Branding och storytelling

av Jenny Herlin

Det är många tankar som poppar upp i huvudet under de här dagarna på Bett 2019. En får ju så mycket input av alla bra föreläsare.

Men det första jag slås av när jag går in på BETT-mässan är, förutom att det är stort så klart, att BETT-mässan verkligen är en intressant plats att gå runt och studera hur olika företag och organisationer kommunicerar för att få ut sitt budskap. På mässan kan du studera och analysera hur företag/organisationer gör för att få människor intresserade av sina produkter/tjänster. Ett exempel är ju att kolla på hur de har gjort med sin monter. Vissa satsar mer och andra mindre, men ta Google som exempel. Större monter har jag nog inte sett! De hade t.o.m. ett eget classroom uppbyggt…vilket kanske inte är helt otippat…Google vet verkligen hur de ska ”branda” sig. T.ex. genom att ha sina färger genomgående i allt och genom att göra så att vi som mottagare av deras budskap innovation, lärande och utbildning tydligt kan se det på deras monter.

 

 

 

 

 

Jag och ett gäng andra personer från Lin Education hade dessutom möjlighet att åka på studiebesök till Googles kontor i London. Där fick vi en rundtur i Googles The Anywhere School och fick testa på att arbeta med Google for Education under en hel eftermiddag. Det var en häftig upplevelse att se deras kontor och se hur de hade byggt upp miljöerna efter sin profil.

Under dagarna på Bett har jag också blivit ännu mer inspirerad till att arbeta med Storytelling – berättande. David Phillips föreläste om hur du med en story/berättelse kan anspela på olika signalsubstanser i kroppen genom din presentationsteknik, eller varför inte marknadsföring? Storytelling är vanligt inom marknadsföring och många använder det för att få mottagaren att ”känna” någon specifik känsla när de ser t.ex. en reklamfilm för att då få människor att i nästa steg vilja köpa/använda produkten/tjänsten.

Jag känner mig väldigt inspirerad av dagarna i London med Lin Education och har redan börjat fundera på vilken story jag ska berätta.

 

Man måste ibland förändras för att bevaras

av Susanne Themnér

“Det finns sju sätt att äga världen” enligt Anders Ekholm vilket även är namnet på hans
föreläsning och dessa sju sätt är sammanvävda med sju stora digitala frågor som presenteras
för oss lyssnare. Under den tredje punkten som handlar om att tjäna pengar på våra pengar tar
han upp bankerna som ett lyckat exempel på nytänkande. Hur bankerna förstått vikten av att
forska kring digitalisering och därmed får äga pengarna genom att låtsas vara något annat,
något nytt som med Swish. Ekholm säger att “man måste ibland förändras för att bevaras”
och detta uttryck stannar kvar hos mig under de tre dagar mässan pågår och det jag tar med
mig är insikten om att det är här vi befinner oss även inom skolans värld. Att man ibland
måste förändras för att kunna bevaras blir min utgångspunkt och den röda tråd jag beslutar att
följa genom de föreläsningar och seminarium jag väljer att lyssna på.

Mouna Esmaeilzadeh, även kallad ”Doktor Mouna” i TV4, en av de ledande experterna på
framtidens hälsa poängterar i sin föreläsning “Framtiden är ljusare än du tror” vikten av att
ifrågasätta vårt eget mind set och inte låta vår 50 000 år gamla hjärna, som attraheras mer av
det som är skrämmande, styra oss och därmed begränsa vår omvärld. Esmaeilzadeh pratar om
vikten av att sprida fakta och kunskap men säger samtidigt att man inom forskarvärlden är
dåliga på att paketera vetenskap och kunskap till något som ses som något lockande och
roligt för dagens unga. Här brottas man alltså med liknande frågor som inom skolans värld.
Fredrik Reinfeldts slutsats i sin föreläsning “Det nya livet – om att leva till 100, arbeta till 75,
börja om vid 50 och komma igång vid 25” vad gäller de viktigaste frågor som skolan har att
arbeta med handlar om kritiskt tänkande, kritiskt granskande och att ifrågasätta det vi blir
presenterade för. Vetskapen om att vi lever i en tid där vi måste lära oss att rörelse och
förändring är det naturliga och att stillasittande och statiskt tillhör det förflutna och vikten av
att våga förändra.

Att Lisa Ekström inte är rädd för förändringar och nytänk får vi ta del av i “Stäng gapen i din
organisation” vi får också lära oss att “kamoja” vilket i grunden är ett thailändskt ord för att
“knycka”, “ta” för att göra göra om det till något nytt och bättre. Ekström har som chef på
olika avdelningar på SAS “kamojat” bitar från helt andra branscher än från konkurrenter
inom flygbranschen för att utveckla och förnya sin organisation med stor framgång. Detta
borde vi kunna göra även inom skolans värld mycket mer tänker jag.

Någon som kan sägas “kamoja” är Adam Palmkvist som i seminariet “Varför ska jag bry mig
om gamification?” berättar om sin bakgrund som lärare för elever “som var i krig med
vuxenvärlden” fick i uppdrag att tillsammans med terapeuter att utveckla en fungerande
undervisningsmetod som kom att innehålla likheter från både kbt-behandling och
spelvärlden. Idag arbetar han med gaminiation för att slippa dropout som är ett jätteproblem
inom högskolan samt forskar kring hur man ska hjälpa till med att vända denna trend.
Palmkvist berättar om hur man inom speldesign läser motivationspsykologi och om spelens
fyra grundpelare: målsättning, regler, återkoppling, sociala sammanhang samt inte minst om
vikten av feedback. Varför är detta så motiverande? Jo på grund av signalsubstansen
dopamin, vi älskar detta. Sport ger oxå ökad dopaminhalt.
David Phillips ger oss i sin föreläsning “En vetenskapligt säljande magi” prov på hur våra
hjärnor är anpassade till storytelling och hur mycket vi styrs av våra signalsubstanser. Enligt

Phillips är den största utmaningen vi har med dagens ungdom att dom får dopamin hela tiden,
telefonen är inte längre än ett klick bort. Utmaningen består av att bygga förväntan i lektioner
o presentationer att bygga cliffhangers, att få eleverna att vilja veta i slutet av dagen. Då
uppstår det naturliga dopaminet som ger fokus, motivation ökad kreativitet o ökat minne.
I föreläsningen “För en faktabaserad världsbild” berättar Anna Rosling Rönnlund om arbetet
med att sprida kunskapen om just en faktabaserad världsbild. Det handlar om folkbildning
menar hon. För att vi ska förstå världen behöver vi förstå hur vanligt folk har det och istället
för att använda sig av traditionell statistik som kan upplevas som både svårbegriplig och
tråkig använder sig stiftelsen Gapminder sig av bilder av bla familjer, sängar och badrum för
att mer lättbegripligt jämföra likheter och skillnader mellan samma inkomster från olika delar
av världen. Detta ser jag som ett bra exempel på att använda sig av förändring för att bevara,
likaså gamification men som gammal litteraturvetare brinner mitt hjärta allt lite extra av att
höra att all digitalisering till trots så är våra hjärnor uppbyggda och programmerade för att
uppskatta en väl berättad historia.

Att möta förändring

av Jennica Andersen

Här i London på BETT/Lin Educations dagar har jag fått många inputs, men jag har inte haft tid att reflektera över alla föreläsningar och intryck förrän nu, när jag sitter en längre stund på ett tunnelbanetåg.

Fredrik Reinfeldt talade i morse om förändringar. Han arbetar inte längre inom politiken, men verkar ändå vilja ta vara på tillfället att påverka när han föreläser. Han talar om ledarstilen som USA:s president anammat – “Den starke mannens rätt”, som inte tror på multilaterala samarbeten och därmed säger upp avtal efter avtal, som går till attack mot media och ifrågasätter fakta. Reinfeldt räknar upp många fler länder runtom i världen med samma typ av ledare.

Han oroas av att befolkningsökningen i södra och östra Europa har börjat stagnera eftersom det inte föds tillräckligt många barn, samtidigt som befolkningen över 65 år eller äldre ökar, särskilt i Europa, USA och Kina. Alltför få i Sverige och övriga västländer är beredda att inse allvaret i vad detta kommer få för konsekvenser för framtidens generationer. Sverige har ökat sin befolkning från 8 milj 1990 till 10 milj idag – tack vare invandringen, säger Reinfeldt. Samtidigt höjs fler och fler röster i vårt land som säger att vi tar emot för många flyktingar. 2015 kom det 100 000 invandrare till Sverige, och man kallar det för en systemkollaps.

Dagen då Reinfeldt föreslog att höja pensionsåldern till 75 år beskriver han lite skämtsamt som en tuff dag på jobbet, men vi som lyssnar förstår att det verkligen var det. Som bakgrund behöver vi ha att året det fastslogs att pensionsåldern skulle vara just 65 år var 1913. Då var medellivslängden 56 år. Dagen kom då Reinfeldt föreslog att vi i Sverige ska öka invandringen. Även det en tuff dag på jobbet.

Samtidigt som Europa, USA och Kina sakta men säkert håller på att bli ett enda stort äldreboende, fortsätter befolkningen öka i Afrika. Där kommer det fortsatt finnas många unga, och med de oroligheter som finns på många håll kommer säkert flertalet vilja flytta på sig för att skapa sig en framtid någon annanstans, precis som en så stor del av Sveriges befolkning gjorde på 1800-talet. Det verkar många ha glömt bort. Reinfeldt har mött ett starkt motstånd när han har lyft dessa frågor, men menar att det är uppenbart att denna ekvation inte går ihop, och gör vi ingen förändring kommer vi i framtiden helt enkelt inte ha råd med pensioner till alla äldre. Då kan vi börja prata om kollaps.

Vi som arbetar inom skolan har här en viktig uppgift, menar han. Vi bör lära eleverna att tänka kritiskt, att inte lyssna på ”starke män”, att ifrågasätta och kolla fakta samt att förändring är högst naturligt. Även stiftelsen Gapminders Anna Rosling Rönnlund föreläste på onsdagen om hur viktigt det är att sprida kunskap om en faktabaserad världsbild, så det jag tar med mig från veckan är hur viktigt det är att vi lärare inte räds förändring utan fortsätter röra oss framåt.

Jag sitter fortfarande på tunnelbanetåget. Jag ser ut genom fönstret och ser den medeltida gamla borgen Tower of London. Bakom den håller nya skyskrapor på att byggas.

Den Digitala framkanten visas på Bett-mässan

 

av Per Svensson

På Bett-mässan samlas drygt 30 000 besökare från hela världen för att inspireras och diskutera med ca 1 000 företag i utbildningssektorn med fokus på utveckling av produkter, digitala ekosystem och pedagogik inom utbildningssektorn. Det är oerhört spännande och givande att vara på plats med möjlighet att se allt nytt som händer i framkant av utvecklingen. Samtidigt är det en utmaning att ringa in de områden som kan vara av värde då omfattningen av allt som visas upp och erbjuds är oerhört stor.

Ett intressant område att djupdyka i närmare på mässan har varit Googles fortsatta utveckling. År 2012 hade Apple en marknadsandel inom utbildningssektorn i USA  på drygt 50%, nu är rollerna omvända och Chromebooks motsvarar ca 60% och ökar också stadigt i EU och framförallt Sverige. Utöver att Chromebooks är ett tidsenligt verktyg har det också ekonomiska mycket intressanta fördelar. Vi har mött tillverkare, återförsäljare och sett produkter som ännu inte finns på marknaden.

Vi har inom gymnasieförbundet ca 1 000 Chromebooks. Med den kraft och dynamik som syns på mässan så åker jag hem stärkt med energi och tankar för att överväga om och hur vi kan fortsätta utvecklingen med Chromebooks i Kalmarsunds gymnasieförbund i större omfattning än idag. Detta i kombinationen också med att vi ska prioritera fortsatt stark utveckling i kombination med förutsättningar som gynnar Kalmarsunds gymnasieförbund i ett trängt ekonomiskt läge. Vi har en spännande tid framför oss!

Vem äger?

av Jörgen Florheden

Vem äger din tid? Vem äger din identitet på nätet? Vem tjänar pengar på dina pengar? Några förhållandevis stora frågor att ställa sig i dagens samhälle. Om vi därtill lägger frågor som vem som tillhandahåller platsen där vi kopplas samman med andra och pratar och som därmed även blir platsen där vi får alla intryck och information. Där vi skapar bilden av hur samhället ser ut.

Tänk nu om svaret på dessa frågor är samma aktör. Vad tänker du? Jo denna aktör finns väl redan. Vad tänker du?

Anders Ekström, journalist och bland annat författare till Google-koden, tar oss med på en engagerad analys av dagens digitala värld och dess aktörer. Han gör det under rubriken “Sju sätt att äga världen”. Ekström fångar in de ovan nämnda stora frågorna och problematiserar kring dem. Vi som sitter i publiken blir medvetna om hur omedvetna vi är i många sammanhang när det gäller den digitala struktur som byggts upp. Ofta handlar det om att vi använder digitala tjänster utan större reflektion. För att citera Ekström “Bekväm slår rädd varje gång”.

En stor del av förändringarna i läroplanerna som började gälla detta läsåret handlar om att eleverna ska “förstå digitaliseringens påverkan på samhället”. Mot bakgrund av Andreas Ekströms föreläsning förstår vi hur stort det uppdraget är om vi verkligen ska gå på djupet och se frågan i ett globalt perspektiv. Vi som arbetar i skolan behöver jobba mycket med vår egen förståelse för att kunna skapa förutsättningar för eleverna att skapa sin förståelse av digitaliseringens påverkan. Det är en tydlig insikt som infinner sig när Andreas avslutat sin föreläsning.

 

MInd the Gap

av Maria Prim

Årets Bett-mässa har titeln “Mind the gap” vilket från början syftar på att “se upp” för den klyfta som finns mellan tåg och plattform nere i tunnelbanan här i London. Här på mässan ses snabbt en tydlig koppling till en viktig fråga för dagens skola, nämligen att belysa de kunskapsklyftor som vi ser öka i flera delar av skolans värld idag. Det handlar också om att överbrygga de klyftor som vi tror finns i världen, men som kanske egentligen inte finns.

En intressant aspekt kring detta ämne lyfte mässans inledningstalare, Anna Rönnlund Rosling, under den första föreläsning jag lyssnade på. Rosling lyfte aspekten kring skolans bildningsuppdrag där hon belyser vikten av att skolan ska vara bryggan mellan de förutfattade meningar som finns idag om hur världen förhåller sig och hur världen egentligen ser ut. Utifrån hennes perspektiv så tenderar våra förutfattade meningar att gå åt det negativa hållet vilket påverkar vårt förhållningssätt till tillvaron. Roslings föreläsning gav mig än mer insikt i mitt förhållningssätt att hela tiden ha elevens lärprocess i fokus i min undervisning, för att vi ska kunna överbrygga dessa klyftor som vi ser ökar.

Att skapa lärande är ett sätt att minska kunskapsklyftan hela vägen från ett individperspektiv  till ett samhällsperspektiv. För att skapa ett lärande som är bestående så behöver lärprocessen och lärandet vara meningsfull för de elever vi möter i vårt bildningsuppdrag. Kring tanken att lyckas med att skapa ett meningsfullt lärande så lyssnade jag på David Phillips föreläsning om bestående lärande genom att använda “storytelling” i undervisningen. Phillips kopplar “storytelling” till hjärnans funktioner och påslaget av signalsubstanser. Han visar på betydelsen av att skapa bestående lärande genom att aktivera ett flertal signalsubstanser som ex dopamin, endorfin och oxytocin. Utifrån detta kan jag som pedagog kan, med hjälp av berättelser och upplevelser som påverkar signalsubstanserna, skapa ett mera bestående lärande för mina elevgrupper och på det sättet minska klyftan.

Jag är fylld av inspiration efter dessa dagar i London och mitt uppdrag är glasklart – använd lärprocessen för att motverka klyftan!

Bett-mässa i London

av Håkan Nihlwing

Bett-mässa i London? Vad ger det mig som yrkeslärare i restaurangmatlagning? …massor!! Efter en dags uppladdning i form av transfer till Malmö för övernattning och tidig start för att komma till London tidigt, lagom till mässans öppnande, sen är det full fart. Lin Education har en bra planering och ett program som ger förtroende för att de kan leverera ett innehåll med både mjuk- och hårdvara.

dav

Efter ankomst till mässan tar vi ett ganska snabbt varv för att skaffa oss en överblick över vad mässan, bett, har att erbjuda. Det visar sig vara en hel del små robotar som ska programmeras för att röra sig på ett visst sätt, programvaror och hårdvaror som är en utveckling av sånt vi sett tidigare eller duplikationer.

dav

Vi har en liten tidspress för att hinna till eftermiddagens program som ligger en bit ifrån mässan. Lin Education har placerat sig på ett hotell nära O2-arenan och drar igång ett fyrverkeri med föreläsare: Anna Rosling Rönnlund går i svärfars fotspår och levererar en bild av världen som inte känns så negativ som man ibland föreställer sig. Jag får lite tankar och idéer som kan vara ett tillskott till undervisningen.

dig

Andreas Ekström pratar på ett underhållande sätt om sju sätt att äga världen. Han får mig att reflektera över hur olika funktioner och fenomen på internet har utvecklats och påverkat oss på ett sätt som vi kanske tycker är helt naturligt men kan ge effekter som vi inte alls hade räknat med eller förstått innebörden av. Mycket humor och igenkänning gör att föreläsningen känns som 4,5 minuter istället för 45.

Slutligen pratar Mouna Esmaeilzadeh om att framtiden är ljusare än du kan tro. En fängslande berättelse om beprövad erfarenhet och dagsaktuell forskning som ska hjälpa oss till ett bättre liv i framtiden.

BETT 2019

av Hans Engström

Bett 2019

Efter en frukost i farten långt innan solen gått upp är vi på väg mot Kastrup och flyget som ska ta oss till Bettmässan 2019. Väl framme så väntar en mässhall fylld till brädden av lösningar för alla skolans problem och en framtid utan gränser…….. eller?

Tekniken tycks inte ha några gränser. Då undertecknad lider av konstant kärlek till prylar och tekniska leksaker tycks man vid första anblicken hamnat i himmelriket. Var man än vänder sig så tycks all världens lego fått en artificiell intelligens. När man lever efter devisen att ”flest prylar när man dör vinner” känner jag att jag nu kan få ett rejält försprång till alla som vill utmana. Efter en ”kort” rundvandring och då bara nosat på allt som erbjuds så dyker det plötsligt upp en fråga. Är jag på en mässa där alla vill sälja den optimala lösningen på alla skolors problem och framtid, eller är jag i ett gigantiskt kindergarden för vuxna som älskar leksaker som någonstans härstammar från lego men som idag är robotar med en viss typ av intelligens där bara fantasin sätter gränser?

Efter att mitt vuxna jag och mitt professionella yrkesjag har fått säga sitt så inser jag att detta kräver en selektiv bearbetning. Det kommer krävas åtskilliga timmar av reflektion.

Med trötta ben och hungrande magar bestämmer oss för att för denna första dag lämna Bettmässan för att fortsätta till O2-Arena och där avnjuta eftermiddagens föreläsningar. Tidsomställningen på 60 minuter och den futuristiska lunchen bestående av en sandwich , en flaska vatten och en påse chips gav sig nu till känna . Sorry, glömde de näringsriktiga melonbitarna. Hjärnans olika delar tycktes inte vilja samarbeta riktigt optimalt.

För att nå nästa anhalt va det ”lin”-bana som gällde. Mycket genomtänkt där Lin…….. Det visade sig att Emirates har köpt upp delar av Frankrikes och Österrikes gondoler i skidanläggningarna och dessa bjöd på en härlig tur över Themsen. Väl framme på O2 Arena så kan man inte annat än imponeras av såväl konstruktion som arkitektur.

Detta skulle sedan toppas av inte mindre en tre fantastiska föreläsningar av Anna Rosling, Andreas Ekström och Dr Mouna. Trots trötta och förvirrade hjärnor lyckas dessa tre personer inspirera, fängsla och ge nya perspektiv på vår omvärld både i nuet och i en möjlig framtid.
Med en glöd och passion som gav mersmak kunde dessa tre ge dagen ett riktigt bra slut.

BETT 2019 – Vilka minnen vill vi komma ihåg? – Om vetenskap och programmering

av Magnus Karlsson

En del av er har säkert hört hennes fantastiska gripande sommarprat om hur hon som tvååring återupplivas efter en kraftig hypotermi. Mouna Esmaeilzadeh, läkare och hjärnforskare, fängslar oss besökare genom att berätta sin livshistoria. Mouna har doktorerat i neurovetenskap och berättar att genom kombination av vetenskap och teknologi kommer vi kunna programmera om våra arvsanlag och även få hjärnan att kunna välja vilka minnen som skall bevaras. I filmen nedan berättar hon om detta.

 

För att lyckas med ovanstående behöver vi kunskap, inte bara om hur hjärnan fungerar, utan även hur vi kan utveckla teknologiska apparater som vi kan koppla in till hjärnan. Dessa apparater styr vi genom avancerad programmering.

Inom vissa matematikkurser har vi från och med ht 2018 fått en förändring i ett av de centrala innehållen. Numera står det att läsa att undervisningen i vissa kurser ska behandla ”Strategier för matematisk problemlösning inklusive modellering av olika situationer, såväl med som utan digitala verktyg och programmering”. Ordet programmering har lagts till och vi kan konstatera att kunskaper inom programmering stämmer väl in, som en av de ingredienser vi behöver, för att lyckas åstadkomma den framtidsbild Mouna målar upp för oss.

Under sitt föredrag pratar hon även om vikten av att få våra elever att intressera sig mer för vetenskap och menar på att vi lärare har en viktig uppgift att fylla.

Skolans digitalisering – Kunskapsöversikt från Skolverket

Längesedan det var någon podd på den här bloggen. Nu råder vi bot på det.

Vi har läst Skolverkets kunskapsöversikt Digitaliseringen i skolan – utmaningar och möjligheter. Tillsammans fångar vi i ett samtal tre intressanta teman som finns i denna skrift.

  • Den förändrade lärarrollen kopplad till digitaliseringen
  • Likvärdigheten
  • Eleverna i den digitala världen

Det blir även lite bonus med diskussion om digitala system i skolans värld.

Nytt år, ny termin, ny digital agenda

Inom Kalmarsunds gymnasieförbund startar vi det nya året med att ha en ny digital agenda beslutad och på plats. Färdriktningen är utsatt för de närmaste tre åren när det gäller förbundets fortsatta arbete med skolans digitalisering.

Den nya digitala agendans ska:

  • Bidra till att uppnå Kalmarsunds gymnasieförbunds vision och det kommunikativa löftet om digital kompetens i framkant.
  • Skapa en tydlig och stark styrkedja inom gymnasieförbundet.
  • Skapa tydliga och höga förväntansbilder på olika grupper inom förbundet.
  • Stärka arbetet med viktiga lärandeprocesser såsom formativt arbetssätt och inkludering.
  • Stärka det kollegiala lärandet inom Kalmarsunds gymnasieförbund.
  • Säkerställa en fortsatt relevant omvärldsbevakning och framtidsspaning som omsätts i utvecklingsarbete.

När det gäller förväntansbilder så uttrycks de kring olika grupper inom förbundet för att skapa en stark styrkedja. För elevernas del handlar det om vilka förväntningar de kan ha på sin utbildning. Att de bland annat ska möta en undervisning som stärker den digitala kompetensen och utnyttjar digitala möjligheter i lärandeprocesser.

I agendan uttrycks även att Kalmarsunds gymnasieförbund ska var ett lärande och utforskande gymnasieförbund. Det handlar om att utforska och hitta effektiva metoder för undervisningen med koppling till digitaliseringen. Det handlar även om att utforska teknik och se vilka möjligheter det finns att den ska vara relevant för elevernas lärande.

Du kan läsa hela den digitala agendan för Kalmarsunds gymnasieförbund HÄR.

Jennyhjälpen och IKT

Årets tema för Musikhjälpen är Alla har rätt att funka olika. På Jenny Nyströmsskolan kopplades två engagemang till årets musikhjälp. Dels Gymnasiesärskolans musikhjälp och estetiska programmets Jennyhjälpen. Den senare hade sin egen glasbur där direktsändning pågick under hela musikhjälpenveckan. Undertecknad fick förmånen att vara en av gästerna i glasburen och prata om hur digitala verktyg kan vara till hjälp för att skapa möjligheter till variation eftersom vi alla funkar olika.

Se samtalet nedan

Motala spanar in Digitala Coacher

I samband med att ett par av våra Digitala Coacher medverkade i Framtidens lärande väcktes det i Motala en nyfikenhet kring detta. Nyfikenheten ledda sedan till agerande och nu var det dags för ett gäng att ta sig till Kalmar för att ytterligare ta del av hur det kan gå till för att involvera elever i arbetet med skolans digitalisering.

Efter en tidig start på dagen kom Motalas gäng från Platengymnasiet till Jenny Nyströmsskolan. Det var en blandad skara med lärare, bibliotekarie, IT-tekniker och elever. De möttes av Digitala Coacher från Jenny, Stagg och Kagg som delade med sig av sina tankar och erfarenheter kring att vara Digital Coach. Vi lyckades även få med en digital Digital Coach genom att en av våra tidigare Coacher filmat sin berättelse.

Frågorna var många till våra DC och det ledda till givande diskussion kring allt från möblering av klassrum till hur digitala verktyg kan bidra till ökad elevaktivitet i undervisningen. Nöjde summerade vi dagen och hoppas på ett fortsatt samarbete framöver. 

 

 

Veckans tips – Mercury Reader

Mercury Reader är ett tillägg i Google Chrome. Med tillägget blir det mycket lättare att läsa texter på webben. Vill man läsa en artikel kan man med Mercury Reader ta bort all reklam och annat material på sidan så att bara själva artikeltexten syns. Texten får större teckensnitt och kan även göras om till ljus text på mörk bakgrund.

Tillägget kan hämtas i Chrome Web Store, är gratis och användarvänligt.