Professionsbaserat förhållningssätt

Under det här läsåret har personalen på Axel Weüdelskolan arbetat med både sitt individuella och skolans gemensamma professionsbaserade förhållningssätt. Syftet med det professionsbaserade förhållnigssättet är att skapa ett innovativt lärande som har sin utgångspunkt i prioriterade områden och pedagogernas frågor för att utveckla undervisning samt att öka lärarnas reflekterande över sin egna profession. Vad gör jag? Varför gör jag det och hur påverkar det mina elevers kunskapsutveckling? Du kan läsa mer om metoden i blogginlägget Det pedagogiska samtalet av IKT-pedagogen Dominika Svensson. Här kommer några reflektioner från lärarna om hur de har utvecklats och vad de uppskattar med detta arbetssätt.

“Mycket utvecklande att få prata, diskutera samt jämföra erfarenhet och vad som påverkar undervisningen med kollegor från hela skolan.”

“Jag har börjat söka och läsa mer för att finna vilken pedagogisk grundsyn och synsätt jag har. Jag har blivit mer fokuserad på vad det är som jag vill koncentrera mig på som saknas och som jag vill utveckla i min undervisning.”

“Min grundsyn, vision och ha ett professionsbaserat förhållningssätt genomsyrar min undervisning. Vad, Hur , När och Varför är viktiga didaktiska frågor där VARFÖR är min största drivkraft i mitt lärande. Varför skall eleverna lära sig vissa saker.”

“Det här är tankar som ständigt är närvarande i min yrkesroll. Det som har varit positivt är att frågan har lyfts till en ny nivå och att vi har fått tid för den. Att få tillfälle att under ordnade former ha pedagogiska samtal med kollegor har varit och är alltid givande.”

“Att få tid till gemensam reflektion i ett strukturerat samtal tillsammans med kollegor som är intresserade av samma fråga ger mig en känsla av att det där djupet i diskussionerna som man annars saknar finns därute.”

“Det påminner mig om hur alla dessa delar är viktiga i min roll som lärare och att jag hela tiden ska utvärdera min undervisning för att utveckla min profession.”

“Påverkat att reflektera över undervisningen ännu mer och på så vis gett mer energi att utvecklas.”

“Jag jobbar mycket tydligare mot målen och det går bättre för eleverna.”

Vi ser fram emot att vidareutveckla det professionsbaserade förhållningssättet. Om du vill veta mer kan du höra av dig till förstelärarna Jenny Henrysson och Linda Eneman på Axel Weüdelskolan.

av Linda Eneman och Jenny Henrysson, förstelärare på Axel Weüdelskolan

Det pedagogiska samtalet

För ett år sedan fick jag vara med på en kompetensutvecklingsdag på Axel Weüdelskolan, där speed dating användes som framgångsrik metod för att starta upp arbetet med professionsbaserat förhållningssätt. För några veckor sedan var det dags igen. Den här gången hade förstelärare Linda Eneman och Jenny Henrysson utvecklat metoden ytterligare. Efter varje samtal fick lärarna en liten stund till att reflektera vad som har blivit sagt i samtalet innan.

Varför är dessa samtal så viktiga? I bilden nedan kan man läsa några av tankarna från lärare på Axel Weüdelskolan efter en kompetensutveckling om Tillgängliga Digitala Lärmiljöer, då reflektion i grupp användes som metod.

Det pedagogiska samtalet, där lärare får prata med andra lärare, är en väldigt viktig del för att utvecklas i sin profession som lärare. Här är några punkter om varför det är så viktigt:

  • Lärare med olika erfarenheter då deras ämnen är olika och elevgrupperna är inte detsamma, kan lära av varandra
  • Genom att prata med varandra skapas ett gemensamt språk, man definierar begrepp tillsammans vilket gör den pedagogiska utvecklingen i hela kollegiet bättre.
  • Lärarna får inspiration till att utvecklas vidare genom att se lyckade exempel.

För att samtalen ska ge önskad effekt behövs en viss styrning. Vad som ska diskuteras, hur samtalen ska dokumenteras och hur dokumentationen ska kunna tillgängliggöras till hela kollegiet. På Axel Weüdelskolan har skolledningen i nära samarbete med förstelärare tagit fram ett lyckat koncept genom att använda olika typer av samtal. Speed dating och gruppdiskussioner, med diskussionsämnen nära sammanlänkade med skolans utvecklingsarbete, lärarnas egna mål för det professionsbaserade förhållningssättet och lärarnas röster i utvärderingar av tidigare insatser.

Lärdomar lärgrupp ChatGPT

  1. Identifiera områden där ChatGPT kan underlätta det dagliga arbetet och använda verktyget smart för att stödja undervisningen.
  2. Ha en öppen dialog med eleverna om ChatGPT för att öka medvetenheten om möjliga fuskmetoder och för att visa att lärarna förstår verktygets funktion. Lär ut både styrkor och svagheter.
  3. Börja med småskaliga projekt och experimentera för att lära dig verktygets bästa användning för specifika ämnesområden. Samarbeta med kollegor och håll dig uppdaterad om tekniken och dess användningKom ihåg att ha ett tydligt syfte med användningen av ChatGPT och se till att det inte ersätter elevernas eget lärande. Lär ut programmets begränsningar och försäkra dig om att allt som genereras av ChatGPT dubbelkollas av någon med ämneskompetens.

Texten ovan är en mycket kort sammanfattning av de tips som lärare i lärgruppen om ChatGPT ger till andra lärare som vill komma igång med att använda ChatGPT på olika sätt i undervisningen. Vi har tidigare på bloggen skrivit om uppstarten av denna lärgupp inom förbundets Innovationscenter. Inom gruppen har vi arbetet i fyra mindre grupper med lite olika perspektiv på ChatGPT och undervisning. Lärgruppen hade sin avslutning 29 maj med dokumentation av det lärande som skett. Du kan kan läsa hela sammanställningen av gruppernas lärdomar och tips här.

AI och ledningsgrupp

Som vi tidigare har berättat om här på bloggen har det inom förbundets Innovationscenter startats en lärgrupp som sätter fokus på hur ChatGPT kan användas i undervisningen. Nu har även frågan kring AI och våra olika yrkesroller lyfts in i den stora ledningsgruppen för Kalmarsunds gymnasieförbund, där olika områden såsom administration, ekonomi, pedagogik och IT finns representerade.

Efter en gemensam uppstart kring AI och hur det kan påverka yrkesroller framöver diskuterades vad vi tror, hoppas och befarar kommer att hända på på relativt kort sikt. Frågor så som underlättande vid olika former av datahantering lyftes. Allt från att kunna göra sammanfattningar av stora textmassor till att göra budgetplaneringar. Olika AI-tjänster kan även tänkas att underlätta vid planeringar av olika slag. De kan även tillföra ett kreativt tänkande vid vissa processer. Infallsvinklarna var fler i diskussionerna. Till nästa tillfälle har varje deltagare i gruppen en uppgift att prova en AI-tjänst som tidigare inte provats.

Spännvidden i diskussioner kring AI var stor. Allt ifrån att kunna skapa sagor om giraffer och regnbågar till dystopier om att vi har släppt loss guden Moloch och är på väg mot mänsklighetens slutstation.

Bilder skapade i Midjourney

Under juni månad kommer vi att träffa gruppen igen för att följa upp och reflektera över de har provat AI-tjänster i sina olika yrkesroller.

Lärgrupp ChatGPT

Inom ramen för Kalmarsunds gymnasieförbunds Innovationscenter har den andra lärgruppen startat. Den första gruppen handlade om distansundervisning (läs mer här och här). Nu har andra gruppen satt fokus på vad AI och specifikt ChatGPT kan betyda för undervisningen och rollen som lärare. Undervisande personal har fått anmäla intresse till lärgruppen och skicka in tankar som de har kring ChatGPT och undervisning. Gruppens fokus är att nyfiket undersöka vilka möjligheter som finns med ChatGPT i undervisningen. Gruppen har ett upplägg där det kollegiala lärandet är en viktigt del. Även det konkreta undersökandet är en viktig del för lärgruppen. 23 lärare från våra olika skolor är med i gruppen när den startades upp med sitt första möte 13 mars. Efter en kort introduktion gick deltagarna ut i mindre grupper för att arbeta fram vilka frågeställning de tänker undersöka närmare. Mötet avslutades med ett intensivt loggboksskrivande, som du ser på bilden, där alla deltagare reflekterade av dagens arbete i grupperna, samt vad det tar med sig för lärande framåt. Jo, så klart hade vi i planeringen av lärgruppen ett gott stöd av ChatGPT. Vi kommer att återkomma till Lärgruppen ChatGPT här på bloggen.

Professionsprogrammet 2023

För fjärde året i rad har startskottet gått för Kalmarsunds gymnasieförbunds professionsprogram. Professionsprogrammet är en av byggstenarna i förbundets Innovationscenter. Programmet syftar till att lärare i ett kollegialt sammanhang, bland annat genom aktionslärande, har möjligheten att ytterligare utveckla sin undervisning. Lärarna dokumenterar även sin yrkesskicklighet genom skrivande av olika texter. I årets professionsprogram deltar tio av förbundets lärare och två lärare från Oscarsgymnasiet. Den första träffen för årets deltagare skedde 6 mars på Kalmarsund Hotell. Bland mycket annat träffades deltagarna i de professionsgrupper som de ska arbete i fram till avslut i december.

Veckans tips – Layout i Google Mail

Ibland vill man skriva ett mail som ser lite annorlunda ut. Kanske en bild, en rubrik. Nu är det möjligt i Google Mail med den nya funktionen “välj layout”. Det finns flera färdiga layouter och  man kan anpassa färger och bilder som man önskar. Funktionen är enkel att använda och kräver ingen installation.

Veckans tips – starta om webbläsaren Chrome

Det är viktigt att hålla sin webbläsare uppdaterad. Uppdateringar innehåller ofta nya funktioner, men är framför allt viktiga för säkerheten. Därför ska du inte vänta med att uppdatera utan gör det så snart du kan. Om man uppdaterar webbläsaren Chrome tar det ca 7 sekunder, så det är inte tidskrävande.

Ibland vill man inte uppdatera eftersom man är orolig att alla öppna flikar kommer att försvinna. Man har kanske spenderat mycket tid att hitta sidor och gruppera flikar. Då är det skönt med en funktion i Google Chrome där man kan ställa in att efter omstart ska samma flikar öppnas som var öppna innan omstarten. Funktionen heter “Fortsätt där du slutade” och instruktion till hur du gör hittar du HÄR.

Verksamhetsutvecklingsfonden 2022

Verksamhetsutvecklingsfonden, som ligger inom ramen för förbundets innovationscenter, har till syfte att vara en ”växtimpuls” för att utveckla enheternas och förbundets verksamhet. Det finns en Google site som är under uppbyggnad för att redovisa projekten som genomförts 2022. Redan nu kan vi ge en liten förhandsvisning av en del av innehållet.

Vi IKT-pedagoger har intervjuat projektansvariga för två av förra årets projekt. I filmen delar de med sig av tankar och erfarenheter som de tar med sig från projekten Svenska genom körkortskunskap och Vetenskaplighet i en trumpisk värld. 

Uppdatering: Sajten för verksamhetsutvecklingsfonden hittar du här.

Veckans tips – rullgardin i Google Dokument

En ny funktion i Google Dokument gör det möjligt att använda rullgardin i texten. Rullgardin betyder en knapp där du kan välja bland olika alternativ. Funktionen skulle kunna användas till exempel i text där eleverna ska välja bland olika ord, eller där man ställer en fråga som eleverna får svara på genom att välja olika alternativ. Förutom att ha olika ord som alternativ, kan man även välja olika färger.

För att använda rullgardin i Google Dokument klicka på infoga – rullgardin.

Lärares röster om professionsprogrammet

Som en uppföljning av professionsprogrammet 2022 intervjuades några av de lärare som deltagit. I filmen nedan berättar de om vad det var som gjorde att de sökte professionsprogrammet. De talar om hur programmet har påverkat dem som lärare och vad som är det mest värdefulla som de tar med sig. Avslutningsvis lyfts frågan varför lärare ska söka professionsprogrammet.

ChatGPT som planeringshjälp

På bloggen har vi skrivit tidigare skrivit om ChatGPT  och lyft tankar om hur den kommer att påverka skolan och undervisning framöver. Ett perspektiv är att ChatGPT kan fungera som ett stöd för lärare vid planering av undervisning.

Jag satt tillsammans med min dotter, som är mellanstadielärare, och vi tog fram ChatGPT för att undersöka vilka svar vi kunde få när det gäller planering av undervisning för en årskurs fyra om svensk medeltid.

Vi började med att ställa en inledande fråga om ChatGPT kunde ge oss en planering och den kom då med följande förslag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi gick vidare med att be ChatGPT skriva en kort, 300 ord, sammanfattning av den svenska medeltiden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi testade sedan att be ChatGPT skapa ett quiz som eleverna skulle kunna svara på. Vi ville ha fyra svarsalternativ och att Chat GPT även ger rätt svar. Du ser i bilden två av de fem frågor som Chat GPT skapade.

 

 

 

 

 

 

 

 

Det vore intressant att höra hur Gustav Vasa respektive Drottning Margareta upplevt sin tid som regenter. Vi bad ChatGPT skapa en dialog mellan dem båda. Margareta blev intervjuaren och Gustav kunde beskriva att han haft det tufft att hålla ihop ett splittrat Sverige men att han lyckats väl med uppgiften.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Eftersom dottern även undervisar klassen i engelska bad vi ChatGPT översätta dialogen till engelska. Vilken gick på några sekunder. Vi gick sedan vidare och frågade om olika sätt som eleverna kunde visa sina kunskaper om medeltiden. Rollspel var en tanke som lyftes in. Chat GPT tog fram sex intressanta personer från svensk medeltid som kunde ingå som roller. Sedan kunde vi gå vidare med att be ChatGPT skriva repliker. Ja så där fortsatte det ett tag.

Detta var en väldigt kort inblick i hur ChatGPT skulle kunna användas som en form av digital kollega i läraryrket. Den har ju som oss alla andra sina förtjänster och brister som vi behöver vara medvetna om.

Det som nu är intressant är hur just du som lärare tänker kring att på olika sätt kunna använda denna form av AI i din undervisning. Vad har du prövat än så länge? Vad skulle du vilja pröva?

Har du tankar om ChatGPT och undervisning hör gärna av dig till oss IKT-pedagoger för att bolla tänk. 

Fokussamtal lärare och elever om digital agenda

Kalmarsunds gymnasieförbunds digitala agenda ligger till grund för arbetet med digitalisering och undervisning. Du kan här läsa om framtagandet av och innehållet i förbundets digitala agenda.

Den digitala agendan utvärderas årligen bland annat genom fokussamtal med lärare och elever. Utgångspunkten för årets samtal har varit den ur elevperspektiv uttryckta förväntansbild som finns i digital agenda.

Vi ser utifrån resultaten i fokussamtalen framför allt tre områden som behöver fokuseras i förbundets fortsatta arbete kring digitalisering och undervisning:

  • I olika former av utvecklingsarbeten bör vi sträva efter att i ökad omfattning utveckla olika digitala möjligheter kopplade till undervisningen. Det kan handla om olika metoder som ger en ökad kvalitet i undervisningen. Exempel är att använda film vid flippat klassrum eller vid feedback till elever.
  • Ett specifikt område som behöver fokuseras är inkludering med stöd av digitala verktyg och tjänster. Det finns stora olikheter när det gäller både användning och kompetens kring digital inkludering. Det finns oklarheter kring hur vi ska skapa tillgängliga digitala lärmiljöer för alla elever i undervisningen.
  • När vi arbetar med att stärka elevernas digitala kompetens måste vi ta hänsyn Skolverkets alla fyra aspekter när det gäller begreppet digital kompetens. Inte minst gäller det diskussioner kring hur digitalisering påverkar samhälle och individ.

    Bild: Skolverket

Du kan läsa hela sammanställningen från fokussamtalen med lärare och elever här.

ChatGPT – ett gigantiskt digitalt språng

ChatGPT har skapats av Openai och i slutet av november lanserades GPT-3. Det tog många med storm när det stod klart vilket kraftfullt AI-verktyg som vem som helst med en internetuppkoppling nu kan få tillgång till.

De första reaktionerna som kom när det gäller fokus på skola och utbildning var att Chat GPT beskrevs som en enormt fuskverktyg, eller till och med en mardröm för skolan. Det blir nu helt uppenbart att vi inom utbildning behöver tänka tillsammans kring olika examinationsformer för elever och studenter.

Efter hand som de första chockvågorna lagt sig påbörjades en mer sansad diskussion kring hur detta AI-verktyg kommer att påverka utbildning och vår syn på kunskap. Tekniken finns nu här och frågan är hur vi ska förhålla oss till den.

Initialt kan det vara svårt att förstå vad ChatGPT verkligen är för någonting och vad den kan göra samt vilka begränsningar som den har. I ett första skede är det lätt att vi betraktar den på samma sätt som en sökmotor, vi googlar på olika saker. Snart inser vi att Chat GPT är så mycket mer än en sökmotor. Vi kan ställa frågan till ChatGPT hur den skulle definiera sig själv:

Den är en konversationsagent som kan föra samtal med människor på ett naturligt sätt och kan användas för att skapa innehåll, svar på frågor och för att generera text. GPT-3 kan också användas för att lösa olika typer av språkliga uppgifter, såsom översättning, summarisering och klassificering av text. Den har en mycket stor mängd data som den har lärt sig från, vilket gör den mycket kapabel när det gäller att förstå och hantera naturligt språk.

När det gäller språk så innefattar det även programmering som är ett område där ChatGPT här en otrolig styrka. I skapande av texter går det att styra texten på många olika sätt. Det kan handla om att du klistrar in stora textmassor och ber ChatGPT att sammanfatta dem. Det kan vara att du vill har en text skriven som påminner om en speciell författares stil. Det kan även vara att du vill ha en text skriven på lätt svenska. Det absolut bästa sättet att skapa en förståelse kring vad ChatGPT verkligen är är att själv använda och testa sig fram.

Bild från Chat GPT-3

Vilken roll kan denna AI spela i skolan? Vi ställde följande fråga till ChatGPT så att den själv kan förklara hur den på olika sätt kan användas vid elevers lärande:

Hur kan ChatGPT användas i undervisningen för att stödja elevernas lärande?
 

ChatGPT (Generative Pre-trained Transformer) är en teknik för maskininlärning som kan användas på olika sätt i undervisningen för att stödja elevernas lärande. Här är några exempel på hur chat GPT kan användas i undervisningen:

  1. För att generera läromedel: ChatGPT kan användas för att generera läromedel som eleverna kan använda för att lära sig om olika ämnen. Det kan till exempel handla om att skapa övningar, quiz, eller längre texter som förklarar komplicerade ämnen på ett lättförståeligt sätt.
  2. För att skapa diskussionsfrågor: ChatGPT kan användas för att skapa diskussionsfrågor som eleverna kan använda för att diskutera olika ämnen i klassen. Detta kan vara ett bra sätt att få eleverna att tänka kritiskt och reflektera över olika ämnen.
  3. För att skapa personifierade lärandeuppgifter: ChatGPT kan användas för att skapa personifierade lärandeuppgifter som är anpassade efter varje elevs individuella behov och förmågor. Detta kan hjälpa eleverna att lära sig på ett mer användbart och meningsfullt sätt.
  4. För att skapa interaktiva övningar: ChatGPT kan användas för att skapa interaktiva övningar som eleverna kan göra på egen hand eller tillsammans med andra elever. Detta kan vara ett bra sätt att få eleverna att lära sig genom att göra och utforska olika ämnen på ett mer hands-on sätt.

Det är viktigt att komma ihåg att ChatGPT bara är ett verktyg och att det är viktigt att använda det på ett ansvarsfullt sätt och att säkerställa att eleverna får den hjälp och den stöttning de behöver för att lära sig på ett meningsfullt och hållbart sätt.

Notera att ChatGPT själv framhåller att den ska användas på ett ansvarsfullt och säkert sätt. Vad vi ser just nu är förmodligen början på något som kommer att ha en snabb utveckling. En utveckling som gör att vi inom skola och utbildning behöver tänka klokt kring hur vi ska förhålla oss till denna teknik. Som all annan teknik är ChatGPT ett tveeggat svärd, det finns många positiva delar och det finns saker som behöver problematiseras.

Om du vill ta del av tänkande och själv bidra i diskussion så finns det många ytor för det. Vi hänvisar här till Johan Falks initiativ att skapa ett Google dokument för tankar och exempel på har ChatGPT på olika sätt kan komma att påverka undervisningen.

Vi kommer högst sannolikt att återkomma till diskussioner kring ChatGPT här på bloggen.