Författararkiv: Jörgen Florheden

Veckans tips!

I kortfilmen Jag följer dig (3 min) som finns på SVT-play till 10/2 tar man upp frågor kring sociala medier utan pekpinnar. Filmen skapar en känsla om vad som kan hända de flesta som har t.ex. Instagram. Fenomenet kallas för Catfish.
Ett tips är att under mentorstid/lotstid eller annan tid titta på filmen med eleverna och fundera kring fenomenet catfish och sociala medier. Kanske låta eleverna skriva sina tankar i en Padlet eller något annat verktyg och sedan prata kring elevernas tankar.

 

Tips på frågor:
Vad är din reaktion på filmen?
Vad känner du igen?
Skulle det verkligen kunna gå till så här?
Skulle du kunna göra som killen i filmen om du hade velat?
Vilka sociala medier använder du?
Om du kollar på ditt flöde under sista månaderna, vem är du? Hur uppfattas du av andra?
Varför använder du sociala medier?
Vilka är dina reflektioner kring ditt användande av sociala medier?
Vad skulle hända om du var utan sociala medier under en vecka?
På vilket sätt påverkar sociala medier oss som individer? Samhället?
Lämna ett svar

Guldäpplet – igen

Så otroligt roligt!

Riggat och klart för räknestuga med Daniel Nilsson

Förra året Hans Gustavsson. Nu är det är inte utan stolthet inom Kalmarsunds gymnasieförbund som vi vi för andra året i rad kan konstatera att en av våra lärare finns med bland de tre finalisterna i Guldäpplet. Daniel Nilsson, legitimerad lärare i matematik, historia och speciallärare i matematik har välförtjänt kvalat in som en av finalisterna. Detta tillkännagavs idag på Bokmässan. 

Daniel Nilsson har på ett exemplariskt sätt tagit användning av den digitala tekniken för att framför allt inom matematiken bygga upp plattformar för att stötta elever i sin kunskapsutveckling. Den stora förändring som Daniel under senare tid gjort är att han har gjort en tydlig förflyttning och breddat sin arena för spridning av sina stöttande insatser till elever. Exempel på digitala ytor som Daniel använder är hans hemsida Dalles matte. Han har upprättat digital yta (Facebook) där han finns tillgänglig kvällstid i sin räknestuga, allt för att på bästa sätt kunna nå elever som både behöver stöd i matematiken men även för elever som söker utmaningar. 

Nedan kan du se och höra hur Daniel själv tänker kring stöttande av elever inom matematiken.

Ett stort grattis till Daniel!

Lämna ett svar

Veckans tips – Läromedel för olika behov

Sedan ett år tillbaka finns söktjänsten Hitta läromedel där alla som vill kan söka efter förlagsutgivna läromedel och se i vilka tillgängliga versioner av läromedel som finns. Där har rådgivare från SPSM sammanställt läromedel med egenskaper som är tillgängliga efter elevens behov.

Här kan du söka och göra rätt urval av nästa 9000 titlar. Tryck på bilden för att komma till siten.

Lämna ett svar

LiKA för lärare

Som en del i det ständiga arbetet med att skapa en nulägesbeskrivning (nu:et har ju en förmåga att alltid röra på sig) har vi inom Kalmarsunds gymnasieförbund bestämt oss för att använda SKL:s verktyg LiKA för lärare. Vi har sedan 2015 använt LIKA tillsammans med skolledningar och därmed fått en bra bild hur rektorer självskattar den digitala utveckling på sina skolor. När SKL ställde frågan om vilka huvudmän som ville vara med att bidra till ett LiKA för lärare så räckte gymnasieförbundet upp handen. Vi bidrog både ekonomiskt och genom att ett antal av våra lärare anmälde sig till att vara pilotlärare och prova ut verktyget.

Vi har nu genomfört LiKA för lärare bland huvuddelen av våra lärare och ska nu gå in i fasen av en djupare analys för att se vilka resultat som framträder. Vi ersätter tidigare utvärderingsverktyg som vi använt med LiKA för lärare och kan redan nu se att vi har fått ett kraftfullt redskap i våra händer. Nu gäller det att fortsätta utvecklingsarbete utifrån det vi finner som prioriterade områden.

LIKA fungerar även som ett mycket bra verktyg för den enskilde läraren då det skapar förslag på handlingsplan. Funktionen att man kan dela sina LiKA-värderingar med kollegor lägger en bra grund för samverkan och samlärande i olika konstellationer lärare emellan.

Lämna ett svar

Formativt arbetssätt – Jenny Nyströmsskolan

För fjärde året har det under läsåret 2017/2018 på Jenny Nyströmsskolan funnits ett kompetensutvecklingsspår som har till syfte att utveckla lärares formativa undervisningen. Detta läsåret har Dylan Wiliams material med lärmoduler från Natur och kultur använts som en bas. Lärare har bedrivit kompetensutveckling i workshopsgrupper. Grupperna har letts av två sylar (förstelärare) vardera. Halvvägs i genomförandet skedde en avstämning med sylare, där det bland annat gjordes en korrigering när det gällde tiden som stod förfogande för varje workshopstillfälle, grupperna fick mer tid till sina diskussioner.

Inom workshopsgrupperna har lärare delats in i par för att genomföra lektionsobservationer hos varandra och lämna feedback kring det observerade. Det fanns även ett moment där elever från Barn- och fritidsprogrammet och Digitala Coacher genomförde lektionsobservationer hos lärare för att följa upp detta med att ge feedback. Detta blev ett tydligt exempel på hur digital teknik kan bidra till att öka kvalitet i det kollegiala lärandet och lärares professionsutveckling.

Lärare tog även initiativ till att filma sekvenser i sin undervisning som sedan visades upp för kollegor under workshopstillfällen. Det förde med sig två fördelar. Dels kunde lärare välja ut exakt vilket moment i deras undervisning som skulle observeras, dels fick de feedback från flera lärare vid samma tidpunkt.

Från en av filmerna som lärare gjorde för att ha som underlag för feedback och diskussion. Här ser vi användande av miniwhiteboards för att nå ökad elevaktivitet.

Sammanlagt har det under läsåret genomförts nio workshopstillfällen. Sex av dessa har förlagts på ordinarie kompetensutvecklingsdagar, till övriga tre har grupperna själva hittat tider. Boken Handbok i formativ bedömning av Dylan Wiliam har införskaffats till varje lärare som en form av kurslitteratur. IKT-pedagog har haft ett sammanhållande ansvar för denna kompetensutveckling. Gemensam arbetsyta har under perioden varit Google Classroom. Vid sista tillfället 3 maj genomfördes två olika utvärderingar av lärare. En kvantitativ och en kvalitativ. Förutom beskrivningen av genomförandet kan du läsa en sammanställning av dessa utvärderingar HÄR.

Att ta sikte mot ett formativt arbetssätt när det gäller kompetensutveckling kräver att man kommer in på djupet och att det blir ett helhetstänkande. Det är annars lätt att det formativa arbetssättet reduceras till ett antal tekniker. En annan del att bearbeta är synsättet att “jag har alltid jobbat formativt” vilket på samma sätt riskerar att tappa helhetstänkandet.

En framtida utmaning ligger i att utveckla lektionsobservationer och feedback mellan kollegor till ett vasst instrument för professionsutveckling. Jag tar med mig tanken att filma utvalda delar av sin undervisning som en av workshopsgrupperna gjorde med ett gott resultat.

Jämfört med de tre tidigare läsåren då det på Jenny Nyströmsskolan har funnits ett spår med formativt arbetssätt som fokus, har det denna gång varit en stor fördel att använda Dylan Wiliams material med lärmoduler. Det har givit en tydlig struktur till arbetet.

Lämna ett svar

Digitala Coacher möter Digitala Coacher – igen

För nästan ett år sedan besökte Digitala Coacher från Kalmarsunds gymnasieförbund sina kollegor inom Karlskronas gymnasieskolor, läs om detta här. Nu var det dags för returmöte i Kalmar. IKT-pedagoger från respektive ort hade sytt ihop ett program för dagen. Efter den obligatoriska fikan berättade Monir, Anna och Josefin om sitt deltagande i datorutdelning för årskurs 1. De betonade hur du utvecklats i sin roll som ledare vid dessa tillfällen. Därefter tog Moa och Linnéa från Karlskrona över och berättade om hur de har jobbat med tankar kring hur bra undervisning ser ut och hur digitala verktyg kan användas för att göra den än bättre. Många kloka tankar gav de oss. Att lärare och elever använder digitala verktyg är enligt dem ett bra sätt att variera undervisningen och även examinationsformerna. De tog även upp fördelar när lärare använder sig av Flipped classroom som metod.

Dominika gjorde i en presentation några nedslag i historien och tittade på den utvecklingen vad gäller digital teknik. Detta var en fundament att stå på när de Digitala Coacherna delades in i grupp och fick följande framtidsspanande uppgift: Beskriv två saker som vi gör idag som vi inte kommer att göra i framtiden. Beskriv två saker som vi kommer att göra i framtiden som vi inte gör idag. De skulle även beskriva förändringarnas konsekvenser för individ och samhälle. Uppdraget var sedan att presentera tankarna i en one-shot-video på max tre minuter.

Aktiviteten var hög i grupperna och ämnet att spana in framtiden engagerade.

I samband med avslutningsfika presenterades filmerna som grupperna hade gjort. Det framkom enormt mycket intressanta saker. Skolan var ett område som kom upp. Dels kommer fysiska läroböcker snart att vara borta enligt DC. En annan tanke som dök upp är att hela skolans struktur kommer att ändras. Som elev checkar man digitalt in i skolan och kan fysiskt befinna sig var som helst. Lärarens roll i en sådan skola diskuterades också. På olika sätt kom det i framtidsspaningarna att handla om omstrukturering på arbetsmarknaden. Jobb som kommer att försvinna och ersättas av teknik och andra jobb som kommer till. Transport av olika slag kom också upp. Hur ska vi förhålla oss etiskt till självkörande bilar när de på olika sätt tvingas göra val i trafiken? Ja diskussionerna hade säkert kunnat fortsätta hur länge som helst om det inte fanns en busstid att passa till Karlskrona. Förmodligen åktes det i en buss med förare än så länge.

Nedan finns ett exempel på en one-shot-video som gjordes av en grupp Digitala Coacher.

 

Lämna ett svar

Digitala Coacher möter Torsås

Det kom en förfrågan från Torsås kommun. De skulle ha en dag i digitaliseringens tecken och var nyfikna på Kalmarsunds gymnasieförbunds koncept med Digitala Coacher. Vi tackade ja till förfrågan och åkte med tre Digitala Coacher till Stufvenäs gästgiveri. Där var cirka 100 lärare från Torsås grundskolor på plats. Församlingen fick höra våra DC berätta om vad det var som gjorde att de sökt uppdraget som Digital Coach. De berättade om vad de har haft för uppgift vilka utbildningar de gått igenom och hur de har utvecklats på olika plan. Det var ett stabilt genomförande av våra DC som återigen gjorde en riktigt bra insats.

Tillfället avslutades med att lärare hade möjlighet att ställa frågor till ungdomarna på scen. Ni väntar vi bara på att få höra vilken skola i Torsås som blir först med att engagera elever som Digitala Coacher.

Lämna ett svar

SKL – Handlingsplan digitalisering

I samband med att regeringen fastställde den nationella digitaliserings strategin för svensk skolväsende fick SKL i uppdrag att ta fram en handlingsplan som ska vara kopplad till strategins målsättningar. För att skapa denna handlingsplan har SKL bjudit in huvudmän, som bedöms befinna sig i framkant när det gäller skolans digitalisering, till rundabordssamtal och workshops. Undertecknad har varit representant för Kalmarsunds gymnasieförbund både vid rundabordssamtal och nu senast 9 maj vid workshop. Tillfället 9 maj behandlade målområdet Likvärdig tillgång och användning.

Inledningsvis talade Tilsith Lacouture, projektledare för arbetet med likvärdig tillgång och användning, om utgångspunkterna för detta workshoptillfälle. Det handlade om att skaffa en gemensam nulägesbild och att kunna se olika aktörers olika utgångspunkter och behov. Tidsplanen för handlingsplanen är att den ska vara färdig 1 mars 2019. Även efter den tidpunkten kommer det att finnas behov av fortsatt arbete med handlingsplanen och SKL:s perspektiv är att fortsätta sina aktiviteter fram till 2022.

Tilsith Lacouture, projektledare för arbetet med Likvärdig tillgång och användning,

Ett väsentligt innehåll under dagen var gruppvisa diskussioner kring de fyra delmålen som finns formulerade kring likvärdig tillgång och användning:

Delmål 1: Barn, elever och personal som arbetar med barn och elever ska ha
tillgång till digitala verktyg utifrån sina behov och förutsättningar.
Delmål 2: Det ska finnas ändamålsenlig infrastruktur samt teknisk och pedagogisk
support i verksamheten.
Delmål 3: De digitala lärresurser som används i undervisningen ska vara
ändamålsenliga och medföra att teknikens möjligheter kan utnyttjas effektivt.
Delmål 4: Digitaliseringen ska användas för att underlätta personalens
arbetssituation i fråga om undervisning och administration.

En mycket kort sammanfattning av dessa diskussioner är att det kommer att krävas en tydlighet i den kommande handlingsplanen när det gäller krav på infrastruktur i bred bemärkelse, digital kompetens hos personal och förmågan att leda digitaliseringen. Det framkom att likvärdigheten är en av de absolut största utmaningarna som finns när det gäller skolans fortsatta digitalisering. Likvärdigheten har i sig många olika dimensioner. Det kan handla om likvärdigheten mellan olika kommuner, olika skolor och inte minst viktigt berör det likvärdigheten mellan olika klassrum.

Karin Hector-Stahre enhetschef på Skolverket, som också är projektledare för digitalisering av nationella prov, redogjorde under dagen för arbetet i denna fråga. Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att digitalisera proven. Hösten 2018 ska uppsatser skrivas på dator. 2018-2021 kommer det att pågå en försöksverksamhet på 100 skolor. Stagneliusskolan, Kalmarsunds gymnasieförbund, är en av dessa skolor. 2022 ska digitala nationella prov genomföras i hela landet. Detta kommer att innebära att vissa huvudmän nu måste ta ett ordentligt tag för att kunna vara förberedda när det är ”skarpt” läge.

Dagen avslutades med den viktiga frågan vad som bör ingå i en handlingsplan för skolans digitalisering. Det som blir mest spännande att se är vilken grad av tydlighet, pekande med hela handen, som denna plan kan innehålla. Jag tror att det är viktigt att den kommer att innehålla konkreta delar att förhålla sig till, så att det inte blir ett visionsdokument utan just en handlingsplan. En annan viktig del kommer att vara hur tydligt det går att skriva fram stöd till de kommer/huvudmän som behöver det. Att skillnaderna i landet är stora när det gäller hur långt man kommit med skolans digitalisering är tydligt. Därför är det också av stor vikt att det finns ett stöd till huvudmän som av olika anledningar inte kommer loss i digitaliseringen på egen hand.

Från Kalmarsunds gymnasieförbunds sida kommer vi noga följa SKL:s arbete med att ta fram denna handlingsplan och vi har förhoppningen om att det ska bli en plan som verkligen gör skillnad.

Tilsith Lacouture, projektledare Likvärdig tillgång och användning

Lämna ett svar

Jenny Nyström bloggar

Den där känslan att vara på en skola och se hur mycket bra som händer och önska att många fler kunde ta del av det. Ja då för man väl försöka göra det synligt på något sätt. Att synliggöra god pedagogik i undervisning kan vara en stark väg till inspiration och utveckling. Synliggörandet underlättas enormt av de digitala möjligheter som står oss till buds. Valet blev att starta en blogg kring digitaliseringen på Jenny Nyströmsskolan. Innan vi gick i skarpt läge sammanfattades den nystartade bloggens syfte i tre punkter:

  • Att synliggöra lärares undervisning där digitala verktyg fungerar som förstärkande i ett pedagogiskt och didaktiskt perspektiv.
  • Att få en spridning av praktik om hur digitaliseringen i undervisningen kan fungera som en positiv faktor för elevers kunskapsutveckling.
  • Bloggen blir en form av modellering av hur publicering kan användas i undervisningen

Veckans bloggare får följande ”uppdrag”: Du som “Veckans bloggare” väljer en pedagogisk eller didaktisk utgångspunkt för ditt inlägg. Beskriv vad du vill uppnå i undervisningen. Exempelvis, feedback till elever, kamratrespons, tydliggörande av mål, lässtrategier, reflektion hos elever, synliggörande av elevers lärande, kommunikation … ja listan kan bli hur lång som helst. Gör också en beskrivning av hur du/eleverna använder digitala verktyg för att förstärka det som ni vill uppnå i undervisningen. 

Bloggen har varit igång ett tag och fått ett positivt bemötande bland personal och nu är förhoppningen att fler kan hitta inspiration till sin undervisning på Jenny Nyström bloggar.

Du hittar bloggen Jenny Nyström bloggar HÄR

(Tack till Malin Frykman som väckte tanken)

Lämna ett svar

Slå hål på din varma hjärna med bubblor från Gapminder

Faktaresistens, filterbubblor och Fake News skapar ständigt vår bild av Världen utan att vi är medvetna och oftast är den långt ifrån baserad på fakta. Gapminder är därför en organisation som blir mer och mer aktuell i vår tid.  Orden källkritik och självkritik blir allt viktigare och om vi blir bättre på det så kommer vår världsbild att bli mer verklighetsbaserad, menar Gapminder.

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:FAKE_NEWS.pn

Tisdagen den 6:e mars bjöd Regionförbundet in skolfolk för att bland annat lyssna till föreläsare från organisationen Gapminder. Gapminder presenterade sina två stora projekt. BUBBLE CHART, där omfattande statistik över världen presenteras med hjälp av färgglada bubblor och DOLLAR STREET, där Gapminder åkt världen runt för att fotografera olika familjers levnadsmiljöer. Kök, toaletter och mobiltelefoner fotograferats och jämförts.  Gapminder är sedan länge världsberömda genom att göra torr statistik till färgglada bubblor. Redan 2009 slog professor Hans Rosling igenom med Gapminder. Men det är nu först genom DOLLAR STREET  vi förstår statistiken på ett mer konkret sätt. Siffrorna från statistiken presenteras som bilder på människors levnadsmiljöer utifrån inkomstnivåer. Vad skiljer ett badrum från en rik familj i Sverige mot ett badrum i en fattig familj i Bangladesh? Hur lever en rik familj i Nigeria i jämförelse med en rik familj i Tyskland? Borstar man tänderna med tandborste? Använder man smartphones? Frågorna besvaras med hjälp av bilderna. 

Det blir tydligt hur komplicerat det är att se fattigdom när man jämför olika familjers mobiltelefoner. DOLLAR STREET, 2018

Gapminder menar, med stöd i forskningen, att vi har svårt att se den positiva utvecklingen i världen för att våra hjärnor fungerar så. Gapminder menar att människans tänkande består av två system: Det snabba, heta, att kunna dra slutsatser och handla snabbt och det långsamma analytiska som de kallar för det kalla tänkandet. Hjärnan får oss att basera vår världsbild allt oftare på känslor än på fakta. Gapminder tar stöd i boken Tänka, snabbt och långsamt  från 2017.  Skriven av psykologen Daniel Kahneman, som belönats med Ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2002 för sin banbrytande forskning.

Ett tips är att gå in på Gapminder och göra ett test. Där du får syn på om din världsbild är baserad av den varma eller kalla hjärnan. Lycka till! 

Lämna ett svar

Bra på att bli bättre

Jörgen Florheden
IKT-pedagog

Årets upplägg av BETT i regi av Lin Education gav stor frihet till varje deltagare att själv sy ihop ett program utifrån ett rikt smörgåsbord av föreläsningar, workshops och besök. Alla dessa val kan upplevas som frustrerande. Samtidigt skapar det en möjlighet att varje enskild deltagare kan bestämma sitt fokus under dessa dagar. Bland de övriga 13 deltagare som fanns med på BETT från Kalmarsunds gymnasieförbund uppfattades valmöjligheten som väldigt positiv.

Hur såg då mina val ut och vad är det som jag bär med mig tillbaka från dessa dagar i London? Jag riktade mina val framför allt mot aktiviteter som handlade om strategier kring skolutveckling. Vi har inom Kalmarsunds gymnasieförbund kommit en bra bit på väg i digitaliseringen av undervisningen. Nu gäller det att ha tydliga hållbara strategier för skolutveckling, där digitala verktyg kommer att spela en viktig roll på flera plan. I detta inlägg gör jag några nedslag i det som jag uppfattat som mest intressant.

Phil Avery från Bohunt School är en av de vars tankar jag tar med mig. Phil har ansvar för pedagogisk utveckling på Bohunt, en skola jag besökte för tre år sedan och skrev då om det pedagogiska helhetstänket HÄR. Bland annat pratade Phil om lektionsbesök som ett verktyg för skolutveckling. Intressant att notera var att när ledningen inledde lektionsobservationer upplevde de det som ett misslyckande. Det var inte var inte lärarnas egna lektioner de fick se, det var lektioner som lärare trodde att ledningen ville se. Lärare försökte alltså läsa av vad skolledningen förväntade sig och sedan ansträngde de sig för att skapa denna typ av lektioner som då fick ett annat utseende än om de skulle varit “vanliga” lektioner. I det sammanhanget skapades i samverkan med skolans lärare en miniminivå av vad som kunde förväntas av varje lärare under en lektion. Denna “red-line” bidrog till att lärare kände sig tryggare vid lektionsobservationer och ledningen var tydlig med att de inte krävde mer än lärare uppfyllde just denna “red-line”. På skolan genomfördes sedan över 1000 lektionsobservationer av ledning och kollegor emellan. Alla observationer filmades och det fylldes i ett protokoll. Detta gav en fantastisk datainsamling som låg till grund för analys i vad lärare lyckas bra med och vad de kan behöva stöd i att utveckla. Ett utmärkt exempel på en skola som har hittat vägen som gör att de är bra på att bli bättre.

Johan Unosson reste frågan om vad som gör en strategi för skolutveckling framgångsrik. Han tar sin utgångspunkt både i teori och den praktiska erfarenhet som han och hans kollegor som processledare samlat på sig. “Att skolutvecklingen finns i skolans DNA” är ett sätt att uttrycka ett väl inarbetat utvecklingsarbete. För mig innebär det att skolutveckling inte är beroende av en eller par personer på en skola utan att det är väl inarbetat hos all personal. Byten av exempelvis ledning får därmed inte så drastiska konsekvenser när en verksamhet har en ryggrad av utvecklingsarbete. Det krävs ett medvetet arbete för att komma dit och få alla dessa processer “automatiserade”, till exempel lektionsobservationer som ett naturligt sätt att som lärare driva sin professionsutveckling.

Carl Heath väckte genom sin föreläsning min nyfikenhet på ett område som jag inte alls har någon större kunskap kring, nudgeteori. Denna beteendeekonomiska term kan få betydelse för hur vi designar lärande i framtiden. Hur kan vi genom design för individer och grupper att fatta “bra” beslut. Jag kommer framöver att dyka ner lite mer i denna teori. Kanske att det blir något som återkommer på bloggen.

Jag tillsammans med Kristoffer Engdahl fick möjligheten att formulera förbundets strategiska tänkande och genomförande av digitaliseringen för att sedan presentera det i form av två föreläsningar. En form av medskapande som gav för mig ett klart mervärde. Det är nyttigt att samla ihop sin berättelse om utveckling och tänka till kring de strategier som legat till grund för många beslut. Det är bland annat utbyte av våra olika berättelser inom detta området som är en av de stora vinsterna med att delta på BETT. Tillsammans kan vi bli bra på att bli bättre.

Lämna ett svar

Hans Gustavsson – BETT med DIU

Hans Gustavsson, finalist i Guldäpplet, reste till BETT med DIU (datorn i utbildningen). Här kan ni läsa hans berättelse.

Onsdag

Tyvärr blev min framkomst på onsdagen till London alltför sen pga flygförseningar för att jag skulle hinna ut till BETT-mässan redan samma dag som det var tänkt. Kvällen var bokad tillsammans med DIU-vännerna på en restaurang på andra siden Tower bridge med en fantastisk utsikt över Themsen och den upplysta bron. Emma Nääs och Carl Heath (två andra Guldäpplefinalisterna) berättade kort om deras arbete innan middagen vilket var mycket intressant. Under middagen, där vi var bordsplacerade, hade vi möjlighet att nätverka med många nya bekantskaper, vilket var positivt. Jag hade ett intressant samtal med en lärare som undervisade barn med autism och hur de hade hjälp av iPads i undervisningen.

Torsdag fm

Iväg tidigt till Wroxham school som ligger i Hertforshire, drygt två mil utanför London. Från att ha varit en skola med mindre bra rykte har man lyckats vända trenden på sju år till att bli en bra skola med gott renommé. Wroxham school är en primary school och eleverna är 5- 11 år dvs. från förskolan upp till årskurs sex. Huvudläraren Roger Billing berättade hur de undervisar och vi fick därefter en guidad tur på skolans område. Eftersom skolan ligger utanför city så finns det tillgång till fina grönområden alldeles intill skolgården. I och med att de har naturen precis intill använder de sig mycket av den och har lektioner utomhus också. De försöker använda det som finns ute i så stor utsträckning som det bara går. Tillsammans med elevernas föräldrar och skolpersonal har de bl a byggt en Celtic cottage vilket är fantastiskt intressant med tanke på att man där får med samtliga ämnen ur läroplanen vid själva byggandet.

Det som jag fann mest intressant är att de arbetar med att få eleverna att förstå hur hjärnan fungerar och det börjar de med redan i årskurs två. Roger Billing berättade att det blir fler och fler barn som inte mår riktigt bra, vilket får mig att tänka på våra svenska barn och ungdomar också. Det blir en allt större utmaning för oss alla att se till att den trenden bryts. Den psykiska ohälsan bland våra ungdomar är en av de viktigaste orsakerna till att vi måste jobba mer med detta och se till att inkludera alla i detta arbete. Ökningen av ohälsan som delvis är orsakad av användningen av sociala medier måste tas på mer allvar. Just detta arbete med förståelse omkring hjärnan görs just med tanke på den ökande ohälsan och det är min fasta övertygelse att det är en av framgångsfaktorerna för just Wroxham school.

I och med att barnen lär sig tidigt hur hjärnan fungerar får de mycket lättare förståelse till hur och varför man reagerar på ett visst sätt och vilken del i hjärnan det är som gör att t ex. den depressiva reaktionen uppstår och varför man då handlar som man gör. När de vet vad som löser ut en viss reaktion vet de också hur de kan komma tillrätta med den lättare. Självfallet kom diskussionen även handla om huruvida sociala medier påverkar detta och det är kanske inte så att eleverna i den åldern använder sociala medier i stor utsträckning, pga åldern, men indirekt påverkas de negativt eftersom deras föräldrar använder sociala medier på ett ogynnsamt sätt för barnen. Roger berättade även att barnen hade förklarat för sina föräldrar, då föräldrarna hade blivit arga eller upprörda, hur de skulle göra för att komma ner i varv och återgå till det normala lugna jaget. En annan intressant observation jag gjorde under en mattelektion var att läraren använde sig av glasspinnar för att hålla samtliga elever så observanta som möjligt där ingen elev visste i förväg vem som skulle få frågan. Samtliga elever, under min observation, kunde svara på frågan då de blev tillfrågade av läraren. Arbetsmetoden med glasspinnarna kändes fullt naturlig.

Torsdag em.

Då det var första gången jag var på BETT-mässan upplevde jag den som enormt stor med otroligt mycket digitala hjälpmedel. Många av utställarna hade olika sorters smartboards vilket jag inte fann så intressant. För att kunna använda dessa redskap i bageriet för att gagna elevers utveckling inom yrket kan jag i dagsläget inte se någon större vinst. VR och mindre robotar var också en del av mässan. Google hade ett flertal workshops där jag fick inblick hur mycket de jobbar med att framställa nya digitala undervisningsredskap för utbildningsväsendet.

Efter mässan hann jag även med ett snabbt besök på British Museum för att se några artefakter jag bestämt mig för att betrakta. National Gallery tar jag nästa gång…

Fredag

Nu var det dags för olika seminarier på hotellet och det var dags för mig att berätta om mitt arbete i bageriet: Hur jobbar man digitalt i Bageriet? -Hur man kan använda digitala hjälpmedel även på praktiska nationella program på gymnasiet.
Jag hade 45 minuter på mig inkl. frågor och den digitala tekniken fungerade utmärkt men för att vara på den säkra sidan hade jag hemma i Kalmar laddat ner min Prezentation på hårddisken samt även de tillhörande YouTube-filmerna ifall Wi-Fi inte skulle fungera. Dessutom hade jag även med mig ett USB-minne där allt också fanns (med versioner för både Mac och PC). Hängslen och livrem…var det verkligen.

Prezentationen gick bra och åhörarna var genuint intresserade och ställde frågor både under men även efter mitt anförande. Tyvärr var det inte så många bagerilärare (noll stycken!) så det kom inga direkta frågor om det bageritekniska men däremot på det andra och jag berättade inte bara om det digitala arbetet utan även om vårt motivationsarbete om hur viktigt det är att få eleverna motiverade att gå till skolan och att de ska tycka det är viktigt. Vid en diskussion efteråt med en av åhörarna samtyckte vi om att det bästa det sättet att undervisa på är att det gäller att få eleverna att tycka att det är roligt att gå till skolan och lära sig (man lär sig bättre då) men till en början handlar det om att man måste bygga en bra relation med eleverna innan man kan börja arbeta med motivationsarbete på en högra nivå.

Efter Prezentationen tog jag ett par olika tåg ut till Heathrow för vidare transport hem till Kalmar igen och var hemma vid 22-tiden. Några väldigt intensiva dagar har det varit med många nya intryck och ett flertal nya bekantskaper. Precis som det var tänkt.

Hans Gustavsson

Lämna ett svar