SETT2016 hade tre temaområden – Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, Lärmiljöer och Inkludering. Inom alla tema fanns det flera olika talare, men det var ett pass om lärmiljöer som gav mig mest att ta med och mest att tänka på. Passets namn ”Klassrummet var gammalt och ruttet, så jag gjorde om det!” gjorde mig väldigt nyfiken på innehållet. Vi fick höra om några olika projekt där klassrum möblerades på annat sätt, utan traditionella bänkar eller kateder. Olika fördelar och möjligheter togs upp. Olika möbler och olika sätt att tänka på sitt klassrum.
Men den tanke jag tog med mig var “är vi redo som lärare och elever att hantera en annorlunda klassrumsmiljö”?. En av lärarna berättade om hur hon tappade sin läraridentitet i och med att klassrummet ändrade utseende. Möjligheter för eleverna att sitta på olika platser, där läraren inte finns centralt i rummet, ställer andra krav på relationsskapande med eleverna. Hur kan jag få elevernas uppmärksamhet när de sitter i en sackosäck med ryggen mot mig? Att möblera om i ett klassrum ger inte bara möjligheter för annorlunda undervisning, det ställer även krav på både läraren och eleverna att hantera den nya miljön. Jag som lärare måste ha en pedagogisk tanke om hur jag vill jobba i mitt klassrum innan jag börjar tänka på att möblera om.
Grundligt förarbete är viktig vid alla förändringar, även när vi tänker att möblera om i skolan. Hur vill jag jobba? Hur vill mina elever jobba – vi får inte glömma bort att ha med eleverna innan vi börjar ändra lärmiljö, men det är vår pedagogiska tanke som ska styra. Det är väldigt jobbigt för en lärare att jobba i ett klassrum där lärmiljön inte stämmer överens med pedagogiken. Lärmiljöerna måste förändras för att vara bättre anpassade till dagens undervisning med digitala verktyg och formativt arbetssätt, men innan den förändringen kan ske måste vi noga planera och alltid utgå från pedagogiken.