Omställningen till distansundervisning och fjärrundervisning var dramatisk och snabb och innebar en genomgripande förändring för undervisningen. I denna förändring blir det både intressant och nödvändigt att följa upp vad som händer i verksamheten. Här på bloggen har vi redovisat en del uppföljningar som gjordes tidigt när övergång till undervisning online skedde – här, här och här. I slutet av läsåret genomfördes en större förbundsövergripande utvärdering både bland lärare och elever.

Lärare

Omställningen har inneburit att det har tagit mer planeringstid i anspråk. Den snabba omställningen har gjort att det i vissa delar har krävts en omplanering. Det som lärare framför allt saknar är den direkta elevkontakten. Att använda Meet som verktyg kompenserar inte fullt ut för den direkta kontakt som nås i ett klassrum. Att inte kunna läsa av elever och klassen i undervisningssituationen som lärare är vana vid gör undervisningen mer endimensionell. Feedback och stöttande till elever som behöver det blir svårare när den direkta närheten saknas. “Att gå runt och hjälpa till” är ett moment som är svårt att ersätta. Lärare anger att de elever som behöver mest stöttning, har särskilda behov, är svåra att nå och att det är lätt att dessa elever tappas. Det blir även svårare att följa elevens lärprocess. Det finns de som upplever att studieron har ökat bland eleverna då det blir mindre störande moment i lektionen. 

När undervisningen kommit igång på distans och lärare hittade former för detta så kom nästa stora fråga. Många lärare framhåller svårigheten att skapa en rättssäker bedömning när undervisningen sker helt online. 

Det största behovet som uttrycks är att ha möjligheten att ta in elever i mindre grupper för att kunna genomföra praktiska moment i kurserna. Denna möjlighet vill lärare även se när det gäller att skriva prov för att det ska nås en rättssäkerhet. Tiden för planeringen är också en viktig faktor. Att starta årskurs ett på distans, vilket nu förhoppningsvis inte kommer att ske, upplevs som enormt problematiskt. Här ser lärarna ett starkt behov av att få göra det på plats i skolan. Det finns ett antal organisatoriska behov som framförs, mindre klasser, färre kurser. Ergonomi är en faktor som lyfts fram speciellt när arbete utförs hemifrån. Förtroendefrågan från skolledning nämns och då handlar det främst om möjligheten att välja att arbeta på skolan eller hemifrån. 

När det gäller teknik har det förekommit en del problem framför allt när det gäller elevers uppkoppling mot internet. Inom området teknik finns även en del önskemål från lärare att få tillgång till exempelvis dokumentkamera, headset, extern skärm.

En del lärare framhåller att det finns behov av kompetensutveckling kring undervisnings på distans. Lärare önskar ytor för kollegial samverkan. Det handlar både om digitala och fysiska ytor för att kunna bedriva kollegialt utbyte och lärande. En ny situation för lärare ställer krav på nya former av kollegial samverkan.

Elever 

Skolan har flyttat hem Bild: Emma Svensson, Digital Coach

I elevernas svar är det framför allt tre delar som framträder väldigt tydligt: 

Mer uppgifter för eleverna att göra.

Många elever skriver att det har blivit mycket mer uppgifter som ska lösas än det var när det var närundervisning. Det framgår att lärare har valt ungefär samma upplägg av lektioner. Kort genomgång och sedan arbete på egen hand eller i grupp och därefter kort återsamling. Detta genererar fler uppgifter för eleverna. Om elever då inte hinner lösa uppgifter under lektionstid skapas det en stress hos eleverna. Det gör också att elever upplever en brist på variation i undervisningen.

Det är svårare att få direkt hjälp och feedback av lärare. 

Interaktionen mellan lärare och elever försämras vid fjärr – och distansundervisning. Många elever tycker att det är svårt att få direkt hjälp i skolarbetet. Det är exempelvis en större tröskel att som elev fråga när klassen är uppkopplad i Meet. Läraren är inte lika lättillgänglig som i klassrumssituationen. Det blir även svårare att som elev få feedback. 

Svårare att fokusera på skolarbete hemma – lätt att prokrastinera. 

Många elever anger att det är svårare att fokusera på skolarbetet när det helt sker hemma. Anledningen till att det är svårare kan skifta, den kan vara svårt att hitta en lugn plats, det är mycket annat som pockar på uppmärksamhet, skola och fritid flyter ihop och det blir svårt att skilja dem åt. Detta leder för många till att arbetet prokrastineras, det finns alltid en dag imorgon också. Den börda av arbete som då växer fram skapar en upplevelse av stress.

Det mest genomgående som kan utläsas i elevsvaren är en försämrad interaktion med lärare. Detta leder till att det är svårare att få hjälp, förtydliganden och feedback. I materialet syns det klart att olika lärare har hanterat situationen på olika sätt. Det finns lärare som har en mycket god tydlighet och där det till och med har blivit ännu tydligare. I undervisning hos vissa lärare finns det en otydlighet kring vad det är som elevernas förväntas göra/lära. Eleverna känner att ju längre undervisning har pågått online ju svårare är det att upprätthålla motivation, speciellt gäller detta elever som känner att studenten inte blev som de tänkt sig. 

Även om dessa tre tydligare linjer kan utläsas i elevenkäten så är det inte en sammanhållen bild som framträder i elevernas svar. Det finns elever som upplever att deras studiero har ökat markant och att det är lättare att koncentrera sig hemma. Det finns elever som upplever att det är bättre att själv kunna ta ett större ansvar och äga sin egen tid på ett tydligare sätt än när undervisning sker i skolan. Det finns elever som upplever att de arbetar mer effektivt när undervisningen sker online. 

Områden att fokusera i det nya normala

Det finns en hel del erfarenheter och frågeställningar att ta med sig från perioden av distansundervisning och fjärrundervisning. Frågor som skolledning i första hand bör fundera kring och sedan ta dem ut i verksamheten på ett relevant sätt. 

• Elevhälsan blir en extremt viktig faktor i detta sammanhang. Det krävs att den är väldigt rörligt, aktiv, flexibel och står i nära kontakt med lärare. De faror som uttrycks kring att vissa elever faller igenom helt, och även mår dåligt, när undervisning sker online måste aktivera EHT generellt inom hela förbundet. 
• Att elevers närvaro har ökat pekar på att det finns något i undervisningen online som gör att vissa elever väljer att “gå till skolan” som annars inte gjort det. Vad finns det i detta som går att ta med sig i arbetet framöver när det gäller att främja elevers närvaro?
• Former för examination utmanas när undervisning sker på distans. Kan detta även leda till att verksamheten utmanar synen på kunskap som i sin tur leder till nya former för bedömning i undervisningen?
• Hur kommer det sig att diskussionen kring examinationsformer har fått ett större utrymme än den diskussion som är kopplad till elevers lärande?
• Det efterfrågas kompetensutveckling för att bättre kunna genomföra undervisning på distans. Vilken typ av kompetensutveckling skulle kunna byggas upp för att ytterligare stärka lärares digitala kompetens? Hur kan exempelvis undervisningen blir mer varierad när digitala verktyg används? 
• Hur kan lärare jobba i digitala miljöer med relationsskapande?
• Hur kan lärare i digitala miljöer arbeta för att tydligare följa elevers lärande och ge framåtsyftande feedback? 
• Lärare efterlyser kollegiala strukturer för utbyte och kompetensutveckling. Hur ska dessa strukturer se ut och hur kan de byggas upp?
• Den digitala teknikens möjligheter att öka elevers delaktighet. Hur kan digital teknik användas för att stärka och “lyfta fram” elever som i klassrummet inte är så delaktiga? 
• Nya kommunikationsformer. Hur kan exempelvis Meet användas när skolan går tillbaka till det nya normala? Kan elever vid behov delvis delta i undervisning digitalt?
• Vilken form av stöd kan/ska skolledningar bidra med för att stärka den digitala processen i undervisningen?

Det finns frågeställningar som behöver belysas på nationell politisk nivå. Enkäter visar det faktum att närvaron har ökat när undervisning skett online. Vi har en grupp elever som anser att deras studier har fungerat bättre genom distansundervisning och fjärrundervisning. Både dessa faktorer är tillräckligt påtagliga för att det behöver göras en översyn av hur närundervisning kan kompletteras med undervisning på distans. Detta bör kunna ske på en bredare front än vad lagstiftning idag tillåter. Vi behöver skapa det nya normala utifrån de lärdomar som vi kan skapa genom att arbete med de frågeställningar som aktualiseras från perioden där undervisning nästan uteslutande skedde på distans.

Nu tar iktpedagogerna.se semester. Vi ses i augusti.

Undervisningen inom Kalmarsunds gymnasieförbund har nu bedrivits genom distansundervisning och fjärrundervisning sedan mitten av mars. Inom förbundet är det flera delar än undervisningen som påverkas av den situation som vi nu har i samhället.

De förändringar som nu sker i coronatider när det gäller våra mötesformer påverkar även styrelsens arbete i Kalmarsunds gymnasieförbund. Senaste direktionsmötet genomfördes genom Google Meet. Grundliga förberedelser gjordes så att alla deltagare skulle känna sig bekväma inför mötet. Vi provkörde” den digitala miljön så att vi kunde säkerställa att det fungerade för samtliga. När det väl var dags för möte fungerade det mycket väl.

Precis som i undervisningssituationer visade det sig vara väsentligt med tydliga instruktioner, mikrofon av, kamera på, begär ordet i chatt o s v. Det visade sig att även votering gick att genomföra på ett strukturerat och väl fungerande sätt. Så den digitala mognad vi ser inom Kalmarsunds gymnasieförbund sträcker sig hela vägen upp till politisk nivå.

Ordförande Dzenita Abaza hälsar välkommen till direktionsmöte i Meet

av Susanne Themnér

“Det finns sju sätt att äga världen” enligt Anders Ekholm vilket även är namnet på hans
föreläsning och dessa sju sätt är sammanvävda med sju stora digitala frågor som presenteras
för oss lyssnare. Under den tredje punkten som handlar om att tjäna pengar på våra pengar tar
han upp bankerna som ett lyckat exempel på nytänkande. Hur bankerna förstått vikten av att
forska kring digitalisering och därmed får äga pengarna genom att låtsas vara något annat,
något nytt som med Swish. Ekholm säger att “man måste ibland förändras för att bevaras”
och detta uttryck stannar kvar hos mig under de tre dagar mässan pågår och det jag tar med
mig är insikten om att det är här vi befinner oss även inom skolans värld. Att man ibland
måste förändras för att kunna bevaras blir min utgångspunkt och den röda tråd jag beslutar att
följa genom de föreläsningar och seminarium jag väljer att lyssna på.

Mouna Esmaeilzadeh, även kallad ”Doktor Mouna” i TV4, en av de ledande experterna på
framtidens hälsa poängterar i sin föreläsning “Framtiden är ljusare än du tror” vikten av att
ifrågasätta vårt eget mind set och inte låta vår 50 000 år gamla hjärna, som attraheras mer av
det som är skrämmande, styra oss och därmed begränsa vår omvärld. Esmaeilzadeh pratar om
vikten av att sprida fakta och kunskap men säger samtidigt att man inom forskarvärlden är
dåliga på att paketera vetenskap och kunskap till något som ses som något lockande och
roligt för dagens unga. Här brottas man alltså med liknande frågor som inom skolans värld.
Fredrik Reinfeldts slutsats i sin föreläsning “Det nya livet – om att leva till 100, arbeta till 75,
börja om vid 50 och komma igång vid 25” vad gäller de viktigaste frågor som skolan har att
arbeta med handlar om kritiskt tänkande, kritiskt granskande och att ifrågasätta det vi blir
presenterade för. Vetskapen om att vi lever i en tid där vi måste lära oss att rörelse och
förändring är det naturliga och att stillasittande och statiskt tillhör det förflutna och vikten av
att våga förändra.

Att Lisa Ekström inte är rädd för förändringar och nytänk får vi ta del av i “Stäng gapen i din
organisation” vi får också lära oss att “kamoja” vilket i grunden är ett thailändskt ord för att
“knycka”, “ta” för att göra göra om det till något nytt och bättre. Ekström har som chef på
olika avdelningar på SAS “kamojat” bitar från helt andra branscher än från konkurrenter
inom flygbranschen för att utveckla och förnya sin organisation med stor framgång. Detta
borde vi kunna göra även inom skolans värld mycket mer tänker jag.

Någon som kan sägas “kamoja” är Adam Palmkvist som i seminariet “Varför ska jag bry mig
om gamification?” berättar om sin bakgrund som lärare för elever “som var i krig med
vuxenvärlden” fick i uppdrag att tillsammans med terapeuter att utveckla en fungerande
undervisningsmetod som kom att innehålla likheter från både kbt-behandling och
spelvärlden. Idag arbetar han med gaminiation för att slippa dropout som är ett jätteproblem
inom högskolan samt forskar kring hur man ska hjälpa till med att vända denna trend.
Palmkvist berättar om hur man inom speldesign läser motivationspsykologi och om spelens
fyra grundpelare: målsättning, regler, återkoppling, sociala sammanhang samt inte minst om
vikten av feedback. Varför är detta så motiverande? Jo på grund av signalsubstansen
dopamin, vi älskar detta. Sport ger oxå ökad dopaminhalt.
David Phillips ger oss i sin föreläsning “En vetenskapligt säljande magi” prov på hur våra
hjärnor är anpassade till storytelling och hur mycket vi styrs av våra signalsubstanser. Enligt

Phillips är den största utmaningen vi har med dagens ungdom att dom får dopamin hela tiden,
telefonen är inte längre än ett klick bort. Utmaningen består av att bygga förväntan i lektioner
o presentationer att bygga cliffhangers, att få eleverna att vilja veta i slutet av dagen. Då
uppstår det naturliga dopaminet som ger fokus, motivation ökad kreativitet o ökat minne.
I föreläsningen “För en faktabaserad världsbild” berättar Anna Rosling Rönnlund om arbetet
med att sprida kunskapen om just en faktabaserad världsbild. Det handlar om folkbildning
menar hon. För att vi ska förstå världen behöver vi förstå hur vanligt folk har det och istället
för att använda sig av traditionell statistik som kan upplevas som både svårbegriplig och
tråkig använder sig stiftelsen Gapminder sig av bilder av bla familjer, sängar och badrum för
att mer lättbegripligt jämföra likheter och skillnader mellan samma inkomster från olika delar
av världen. Detta ser jag som ett bra exempel på att använda sig av förändring för att bevara,
likaså gamification men som gammal litteraturvetare brinner mitt hjärta allt lite extra av att
höra att all digitalisering till trots så är våra hjärnor uppbyggda och programmerade för att
uppskatta en väl berättad historia.