Speed dating på Axel Weüdelskolan – ett framgångskoncept

Vill människan lära sig?
Hur lär sig människan?
När är det kunskap?

Detta är några exempel på frågor som diskuterades på Axel Weüdelskolan under KPT-dagen den 27/9. Dagen planerades och genomfördes av förstelärarna Jenny och Linda. Varje lärare träffade sex olika personer under 12 minuter vardera. Deltagarna hade tidigare fått ut ett dokument med 50 öppna frågeställningar utvalda för att underlätta reflektionen kring pedagogisk grundsyn. Speed datingen var det första momentet under KPT-dagen som sedan fortsatte med vision och professionsbaserat förhållningssätt. Många lyfte efteråt fram att speed datingen gav en känsla av samhörighet och inspiration.

av Linda Eneman och Jenny Henrysson, förstelärare på Axel Weüdelskolan


Som IKT-pedagog fick jag möjlighet att vara med och observera KPT-dagen på Axel Weüdelskolan. Mitt fokus var att se hur metoden med speed dating fungerade och hur KPTn fungerade i sin helhet.

Här listar jag några framgångsfaktorer för dagen:
– Speed dating som samtalsmetod fungerade väldigt bra, mycket tack vare frågorna som lärarna fick i förväg. Det var snabba byten mellan samtalen, men allt gick smidigt.
– En återkoppling gjordes till utvärderingen som lärarna genomförde innan sommaren, där det pedagogiska samtalet mellan lärare efterfrågades.
– En av rektorerna deltog under dagen och var med under speed datingen.
– Förstelärarna höll i KPT-dagen, men de deltog också i samtalen.

Att observera dagen var ett nöje. Speed dating är en ny metod för mig och jag kommer att ta med mig den till framtida utbildningar.

av Dominika Svensson, IKT-pedagog på Kalmarsunds gymnasieförbund

Veckans tips – Google Classroom och visningsbild i flödet

En av nyheter i Google Classroom är möjligheten att bifoga en bild som kan användas som en visningsbild i ett inlägg i flödet. Bilden blir då större och tydligare.

Efter att du har bifogat en bild kan du välja att använda den som visningsbild eller ej. Funktionen är för närvarande endast tillgänglig i flödet.

 

Veckans tips – Bildsök med Google Lens

Google Lens är en tjänst från Google för bildsök. Högerklicka på en bild i webbläsaren Chrome och välj “Bildsökning med Google Lens”. Sökningen kommer att hitta liknande bilder genom att scanna omgivningen, föremål i bilden och färger.

Om man har laddat ner appen Google på mobilen kan man använda Google Lens där också. Då kan man scanna föremål med mobilens kamera och låta Google söka efter bilden med liknande föremål på webben.

Den vetenskapande läraren

I sin bok Den vetenskapande läraren är en av Martin Lackéus utgångspunkter en balansteori. Balansen mellan det egna lärandet och värdeskapande för andra. Vad Lackéus framhåller är att det inom skolan finns en snedbalans i detta sammanhang. Lärare skapar ständigt värde för andra, eleverna, medan de själva inte så ofta kan ägna sig åt lärande. Lärare som sällan har tid för att arbeta med sitt eget lärande delar varje dag klassrum med elever som sällan får skapa något av värde för andra. En sorglig ironi, enligt Lackéus. Det är denna snedbalans som Lackéus vill hitta metoder för att komma till rätt med. 

Lackéus har kombinerat ett flertal etablerade vetenskapliga perspektiv, metoder och tekniker. Det handlar om klinisk forskning, aktionsforskning, upplevelse insamling och kodning av kvalitativ data. Utifrån denna utgångspunkt har han arbetat fram ett effektivt sätt att skapa lärandeprocesser för lärare. 

Den metod som har blivit resultat kallas värdeskapande vetenskapande. Den bygger på tre steg: 

  1. Lärare eller annan forskningsledare på skolan väljer ut ett tema för utvecklingsarbetet och formulerar en uppsättning handlingsorienterade uppdrag de tror kan skapa värde för eleverna.
  2. Många lärare prövar uppdragen med sina elever och reflekterar sedan skriftligt och individuellt på djupet via fritext och flervalsfrågor kring utfall de sett. Lärarna får skriftlig feedback från forskningsledare.
  3. Forskningsledare sammanställer ett analysmaterial som sedan analyseras av alla lärare uppdragen revideras och processen börjar om.

Det som beskrivs ovan har klara drag av aktionsforskning/aktionslärande. Det som kan göra metoden framgångsrik är att den effektiviserar det som i många sammanhang kan ta lång tid. Exempelvis att formulera frågor att prova i sin verksamhet kan vara tidskrävande. Med denna metod så är uppdragen redan färdigformulerade. Det finns aspekter av det som man behöver ta hänsyn till när men arbetar i sin egen kontext. Frågorna måste vara angelägna för dem som ska genomföra handlingsuppdragen.

Vi i har inom förbundet genomfört en kompetensutveckling där handlingsuppdrag var en del. Vi kan se ett antal fördelar att använda detta sätt för lärares kompetensutveckling. Genom handlingsuppdragen blir det väldigt verksamhetsnära. Uppdragen genomförs i undervisningen och blir därmed en del av lärarens direkta praktik. Att fylla i formuläret ger tillfälle för en egen reflektion som är grund för det egna lärandet. Läraren får feedback som kan leda till vidare reflektion. Det blir en systematisk sammanställning av lärares erfarenheter och lärande. Den samlade dokumentationen blir ett bra underlag för kollegiala lärande samtal. Avslutningsvis kan dokumentation bidra till att det kollegiala lärandet skapar ett kollektivt lärande.

 

Verksamhetutvecklingsfonden

Kalmarsunds gymnasieförbund erbjuder sina anställda att söka pengar från en verksamhetsutvecklingsfond (VUF) som syftar till att uppmuntra och stimulera förbundets enheter till verksamhetsutveckling. Personal kan ansöka om medel för att kunna bedriva projekt som kan härledas till förbundsstyrelsen mål för vår verksamhet. Projekt skall ha en framåtsyftande karaktär och genomförandet skall ha produktutveckling i fokus.

För att öka kvalitet och spridning av de projekt som genomförs i förbundet behöver VUF utvecklas så att det kommer till stånd en spridning av lärande inom förbundet. Det behövs en ökad systematik som gör att resultat från utvecklingsfondens arbeten blir mer tillgängliga inom förbundet.

Det första steget var att skapa lärande möten. Projektledare för alla beviljade projekt bjöds in till ett gemensamt digitalt möte. Projektansvariga fick kort presentera respektive projekt, påbörja dokumentation och diskutera hur vi på ett bra sätt ska få god spridning av projektens lärdomar. Ett gemensam Google Classroom skapades, där varje deltagare fick tilldelad en loggbok för att dokumentera resan med projektet.

Varje projekt fick även ett individuellt möte med IKT-pedagogerna. Under dessa möten gavs en individuell feedback till respektive projekt som syftar till förtydliganden och att öka kvalitet i dokumentation och verksamhetsnytta. IKT-pedagogerna har även tydliggjort hur en dokumentation av projektets resultat ska redovisas.

Att läsa en projektbeskrivning ger oftast inte en fullständigt bild av projektet.
Projektansvariga måste ofta brottats med ensamarbete och reflektion. Att få möjlighet att träffa IKT-pedagogerna, att få uppföljande frågor, att behöva förklara hur man tänker sprida resultat av sitt arbete – allt detta gav både projektledarna och IKT-pedagogerna möjlighet att lära tillsammans.

Under hösten är två möten inplanerade – ett gemensamt, där deltagarna kan beskriva hur långt deras projekt kommit; och ett individuellt, där deltagarna får möta IKT-pedagogerna och diskutera dokumentation av sina projektet. Redan nu, innan VUF-projekten har redovisats, känner vi att både spridning av dem och lärande håller mycket högre kvalitet än innan.

Nyanställda och digitalt ekosystem

Ju längre utvecklingen kring digitalisering och undervisningen fortskrider ju viktigare blir det att för oss att ta väl hand om de som kommer nya in i vår verksamhet. Som nyanställd lärare kan man ha väldigt olika digitala erfarenheter med sig. För oss som IKT-pedagoger blir två saker viktiga. Den ena är att få en bild av den digitala kompetens lärare har med sig. Den andra är att säkerställa att nya lärare känner sig bekväma i vårt digitala ekosystem. Båda dessa delarna sker i ett första möte mellan ny lärare och IKT-pedagog. Samtalen genomförs i Google Meet. En av anledningarna till det är att Google Meet är en av beståndsdelarna i vårt digitala ekosystem. Eftersom Google Workspace for Education är det val som gjorts av Kalmarsunds gymnasieförbund när det gäller pedagogisk digitalt arbete blir Googles verktyg därmed ryggrad i det digitala ekosystemet. Varje nyanställd får en likvärdig genomgång av detta digitala ekosystem. Inte minst viktigt är att säkerställa att lärare har en god förmåga att använda möjligheter till att skapa goda strukturer i Google Classroom som är grunden för en stor del av undervisningen.

Photo by Headway on Unsplash

Det första mötet mellan nyanställd och IKT-pedagog följs sedan upp med andra möten och de kan variera till antalet utifrån behov och önskemål.

Vi har på sajten Digital kompetens ksgyf skapat en sida specifikt riktad till nyanställda. Här klickar man sig vidare till respektive skola för att kunna ta del av information och länkar som är nödvändiga att ha koll på.

Lärgrupp – Digital Didaktisk Design Distans

Inom ramen för Kalmarsunds gymnasieförbunds innovationscenter har den första lärgruppen startat under innevarande termin. Det är en lärgrupp som sätter fokus på distansundervisningen inom vuxenutbildningen. Lärare från Axel Weüdelskolan deltar under ledning av förbundets IKT-pedagoger.

Det finns en tydlig utmaning att som lärare tänka om när det gäller att gå från ett synkront upplägg till ett asynkront upplägg för undervisningen. I det synkrona sker undervisningen i realtid, lärare och elever har sin lektion vid en bestämd tidpunkt. I det asynkrona upphävs den fastlagda tiden. Det är en undervisning som blir oberoende av ”här och nu”. Utmaningen som ligger i detta är att som lärare bryta invanda mönster i planering och genomförande av undervisning. Ytterligare en del i utmaningen är att läraryrket för många handlar om det direkta personliga mötet mellan lärare och elever.

I lärgruppens arbete har vi tagit utgångspunkt i ett antal modeller med koppling till distansundervisning. En sådan modell är Community of Inquiry Modellen tar upp tre olika aspekter av närvaro som viktiga i distansundervisning, lärarnärvaro, social närvaro och kognitiv närvaro. Vi satte initialt fokus på att arbeta kring lärarnärvaro kopplad till distansundervisning. En bärande fråga blev hur jag som lärare kan göra mig mer personlig i ett sammanhang av distansundervisning.

Lärgruppen har även planerat undervisning och det har bland annat gjorts med utgångspunkt från femstegsmodellen. Modellen bygger på ett strukturerat sätt för att planera distansundervisning. Initialt betonas hur viktigt det är att de studerande känner till och kan hantera de digitala verktyg som är nödvändiga för att kunna genomföra studier på distans.

Lärgruppens arbete kommer att fortsätta till hösten och då kommer vi bland annat att belysa social interaktion, undersöka egen praktik, ha lärande samtal och så småningom dokumenteras gruppens lärande för vidare spridning.

 

Rapport pedagogisk utveckling ur IKT-perspektiv

Som en del i förbundets systematiska kvalitetsarbete sammanfattar vi förra läsårets pedagogiska utvecklingsarbetet ur ett IKT-perspektiv. Rapporten som är skriven innehåller även ett framåtsyftande perspektiv. Framför allt är det ett förbundsperspektiv som är i fokus, men även de enskilda skolornas utvecklingsarbete finns med. Du kan läsa rapporten i sin helhet här.

Kompetensutveckling Tillgängliga digitala lärmiljöer

Under två dagar, 2-3 juni 2022, genomfördes kompetensutveckling Tillgängliga digitala lärmiljöer på Axel Weüdelskolan. Förbundets IKT-pedagoger planerade och genomförde kompetensutvecklingen i samverkan med skolledning. 

Innan junidagarna fick de deltagande lärarna en introduktion av upplägget för utbildningen. I samband med introduktionen presenteras tre olika handlingsuppdrag för lärarna att genomföra i sin undervisning. (Handlingsuppdragens dokumentation har inspirerats av Martin Lackéus tankar i Den vetenskapande läraren blogginlägg här). Efter genomförande av det handlingsuppdrag som respektive lärare valt gjorde lärarna en kort skriftlig reflektion som lämnades in. 

Under kompetensutvecklingens första dag delades lärarna in i analysgrupper utifrån vilket handlingsuppdrag de genomfört. Denna dag ägnades även åt individuell utbildning i utbildningspaket Tillgängligt lärande med digitala verktyg som tagits fram i samverkan mellan förbundets speciallärare, specialpedagoger och IKT-pedagoger. Denna utbildning har tre fokusområden; organisera och strukturera, läsa, skriva. 

Andra kompetensutvecklingsdagen delades lärarna in i grupper utifrån vilket fokusområde det valt att fördjupa sig i föregående dag. Gruppen gick sedan vidare med att välja en autentiskt övningsuppgift med elevbeskrivning som även finns i tidigare nämnda utbildningspaket. 

Alla diskussioner som genomfördes i grupper dokumenterades i ett transparant dokument och dokumentationen ligger till grund för denna rapport. 

I den avslutande diskussionen lyfts några speciellt viktiga aspekter fram som visat sig betydelsefulla i denna kompetensutveckling. Handlingsuppdrag är en form av kompetensutveckling som kan vara en del i ett skolutvecklingssammanhang. Den digitala kompetensen både för lärarna och eleverna behöver ständigt beskrivas och utvecklas. Det kollegiala lärandet, rätt strukturerat, kan vara en avgörande faktor för skolutvecklingsarbete. Reflektion, både individuellt och kollegialt, är grogrunden för lärande. Vi ser även styrkan i att bygga transparenta miljöer i skolutvecklingssammanhang.

Du har läst sammanfattningen av den rapport som skrivits i samband med kompetensutvecklingen. Vill du läsa hela rapporten finns den här.

Relationellt ledarskap i klassrummet

I boken Relationellt ledarskap i klassrummet vill Åsa Hirsh ge röst åt eleverna i svensk skola. Hon vill att vi stannar upp och verkligen funderar på de insikter som elever har att dela med sig av. Hirsh tar läsaren hela vägen in i kärnan av skolans verksamhet – mötet mellan lärarna och eleverna. Hon har i ett forskningsprojekt intervjuat 102 elever på högstadium och gymnasium. Till dessa elever är det två huvudfrågor som ställts.

  • Vad är det som skiljer en bra lärare från en som ni upplever som mindre bra?
  • Vad är viktigt för att undervisningen ska var lärorik och utvecklande? Ge exempel på hur läraren gör för att åstadkomma det.

Boken innehåller en mängd citat från eleverna som gör att det skapas en närhet till klassrummet och undervisningen. Utifrån elevernas utsagor lyfter Åsa Hirsh fram åtta aspekter som kännetecknar de lärare som eleverna anser vara speciellt bra. Nedan kan du se en sammanställning av dessa åtta aspekter. Det är kring dessa som det finns all anledning att stanna till. och fundera på ett djupare plan.

För att bara lyfta fram en av aspekterna så framhåller eleverna att det är viktigt för dem att lärarna tydligt visar att de delar ansvaret för lärandet med eleverna (tredje aspekten). En självklarhet kan det verka som vid en första anblick. Tyvärr säger eleverna att de ofta känner att de är lämnade ensamma i sitt lärande. Eleverna önskar att ha ett stöd genom hela lärandeprocessen, eller som en elev uttrycker det om en lärare som delar ansvaret ”Han är med oss hela vägen till betyget”.

Det är  berättelsen om de fantastiska lärarna som eleverna lyfter fram som är bokens huvudtema. I den berättelsen kan Hirsh se vikten av det relationella perspektivet. De lärare som eleverna anser var bäst agerar utifrån övertygelsen att lärande bäst frodas där det finns respektfulla och personliga relationer mellan lärare och elever och där klassrumsklimatet är bekräftande. En central aspekt för eleverna är att de upplever att lärarna delar ansvaret för lärande med dem. Ingen behöver ”gå ensam fram till betyget”.

Som bedömningsforskare ser Hirsh i sitt material utöver berättelserna om de fantastiska lärarna ett annat fenomen som är en mer bister berättelse om svensk skola. Det är den otrygghet som eleverna uttrycker med koppling till ett ökat bedömningsfokus under senare år. Eleverna känner att de hela tiden är under bedömning och det skapar oro, rädsla och stress hos eleverna. Hirsh anser att bedömning självklart är en del av undervisningen, men att det i detta fall har blivit för mycket slagsida åt ett håll. Goda intentioner kan leda till oönskade effekter och det gäller både i den summativa och formativa bedömningen enligt Hirsh.

Avslutningsvis ställer Hirsh frågan om mästerlighet kan utvecklas hos lärare. I detta tror hon på kraften i det kollegiala och kollektiva lärandet. En viktig faktor som framhålls är lärares autonomi. Alltså professionens autonomi, inte att varje lärare får göra som den vill. Det är lärare som utifrån sin praktik är de som bäst kan formulera utvecklingsfrågor. Frågor som kräver en diskussion på djupet.

För att i kollegiala sammanhang få till den diskussion som verkligen går på djupet med frågor som berör vår övertygelse om lärande och syn på elever och undervisning kan Åsa Hirshs bok varmt rekommenderas.

Professionsutveckling genom observation och reflektion

Skrivet av Linda Eneman och Jenny Henrysson, SYLar på Axel Weüdelskolan

Inspirationen till vårt SYL-uppdrag fick vi när vi gick professionsprogrammet 2020. Vi upplevde att det var väldigt givande och inspirerande att bli observerade i klassrummet och ha ett efterföljande reflekterande samtal kring den beställda observationen. Därför ville vi arbeta på ett liknande sätt med aktionslärande. I vårt uppdrag fokuserar vi på skolutveckling utifrån lärares behov och önskemål i sin undervisning. 

Sedan oktober 2021 har vi gjort klassrumsobservationer och haft efterföljande reflekterande samtal med olika lärare på Axel Weüdelskolan. Vårt upplägg har baserat sig på forskning och beprövade metoder, bland annat samtalsmetoden BÖRS. Det vi gör dokumenteras i skolans verksamhetsplan och redovisas på personalkonferenser. 

I vårt uppdrag har vi reflekterat mycket kring vikten av att vara medveten om sin pedagogiska grundsyn och sina styrkor för att känna sig bekräftad i sin undervisning och kunna göra en djupare analys av sin pedagogik. Om man som lärare vill ändra något i sin undervisning behöver man veta orsaken till varför man gör som man gör.

“Ska skolan utvecklas måste det ske via lärarna, just därför är det viktigt att man sätter in mer tid och resurser på att lärarna får utveckla sin egen praktik, istället för att andra ska tala om för lärare hur de ska tänka.” (Eli Moksnes Furu – Stolthet och styrka hos lärare som aktionslär )

Tanken är att det här arbetssättet med aktionslärande ska leda till skolutveckling och att lärares styrkor och goda exempel sprids och inspirerar till nya utmaningar i hela verksamheten.

Skolledning modellerar

En skolledning har många olika uppgifter, allt från ekonomi, arbetsmiljö, personalansvar och systematisk kvalitetsarbete, för att nämna några av dem.
Men lika viktigt är att fungera som förebild och som pedagogisk ledare.

I den moderna skolan förväntas lärarna att hantera flera olika digitala verktyg. Verktygen ska användas för att förstärka lärandet och öka kvalité i undervisningen. På Axel Weüdelskolan är användning av digitala verktyg nödvändig, då delar av undervisningen sker digitalt. Detta ställer höga krav på lärarna att kunna hantera verktygen. Det svåraste att uppnå vid undervisning online är att aktivera eleverna. Ofta har man använt små grupper i klassrummet för att få eleverna att prata med varandra. Online kan man i Google Meet använda funktionen smågrupper för att dela eleverna i grupper och skicka ut dem i andra digitala rum.

Arbetsplatsträffar (APT) är ofta möten där information förmedlas från skolledningen till personalen. Passiva lärare lyssnar och eventuellt ställer frågor. Varför inte göra dessa möten mer aktiva för personalen? Ge dem möjlighet att diskutera samtidigt som skolledningen får underlag att arbeta vidare med? Skolledningen på Axel Weüdelskolan har bestämd sig för att göra något åt passiva möten. Inför APT har skolledningen spelat in en kort film med information inför mötet. Filmen delades till personalen genom skolans Classroom en vecka innan APT, med förväntan att personalen tittar på filmen fram till mötet. På mötet i Google Meet, efter några välkomstord, delades personalen in i smågrupper. Alla grupper fick tid att diskutera utifrån frågeställningar skolledningen bestämde i förväg. Varje grupp fick välja en sekreterare som antecknade gruppens svar i en padlet. Skolledningen på Axel Weüdelskolan ser transparens som en viktig del i skolans arbete, så alla grupper kunde på en gång se hela skolans anteckningar.

Skolledningen ska vara förebilder. Det bästa sättet att visa det är att använda samma verktyg som lärarna gör. Genom att arbeta på detta sättet kunde skolledningen modellera elevaktiva arbetssätt i Google Meet. Personalen var nöjda med mötet och skolledningen fick bra underlag att arbeta vidare med i det systematiska kvalitetsarbete. Precis som deras lärare fick rektorerna lära sig hur man spelar in en film, hur man delar in i små grupper i Meet och hur kan man använda padlet. De höjde sin digitala kompetens samtidigt som de visade för personalen att även de behärskar digitala verktyg lärarna förväntas använda i sitt arbete.

Ny digital agenda Kalmarsunds gymnasieförbund

Kalmarsunds gymnasieförbund har en ny digital agenda som syftar till att fortsätta det systematiska arbetet med digitalisering i undervisningen. Förbundets direktion fattade 24 februari beslutet att anta agendan. Den digitala agendan har tagits fram av förbundets IKT-pedagoger. Detta har skett i nära samverkan med lärare, elever, rektorer och övrig pedagogisk personal. Arbetsprocessen har innefattat ett antal fokussamtal där nämnda grupper har lämnat värdefulla tankar kring undervisning, utveckling och digitalisering.

Utgångspunkter för arbetet med den nya digitala agendan har varit:

  • Hög delaktighet i processen vid framtagande av agendan
  • Tydlig koppling till förbundets vision
  • Stärkt elevperspektiv 
  • Användarvänligt dokument för verksamheten

Elevperspektivet uttrycks i den digitala agendan i form av vad våra elever ska kunna förvänta sig under sin studietid i Kalmarsunds gymnasieförbund:

  • att olika digitala verktyg och tjänster används i undervisningen för att förstärka ditt lärande.
  • en undervisning som kontinuerligt strävar efter att stärka din digitala kompetens.
  • att du i ditt lärande får använda olika digitala verktyg på ett inkluderande sätt, dvs i undervisningen finns en väl utvecklad tillgänglig digital lärmiljö, anpassad efter de behov som du har.
  • att du under din studietid kommer att ha ett eget ansvar för utvecklande av din digitala kompetens i syfte att du ska ha en beredskap för kommande studier och yrkesliv.

Inte minst kring punkterna ovan har eleverna i fokussamtal lämnat kloka tankar som gör att det finns en förankring hos elevgruppen kring det som uttrycks i agendan. Elevernas förväntansbild kommer att vara en viktig utgångspunkt när det gäller utvärdering av undervisning ur ett digitaliseringsperspektiv.

Den digitala agendan framhåller även vikten av att hela styrkedjan bidrar till att skapa goda förutsättningar för ett lärande i digitala miljöer. Inte minst viktigt är att skapa det kollegiala lärandet där digitaliseringen har sin självklara roll. Vidare uttrycks i den digitala agendan vårt allas ansvar inom förbundet att arbeta med den egna adekvata digitala kompetensen.

Du kan läsa hela Digital agenda här.

Elevväljaren i Google Classroom

No hands up är ett sätt att inom ramen för en formativ undervisning öka elevaktiviteten under en lektion. Syftet med no hands up är att skapa en ökad aktivitet för alla elever under en lektion. I klassrummet är det då läraren som ställer en fråga, ger eleverna tid att tänka och sedan slumpmässigt väljer ut vilken elev som ska svara på frågan. Vill du läsa mer om No hands up kan du göra det på vår site om Elevaktiva arbetssätt HÄR.

Det enklaste verktyget är att använda träpinnar med elevernas namn. Det finns förstås flera digitala verktyg att använda också. Om man har tillgång till Google Classrooms app, på en surfplatta eller mobil, så finns en funktion där, Elevväljaren, där man enkelt slumpar fram elevernas namn.

Öppna appen – gå till kursen – gå till personer. Klicka sedan på knappen uppe till höger och sedan starta. Är en elev borta den dagen kan du enkelt markera det som frånvarande.