Mercury Reader är ett tillägg i Google Chrome. Med tillägget blir det mycket lättare att läsa texter på webben. Vill man läsa en artikel kan man med Mercury Reader ta bort all reklam och annat material på sidan så att bara själva artikeltexten syns. Texten får större teckensnitt och kan även göras om till ljus text på mörk bakgrund.
Tillägget kan hämtas i Chrome Web Store, är gratis och användarvänligt.
Oribi är ett tillägg i webbläsaren Google Chrome och fungerar som talsyntes. Med Oribi kan man få uppläst text i t ex Google Dokument eller på en hemsida i en tidningsartikel. Talsyntesen finns på olika språk, med det svenska språket i olika dialekter. Personligen tycker jag väldigt mycket om svensk kvinnlig röst med skånska som dialekt, men det finns flera olika att välja bland.
Med Oribi kan man välja att läsa upp en markerad text, eller att få uppläst text samtidigt som man skriver. En av anpassningar gör det möjligt att välja hastighet för uppläsning. Oribi fungerar i webbläsaren på en dator, Mac, PC och Chromebook. Oribi fungerar inte i mobila enheter, smartphone och surfplatta.
Oribi är en betaltjänst, men inom Kalmarsunds gymnasieförbund har alla elever och lärare tillgång till tillägget.
Vill du läsa mer om Oribi kika på vår site Digitala resurser ksgyf.
Google formulär används vid många olika tillfällen: snabba utvärderingar, prov genom quiz, enkäter, lektionsförhör, exit-ticket och mycket mer. Vi har skrivit om Google formulär tidigare på bloggen och du kan läsa dessa inlägg HÄR.
Nu har jag hittat ett nytt tillägg i Google formulär, där man kan ställa in olika villkor för formuläret. Till exempel kan man bestämma att efter 10 svar så stängs möjligheten att svara på frågorna, man kan bestämma vilken dag och klockslag som formuläret ska stängas. Tilläget skickar även ett mail till ägaren av formuläret när den stängs.
Tänkbara användningsområden är till exempel anmälningsformulär med begränsad antal platser, formulär med bäst före datum, formulär då eleverna får bara svara på lektionen. Man slipper manuellt övervaka formuläret.
Tilläget heter ”form limiter” och kan hämtas om man går till tillägg när man är inne i ett formulär.
I den senaste uppdatering av Google Classroom har fliken ”Om” försvunnit, vilket innebär att man förlorade möjligheten att lägga till material till kursen. Lärare kunde innan lägga till betygskriterier, tips på länkar, filmer och annan information där.
Nu har en ny funktion kommit till Google Classroom, som ersätter fliken ”Om”. I fliken ”Klassuppgifter” kan man nu, förutom uppgifter och frågor, lägga till material. Genom att välja ämne till materialet kan man välja att lägga till i ett visst område i kursen, eller skapa separat ämne t ex Kursinformation.
Med den nya funktionen kommer användning av Google Classroom bli ännu bättre.
Google Classroom har fått en uppdatering. Det mesta ser ut som innan och man känner igen sig i det stora, men vissa delar har ändrats och några funktioner kan vara svåra att hitta.
Därför har vi nu gjort en ny mapp på Google Drive med nya instruktioner till Google Classroom och en ny spellista på YouTube med instruktionsfilmer. Mappen med pdf-filerna hittar ni HÄR. Spellistan på YouTube hittar ni HÄR.
Eftersom uppdateringen mest påverkar kurser skapade efter 2018 har vi valt att behålla de gamla instruktionerna och spellistan. Många lärare har kurser i längre än ett läsår och har kanske nytta av de gamla instruktionerna. De gamla instruktionerna och spellistan hittar man HÄR.
Nya funktioner är utlovade att komma (till exempel möjlighet att lägga till kursmaterial i fliken ”Klassens arbete”) så fler instruktioner och filmer kommer att skapas i snar framtid.
Vi hoppas ni har nytta av materialet.
Nu tar iktpedagogerna.se sommarlov. Vi önskar er alla en trevlig sommar och vi möts i augusti.
Team Drive är en funktion i Google Drive. Med Team Drive kan en grupp lagra sina mappar och filer i ett gemensamt utrymme. Filerna har ingen enskild ägare, utan ägs av hela Team Drive, alltså ett kollektivt ägarskap. Fördelen är att om en av medlemmarna slutar, påverkar det inte filerna i mapparna. Därmed slipper man problem med att en person i till exempel arbetslag byter jobb och alla dokument personen ägde försvinner från driven.
Man delar inte filer i Team Drive, utan bjuder in medlemmar. Medlemmarna kan ha olika behörigheter, precis som när man delar dokument i vanlig drive. Om man raderar en fil, så raderar man den för alla medlemmar, men innan en fil raderas får man en varning och man kan ta tillbaka den från papperskorgen inom 30 dagar.
Jag har nyligen träffat ett arbetslag där en person skulle byta jobb. Många mappar och dokument påverkas av detta och arbetslaget bestämde sig för att starta Team Drive och slippa bekymmer nästa gång. Mitt råd till arbetslaget var att inte flytta filerna som de är, utan fundera först vilken mapp struktur man vill ha. Ofta har man i mapparna många filer vilka inte är aktuella längre så om man flyttar till en Team Drive kan det vara ett tillfälle att rensa lite i sin Drive.
På Google support sida kan man läsa mer om Team Drive. Vill man hellre se en film har Google publicerat en på YouTube:
Feedback, respons, återkoppling. Att ge feedback som för lärande framåt är en av fem nyckelstrategier som Dylan Wiliam talar om när det gäller formativt lärande. Feedback fungerar formativt om eleverna använder den information de får tillbaka för att förbättra sina prestationer. Hemligheten med effektiv feedback är att det inte räcker med att säga vad som är fel. Effektiv feedback måste ge recept för framtida åtgärder. Som lärare vet jag hur viktigt det är att eleverna får feedback. Feedback bidrar till utveckling och ger motivation. Som lärare använde jag feedback hela tiden. Hur ofta frågar vi efter feedback i vårt yrkesutövande?
Idag arbetar jag som IKT-pedagog med lärare som den främsta gruppen att arbeta mot. Varje gång jag håller i en workshop, föreläsning, kompetensutveckling, är det en grupp lärare som jag “undervisar”. Jag har alltså tillgång till en grupp av yrkesutövare där givande av feedback är en del av vardagen. I min strävan att bli bättre på mitt jobb har jag nu bestämt att varje gång jag arbetar med lärare ska jag be om feedback, så att jag kan bli bättre på det jag gör.
Men feedback behöver inte bara komma från lärare. I mitt jobb har jag även bett rektorer och mina arbetskollegor att ge mig feedback. Idag höll jag i kompetensutveckling för en grupp lärare om upphovsrätt, creative commons och PUL. För att få relevant feedback till presentationen har jag först visat bildspelet för mina IKT-kollegor och för rektorer. Vid dessa tillfällen fick jag feedback till innehållet i bildspelet: är det relevant information? flyter bildspelet på ett bra sätt? kan man se den röda tråden genom bildspelet? På själva presentationen fick en av mina IKT-kollegor vara med och observera, för att ge mig genomtänkt och givande feedback efteråt. Lärare som lyssnade på min presentation fick också lämna feedback i form av svar i Google Formulär. Jag har fått flera tips på hur mina presentationer kan bli ännu bättre, vilket kommer göra mig till en ännu bättre IKT-pedagog.
Att få feedback är bra för en utveckling och jag tror att vi ofta missar chansen att få den. Som lärare finns alltid möjlighet att fråga eleverna om att ge feedback. Vi har tidigare skrivit om DC 3.0, där våra Digitala Coacher gav feedback till lärare. Men det behöver inte vara så komplicerat. På varje lektion har man som lärare tillgång till en grupp elever som skulle kunna ge feedback utifrån elevperspektiv. Varför inte prata med några av dem efter lektionen och fråga om lektionen kunde varit bättre utifrån deras perspektiv, och vad som i så fall kunde varit bättre.
Oberoende på vilket sätt vi får feedback kan det vara utvecklande och motiverande. Det viktiga är att man är villig att ta emot den, samt att agera utifrån det man finner relevant.
Padlet, en digital anslagstavla, har nu aktiverat fler funktioner att använda när man använder deras verktyg. Tidigare kunde man skriva in text, lägga till bilder, lägga till YouTube-klipp, dokument. Igår har man aktiverat fler intressanta funktioner. Nu kan man spela in ljudmeddelande direkt i Padlet, man kan också spela in film och ta bilder direkt inne i Padlet. Vill man rita en skiss kan man göra det också. Har man inga bilder eller saknar fakta kan man i sin Padlet söka direkt genom Google.
Vill du se hur det ser ut inne i en Padlet eller testa själv, gå till vår test-Padlet HÄR.
Reflektion av
Daniel Nilsson
Speciallärare Stagneliusskolan
Skrivet av:
Joachim Håkansson
Förbundschef
För sjätte året i rad reser en delegation från Kalmarsunds gymnasieförbund till BETT-mässan i London. Mellan 85-90 medarbetare inom GYF, har fått förmånen att delta i denna kvalificerade kompetensutveckling under de senaste åren. För egen del är det tredje gången som jag deltar och som vanligt är det mycket inspirerande och lärorikt. Vi åker, precis som tidigare år, tillsammans med vår samarbetspartner Lin Education som samlar fler än 600 deltagare (lärare, skolledare, skolchefer, IT- tekniker, IKT-pedagoger, forskare, politiker m.fl.).
I en fantastisk lokal vid O2 Arena – sammanbunden med ExCeL via Lin-bana – skapas The Collaboration Effect 2018, som består av ett enormt valfritt program av inspiration, seminarier, workshops, skolbesök och happenings. Och i år är några av förbundets medarbetare, även ” medskapare” i konferensen som föreläsare. IKT-pedagogerna Jörgen Florheden och Kristoffer Engdahl föreläser om Kalmarsunds gymnasieförbunds ”digitala berättelse” från 2012 – 2018; Digitalisering ur ett IKT-pedagogiskt perspektiv. En imponerande resa, må jag säga, som inledningsvis stötte på en del motstånd, såväl internt som externt. Inte minst märktes detta vid vår första BETT mässa år 2013. Nog sagt om detta.
Numera har även statsmakten förstått värdet av nyckelkompetensen ”Digital kompetens”. Målet för regeringen, i den nyss formulerade Nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet, är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Detta är en mycket hög ambition, och det kräver att Sveriges skolhuvudmännen skapar likvärdiga förutsättningar för såväl elever, lärare som skolledare. Jag hävdar att Kalmarsunds gymnasieförbund ligger i framkanten i Sverige inom digitaliseringen, vilket utmärkelserna Guldtrappan och Guldäpplet är bevis på. Det är ingen slump, utan är ett resultat av en medveten, strategisk och uthållig satsning över tid.
Men vi ska inte slå oss till ro och vara nöjda. För att ligga i framkanten krävs kontinuerlig fortbildning och en fortsatt omvärldsanalys. Därför är vi på BETT för sjätte året i rad! Det är ett strategiskt beslut i förbundets fortsatta satsning. På BETT får vi ta del av den senaste forskningen och knyter viktiga kontakter och vänskapsband. Besöket på mässan ska också ge Kalmarsunds gymnasieförbunds representanter en samsyn kring hur skolans digitalisering ska drivas och ledas på bästa sätt! Lägg därtill själva BETT-mässan. En av världens största IT-mässor med fokus på ”learning technologies” – dvs en teknikmässa, en gigantisk sådan med fokus på skola, lärande och pedagogik.
Från och med 1 juli 2018 ska ändringar i läroplaner för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen börja tillämpas. Vi har tidigare skrivit om förändringarna och du kan läsa det HÄR.
Skolverket har nu kommit ut med en webbkurs ”Om programmering”. Kursen ska fungera som en introduktion till vad programmering är, hur det påverkar samhället och individen och hur den platsar in i de förändrade läroplanerna. Kursen är uppdelad i 8 delar där man själv kan bestämma i vilken ordning man tar delarna och i vilket tempo man går igenom kursen. Man kan läsa kursen ensam, men det bästa är om man gör det i en grupp för att kunna diskutera olika frågeställningar i kursen.
Kursen erbjuder information om programmering, filmer från undervisningen i olika skolformer där programmering tillämpas och filmer där Skolverket förklarar vad förändringarna betyder. Man får även möjlighet att testa på programmering på olika sätt.
Kursen är riktad till alla pedagoger. Är du intresserad av kursen kan du hitta den HÄR.
Arbete med “inkludering med digital förstärkning” i Kalmarsunds gymnasieförbund har skett i ett samarbete mellan specialpedagoger/speciallärare och IKT-pedagoger, för att ta del av både det specialpedagogiska perspektivet och den hjälp man kan få av de digitala verktygen.
En resursöversikt har gjorts för att sammanställa vilka digitala verktyg som finns inom Kalmarsunds gymnasieförbund för att underlätta det inkluderande arbetssättet. Samarbetet resulterade i en hemsida med en sammanställning av de digitala resurserna och checklistor för lärare att använda när man jobbar inkluderande.
Nu har vi uppdaterat hemsidan, med bland annat röstinmatning i Google Dokument och med Google Keep. Du hittar den nya hemsidan Digitala resurser ksgyf HÄR.
Vi har tidigare skrivit om Padlet (du kan läsa inlägget HÄR) och vi har använt Padlet i olika sammanhang. För att samla ideér, för att kunna ställa frågor vid en genomgång, för att svara på frågor, för att mötas vid internationella distanskurser.
Nu har Padlet kommit ut med flera spännande nyheter.
Det är enkelt att arbeta i en Padlet med sina elever. Lägg länken till Padlet i Google Classroom, så kommer eleverna dit med en klick.
Vill du testa att skriva i en Padlet är du välkommen att göra det på min test-Padlet. Du hittar den HÄR.
Under mina år som IKT-pedagog har jag samlat på mig väldigt många olika bokmärken. Sidor bra att ha, verktyg att visa, sociala media, nyhetssidor. Det blir många olika kategorier.
För att få ordning på mina bokmärken använder jag bokmärkeshanteraren i Google Chrome. Flera av bokmärken kan samlas ihop i mappar om de tillhör samma kategori, jag har till exempel en mapp som heter verktyg (för olika digitala verktyg jag använder), en mapp för nyheter osv. I bokmärkeshanteraren kan man få bra överblick över sina bokmärken, det är enkelt att ta bort det man inte vill ha kvar längre eller bli påmind om en väldigt bra sida man hittade för länge sedan och glömde bort att den fanns.
För att komma åt bokmärkeshanteraren klicka på “Bokmärken” i verktygsfältet i Google Chrome. Vill du läsa mer, kolla i Googles egna beskrivning av bokmärkeshanteraren HÄR.