Till dig som är verksam lärare kan jag starkt rekommendera boken ”Att följa lärande” av Dylan Wiliam. Boken är skriven utifrån en amerikansk kontext, men det är inga svårigheter att omsätta tankarna till svensk skola. Du får en mycket tydlig bild av varför formativ bedömning kan ha en stark påverkan på de resultat som eleverna uppnår. William har skrivit en bok som innehåller en del praktiska tips som du redan i morgon kan börja införa i din undervisningen. Samtidigt finns det frågeställningar i boken som man kan brottas med ett helt lärarliv i strävan att utveckla sin undervisning.
Vill du läsa ett längre referat av boken kan du göra det här.
Bland det första som Wiliam slår fast i boken är att lärarkvaliteten är det absolut viktigaste i ett utbildningssystem – ett utbildningssystem kan aldrig vara bättre en dess lärare. Den viktigaste utmaningen blir då att hela tiden utveckla kvaliteten på de lärare som arbetar i skolorna. Det är i detta sammanhang som Wiliam ser det formativa arbetssättet som en väg till professionell utveckling. Vad är du formativ bedömning?
“Bedömning fungerar formativt när bevis för elevens prestation tas fram, tolkas och används av lärare, elever eller deras kamrater för att besluta om nästa steg i undervisningen som förmodligen blir bättre, eller bättre grundade, än de beslut de skulle ha fattat om bevis inte hade funnits”
I citatet ovan kan vi se de olika aktörernas roll i den formativa processen: Läraren får ett underlag för vidare planering av undervisningen, för eleven synliggörs det egna lärandet och kamrater används som ”medhjälpare” i den kommande undervisningen.
Dylan Wiliam skriver om fem nyckelstrategier i det formativa arbetet.
1. Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för framgång.
2. Att ta fram belägg för elevernas prestationer
3. Att ge feedback som för lärandet framåt
4. Aktivera eleverna som läranderesurser för varandra
5. Att aktivera eleverna till att äga sitt eget lärande
I det längre referatet kan du läsa mer om vad de olika strategierna innebär och vilka praktiska tekniker som kopplas till dem.
Utifrån det som Wiliam skriver blir en mycket relevant fråga i vårt sammanhanget hur digitala verktyg kan underlätta, stärka och förbättra ett formativt arbetssätt. Att jobba formativt är en tydligt pedagogiskt val och det kan naturligtvis ske helt utan digitala verktyg, William berör inte detta alls.
Genom att ha tillgången till de digitala verktyg kan vi använda dem för att både effektivisera och höja kvaliteten på undervisningen. Några tankar kring hur digitala verktyg rent praktiskt kan användas i det formativa arbetet:
- Genom exempelvis delade dokument i Google kan vi skapa en direkt återkoppling från läraren till eleven. Läraren kan följa elevens skrivprocess och ge kommentarer fri från tid och rum.
De delade dokumenten fungerar även på ett bra sätt för att koppla samman elever så att de kan ge feedback till kamrater. - Som lärare kan du även göra en skärminspelning där du muntligt/skriftligt kommenterar det eleven har skrivit, för att sedan göra inspelningen tillgänglig för eleven.
- Att genomföra olika former av utvärderingar av sin undervisningen underlättas enormt av verktyg som Google formulär. Du kan som lärare snabbt skapa en enkät som du efter att eleverna svarat snabbt får en sammanställning av svaren. Det kan handla om hur eleverna har uppfattat/lärt sig ett visst område av din undervisning.
- Blogg kan vara ett verktyg som fyller flera syften i den formativa processen. Det kan vara ett sätt för eleven att synliggöra det egna lärandet. Arbetar man under längre tid med en blogg blir det som en digital portfolio för eleven. Samtidigt är det ett bra sätt att använda eleverna som resurser för varandra genom att de kan ge feedback på kamraters arbeten.
- YouTube fungerar inte bara som ett ställa där du kan ladda upp filmklipp, utan det finns även möjlighet att kommentera direkt i klippet. Elevs redovisning kan spelas in och lärare skriver kommentarer i filmen. Ett mer direkt sätt att ge eleverna återkoppling.
- Vid muntliga presentationer kan eleverna göra inspelningar av gruppdiskussioner, dessa kan göras tillgängliga exempelvis på SoundCloud. Utifrån uppsatta lärandemål kan andra grupper ge feedback och eleverna får därmed möjligheten att utifrån den feeback som getts förbättra sitt arbete.
Listan på exempel där digitala verktyg kan spela en viktig roll kan göras bra mycket längre än så här. Om jag som lärare först har en pedagogisk tanke så kan svaret på hur jag kan använda digital teknik i undervisningen vara väldigt mångfacetterat.
Ovan syns bland annat ett antal exempel på hur återkoppling till eleverna kan ske. Om man läser Wiliam så är det naturligtvis kvaliteten som är det avgörande om feedbacken verkligen genererar ett tänkande hos eleven som leder till ökat lärande. Här har vi en av de verkligt stora utmaningarna i lärarjobbet. Hur ger jag en feedback kvalitativ feedback som gynnar elevens lärande?
Läs boken och fundera tillsammans med andra över hur vi ska kunna bygga en undervisning som tar sin utgångspunkt i ett formativt förhållningssätt.
Jag tänker på hur reflektionen kommer att vara mer och mer betydelsefull i morgondagens utbildning. Inom EE har vi arbetat mycket med hur vi möter eleverna och hur vi i åk1 visar yrkesmannaskap. Jag har kallat det för att ge eleverna ett yrkesfokus, och ett sätt är att se elevernas svårigheter genom gemensamma reflektioner. För att skapa en miljö där detta är möjligt har vi samarbetat kring olika moment så att vi har öppet kunnat flytta oss mellan varandras pedagogiska praktik. Jag kan alltså gå till min kollega och notera hur eleverna arbetar med problemställningar som kan ligga nära mina egna. Men här är problemställningen förklarad via en annorlunda yrkesbakgrund från min kollega, jag får alltså möjlighet att se hur eleven reflekterar till vårt möte med flera perspektiv inför den formativa bedömningen. Genom att ge eleven möjlighet att reflektera när eleven provat på olika tekniker att möta yrkesmannens problem är erfarenheten att vi ökar elevens möjlighet att ha en egen definition på vad jag kallar yrkesfokus.
Här har det krävts att vi lämnat mycket av den traditionellt stängda skolsalen och flyttat os från ”en lärare – ett klassrum – en klass” till en i valda delar gemensam praktik där den kollegiala reflektionen får ta mycket plats. Viktiga delar är här schemaläggning som medger detta samarbete och ett gemensamt intresse att driva en kollegial utveckling där reflektionen tillåts ta plats, vilket är långt ifrån en självklarhet med traditionellt skolarbete.
De tre citaten nedan från Dylan William beskriver väl våra erfarenheter och är det någon som är intresserad går det alldeles utmärkt att besöka oss.
”Läraren behöver lyssna tolkande för att se hur elever har förstått en viss sak, och att låta elever förklara sig. När läraren vet var eleverna befinner sig i sitt lärande kan han ge feedback till eleverna om vad de ska göra härnäst.”
”Ett sätt för eleverna att förstå lärandemål och framstegskriterier är att titta på elevexempel och att diskutera dessa. Exempel: att i en klass ta fram de tre bästa uppsatserna och låta eleverna diskutera vad som kännetecknar dem och sedan får alla skriva om sina uppsatser.”
”Feedback fungerar formativt endast om eleverna använder den information de får tillbaka för att förbättra sina prestationer.
Hemligheten med effektiv feedback är att det inte räcker med att säga vad som är fel. Effektiv feedback måste ge recept för framtida åtgärder.
“Sätt aldrig betyg på eleverna när de fortfarande lär sig”. Alfie Kohn
All effektiv feedback måste generera tänkande.”