Under de dagar jag varit här i London har jag fått med mig en hel bank av klämkäcka citat från de personer jag lyssnat på. “Allting är rätt utom det som är fel” sa Lins utvecklingschef, Karl Alfredsson, när vi i grupp skulle skapa en symbol för innovation på 10 minuter. Efter vi gjort detta konstaterar han att “Med energi, kraft, kärlek och tejp kommer man otroligt långt.” Så fort Karl Alfredsson pratar så hör man hans entusiasm kring vilka möjligheter det finns. Att ingenting är omöjligt, att man bara ska köra på. Som temat för bett 2016, Dont try, do!
Även nästa föreläsare, Evan Macintosh (grundare och VD, NoTosch), menar att det är lätt att ha idéer, men att det är viktigt att också genomföra dem. Hur många har inte tänkt att skriva en bok, men hur många gör det verkligen?
Och som Jens Jording, områdeschef för en gymnasieskola, sa kring vilka mindsets vi sätter upp: “Det kan lika gärna gå bra!”
Ja, jag tänker att det är så det är. Det är viktigt att testa nya vägar, för att veta vad som blir rätt så behöver det ibland gå fel.
Under en av dagarna på BETT-resan fick jag, och tio andra lärare, skapa en skola för en dag. På förmiddagen fick vi enas om en vision och utifrån den planera en lektion. Klockan 11.30 anlände eleverna och vi fick då gå från vision till lektion.
När lektionen var genomförd stannade två elever kvar och gav muntlig återkoppling till oss lärare. Detta var dagens största behållning. Att få höra elevernas tankar var det som gjorde dagen till en sådan värdefull erfarenhet.
Den återkoppling eleverna gjorde utgick från dessa frågor:
Berätta om lektionen du just haft.
Vad tror du syftet med lektionen var? Hur väl uppfylldes dessa syften?
Tyckte du om lektionen? Varför/varför inte?
Three stars and a wish.
Vad, under lektionen, hjälpte dig att lära och vad hjälpte inte?
Om du hade varit lärare, vad skulle du ha gjort annorlunda?
Återkoppling hjälper bl.a. läraren att förstå hur det fortsatta arbetet i gruppen ska se ut, och är ett sätt för eleven att reflektera över sitt lärande. Det kan vara en fråga i mentimeter, en inspelad muntlig reflektion i grupp eller kanske post-it-lappar på dörren på vägen ut från lektionen. Metoden spelar ingen roll, utan det viktiga är att återkoppling äger rum.
(Jörgen deltog i samma tema, men skapade en annan skola. Läs gärna hans upplevelse av dagen.)
Klockan var nio på morgonen. Regnet har börjat att falla och det såg ut som att det skulle regna en längre tid. Då var det dags för en dag utomhus, i en grupp med människor jag aldrig har träffat innan och utan att veta vad dagen skulle handla om. Jag var inte väldigt optimistisk vid starten av temat ”Hemlig upplevelse”. Men nu när dagen är slut kan jag konstatera att det var den roligaste och samtidigt mest lärorika dagen jag har haft på länge. Fem personer med samma mål – att fullfölja uppdraget så bra som möjligt. Trots att vi inte kände varandra tidigare kunde vi samarbeta, hjälpa varandra och lära av varandra. Uppdraget var följande: vi fick en iPad med förinställd Twitter konto för vår grupp. Vi fick uppdrag genom Twitter och fick lämna in våra svar samma vägen. IPaden användes för att ta och redigera bilder, kommunicera, skriva ramsor, kolla vägbeskrivningar och leta information. Uppdragen handlade om att hitta historiska platser, som inte är de mest kända och att ta bild på platsen som den ser ut idag. För att göra det fick man först leta information om platsen, leta efter sättet att ta sig dit och sedan ta en bild som beskriver platsen på ett bra sätt. Jag har lärt mig massor, fick se flera delar av London jag aldrig skulle se annars och fick lära mig att använda nya appar och nya sätt att använda sociala medier. Och regnet? Jo, det regnade hela dagen, fötterna blev blöta och det droppade ibland från håret. Men det spelade ingen roll. Vi skrattade, vi lärde oss och vi jobbade med passion. Och självklart vann vi också (grupperna fick poäng för inlämnade uppdragen). ”Hemlig upplevelse” blev en väldigt lyckad dag.
Lin Education resans första dag i London, kallt men föreläsningarna värmer. Carl Heath, forskare och designer i gränslandet mellan it, lärande och interaktion, är först ut.
Han talar om att skolan är ett komplext system. Lärandet går inte att förutspå pga så många olika förutsättningar. Man måste prova annorlunda varje gång. ”Vem klär sig i regnkläder i april för att man har läst i Aftonbladet i januari, att det ska regna då?”
Skolan behöver designas för de som använder den!!
Vi lärare borde hospitera på vår egen arbetsplats och observera miljön, för att bygga upp en hypotes för förändring. Som kan testas. Analyseras. Testas och testas igen!! För att komma fram till bättre och bättre sätt man kan bedriva undervisning på.
Sedan är det bra om vi kan sprida vidare de tester som gick sämre (inte bara det som gick bra) till våra kollegor så att vi tar lärdom av varandra.
Bästa citatet under dagen: ”I guess you could call it a ”failure”, but I prefer the term ”learning experience” Mark Watney, The Martian.
Detta var utmaning som vi, tio för varandra okända personer, fick under temat Pop Up School. Vi skulle under förmiddagen skapa en vision för vår skola och omsätta den i lärande och vid lunch skulle våra tjugo elever dyka upp, och lärandet skulle ta sin början. Riktlinjer som fanns för mål var att eleverna skulle förhålla sig till en eller flera källor samt att de skulle använda digitalt berättande.
Digitalt berättande om flyktingsituationen
Det var flera utmaningar som vi ställdes inför, gruppens medlemmar hade tidigare inte träffat varandra, vi skulle under begränsad tid bygga en vision, undervisningen skulle ske på engelska. Vad gäller visionen använde vi metaforen att eleverna skulle starta en musikgrupp och nyckelorden var, kollaborativt, delaktighet och lärande. Utifrån denna vision designade vi ett lärande som tog sin utgångspunkt i utmaningar som eleverna upplever att världen stå inför idag.
Vid lunch sammanstrålade vi med vår grupp elever från Bohunt School och efter en ”lära-känna-lunch” drog undervisningen igång. För att här sammanfatta den processen kort kan jag säga att jag är enormt imponerad av hur eleverna tog sig an uppgiften och genomförde den med stort engagemang och nådde fantastiska resultat. I sitt digitala berättande valde eleverna att använda sig av film, vilket för dem föll sig helt naturligt (filmerna har vi fortfarande tillgång till, men tyvärr inte möjlighet att publicera här). Hela dagen avslutades med att tre av eleverna stannade kvar och gav feedback till oss lärare på hur vi planerat och genomfört undervisningen. Det var en verklig förmån att få delta i en sådan diskussion. Senare kommer vi även att få ta del av ytterligare feedback som sammanställs utifrån intervjuer och filmande som skedde under hela dagen.
Nu den klassiska frågan: Vad tar jag med mig från detta? Jag tar med mig hela konceptet att driva kompetensutveckling med lärare och elever tillsammans. Det framstod tydligt under dagen vilken styrka det finns att göra detta tillsammans med fokus på att båda parter ska lära sig. Jag kan se att detta är något som kontinuerligt borde förekomma på alla skolor. Mitt mål är nu att tillsammans med andra skapa möjligheten för våra lärare och elever att få ta del av en liknande kompetensutveckling.
Lyssna på intervjun med Maria Abrahamsson som ansvarade för Pop Up School
Två av tre dagar har nu passerat av våra dagar i London och Bett-mässan. Första dagen bestod av 7 st kortare föreläsningar av individer med olika bakgrund och koppling till skolans värld. Idag har jag deltagit på tema, Vision och innovation som innebar två längre föreläsningar fördelade fm och em. Båda dagarna har varit fyllda av tänkavärda idéer och påstående kring inlärning och digitalisering i skolan.
Parallellt med föreläsningarna så har jag deltagit i många och givande diskussioner kring skola, styrdokument och så klart då digitalisering. Jag har så här långt fått med mig många idéer och tankar. Tankar och idéer som jag nu ska försöka hitta sätt att få in i min undervisning. En professor från Indien vid namn Sugata Mitra är en av dem som hittills gjort starkast intryck på mig med att bland annat ifrågasätta vikten av att kunna läsa i framtiden. Han menade att saker som en dator eller en telefon kan sköta åt oss egentligen är ganska ointressant att lära sig och att skolan står inför stora utmaningar när det gäller vad vi gör under lektionstid samt hur vi utformar uppgifter och möjliggör digitaliseringen fullt ut. Rekommenderar verkligen er alla att ta del av hans tankar, forskning och ideer.
Andra dagen på BETT2016 fick jag vara med på tema “Inkludering”. Eftersom inkludering är ett område vi jobbar medvetet med i Kalmarsunds gymnasieförbund och jag personligen anser att det är ett intressant och väldigt viktig område, var valet av dagens tema en självklarhet för mig. Förutom att lyssna på tre intressanta presentationer av Alan Dyson, Ulrika Jonson och Åsa Sundelin, fick vi även testa en samtalsmetod “lärande handledning” för att diskutera olika utvecklingsbehov inom inkludering på våra skolor.
Samtalsmetoden bygger på väldigt bestämda former med en samtalsledare som inte medverkar i diskussionen utan ser till att samtalet följer ramverket. Alla i gruppen fick ta upp ett utvecklingsbehov, sedan valdes ett av dessa och genom att ställa frågor till deltagaren som tog upp behovet, får alla deltagare en bra bild av vad som behöver ändras. Sedan fick deltagarna ge råd för att jobba med utvecklingsbehovet. Jag fick agera som ledare för samtalet i min grupp och kan säga att det var riktigt frustrerande att inte kunna delta i samtalet, men samtidigt kunde jag se hur bra samtalet flöt tack vare ramverket och att jag som ledare såg till att ramverket följdes. Jag ser fram emot att testa metoden när jag träffar arbetslagen under vårterminen för att diskutera deras utveckling inom IKT-område.
Gårdagen började tidigt i ett snöklätt Göteborg. Försenade lyfte vi mot Gatwick, London, där vi möttes av ett vårlikt solsken. Under dagen som gått har jag imponerats av organisationen runt vår resa. Den är väldigt välplanerad.
Efter att ha lämnat vårt bagage på hotellet gick vi mot Truman Brewery där vi skulle börja med att lyssna på sju kortföreläsningar à 20 minuter. Temat för resan är Don´t try – do! Jag hade i ärlighetens namn inte reflekterat över den rubriken men den klarnade under eftermiddagen. Var inte rädd för att pröva och göra fel – det är OK och det kan till och med vara bra att inte lyckas direkt, som en av föreläsarna sa. Om vi inte försöker och misslyckas så vet vi kanske inte ens att vi har försökt. Jag tänker att om vi är fler som vågar försöka så kan det ske stora förändringar. Med dessa tankar och efter en mycket skön promenad över Tower Bridge somnade jag sött.
Temat som jag har valt idag är Vision och innovation vilket bör gå hand i hand med huvudtemat. Jag är lite konfunderad då det bara är jag, bland arton från Kalmar som har valt detta tema. Det ska bli väldigt intressant att undersöka varför.
