Professionsprogrammet 2021

Förra året genomförde Kalmarsunds gymnasieförbunds professionsprogram för första gången. Du kan läsa om det här, här och här. Årets professionsprogram startade 8 mars i det format, Google Meet, som vi nu alla vant oss vid.

Professionsprogrammet har tre väsentliga byggstenar. Det handla om att ge varje deltagande lärare möjligheten att reflektera över och utveckla den egna undervisningen. I det sammanhanget ser vi det kollegiala lärandet som en viktig komponent. Det är tillsammans som vi kan komma ytterligare steg vidare i utvecklingen av undervisningen. Den tredje byggstenen i professionsprogrammet är att lärarna ska öka sin förmåga att leda lärares lärande. 

 

 

 

 

 

 

 

I det kollegiala lärandets anda delades lärarna in i professionspar. Dessa kommer att följas åt under hela programmet. I paren kommer visioner kring undervisning att delas, utvecklingsfrågor diskuteras och lektionsobservationer genomföras.

Liksom förra året medverkar förbundets lektorer Gunilla Berg Christoffersson och Daniel Åkerblom. De för in det vetenskapliga perspektivet i programmet, exempelvis när det gäller att som lärare undersöka och reflektera över sin egen praktik. I år har vi även förmånen att ha förbundets diplomerade skolcoacher Viktoria Fernstedt Westerberg och Ulrika Bergenfeldt som medverkande. De kommer att ge individuell coaching till deltagande lärare.

Professionsprogrammet 2021 har fått en bra start och vi kommer här på bloggen att återkomma och dela erfarenheter längs vägen.

Veckans tips – Jamboard i Google Classroom

Vi har tidigare skrivit om Google Jamboard och om olika sätt att kunna använda den. Du kan läsa om det HÄR och HÄR.

Google Jamboard kan även användas för att skapa uppgifter till eleverna i Google Classroom. På samma sätt som med ett Google Dokument kan man skapa Jamboard och tilldela den till eleverna i en uppgift. Delningen kan göras på tre olika sätt:

  1. Du kan skapa Jamboard och dela den så att eleverna bara kan titta på den,
  2. Du kan skapa Jamboard och tilldela den så att en grupp elever kan samarbeta på samma whiteboard. Du kan skapa flera sidor så att flera grupper kan arbeta samtidigt.
  3. Du kan skapa Jamboard och tilldela den så att varje elev får en egen kopia av den, så att eleverna kan lösa uppgiften individuellt.

Veckans tips – användningsexempel Google Jamboard

Google Jamboard, en digital whiteboard, kan användas på många olika sätt. Både i distansundervisning och i undervisning på plats kan man hitta sätt att använda verktyget. Här följer några exempel:

  1. Låt eleverna svara på en fråga. Ställ frågan och låt alla elever svara i samma Jamboard.
  2. Öppna Jamboard under lektionen för att förklara eller visualisera. Speciellt i distansundervisning kan en digital whiteboard vara användbar.
  3. Arbeta fram en tankekarta tillsammans med eleverna.
  4. Skapa multimodala anteckningar med text, bild och länkar.
  5. Lägg till en bild som bakgrund och rita på bilden.
  6. Rita och teckna.
  7. Låt eleverna visa sin åsikt, rösta och välja genom att markera text eller bild.
  8. Låt eleverna arbeta i grupp eller individuellt genom att dra ord/bilder.

Klicka på länken HÄR för att se en Jamboard med dessa exempel. Sidorna i Jamboard motsvarar vilken punkt de visualiserar.

Veckans tips – förändringar i Google Meet

Google arbetar ständigt med att uppdatera sina tjänster. Google Meet kommer få flera nyheter och de första är redan på plats.

1.Som värd för Google Meet kan man nu stänga av mikrofonerna för alla deltagare. Tidigare kunde man stänga av individuella mikrofoner, nu finns en knapp att kunna stänga av alla.

 

2. När man lämnar Google Meet som värd får man nu välja mellan att ”lämna samtalet” eller ”avsluta samtalet”.

Om man väljer ”avsluta samtalet” så stängs snabbåtkomsten av (du kan läsa om värdkontroller HÄR) och om man använder samma Google Meet-länk igen så måste man aktivera snabbåtkomst eller så får man släppa in deltagarna i samtalet allt eftersom de ber om att få komma in. Detta oberoende om deltagarna finns inom samma domän (t ex ksgyf) eller inte.

Om man väljer ”lämna samtalet” så kan man använda Meet-länken igen med samma inställningar som man hade från början. De med länken kan alltså komma in i Meet utan att du som värd behöver tillåta detta.

Veckans tips – Google Meet

Ibland är man osäker när man går in i Google Meet om alla inställningar med ljud och bild är korrekta. Man går i i Meet och helt plötsligt så hör man inget eller så är det de andra deltagarna som inte kan höra dig.

Nu har vi fått en ny funktion i Google Meet – Kontrollera ljud och bild. Innan du går in i Meet kan du kontrollera att allt fungerar som det ska. Du får även möjlighet att spela in ett litet klipp för att se och höra hur andra kommer att se/höra dig i mötet. Det går väldigt snabbt att utföra kontrollen.

Att tänka på i Google Meet

Det finns flera olika inställningar man kan använda i Google Meet för att göra mötet säkrare.

  • Använd länkar skapade i kalender. Du äger mötet och kan vara säker på att alla funktioner i Meet fungerar som de ska.
  • Om du bjuder in till Meet genom kalender kan du stänga av möjligheten för inbjudna gäster att bjuda in andra.
  • Kontrollera att du äger mötet. Du kan se det genom att hitta värdkontrollerna. Endast en person kan vara värd för mötet. Har du skapat länken i kalender äger du mötet.
  • Om du inte planerar att deltagarna ska dela sina skärmar under mötet, stäng av möjligheten i värdkontrollerna.
  • Stäng av snabbåtkomst till mötet. Detta gör att alla deltagare inom och utanför organisationen måste be om att få gå med i mötet. Har du alla deltagare som ska vara med inne i Meet så kan du genom att stänga av snabbåtkonst säkerställa att inga obehöriga kommer med.
  • Om någon ber om att få komma in under mötet och det är inte något inplanerad – kontrollera att det verkligen är den personen. Det är lätt att låtsas vara någon annan, speciellt om man har falsk mailadress. Släpp in bara om du vet att en specifik person ska komma in.

Coachande samtal efter lektionsobservationer

Som ni tidigare har kunnat läsa på bloggen (här och här) genomfördes professionsprogrammet inom Kalmarsunds gymnasieförbund för första gång en 2020. Under programmets gång genomförde jag en aktionsforskningsstudie kopplad till kursen Aktionsforskning och skolutveckling på Göteborgs universitet. Det som stod i fokus för studien var hur coachande samtal kopplade till lektionsobservationer kan fungera som metod för att lärarna ska få ökade möjligheter att reflektera över sin undervisning. Först genomfördes lektionsobservationer hos alla lärare, dessa följdes av coachande samtal och avslutningsvis genomfördes intervjuer med lärarna för att följa upp deras bild av det coachande samtalet.

Boktips: Det värderade ögat av Cato R. P. Bjørndal. Coaching, vad, varför, hur av Susanne Gjerde.

Det finns ett par intressanta delar i resultaten som kan vara relevanta att kort beskriva här.

Ägarskap
Det som allra tydligast framträdde i studien var hur viktigt det var att lärarna kände ett ägarskap i utvecklingsarbetet. En utgångspunkt för lektionsobservationerna som föregick det coachande samtalet var att lärarna hade bestämt fokusområde för vad som skulle observeras. Därmed uttryckte lärarna att de blev ägare av lektionsobservationen och det coachande samtalet och därmed skapades en ökad möjlighet till reflektion över den egna undervisningen. Denna upplevelser av ägarskap anser jag är väsentlig att ta med in i andra delar av skolans verksamhet. Inte minst är det viktigt att i skolutvecklingsarbete skapa förutsättningar på respektive skola för att lärare ska kunna känna ett ägarskap. Det är en av de viktiga drivkrafterna när det gäller att skapa en samlad motivation som krävs för att bedriva ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Ägarskap kan även kopplas till eleverna och undervisningen. Vi har i flera sammanhang arbetat med formativ undervisning och Dylan Wiliams fem nyckelstrategier. En av nyckelstrategierna talar om att i undervisningen skapa möjligheter för eleverna att äga sitt eget lärande. Kollegialt kan det vara en viktig fråga att behandla hur det konkret kan se ut i vår undervisning. Ett annat ägarskap som är kopplat till eleverna är utvecklingssamtalen. Ett rimligt mål bör vara att elever på gymnasienivå kan känna att de äger sitt samtal. Mot bakgrund av detta kan det vara viktigt att stanna till och reflektera över hur vi i olika sammanhang kan skapa känslan av ägarskap för att därigenom öka motivation.

Vision och teori
Inom professionsprogrammet arbetade lärarna med att formulera sin vision som lärare. Det innebar att de skrev ner sina samlade tankar kring vad det är som är viktigt för dem att uppnå i sin undervisning. Vidare kopplade de även sin undervisning till olika pedagogiska teorier. När de coachande samtalen efter lektionsobservationerna genomfördes var dessa två perspektiv en viktig utgångspunkt. Eftersom lärarna hade formulerat sin vision och gjort kopplingar mellan pedagogiska teorier och sin undervisning skapades möjligheter för djupare reflektioner. Lärarna uttryckte i de uppföljande intervjuerna att tankar kring planering och genomförande av undervisning tydliggjordes när det blev kopplat till visioner och teorier. Det innebär att det coachande samtalet kunde lyfta fram och synliggöra det som ibland brukar benämnas lärares tysta kunskap. När det gäller skolutvecklingsarbete kan det vara intressant att se vad en ökad kunskap kring coachande samtal bland lärare skulle kunna bidra med i det kollegiala lärandet. Bland annat Skolverket talar mycket om att det kollegiala lärandet med lektionsobservationer och feedback är viktiga komponenter när det gäller att öka undervisningens kvalitet. Då kan det även vara relevant att diskutera hur feedback kan ske genom ett coachande förhållningssätt. Där även det tidigare nämnda ägarskapet blir en viktig del.

Detta var två korta nedslag i studiens resultat. Vill du ta del av studien i dess helhet så finns den här.

Avslutningsvis vill jag framföra ett stort Tack! till de lärare som gick professionsprogrammet och som ställde upp och gjorde denna studie möjlig.

Veckans tips – Brusreducering i Google Meet

Byggarbetsplats utanför fönstret, trafik, dörrar som stängs, knapptryckningar på tangentbordet – detta är exempel på olika ljud som kan sorteras bort med brusreducering i Google Meet. Det återstår att se om skällande hundar eller jamande katter också sållas bort, men även utan det så kan det vara värt att testa.

Du aktiverar i inställningar för Google Meet. Tänk på att om musikinstrument ska användas under videomötet så ska brusreducering inte vara aktiverat.

Vill du läsa mer om funktionen kan du göra det på Google supportsida HÄR.

G Suite Enterprise for Education

Sedan en tid tillbaka har Kalmarsunds gymnasieförbund tecknat en Enterprise-license för G-Suite. Den senaste tiden har de tekniska bitarna satts på plats. Test av funktion har genomförts. Nu kan vi meddela att alla med personalkonto inom förbundet har tillgång till G Suite Enterprise for Education.

Några av de viktigaste förändringarna för användare är:
Meet:
– Dela in deltagarna i smågrupper.
– Enkäter direkt i Meet (svaren sparas i ett kalkylark)
– Frågor och svar (svaren sparas i ett kalkylark)
– Närvarokontroll (med fler än 5 deltagare)
– 250 deltagare (istället för max 100)
– Livestream om du vill nå väldigt många samtidigt.

Google Classroom
– Obegränsad plagiatkontroll

I samband med detta vill vi IKT-pedagoger rekommendera att använda länkar till Meet som är skapade i Google kalender. Länkar till Meet i Classroom är smidiga, men de blir en form av ”fusklänkar”. Exempelvis är det den som är först in i Meet:et som blir administratör, vilket då kan bli en elev. Så: Skapa länk i kalender och gör den/de tillgängliga i Classroom.

Du kan hitta instruktioner kring de tillägg som följer med Enterprise HÄR. Vi kommer efterhand (och på önskemål) att bygga på med fler instruktioner.

Veckans tips – maila från Google Classroom

En liten men användbar funktion i Google Classroom är möjligheten att maila till eleverna. Eftersom eleverna finns i Classroom kan man maila till dem som en grupp eller till enskilda elever inom gruppen. Man slipper skapa grupper i Gmail.

Ett annat sätt att maila är att använda Klassuppgifter. Efter att en uppgift tilldelats eleverna kan läraren gå till uppgiften och enkelt välja att maila till eleverna därifrån. En bra funktion där är möjligheten att till exempel maila bara till de elever som inte har lämnat in uppgiften än. Kan vara ett bra sätt att påminna eleverna om inlämningen och undvika skicka meddelandet till de elever som har lämnat in.

Struktur i Google Classroom

Google Classroom – struktur

Google Classroom används av många, speciellt inom skola. Det är lätt att samla all information till sin undervisningsgrupp, att tilldela uppgifter, dela ut material och ha en kommunikationsyta mot eleverna. För att underlätta för eleverna (och för läraren) att hitta rätt i Google Classroom är det viktigt med bra struktur. Som IKT-pedagoger har vi under åren sett exempel på classroom med bra struktur och classroom utan någon struktur. Nedan kan du läsa om vad man kan tänka på när man jobbar i Google Classroom.

  1. Flöde och Klassuppgifter
    Flödet kan inte styras. Senaste inlägget syns på toppen och helst ska flödet användas till meddelanden av typen inställd lektion, byte av sal eller påminnelse om tiden för provet. Klassuppgifter kan struktureras och det är du som lärare som bestämmer i vilken ordning de olika inläggen ligger. Använd Klassuppgifter för att dela ut material och uppgifter till eleverna.
  2. Klassuppgifter
    Du kan skapa Uppgift, Quiz-uppgift, Fråga och Material. Du har möjlighet att kopiera inlägg redan skapat i ett annat Classroom (Återanvända inlägget). Uppgift, Quiz-uppgift och Fråga betyder att det är något eleven ska lämna in. Material är resurser läraren ger tillgång till.
  3. Ämne
    I Klassuppgifter kan man skapa olika ämne för att göra strukturen tydlig. Tänk det som om  eleverna hade en pärm, vilka flikar skulle det finnas i pärmen? Kanske en flik som heter “Kursplan och betygskriterier”, en flik “Planeringar” eller “Veckans fråga”. Beroende på ditt undervisningsämne kan det vara olika områden inom kursen, t ex grammatik, energi, politiska partier, London, osv. När man ska skapa ämnen i Klassuppgifter är det bäst att börja med papper och penna. Fundera vilka ämnen som skulle vara bra för din kurs och skriv ner. Ser det bra ut då är det dags att skapa det i Klassuppgifter också.
  4. Deadline
    Du kan sätta deadline på Uppgift, Quiz-uppgift och Fråga. Eleven kan lämna in även efter deadline, men att se när uppgifter förväntas vara klar kan underlätta för eleverna att planera sitt skolarbete och ha bättre överblick över tidsplanen för de olika uppgifterna. Som elev kan man, istället för att gå till kursen, välja att gå till “Att göra” sidan. Där får man sammanställning av alla uppgifter man har kvar att göra och deras deadline.
  5. Schemalägga
    Som lärare kan du förbereda uppgifter och andra inlägg i Google Classroom i förväg. Genom schemaläggning kan du sedan ställa in när uppgiften skall vara synlig för eleverna. Använd funktionen om du vill slippa tänka på att publicera uppgifter mitt i lektionen.

Vinsten med att ha bra struktur och använda de olika funktionerna är att det blir lättare för både eleven och läraren att orientera sig bland alla uppgifter och material i kursen. Har man skapat en bra struktur i ett Classroom kan man kopiera den i sin helhet och ha nytta av strukturen i nya kursen.

I filmen HÄR kan du lyssna på en genomgång av hur man kan arbeta med struktur i Google Classroom.

Om du vill se ur elevperspektiv hur Google Classroom ser ut kan du klicka på länkar nedan:

Google Classroom utan struktur
Google Classroom med struktur

Veckans tips – Undertexter i YouTube klipp

Många av oss har laddat upp flera klipp på YouTube. De flesta klippen är riktade till eleverna och flera av våra elever har annat modersmål än svenska. Du som laddar upp till YouTube har möjlighet att lägga till undertext till klippen. Undertext på samma språk som det talas i klippet, men med den inbyggda funktionen för översättning kan man få undertext i alla möjliga språk. Att ha svensk text till filmerna kan även underlätta att titta på film med lägre volym på datorn eller om ljudet i klippet är lågt så det är svårt att höra.

Det går snabbare än man tror att texta ett klipp. Man behöver inte texta hela klippet på en gång utan kan ta det i omgångar för att publicera när alla undertexter är på plats. Det är inte svårt om man tar lite tid att utforska funktionen.

Är du intresserad av att testa det själv, här hittar du instruktioner i olika format:

PDF-fil med instruktion
YouTube film med instruktion (textat självklart)
Googles supportsida om funktionen

Veckans tips – Prezi Video

Prezi (https://prezi.com/) är ett webbaserad presentationsprogram. Med Prezi kan man göra mer levande presentationer, där läsaren själv kan styra, där olika media kan läggas in (filmklipp, ljud, bilder, osv.) och presentationen görs mer flytande.

Nu har Prezi kommit med en ny funktion, Prezi video. Med Prezi video kan man snabbt spela in korta videofilmer och dela dem enkelt med en länk till andra. Prezi video ger tillgång till mängder av bilder inom olika områden, men man kan använda egna bilder också. Det är enkelt att komma igång, och första gången man gör det får man en snabb men tydlig genomgång av funktionerna man har tillgång till.

Klicka på länken här om du vill se exempel på hur en film skapad med Prezi video kan se ut.

 

Veckans tips – fler möjligheter i Google Formulär

Google Formulär är ett verktyg flitigt använt i undervisningen. Det är enkelt att samla in svar från eleverna genom formulär, och vi har skrivit tidigare att eleverna kan även lämna in bild eller pdf som svar.

Ibland återanvänder man ett formulär genom att kopiera det, men ibland vill man använda olika frågor från flera olika formulär. Det finns nu en funktion i Google Formulär som gör det enkelt att hämta frågorna från redan gjorda formulär. Det enda som krävs är att formulären finns i driven. Funktionen heter “Importera frågor” och hittas i verktygsfältet i formulär.

En annan bra möjlighet i Google Formulär är att använda bild och YouTube-klipp som en fråga. Lägg in ett klipp och ställ frågor till filmen direkt i formuläret. Eller lägg in en bild som eleverna ska beskriva. Möjligheterna är många.

Exempel på hur man kan använda bild och YouTube i Google Formulär kan du se HÄR.