viktiga didaktiska frågor där VARFÖR är min största drivkraft i mitt lärande. Varför skall eleverna lära sig vissa saker.”

“Det här är tankar som ständigt är närvarande i min yrkesroll. Det som har varit positivt är att frågan har lyfts till en ny nivå och att vi har fått tid för den. Att få tillfälle att under ordnade former ha pedagogiska samtal med kollegor har varit och är alltid givande.”

“Att få tid till gemensam reflektion i ett strukturerat samtal tillsammans med kollegor som är intresserade av samma fråga ger mig en känsla av att det där djupet i diskussionerna som man annars saknar finns därute.”

“Det påminner mig om hur alla dessa delar är viktiga i min roll som lärare och att jag hela tiden ska utvärdera min undervisning för att utveckla min profession.”

“Påverkat att reflektera över undervisningen ännu mer och på så vis gett mer energi att utvecklas.”

“Jag jobbar mycket tydligare mot målen och det går bättre för eleverna.”

Vi ser fram emot att vidareutveckla det professionsbaserade förhållningssättet. Om du vill veta mer kan du höra av dig till förstelärarna Jenny Henrysson och Linda Eneman på Axel Weüdelskolan.

av Linda Eneman och Jenny Henrysson, förstelärare på Axel Weüdelskolan

Det pedagogiska samtalet

För ett år sedan fick jag vara med på en kompetensutvecklingsdag på Axel Weüdelskolan, där speed dating användes som framgångsrik metod för att starta upp arbetet med professionsbaserat förhållningssätt. För några veckor sedan var det dags igen. Den här gången hade förstelärare Linda Eneman och Jenny Henrysson utvecklat metoden ytterligare. Efter varje samtal fick lärarna en liten stund till att reflektera vad som har blivit sagt i samtalet innan.

Varför är dessa samtal så viktiga? I bilden nedan kan man läsa några av tankarna från lärare på Axel Weüdelskolan efter en kompetensutveckling om Tillgängliga Digitala Lärmiljöer, då reflektion i grupp användes som metod.

Det pedagogiska samtalet, där lärare får prata med andra lärare, är en väldigt viktig del för att utvecklas i sin profession som lärare. Här är några punkter om varför det är så viktigt:

  • Lärare med olika erfarenheter då deras ämnen är olika och elevgrupperna är inte detsamma, kan lära av varandra
  • Genom att prata med varandra skapas ett gemensamt språk, man definierar begrepp tillsammans vilket gör den pedagogiska utvecklingen i hela kollegiet bättre.
  • Lärarna får inspiration till att utvecklas vidare genom att se lyckade exempel.

För att samtalen ska ge önskad effekt behövs en viss styrning. Vad som ska diskuteras, hur samtalen ska dokumenteras och hur dokumentationen ska kunna tillgängliggöras till hela kollegiet. På Axel Weüdelskolan har skolledningen i nära samarbete med förstelärare tagit fram ett lyckat koncept genom att använda olika typer av samtal. Speed dating och gruppdiskussioner, med diskussionsämnen nära sammanlänkade med skolans utvecklingsarbete, lärarnas egna mål för det professionsbaserade förhållningssättet och lärarnas röster i utvärderingar av tidigare insatser.

Lärdomar lärgrupp ChatGPT

  1. Identifiera områden där ChatGPT kan underlätta det dagliga arbetet och använda verktyget smart för att stödja undervisningen.
  2. Ha en öppen dialog med eleverna om ChatGPT för att öka medvetenheten om möjliga fuskmetoder och för att visa att lärarna förstår verktygets funktion. Lär ut både styrkor och svagheter.
  3. Börja med småskaliga projekt och experimentera för att lära dig verktygets bästa användning för specifika ämnesområden. Samarbeta med kollegor och håll dig uppdaterad om tekniken och dess användningKom ihåg att ha ett tydligt syfte med användningen av ChatGPT och se till att det inte ersätter elevernas eget lärande. Lär ut programmets begränsningar och försäkra dig om att allt som genereras av ChatGPT dubbelkollas av någon med ämneskompetens.

Texten ovan är en mycket kort sammanfattning av de tips som lärare i lärgruppen om ChatGPT ger till andra lärare som vill komma igång med att använda ChatGPT på olika sätt i undervisningen. Vi har tidigare på bloggen skrivit om uppstarten av denna lärgupp inom förbundets Innovationscenter. Inom gruppen har vi arbetet i fyra mindre grupper med lite olika perspektiv på ChatGPT och undervisning. Lärgruppen hade sin avslutning 29 maj med dokumentation av det lärande som skett. Du kan kan läsa hela sammanställningen av gruppernas lärdomar och tips här.

AI och ledningsgrupp

Som vi tidigare har berättat om här på bloggen har det inom förbundets Innovationscenter startats en lärgrupp som sätter fokus på hur ChatGPT kan användas i undervisningen. Nu har även frågan kring AI och våra olika yrkesroller lyfts in i den stora ledningsgruppen för Kalmarsunds gymnasieförbund, där olika områden såsom administration, ekonomi, pedagogik och IT finns representerade.

Efter en gemensam uppstart kring AI och hur det kan påverka yrkesroller framöver diskuterades vad vi tror, hoppas och befarar kommer att hända på på relativt kort sikt. Frågor så som underlättande vid olika former av datahantering lyftes. Allt från att kunna göra sammanfattningar av stora textmassor till att göra budgetplaneringar. Olika AI-tjänster kan även tänkas att underlätta vid planeringar av olika slag. De kan även tillföra ett kreativt tänkande vid vissa processer. Infallsvinklarna var fler i diskussionerna. Till nästa tillfälle har varje deltagare i gruppen en uppgift att prova en AI-tjänst som tidigare inte provats.

Spännvidden i diskussioner kring AI var stor. Allt ifrån att kunna skapa sagor om giraffer och regnbågar till dystopier om att vi har släppt loss guden Moloch och är på väg mot mänsklighetens slutstation.

Bilder skapade i Midjourney

Under juni månad kommer vi att träffa gruppen igen för att följa upp och reflektera över de har provat AI-tjänster i sina olika yrkesroller.

Lärgrupp ChatGPT

Inom ramen för Kalmarsunds gymnasieförbunds Innovationscenter har den andra lärgruppen startat. Den första gruppen handlade om distansundervisning (läs mer här och här). Nu har andra gruppen satt fokus på vad AI och specifikt ChatGPT kan betyda för undervisningen och rollen som lärare. Undervisande personal har fått anmäla intresse till lärgruppen och skicka in tankar som de har kring ChatGPT och undervisning. Gruppens fokus är att nyfiket undersöka vilka möjligheter som finns med ChatGPT i undervisningen. Gruppen har ett upplägg där det kollegiala lärandet är en viktigt del. Även det konkreta undersökandet är en viktig del för lärgruppen. 23 lärare från våra olika skolor är med i gruppen när den startades upp med sitt första möte 13 mars. Efter en kort introduktion gick deltagarna ut i mindre grupper för att arbeta fram vilka frågeställning de tänker undersöka närmare. Mötet avslutades med ett intensivt loggboksskrivande, som du ser på bilden, där alla deltagare reflekterade av dagens arbete i grupperna, samt vad det tar med sig för lärande framåt. Jo, så klart hade vi i planeringen av lärgruppen ett gott stöd av ChatGPT. Vi kommer att återkomma till Lärgruppen ChatGPT här på bloggen.

Professionsprogrammet 2023

För fjärde året i rad har startskottet gått för Kalmarsunds gymnasieförbunds professionsprogram. Professionsprogrammet är en av byggstenarna i förbundets Innovationscenter. Programmet syftar till att lärare i ett kollegialt sammanhang, bland annat genom aktionslärande, har möjligheten att ytterligare utveckla sin undervisning. Lärarna dokumenterar även sin yrkesskicklighet genom skrivande av olika texter. I årets professionsprogram deltar tio av förbundets lärare och två lärare från Oscarsgymnasiet. Den första träffen för årets deltagare skedde 6 mars på Kalmarsund Hotell. Bland mycket annat träffades deltagarna i de professionsgrupper som de ska arbete i fram till avslut i december.

Veckans tips – Layout i Google Mail

Ibland vill man skriva ett mail som ser lite annorlunda ut. Kanske en bild, en rubrik. Nu är det möjligt i Google Mail med den nya funktionen “välj layout”. Det finns flera färdiga layouter och  man kan anpassa färger och bilder som man önskar. Funktionen är enkel att använda och kräver ingen installation.

Veckans tips – starta om webbläsaren Chrome

Det är viktigt att hålla sin webbläsare uppdaterad. Uppdateringar innehåller ofta nya funktioner, men är framför allt viktiga för säkerheten. Därför ska du inte vänta med att uppdatera utan gör det så snart du kan. Om man uppdaterar webbläsaren Chrome tar det ca 7 sekunder, så det är inte tidskrävande.

Ibland vill man inte uppdatera eftersom man är orolig att alla öppna flikar kommer att försvinna. Man har kanske spenderat mycket tid att hitta sidor och gruppera flikar. Då är det skönt med en funktion i Google Chrome där man kan ställa in att efter omstart ska samma flikar öppnas som var öppna innan omstarten. Funktionen heter “Fortsätt där du slutade” och instruktion till hur du gör hittar du HÄR.

Verksamhetsutvecklingsfonden 2022

Verksamhetsutvecklingsfonden, som ligger inom ramen för förbundets innovationscenter, har till syfte att vara en ”växtimpuls” för att utveckla enheternas och förbundets verksamhet. Det finns en Google site som är under uppbyggnad för att redovisa projekten som genomförts 2022. Redan nu kan vi ge en liten förhandsvisning av en del av innehållet.

Vi IKT-pedagoger har intervjuat projektansvariga för två av förra årets projekt. I filmen delar de med sig av tankar och erfarenheter som de tar med sig från projekten Svenska genom körkortskunskap och Vetenskaplighet i en trumpisk värld. 

Uppdatering: Sajten för verksamhetsutvecklingsfonden hittar du här.

Veckans tips – rullgardin i Google Dokument

En ny funktion i Google Dokument gör det möjligt att använda rullgardin i texten. Rullgardin betyder en knapp där du kan välja bland olika alternativ. Funktionen skulle kunna användas till exempel i text där eleverna ska välja bland olika ord, eller där man ställer en fråga som eleverna får svara på genom att välja olika alternativ. Förutom att ha olika ord som alternativ, kan man även välja olika färger.

För att använda rullgardin i Google Dokument klicka på infoga – rullgardin.