Skrivet av Inga Andersson
”Har du någon information om hur miljöpartiet ser på det här med klimatfrågan och hållbar utveckling. Men jag vill bara ha sann fakta.”
Frågan kommer från en elev i årskurs två på gymnasiet och är ingalunda unik. I mitt jobb som gymnasiebibliotekarie är begrepp som ”sann fakta” och ”säker källa” ständigt återkommande – inte i mitt vokabulär utan i elevernas. Efter 9 år i grundskolan har eleverna ofta ett väl etablerat sök- och informationshanteringsbeteende som inte riktigt passar in i de kunskapskrav som formuleras i gy11 – och det är jättesvårt att utmana och utveckla detta beteende. För vad är ”sann fakta” och ”säkra källor”?
Forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap, och på senare år även inom utbildningsvetenskap och pedagogik visar på att utvecklandet av elevers medie- och informationskunnighet (eller informationskompetens) i ett skolsammanhang är ytterst komplex och inte alls liknar utvecklandet av samma förmågor i en annan kontext, t ex utanför skolan. I ett skolsammanhang spelar det roll hur uppgiften är utformad, i vilken grad man överlämnar åt eleven att formulera frågorna själv, på vilket sätt uppgiften ska redovisas m.m. Dessutom lär sig eleven väldigt snabbt hur textnormen, d.v.s. en ”säker källa” på Internet ser ut. De källkritiska principerna blir lätt en checklista som prickas av utan någon djupare analys av innehållet (och en analys kräver dessutom en lite djupare kunskapsbas). Och kan man över huvud taget använda samma källkritiska principer på ”gammelmedia” (böcker och artiklar) som på nya digitala medier, som skapas under helt andra förutsättningar, t ex bloggar, tweets och wikis.
Nej, säger forskningen.
En dag tillsammans med Bonnie Stewart, (ph D med inriktning på MIK, University of Prince Edward Island, Canada) på Lin Educations MIK-spår har gett mig ytterligare inspiration och insikter kring hur viktigt det är att ge våra elever verktyg för att kunna analysera, tolka och förstå alla de budskap – oavsett om de kommer i analog eller digital form – som finns omkring oss. Det handlar också om att förstå och tolka den maktstruktur som ligger bakom de arenor – även de både analoga och digitala – som vi idag rör oss på och vilken roll denna spelar för hur jag ska tolka budskapet.