En framgångssaga med framtida utmaningar

Jörgen Florheden och Kristoffer Engdahl, Digitalisering ur ett IKT-pedagogiskt perspektiv

Jag och Jörgen blev tillfrågade av LIN Education i höstas om vi kunde tänka oss att hålla i två föreläsningar under BETT-mässan i London. De sa att Kalmarsunds gymnasieförbund kommit långt i implementeringen kring IKT och att vi hade unika metoder som de ansåg att vi borde sprida.

Vi satte ihop en föreläsning som vi döpte till Digitalisering ur ett IKT-pedagogiskt perspektiv. Den innehöll berättelsen om hur allt började för fem år sedan. Att vi lade grunden med högkvalitativ infrastruktur med hårdvara av hög kvalité. Men framförallt var det viktigt för oss att beskriva att Kalmarsunds gymnasieförbund redan från början fokuserade på det pedagogiska och inte det tekniska. Den digitala satsningen skulle från starten fyllas med pedagogisk innehåll.

Vidare beskrev vi att det anställdes fyra IKT-pedagoger på heltid och att dessa skulle ges handlingsutrymme på alla verksamhetsnivåer. Från politiken till klassrummet. Vi beskrev även vikten av att som IKT-pedagog ingå i skolornas ledningsgrupper.

Arbetet med Digitala Coacher fick som vanligt stort genomslag. Det är fortfarande unikt att på detta sätt använda sig av eleverna som läranderesurser. Vi beskrev utvecklingen med våra Digitala Coacher från resurser vid datautlämning till att vara delaktiga i skolutvecklingen.

Publiken upplevde säkert vid det här laget två självgoda IKT-pedagoger som skröt om sin historia och det blev dags att vända på perspektivet.

För visst kan man säga att mycket har varit lyckat. Men man kan även hävda att vi bara kommit en liten bit på vägen och att bara det enkla endast är genomfört. Vi får inte slå oss till ro och riskera att bli en “fat lazy cat” utan arbetet har precis börjat och vi har bara genomfört de enkla stegen att skapa goda förutsättningar.

Utmaningar som jag ser är att all ny personal delar samma berättelse och får den kompetensutveckling som de behöver. Det får inte uppstå digitala klyftor mellan olika klassrum, ledningsrum eller politiska styrelserum.

Andra utmaningar är att få alla klassrum att gå från första-  till andra ordningens förändring. Att vi inte bara använder de digitala verktygen för att effektivisera gammal pedagogik utan att vi närmar oss förändringen av den andra ordningen. Att vi använder de digitala verktygen på ett sådant sätt att den blir omöjlig att byta ut. Att vi gör saker i våra klassrum som var omöjliga innan den digitala satsningen.

Frågor vi fortsatt behöver arbeta med är hur vi kan synliggöra lärande oftare? Hur vi får alla elever aktiva? Hur vi blir tydligare med att synliggöra lärandemål? Hur utvecklar vi eleverna att bli läranderesurser för varandra?

Nu fortsätter vi att utvecklas och skapa bättre lärmiljöer, bättre pedagogik och ännu fler digitaliserade medborgare.

Kristoffer Engdahl, IKT-pedagog

Samförstånd och samordning leder till skolframgång

Skrivet av Christian Sandahl
Verksamhetsområdeschef

Att vi tillsammans är mycket starkare än var och en för sig själv, är väl knappast något nytt, men ändå något som vi hela tiden behöver påminnas om. En skolledargemenskap där rektorer tillsammans tar ansvar för skoluppdraget och i grupp samtalar om hur det lokala skolförbättringsarbetet kan organiseras är ett kännetecken på skolframgång. Att LinEducation väljer att kalla sitt årliga BETT-evenemang för The Collaboration Effect ligger i tiden. Jag kommer tillbaka från London stärkt i min övertygelse om att det samarbete vi gör för att stärka förbundet som en gemenskap är en förutsättning för riktig skolframgång på varje enskild skola, oavsett om det sedan handlar om inkludering, digitalisering, elevhälsa eller kunskapsresultat.

Anders Holmgren från LinEducation var tydlig: Undervisningens kvalitet är ett kollegialt ansvar.

”Lärare, mina elever är alla skolans elever. Skolledare, huvudmannens skolor är mitt ansvar”

Och när vi i förbundet möts för att diskutera skolutveckling befinner vi oss alltid i rätt rum!

Bett 2018 Trend – från tidigare “prylfokus” till ökat pedagogikfokus

Skrivet av Per Svensson
IT-chef Kalmarsunds gymnasieförbund

Mässhallen Bett 2018 – 41 000 besökare, 850 leverantörer

Jag var första gången på Bett 2013 då var större fokus på datorer/redskap och tekniken som då var i växtfas. På Bett 2018 tar den pedagogiska dimensionen större plats.

Tydliga trender på mässan är olika produkter och tjänster nischade mot utbildning i alla åldrar inom programmering, robotar, VR (Virtual Reality) och mätutrustning i alla dess former och för alla typer av ämnesinriktningar i undervisningen. Lins konferensprogram också har en tydlig röd tråd och pedagogiskt fokus – det tekniska perspektivet är nu mer en “ickefråga” hanterad tidigare i utvecklingskedjan.

I Lins konferenslokaler och mässhallen gör jag jämförelser Kalmarsunds gymnasieförbund position gentemot omvärlden. Elever, lärare, skolledningar m.fl har gjort stora framsteg i Kalmarsunds gymnasieförbund under de senaste åren. Vi är med i främre leden nationellt. Ett exempel är bl.a att våra drivna IKT-pedagoger Jörgen och Kristoffer håller i en välbesökt programpunkt. En annan föredragshållare utvecklar i sin programpunkt “Digital strategi – Vad fungerar?” Kalmarsunds gymnasieförbund som gott föredöme.

I en programpunkt presenterar Google i “Top Secret Lab” en första prototyp “Chromepad” – många likheter med iPad, med operativsystemet Chrome OS som Chromebook. och en del plusfunktioner. Spännande att vara på plats och se innan ryktena något dygn senare började rulla på nätet inför senare lansering – kanske en blivande storsäljare. Spännande var också att i mindre krets lyssna på Googles perspektiv hur de förhåller sig inför GDPR – Dataskyddsförordningen som träder i kraft 25 maj. Deras bild – de har full kontroll på sin roll som “Data provider”.

Två tänkvärda citat från programpunkterna hos Google som jag bär med mig hem;

  • Great is not Good enough for Google …
  • Revan´s Law
    “For an organisation to survive, its rate of learning must be at least equal to the rate of change in its external environment”

 

Därför åker vi till BETT!

Skrivet av:
Joachim Håkansson
Förbundschef

För sjätte året i rad reser en delegation från Kalmarsunds gymnasieförbund till BETT-mässan i London. Mellan 85-90 medarbetare inom GYF, har fått förmånen att delta i denna kvalificerade kompetensutveckling under de senaste åren. För egen del är det tredje gången som jag deltar och som vanligt är det mycket inspirerande och lärorikt. Vi åker, precis som tidigare år, tillsammans med vår samarbetspartner Lin Education som samlar fler än 600 deltagare (lärare, skolledare, skolchefer, IT- tekniker, IKT-pedagoger, forskare, politiker m.fl.).

I en fantastisk lokal vid O2 Arena – sammanbunden med ExCeL via Lin-bana – skapas The Collaboration Effect 2018, som består av ett enormt valfritt program av inspiration, seminarier, workshops, skolbesök och happenings. Och i år är några av förbundets medarbetare, även ” medskapare” i konferensen som föreläsare. IKT-pedagogerna Jörgen Florheden och Kristoffer Engdahl föreläser om Kalmarsunds gymnasieförbunds ”digitala berättelse” från 2012 – 2018; Digitalisering ur ett IKT-pedagogiskt perspektiv. En imponerande resa, må jag säga, som inledningsvis stötte på en del motstånd, såväl internt som externt. Inte minst märktes detta vid vår första BETT mässa år 2013. Nog sagt om detta.

Numera har även statsmakten förstått värdet av nyckelkompetensen ”Digital kompetens”. Målet för regeringen, i den nyss formulerade Nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet, är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Detta är en mycket hög ambition, och det kräver att Sveriges skolhuvudmännen skapar likvärdiga förutsättningar för såväl elever, lärare som skolledare. Jag hävdar att Kalmarsunds gymnasieförbund ligger i framkanten i Sverige inom digitaliseringen, vilket utmärkelserna Guldtrappan och Guldäpplet är bevis på. Det är ingen slump, utan är ett resultat av en medveten, strategisk och uthållig satsning över tid.

Men vi ska inte slå oss till ro och vara nöjda. För att ligga i framkanten krävs kontinuerlig fortbildning och en fortsatt omvärldsanalys. Därför är vi på BETT för sjätte året i rad! Det är ett strategiskt beslut i förbundets fortsatta satsning. På BETT får vi ta del av den senaste forskningen och knyter viktiga kontakter och vänskapsband. Besöket på mässan ska också ge Kalmarsunds gymnasieförbunds representanter en samsyn kring hur skolans digitalisering ska drivas och ledas på bästa sätt! Lägg därtill själva BETT-mässan. En av världens största IT-mässor med fokus på ”learning technologies” – dvs en teknikmässa, en gigantisk sådan med fokus på skola, lärande och pedagogik.

Veckans tips – ”Om programmering”

Från och med 1 juli 2018 ska ändringar i läroplaner för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen börja tillämpas. Vi har tidigare skrivit om förändringarna och du kan läsa det HÄR.

Skolverket har nu kommit ut med en webbkurs ”Om programmering”. Kursen ska fungera som en introduktion till vad programmering är, hur det påverkar samhället och individen och hur den platsar in i de förändrade läroplanerna. Kursen är uppdelad i 8 delar där man själv kan bestämma i vilken ordning man tar delarna och i vilket tempo man går igenom kursen. Man kan läsa kursen ensam, men det bästa är om man gör det i en grupp för att kunna diskutera olika frågeställningar i kursen.

Kursen erbjuder information om programmering, filmer från undervisningen i olika skolformer där programmering tillämpas och filmer där Skolverket förklarar vad förändringarna betyder. Man får även möjlighet att testa på programmering på olika sätt.

Kursen är riktad till alla pedagoger. Är du intresserad av kursen kan du hitta den HÄR.

Skolledare i en digitaliserad värld

Att vara skolledare och bland annat ha till uppgift att leda de digitala processerna i sin skola innebär att det kan vara smart att ibland göra en omvärldsbevakning. Sökande efter kunskaper kring skolans digitalisering kan ta sig olika former. Ett sätt är att läsa och ta del av andras kloka tankar om hur man leder i en digital samtid. Någon som jag tycker är väl värd att lyssna till i detta sammanhang är Malin Frykman. Malin som har bakgrund både som skolledare och utvecklingsledare delar med sig av sina tankar i boken Skolledare i en digitaliserad värld.

Redan inledningsvis vill jag starkt rekommendera denna bok till dig som på något sätt är involverad i att leda digitalisering i skolan. Detta oavsett hur långt du/ni har kommit i den processen. Jag upplever att det finns något för alla att ta till sig i boken och även agera på. Varje kapitel avslutas just med förslag på agerande och det är en av styrkorna, läsande kan leda till direkt handling. En annan styrka är att till boken finns även ett digert digitalt material kopplat som kan fungera alldeles utmärkt som stöd i utvecklingsarbete. En tredje del som jag vill framhålla är att boken har ett tydligt “på-golvet-perspektiv”. Det är lätt att i handling omsätta många av de tankar och idéer som beskrivs, de har en tydlig konkret dimension och det märks att Frykman tydligt beskriver egna erfarenheter.

På 112 sidor lyckas Malin Frykman både ge en teoretisk bakgrund kring ledande av lärande i en digitaliserad värld och är väldigt handfast i sina tips till rektorer i olika delar i denna process.Efter den teoretiska bakgrunden lyfter Frykman upp vikten av att ha en gemensam vision på skolan och hon beskriver även hur man som rektor kan arbeta för att tillsammans med sin personal ta fram en sådan. En viktig punkt i allt skolutvecklingsarbete är att kunna formulera sig kring den egna skolans berättelse. Vad vill vi uppnå och hur vill vi nå dit?

Vidare beskrivs hur en skola kan arbeta med sin nulägesbeskrivning. I boken tas ett antal olika metoder upp som både är av kvalitativ och kvantitativ karaktär. Nulägesbeskrivningen som tas fram ligger till grund för den nulägesbedömning som sedan bör ske på skolan. I sin tur leder nulägesbedömningen fram till den handlingsplan med effektmål som blir kartan på vägen mot visionen. Även i processens senare delar, nulägesbedömning och handlingsplan beskrivs olika metoder och digitala verktyg som kan fungera som stöd.

I strävan att skapa en lärande organisation lyfter Frykman fram vikten av att på ett klokt sätt skapa en balans och harmoni mellan arbetsorganisationen och utvecklingsorganisationen. Här tror jag att många skolor behöver stanna till och tänka till ordentligt. Det är lätt att fastna i gamla invanda mönster och inte exempelvis ställa sig frågan hur vår arbetsorganisation ska se ut för att på bästa sätt stödja vår vision. Nästa viktiga fråga att behandla är hur vi på ett bra sätt organiserar lärares lärande i utvecklingsorganisationen. Även här tar boken upp ett antal bra exempel på hur en sådan organisation kan se ut. Bland annat tas Dylan Wilams modell upp med “Teacher Learning Community”.

Hur vi organiserar lärares kompetensutveckling kommer att ha en avgörande betydelse för hur väl vi kommer att lyckas med skolans digitalisering. I boken trycks framför allt på att professionsutvecklingen för lärare ska ta sin utgångspunkt i elevers behov och hämta kraften från det kollegiala sammanhanget. Här hämtas tankar från Helen Timperleys modell kring lärares professionsutveckling. Även i denna del som handlar om lärares kompetensutveckling har boken en styrka genom att den är så pass konkret i sin beskrivning av olika sätt att bedriva kompetensutveckling att den fungerar väl som en handbok för skolledare och andra.

I bokens näst sista kapitel tas den enormt viktiga betydelsen av systematiskt kvalitetsarbete upp. Att på ett effektivt sätt kunna följa upp lärande. Ibland kan det vara svårt att svara på den till synes enkla frågan: Hur går det? För att kunna hålla ett formativt perspektiv på sin verksamhet krävs det att med jämna mellanrum kunna få svar på denna fråga så att vi vet vilken riktning vår kommande utvecklingsarbete ska ta. Frykman beskriver hur vi kan fånga frågan om hur det går med exempelvis digitala dialogsamtal, exit tickets, didaktiska promenader i digitala lärmiljöer, elevfokussamtal och verksamhetsbesök. Att sätta dessa olika metoder i ett årshjul kan vara ett viktigt fundament i det systematiska kvalitetsarbetet på skolan.

Avslutningsvis framhåller Malin Frykman att som skolledare är det viktigt att följa utvecklingen för att vi ska kunna bygga en skola på vetenskaplig grund. I detta sammanhang delar hon med sig av smarta strategier för omvärldsbevakning och rent konkreta tips på exempelvis YouTube-kanaler att följa.

Så i ditt arbete med skolutveckling, från vision till ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete kan boken Skolledare i en digitaliserad värld vara en vän på vägen.

Inkludering – Digitala resurser ksgyf

Arbete med “inkludering med digital förstärkning” i Kalmarsunds gymnasieförbund har skett i ett samarbete mellan specialpedagoger/speciallärare och IKT-pedagoger, för att ta del av både det specialpedagogiska perspektivet och den hjälp man kan få av de digitala verktygen.

En resursöversikt har gjorts för att sammanställa vilka digitala verktyg som finns inom Kalmarsunds gymnasieförbund för att underlätta det inkluderande arbetssättet. Samarbetet resulterade i en hemsida med en sammanställning av de digitala resurserna och checklistor för lärare att använda när man jobbar inkluderande.

Nu har vi uppdaterat hemsidan, med bland annat röstinmatning i Google Dokument och med Google Keep. Du hittar den nya hemsidan Digitala resurser ksgyf HÄR.

Screencastify – Ge feedback på ett elevarbete som kommuniceras genom Google Classroom

I det här Youtube-klippet av Jesper Levallius, IKT-pedagog, Lunds kommun visas hur man kan använda Screencastify för att ge feedback i ett elevarbete som sedan kommuniceras via Google Classroom.

Tillägget Screencastify i Google Chrome är väldigt smidigt och fungerar även på Chromebook.

Turfa på idrotten

Idrottslärarna på Lars Kaggskolan har varit med att utveckla programmet/spelet Turf. Vi var faktiskt först i Världen att använda programmet i skolan i dess nuvarande form, säger Hans Engström lärare i idrott och hälsa på Lars Kaggskolan. Tidigare har man kunnat spela det ordinarie spelet. Det idrottslärarna har gjort är att vara med och utveckla spelet för att passa lärare att använda spelet i skolan med eleverna, dvs att kunna bygga egna banor anpassade för varje elevgrupp.

Turf går ut på att samla poäng genom att erövra zoner och behålla dem så länge som möjligt. Det är ett realtidsspel för smarta telefoner som använder telefonens gps för att mäta var deltagaren befinner sig. Det är en modern form av orientering i spelform.

Genom Turf har lärarna kunnat se att eleverna blir mer motiverade och anstränger sig mer. Jag hade en elev, som jag visste normalt sett inte var den som tog ut sig mest på idrottslektionerna, men när han turfade sprang han över sju kilometer. Han trodde inte det var sant, berättar Hans Engström i tidningen miVIDA som uppmärksammat projektet.

Läs hela artikeln från miVIDA.

Ta kontakt med Skolevent om du vill skaffa dig ett skolkonto.

Hans Engström, lärare i idrott och hälsa på Lars Kaggskolan. Foto: Mats Samuelsson

Andrapris i Guldäpplet 2017 till Hans Gustavsson

På Skolforum 30 oktober delades priset Guldäpplet ut av Anna Ekström, Gymnasie- och kunskapslyftsminister. Nedan kan du se DIU:s motivering till Hans pris. HÄR kan du se filmen som beskriver Hans arbete.

Andrapristagare Guldäpplet 2017: Hans Gustavsson, bagerilärare på Restaurang- och livsmedelsprogrammet, Jenny Nyströms skola i Kalmar, för att ambitiöst och professionellt ta sig an möjligheterna som skapas genom användning av digitala resurser i undervisningen. Hans har med nyfikenhet undersökt och utprövat olika former att på ett för eleverna givande sätt föra in digitala verktyg i undervisningen, inte minst med målet att öka elevernas motivation och att inkludera alla.

Veckans tips – nyheter i Padlet

Vi har tidigare skrivit om Padlet (du kan läsa inlägget HÄR) och vi har använt Padlet i olika sammanhang. För att samla ideér, för att kunna ställa frågor vid en genomgång, för att svara på frågor, för att mötas vid internationella distanskurser.

Nu har Padlet kommit ut med flera spännande nyheter.

  • Reactions – läsare kan nu interagera med Padlets på fyra olika sätt: gilla, rösta, sätta stjärnor och sätta poäng.
  • Färger – man kan nu sätta färg på de olika inläggen, vilket gör det ännu lättare att sortera och gruppera.
  • Formatering – man kan formatera texten i inlägget (fet, kursiv osv.)

Det är enkelt att arbeta i en Padlet med sina elever. Lägg länken till Padlet i Google Classroom, så kommer eleverna dit med en klick.

Vill du testa att skriva i en Padlet är du välkommen att göra det på min test-Padlet. Du hittar den HÄR.

Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet

Ett efterlängtat beslut är fattat av regeringen, beslutet om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Det har tagit tid att nå fram till ett fastställande, och i vissa delar och inom vissa verksamheter kan det hävdas att strategin redan är mer verkstad än strategi. Trots det finns det ett antal viktiga aspekter som strategin fokuserar på som kommer att ha betydelse både för elevers digitala kompetens och likvärdigheten inom svenskt skolväsende som är två områden som tydligt lyfts fram.

I inledningen slår strategin fast två grundfundament, digital kompetens handlar i grunden om en demokratifråga, målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Höga ambitioner och ett viktigt ställningstagande. Digitaliseringen är en förändring som påverkar vårt samhälle på ett så djupt sätt att den digitala kompetensen kommer att vara avgörande i vilken grad jag som medborgare kan vara med och påverka och forma mitt eget liv. Lite svårt kan det vara när man sätter upp mål som ”bäst i världen”. Svårt att mäta och alltid beroende av en kontext för varje land, men som sagt en hög ambition är bra.

”Det det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever och för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten.” En målsättning som fångar in digital kompetens, kunskapsutveckling och likvärdighet i ett digitalt sammanhang. Utifrån denna målsättning finns det tre stycken fokusområden i strategin:

  • Digital kompetens för alla i skolväsendet
  • Likvärdig tillgång och användning
  • Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter

Varje fokusområde innefattar ett mål och några delmål, som ska vara uppnådda 2022. Det första delmålet i fokusområdet digital kompetens talar om att elever ska ges möjlighet att utveckla en adekvat digital kompetens. Att klart definiera digital kompetens är svårt i denna typ av strategi eftersom det är högst troligt att begreppet kommer att förändras av ganska kort tid. För att få en mer konkret bild av vad digital kompetens är behöver vi därför vända in i de nyligen reviderade styrdokumenten för skolan.

Digital kompetens
Förskolechefer, rektorer och huvudmän framhålls som nyckelgrupper när det gäller det strategiska arbetet för att digitaliseringens möjligheter på bästa sätt ska tillvaratas för ökad måluppfyllelse. Detta kräver att de styrande i skolan själva innehar en god digital kompetens och en förståelse för hur digitaliseringen påverkar undervisningen. En viktig framgångsfaktor är lärares digitala kompetens och förmåga att kunna integrera digitala verktyg i undervisningen på ett förstärkande sätt och utifrån elevers olika behov. Det är bra att det i strategin även tas upp att införande av digital teknik där lärare saknar den erforderliga kompetensen kan innebära att resultatet för elevernas del kan blir negativt. Skolbibliotekarierna framhålls som ytterligare en viktig grupp inom skolan vad gäller att utveckla elevers digitala kompetens. Här finns det en stor möjlighet för skolor som lyckas med att etablera god samverkan mellan ledning, lärare, skolbibliotekarier, IKT-pedagoger och andra relevanta roller att skapa ett team som på bredden kan jobba med utvecklandet av elevernas digitala kompetens.

Likvärdighet
En viktig aspekt av likvärdigheten är tillgången till digitala verktyg. I det tidigare förslaget till nationell strategi för digitalisering av skolväsendet var det tydliga skrivningar om 1:1 (ett digitalt verktyg per elev), men denna tydlighet finns inte i det beslut som nu är fattat. Det skrivs istället som ett delmål att: ”Barn, elever och personal som arbetar med barn och elever ska ha tillgång till digitala verktyg utifrån sina behov och förutsättningar.” När jag läser vidare i texten om tillgång till digitala verktyg och speglar skrivningar om förskola och vuxenutbildning samt tar in det som skrivs om att lärande i mångt och mycket sker utanför skolans lokaler kan det bara bli en tolkning. Inom grundskola och gymnasieutbildning är 1:1 en förutsättning för att kunna uppfylla strategins mål. Detta innebär att en del huvudmän i Sverige redan är där medan det kommer att bli en tuff fråga för de som nu behöver röra sig i ganska hög fart mot att skapa god digitala förutsättningar för personal och elever. Detta gäller inte bara tillgången till digitala verktyg utan det gäller infrastrukturen och möjligheten till support som även detta berörs i strategin. Ett område som tas upp där det finns stor utvecklingspotential är att undervisning och administration ska blir effektivare med hjälp av de digitala möjligheter som finns.  Det är inte alltid som användarvänlighet är det begrepp som vi tänker på när vi analyserar våra digitala system inom skolan. Här finns en del att göra för leverantörer av olika slag i samverkan med skolan.

Forskning
Det är riktigt bra att strategin har forskning som ett av tre fokusområden. Vi som på olika sätt arbetar med digitaliseringen av undervisningen har idag inte mycket relevant forskning att förankra vårt arbete i. Så ansatsen att genom forskning kring digitaliseringens påverkan av undervisningen skaffa mer kunskap är en viktigt del för att stödja det fortsatta utvecklingsarbetet.

Så nu när strategin är på plats är det upp till oss alla inom skolan att omsätta den till vår verklighet, med bärande begrepp som demokrati, digital kompetens och likvärdighet som ledstjärnor.

Veckans tips! – Instant translate

Har du elever som behöver hjälp med översättning? Här kommer ett tips på att översätta kvickt i Google Chrome.

Programmet Instant translate vänder sig främst till dem som kommit en bit i sin språkinlärning. Behöver du översätta mycket text finns det andra bättre program som vi tipsat om tidigare.

Instant translate ligger hela tiden aktiverat och väntar på att du ska dubbelklicka på ett ord som du inte förstår. En ruta dyker då upp och översätter både med text och genom en talsyntes (Talsyntesen fungerar i dagsläget inte på alla språk). Du kan både lyssna på ordet på svenska och på ditt modersmål.

Instant translate gör att du får ett snabbt flöde när du läser en text.

Tipsa era elever om detta program.

Veckans tips – bokmärkeshanteraren i Google Chrome

Under mina år som IKT-pedagog har jag samlat på mig väldigt många olika bokmärken. Sidor bra att ha, verktyg att visa, sociala media, nyhetssidor. Det blir många olika kategorier.

För att få ordning på mina bokmärken använder jag bokmärkeshanteraren i Google Chrome. Flera av bokmärken kan samlas ihop i mappar om de tillhör samma kategori, jag har till exempel en mapp som heter verktyg (för olika digitala verktyg jag använder), en mapp för nyheter osv. I bokmärkeshanteraren kan man få bra överblick över sina bokmärken, det är enkelt att ta bort det man inte vill ha kvar längre eller bli påmind om en väldigt bra sida man hittade för länge sedan och glömde bort att den fanns.

För att komma åt bokmärkeshanteraren klicka på “Bokmärken” i verktygsfältet i Google Chrome. Vill du läsa mer, kolla i Googles egna beskrivning av bokmärkeshanteraren HÄR.