Etikettarkiv: IKT

Riktlinjer för AI i undervisningen

Bild skapad av DALL·E 3

I takt med att teknologin utvecklas i ett högt tempo, står skolor inför utmaningen att integrera dessa framsteg på ett sätt som främjar lärande och säkerhet. Kalmarsunds gymnasieförbund har nyligen antagit nya riktlinjer för användningen av AI-tjänster, särskilt chattbottar, i undervisningen. Riktlinjerna tar sin utgångspunkt i förbundets kärnvärden om digital kompetens i framkant. Dessa riktlinjer syftar till att stödja lärare och skapa en säker och utforskande miljö för både personal och elever. Du kan läsa hela dokumentet Riktlinjer för AI i undervisningen här.

Syfte med riktlinjerna

De nya riktlinjerna har flera viktiga mål: Att stödja lärare i bedömningen av chattbottars användning, att främja ett utforskande och säkert användande av AI i skolan samt att säkerställa en kontinuerlig uppdatering av riktlinjerna utifrån AI-utvecklingen och nya rön.

Pedagogisk personals användning av chattbottar

Att ha en grundläggande förståelse för chattbottar är nu en del av den digitala kompetens som förväntas av pedagogisk personal. En förutsättning för riktlinjerna är att all pedagogisk personal genomgår utbildningen ”AI i skolan – Kalmarsunds gymnasieförbund”. Innehållet i denna utbildning finns till viss del på denna sajt. Lärare uppmuntras att prova chattbottar för planering, genomförande och uppföljning av undervisningen samt att undersöka deras styrkor och begränsningar. Chattbottar kan vara ett värdefullt verktyg för att stödja elever i deras lärande, särskilt i det kompensatoriska uppdraget, och för att effektivisera administrativa uppgifter. Genom att dela erfarenheter och kunskap kollegialt kan lärare tillsammans utforska möjligheterna och begränsningarna med chattbottar, vilket uppmuntras i förbundets riktlinjer.

Rekommendationer från Skolverket

Det är viktigt att hålla sig uppdaterad om Skolverkets riktlinjer för AI i skolan. Dessa rekommendationer ger ytterligare vägledning och säkerställer att användningen av AI följer nationella riktlinjer.

Risker och utmaningar

Lärare behöver vara medvetna om riskerna för bias och felaktig information från chattbottar och säkerställa en källkritisk granskning av deras svar. Dessutom finns det åldersgränser och andra restriktioner vid användning av vissa chattbottar som måste beaktas.

Elevers användning av chattbottar

Elever behöver under sin skoltid få en förståelse för hur chattbottar fungerar. Undervisningen bör täcka alla fyra aspekter av digital kompetens som anges i läroplanen, i relation till AI. Pedagogisk personal ska använda chattbottar för att stödja elevernas lärande och diskutera både möjligheterna och riskerna med chattbottar för att utveckla en kritisk förståelse.

Kalmarsunds gymnasieförbunds riktlinjer för användande av AI-tjänster i undervisningen är ett steg framåt för att integrera teknologi på ett ansvarsfullt sätt och med lärande i fokus. Genom att stödja lärare och elever i att utforska och förstå AI, och genom att främja ett kollegialt lärande, skapar vi en dynamisk utbildningsmiljö som är rustad för framtidens utmaningar och möjligheter.

Boktips – AI för nybörjare

Vad ska man egentligen börja om man vill lära sig mer om AI? Ett tips är att läsa boken AI för nybörjare skriven av Johan Falk. Falk är en av dem på nationell nivå som tagit som uppgift att förmedla kunskap när det gäller AI och med en tydlig koppling till utbildning. Att skriva en bok om AI där utvecklingen på många sätt går rasande fort är så klart en utmaningen. Boken är skriven och utgiven i ett högt tempo och är i skrivande stund klart relevant för den som vill lära mer om AI.

AI för nybörjare består av tre delar: Vad är AI?, Hur använder man AI? och Vad betyder AI för framtiden?

I den första delen förklarar Falk vad AI är, hur den fungerar och vilka olika typer av AI som finns. Han ger exempel på hur AI kan användas för att lösa olika problem och utmaningar, såsom bildigenkänning, språkbehandling och spel. Han beskriver också hur AI utvecklas och förbättras genom maskininlärning och djupinlärning.

I den andra delen ger Falk tips på hur man kan komma i gång med att använda AI själv. Han presenterar olika AI-verktyg som är tillgängliga och lätta att använda. Han visar hur man kan prompta AI-system för att få dem att utföra olika uppgifter. Promtning är det som vi skriver till en chattbott för att tala om vad vi vill att den ska göra. I AI-sammanhang har begreppet promt engineering dykt upp. I kapitlet prompta klokt visar Falk på hur viktigt det är att vi formulerar prompter på ett bra sätt för att kunna få bra svar. Det finns en klar uppmaning från Falk och det är att testa själv för att förstå och lära, ”chattbottar är något man måste uppleva”.

I den tredje delen diskuterar Falk hur AI kan påverka olika aspekter av samhället och framtiden. Han analyserar hur AI kan förändra arbetsmarknaden och vilka yrken som kan vara hotade eller gynnade av AI. Han reflekterar över hur AI kan sprida desinformation och påverka demokratin och yttrandefriheten. Han uppmanar till etisk och ansvarsfull användning av AI och till att utveckla lagar och regler för att skydda människors rättigheter och värdighet.

AI för nybörjare är en välskriven och pedagogisk bok som ger en bred och aktuell översikt över AI och dess möjligheter och risker. Boken är lämplig för alla som vill lära sig mer om AI och hur den kan användas på ett smart och säkert sätt.

Lärgrupp AI och skolan

Kalmarsunds gymnasieförbunds Innovationscenter har som en del lärgrupper inom olika pedagogiska områden. Senaste lärgruppen som är genomförd är AI och skolan. 

Bild skapad av: Bing images create

Lärgruppens syfte har varit att ta fram olika former av material som ska fungera som stöd för lärare i användning av AI i undervisningen. Gruppen har haft en mycket snabb och kort process. Det väsentliga har varit att komma fram med material som kan fungera som en inspiration för lärare som ännu inte har kommit igång med att använda generativ AI kopplat till sin yrkesroll.

Lärgruppen har i sitt arbete varit indelad i mindre grupper. Grupperna har haft olika fokus för sitt arbete, såsom hur generativ AI kan användas i undervisningen och hur lärare kan tala med elever kring detta område.

Det finns på sajten för lärgrupper en sammanställning av både gruppers resultat av sitt arbete och enskilda lärares reflektioner. IKT-pedagoger genomförde i samband med lärgruppens arbete fokussamtal med elever om AI och undervisningen. Även denna sammanställning finns på sajten.

Länk till sajten lärgrupper, AI och skolan

Skolverket Skolan och AI

31 oktober genomförde Skolverket en heldags digital konferens med titeln Skolan och Ai. Genom denna konferens visar Skolverket på vikten av att vi på olika sätt inom utbildningsväsendet behöver reflektera över hur den pågående utvecklingen av AI-tjänster påverkar lärande och utbildning.

Nedan följer mycket kort i punktform vad jag tar med mig från de olika passen som jag valde under denna dag.

  • Vi behöver alla en förståelse för vad chattbottar kan och inte kan göra kopplat till undervisning.
  • Vi behöver vara nyfikna och prövande för att skapa denna förståelse.
  • I vårt prövande behöver vi skapa starka samverkan i olika grupper. Vi behöver lära av varandra och sprida vår kunskap.
  • Vi kan ha digitala kollegor eller studie-coacher i form av chattbottar.
  • AI-tjänster kan vara en kraftfull resurs i skolans kompensatoriska uppdrag.
  • Olika AI-tjänster kommer att skapa en ny situation när det gäller lärande och didaktiskt tänkande.
  • Det kommer bli än svårare, men samtidigt än viktigare, att hålla ett kritiskt förhållningssätt.
  • Bedömningspraktiken kommer att utmanas och vi behöver reflektera kring det.
  • Juridik är något som vi behöver ha med i vårt prövande.
  • Att ta fram policies för hur vi ska och inte använda AI-tjänster inom skolan kommer att vara viktigt.
  • AI kommer att bli ett eget ämne inom gymnasieskolan.
  • AI-tjänster kommer att förändra villkoren för att leda verksamheter.
  • AI-tjänster kommer att bidra till en samhällspåverkan som vi behöver ha kunskaper om.

Skolverkets hemsida finns några av de presentationer som gjordes under dagen publicerade.

Bild genererad av Bing Image Creator

Veckans tips – Immersive Reader

Immersive Reader är ett mycket kraftfullt tillägg i Chrome när det gäller tillgängligt lärande. Immersive Reader fungerar som ett stöd vid läsning. Det är möjligt att markera texter online och få dem upplästa med olika röster. Det går att översätta texten och få den översatt till 68 olika språk. Vid läsning kan man välja vilket teckensnitt som ska visas, ställa in bakgrund, markera ordklasser. Det finns även ett inbyggt bildstöd i tillägget.

För instruktioner se sajten Tillgängligt lärande – Kalmarsunds gymnasieförbund

 

Framtidens digitala lärande

Torkel Klingberg är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet och har i Sverige fått ett ganska kraftigt genomslag i debatten kring undervisningen och digitalisering. I sin bok Framtidens digitala lärande inleder han med att ge oss läsare en grundläggande genomgång av hur våra hjärnor fungerar. Han lyfter bland annat fram centrala delar som vårt begränsade arbetsminne och hur vår uppmärksamhet fungerar. Klingberg framhåller att vår hjärna är formbar och har möjligheten att töja på olika funktioner. Kopplat till digitalisering skriver han vidare att distraktion är ett ständigt närvarande problem. Distraktionen är arbetsminnets värsta fiende enligt Klingberg. Han slaktar även myten om multitasking. Detta bland annat genom ett exempel där du talar med någon i telefon som samtidigt skriver på sin dator – ”personen svarar fåordigt, med långa pauser, och verkar ha fått sitt IQ sänkt till hälften”. Att, som vi ofta gör, hoppa mellan olika uppgifter, jag kollar mobilen samtidigt som jag skriver på en text, gör att vi enligt Klingberg hela tiden får en mental ställtid som blir som grus i vårt tänkande maskineri. Ett oreflekterat använda av digitala verktyg inom skolan skapar en överhängande risk för att vi, enligt Klingberg, kör ner i ett ”digitaliseringsdike”.

Är Klingberg helt motståndare till digitalisering inom skolan, eftersom det enligt honom finns mycket inbyggd distraktion i digitala verktyg samt att vi risker digital dikeskörning? Nej, så enkelt är det inte. Klingberg ser digitalisering inom utbildningen som ett sätt att transformare samhället i en positiv riktning. Han anser att det är en viktig del att skapa ett förbättrat lärande i samspelet mellan människa och maskin för att möta många av de utmaningar som vi står inför idag. Klingberg framhåller vikten av att använda digitala metoder som bevisligen kan stötta lärandet. Exempel på detta ser han bland annat i att skapa spelliknande lärande och utvecklande av digitala personliga lärare.

När det gäller framtidens lärande ser Klingberg att kombinationen av forskning kring effektiva inlärningsmetoder, digitalisering och AI inom en 10-15 årsperiod kan fördubbla effekten i lärandet. Det skulle innebära att elever kan klara grundskolan på 4-5 år. En förutsättning för detta enligt Klingberg är att det finns ett verkligt intresse av att driva denna utveckling mot effektivare utbildning. Om nu utbildningen blir så effektiv som Klingberg ser möjligheten till, vad ska vi då använda den tid till som ”blir över”? Här ser Klingberg tre olika scenarion för skolan: Pippi Långstrump-, normhöjnings- och renässans-alternativen. Första alternativet skulle var att helt enkelt ge tillbaka tiden till barnen/eleverna och korta skoldagen eller att grundskolan är slut vid femte klass. Normhöjningsalternativet innebär att grundskolan är lika lång som nu, men innehållet blir mer avancerat. Renässansalternativet skulle innebära att ge plats för sådant i läroplanen som nu inte får plats.

Som vanligt när det gäller de stora frågorna för mänskligheten handlar det om att vi som kollektiv måste fatta de kloka besluten. Rätt använt i utbildningssammanhang kan digitalisering inom skolan leda till det som Klingberg beskriver som en vision för framtidens lärande: ”de bästa samhällena med de mest välmående och harmoniska människorna finns i framtiden”.

Lärdomar lärgrupp ChatGPT

  1. Identifiera områden där ChatGPT kan underlätta det dagliga arbetet och använda verktyget smart för att stödja undervisningen.
  2. Ha en öppen dialog med eleverna om ChatGPT för att öka medvetenheten om möjliga fuskmetoder och för att visa att lärarna förstår verktygets funktion. Lär ut både styrkor och svagheter.
  3. Börja med småskaliga projekt och experimentera för att lära dig verktygets bästa användning för specifika ämnesområden. Samarbeta med kollegor och håll dig uppdaterad om tekniken och dess användningKom ihåg att ha ett tydligt syfte med användningen av ChatGPT och se till att det inte ersätter elevernas eget lärande. Lär ut programmets begränsningar och försäkra dig om att allt som genereras av ChatGPT dubbelkollas av någon med ämneskompetens.

Texten ovan är en mycket kort sammanfattning av de tips som lärare i lärgruppen om ChatGPT ger till andra lärare som vill komma igång med att använda ChatGPT på olika sätt i undervisningen. Vi har tidigare på bloggen skrivit om uppstarten av denna lärgupp inom förbundets Innovationscenter. Inom gruppen har vi arbetet i fyra mindre grupper med lite olika perspektiv på ChatGPT och undervisning. Lärgruppen hade sin avslutning 29 maj med dokumentation av det lärande som skett. Du kan kan läsa hela sammanställningen av gruppernas lärdomar och tips här.

AI och ledningsgrupp

Som vi tidigare har berättat om här på bloggen har det inom förbundets Innovationscenter startats en lärgrupp som sätter fokus på hur ChatGPT kan användas i undervisningen. Nu har även frågan kring AI och våra olika yrkesroller lyfts in i den stora ledningsgruppen för Kalmarsunds gymnasieförbund, där olika områden såsom administration, ekonomi, pedagogik och IT finns representerade.

Efter en gemensam uppstart kring AI och hur det kan påverka yrkesroller framöver diskuterades vad vi tror, hoppas och befarar kommer att hända på på relativt kort sikt. Frågor så som underlättande vid olika former av datahantering lyftes. Allt från att kunna göra sammanfattningar av stora textmassor till att göra budgetplaneringar. Olika AI-tjänster kan även tänkas att underlätta vid planeringar av olika slag. De kan även tillföra ett kreativt tänkande vid vissa processer. Infallsvinklarna var fler i diskussionerna. Till nästa tillfälle har varje deltagare i gruppen en uppgift att prova en AI-tjänst som tidigare inte provats.

Spännvidden i diskussioner kring AI var stor. Allt ifrån att kunna skapa sagor om giraffer och regnbågar till dystopier om att vi har släppt loss guden Moloch och är på väg mot mänsklighetens slutstation.

Bilder skapade i Midjourney

Under juni månad kommer vi att träffa gruppen igen för att följa upp och reflektera över de har provat AI-tjänster i sina olika yrkesroller.

Lärgrupp ChatGPT

Inom ramen för Kalmarsunds gymnasieförbunds Innovationscenter har den andra lärgruppen startat. Den första gruppen handlade om distansundervisning (läs mer här och här). Nu har andra gruppen satt fokus på vad AI och specifikt ChatGPT kan betyda för undervisningen och rollen som lärare. Undervisande personal har fått anmäla intresse till lärgruppen och skicka in tankar som de har kring ChatGPT och undervisning. Gruppens fokus är att nyfiket undersöka vilka möjligheter som finns med ChatGPT i undervisningen. Gruppen har ett upplägg där det kollegiala lärandet är en viktigt del. Även det konkreta undersökandet är en viktig del för lärgruppen. 23 lärare från våra olika skolor är med i gruppen när den startades upp med sitt första möte 13 mars. Efter en kort introduktion gick deltagarna ut i mindre grupper för att arbeta fram vilka frågeställning de tänker undersöka närmare. Mötet avslutades med ett intensivt loggboksskrivande, som du ser på bilden, där alla deltagare reflekterade av dagens arbete i grupperna, samt vad det tar med sig för lärande framåt. Jo, så klart hade vi i planeringen av lärgruppen ett gott stöd av ChatGPT. Vi kommer att återkomma till Lärgruppen ChatGPT här på bloggen.

ChatGPT som planeringshjälp

På bloggen har vi skrivit tidigare skrivit om ChatGPT  och lyft tankar om hur den kommer att påverka skolan och undervisning framöver. Ett perspektiv är att ChatGPT kan fungera som ett stöd för lärare vid planering av undervisning.

Jag satt tillsammans med min dotter, som är mellanstadielärare, och vi tog fram ChatGPT för att undersöka vilka svar vi kunde få när det gäller planering av undervisning för en årskurs fyra om svensk medeltid.

Vi började med att ställa en inledande fråga om ChatGPT kunde ge oss en planering och den kom då med följande förslag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi gick vidare med att be ChatGPT skriva en kort, 300 ord, sammanfattning av den svenska medeltiden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi testade sedan att be ChatGPT skapa ett quiz som eleverna skulle kunna svara på. Vi ville ha fyra svarsalternativ och att Chat GPT även ger rätt svar. Du ser i bilden två av de fem frågor som Chat GPT skapade.

 

 

 

 

 

 

 

 

Det vore intressant att höra hur Gustav Vasa respektive Drottning Margareta upplevt sin tid som regenter. Vi bad ChatGPT skapa en dialog mellan dem båda. Margareta blev intervjuaren och Gustav kunde beskriva att han haft det tufft att hålla ihop ett splittrat Sverige men att han lyckats väl med uppgiften.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Eftersom dottern även undervisar klassen i engelska bad vi ChatGPT översätta dialogen till engelska. Vilken gick på några sekunder. Vi gick sedan vidare och frågade om olika sätt som eleverna kunde visa sina kunskaper om medeltiden. Rollspel var en tanke som lyftes in. Chat GPT tog fram sex intressanta personer från svensk medeltid som kunde ingå som roller. Sedan kunde vi gå vidare med att be ChatGPT skriva repliker. Ja så där fortsatte det ett tag.

Detta var en väldigt kort inblick i hur ChatGPT skulle kunna användas som en form av digital kollega i läraryrket. Den har ju som oss alla andra sina förtjänster och brister som vi behöver vara medvetna om.

Det som nu är intressant är hur just du som lärare tänker kring att på olika sätt kunna använda denna form av AI i din undervisning. Vad har du prövat än så länge? Vad skulle du vilja pröva?

Har du tankar om ChatGPT och undervisning hör gärna av dig till oss IKT-pedagoger för att bolla tänk. 

Lärgrupp Digital Didaktisk Design Distans

Lärgruppen Digital Didaktisk Design Distans är den första genomförda lärgruppen inom ramen för Kalmarsunds gymnasieförbunds innovationscenter. Gruppen har sitt ursprung i en önskan från skolledningen på Axel Weüdelskolan att utveckla former för distansundervisning. Syftet med lärgruppen har varit att utforska och lära mer om framgångsfaktorer där målet är en riktigt bra undervisning som sker helt på distans.

Deltagare i gruppen har varit lärare på Axel Weüdelskolan och vi IKT-pedagoger har fungerat som gruppledare. Lärgruppen startade i april 2022 och avslutades i november 2022. Det har genomförts sex digitala möten med gruppen.

I inledningen av arbetet ställde vi oss på en gemensam teorigrund som bland annat innebar att vi fördjupade oss i olika modeller för distansundervisning. Bland annat utifrån dessa modeller har lärare genomfört någon form av aktion, prövande, i sin undervisning som de sedan följt upp med eleverna. Framför allt för att följa sin egen process har lärarna fört en egen loggbok för reflektion.

Det som lärarna framför allt framhåller som positivt i lärgruppen är det lärande kollegiala samtalet som har skett vid gruppens träffar. De anger även att de i samband med lärgruppen har vågat pröva nytt i sin undervisning. Genomförandet av en egen vald aktion har för lärarna bidragit till att de bland annat hittat nya metoder och verktyg i undervisningen.

Deltagandet i lärgruppen har enligt lärarna gjort att de känner sig mer säkra och bekväma i distansundervisning.

Läs hela rapporten om lärgruppen här.

Den vetenskapande läraren

I sin bok Den vetenskapande läraren är en av Martin Lackéus utgångspunkter en balansteori. Balansen mellan det egna lärandet och värdeskapande för andra. Vad Lackéus framhåller är att det inom skolan finns en snedbalans i detta sammanhang. Lärare skapar ständigt värde för andra, eleverna, medan de själva inte så ofta kan ägna sig åt lärande. Lärare som sällan har tid för att arbeta med sitt eget lärande delar varje dag klassrum med elever som sällan får skapa något av värde för andra. En sorglig ironi, enligt Lackéus. Det är denna snedbalans som Lackéus vill hitta metoder för att komma till rätt med. 

Lackéus har kombinerat ett flertal etablerade vetenskapliga perspektiv, metoder och tekniker. Det handlar om klinisk forskning, aktionsforskning, upplevelse insamling och kodning av kvalitativ data. Utifrån denna utgångspunkt har han arbetat fram ett effektivt sätt att skapa lärandeprocesser för lärare. 

Den metod som har blivit resultat kallas värdeskapande vetenskapande. Den bygger på tre steg: 

  1. Lärare eller annan forskningsledare på skolan väljer ut ett tema för utvecklingsarbetet och formulerar en uppsättning handlingsorienterade uppdrag de tror kan skapa värde för eleverna.
  2. Många lärare prövar uppdragen med sina elever och reflekterar sedan skriftligt och individuellt på djupet via fritext och flervalsfrågor kring utfall de sett. Lärarna får skriftlig feedback från forskningsledare.
  3. Forskningsledare sammanställer ett analysmaterial som sedan analyseras av alla lärare uppdragen revideras och processen börjar om.

Det som beskrivs ovan har klara drag av aktionsforskning/aktionslärande. Det som kan göra metoden framgångsrik är att den effektiviserar det som i många sammanhang kan ta lång tid. Exempelvis att formulera frågor att prova i sin verksamhet kan vara tidskrävande. Med denna metod så är uppdragen redan färdigformulerade. Det finns aspekter av det som man behöver ta hänsyn till när men arbetar i sin egen kontext. Frågorna måste vara angelägna för dem som ska genomföra handlingsuppdragen.

Vi i har inom förbundet genomfört en kompetensutveckling där handlingsuppdrag var en del. Vi kan se ett antal fördelar att använda detta sätt för lärares kompetensutveckling. Genom handlingsuppdragen blir det väldigt verksamhetsnära. Uppdragen genomförs i undervisningen och blir därmed en del av lärarens direkta praktik. Att fylla i formuläret ger tillfälle för en egen reflektion som är grund för det egna lärandet. Läraren får feedback som kan leda till vidare reflektion. Det blir en systematisk sammanställning av lärares erfarenheter och lärande. Den samlade dokumentationen blir ett bra underlag för kollegiala lärande samtal. Avslutningsvis kan dokumentation bidra till att det kollegiala lärandet skapar ett kollektivt lärande.

 

Nyanställda och digitalt ekosystem

Ju längre utvecklingen kring digitalisering och undervisningen fortskrider ju viktigare blir det att för oss att ta väl hand om de som kommer nya in i vår verksamhet. Som nyanställd lärare kan man ha väldigt olika digitala erfarenheter med sig. För oss som IKT-pedagoger blir två saker viktiga. Den ena är att få en bild av den digitala kompetens lärare har med sig. Den andra är att säkerställa att nya lärare känner sig bekväma i vårt digitala ekosystem. Båda dessa delarna sker i ett första möte mellan ny lärare och IKT-pedagog. Samtalen genomförs i Google Meet. En av anledningarna till det är att Google Meet är en av beståndsdelarna i vårt digitala ekosystem. Eftersom Google Workspace for Education är det val som gjorts av Kalmarsunds gymnasieförbund när det gäller pedagogisk digitalt arbete blir Googles verktyg därmed ryggrad i det digitala ekosystemet. Varje nyanställd får en likvärdig genomgång av detta digitala ekosystem. Inte minst viktigt är att säkerställa att lärare har en god förmåga att använda möjligheter till att skapa goda strukturer i Google Classroom som är grunden för en stor del av undervisningen.

Photo by Headway on Unsplash

Det första mötet mellan nyanställd och IKT-pedagog följs sedan upp med andra möten och de kan variera till antalet utifrån behov och önskemål.

Vi har på sajten Digital kompetens ksgyf skapat en sida specifikt riktad till nyanställda. Här klickar man sig vidare till respektive skola för att kunna ta del av information och länkar som är nödvändiga att ha koll på.

Kompetensutveckling Tillgängliga digitala lärmiljöer

Under två dagar, 2-3 juni 2022, genomfördes kompetensutveckling Tillgängliga digitala lärmiljöer på Axel Weüdelskolan. Förbundets IKT-pedagoger planerade och genomförde kompetensutvecklingen i samverkan med skolledning. 

Innan junidagarna fick de deltagande lärarna en introduktion av upplägget för utbildningen. I samband med introduktionen presenteras tre olika handlingsuppdrag för lärarna att genomföra i sin undervisning. (Handlingsuppdragens dokumentation har inspirerats av Martin Lackéus tankar i Den vetenskapande läraren blogginlägg här). Efter genomförande av det handlingsuppdrag som respektive lärare valt gjorde lärarna en kort skriftlig reflektion som lämnades in. 

Under kompetensutvecklingens första dag delades lärarna in i analysgrupper utifrån vilket handlingsuppdrag de genomfört. Denna dag ägnades även åt individuell utbildning i utbildningspaket Tillgängligt lärande med digitala verktyg som tagits fram i samverkan mellan förbundets speciallärare, specialpedagoger och IKT-pedagoger. Denna utbildning har tre fokusområden; organisera och strukturera, läsa, skriva. 

Andra kompetensutvecklingsdagen delades lärarna in i grupper utifrån vilket fokusområde det valt att fördjupa sig i föregående dag. Gruppen gick sedan vidare med att välja en autentiskt övningsuppgift med elevbeskrivning som även finns i tidigare nämnda utbildningspaket. 

Alla diskussioner som genomfördes i grupper dokumenterades i ett transparant dokument och dokumentationen ligger till grund för denna rapport. 

I den avslutande diskussionen lyfts några speciellt viktiga aspekter fram som visat sig betydelsefulla i denna kompetensutveckling. Handlingsuppdrag är en form av kompetensutveckling som kan vara en del i ett skolutvecklingssammanhang. Den digitala kompetensen både för lärarna och eleverna behöver ständigt beskrivas och utvecklas. Det kollegiala lärandet, rätt strukturerat, kan vara en avgörande faktor för skolutvecklingsarbete. Reflektion, både individuellt och kollegialt, är grogrunden för lärande. Vi ser även styrkan i att bygga transparenta miljöer i skolutvecklingssammanhang.

Du har läst sammanfattningen av den rapport som skrivits i samband med kompetensutvecklingen. Vill du läsa hela rapporten finns den här.

Ny digital agenda Kalmarsunds gymnasieförbund

Kalmarsunds gymnasieförbund har en ny digital agenda som syftar till att fortsätta det systematiska arbetet med digitalisering i undervisningen. Förbundets direktion fattade 24 februari beslutet att anta agendan. Den digitala agendan har tagits fram av förbundets IKT-pedagoger. Detta har skett i nära samverkan med lärare, elever, rektorer och övrig pedagogisk personal. Arbetsprocessen har innefattat ett antal fokussamtal där nämnda grupper har lämnat värdefulla tankar kring undervisning, utveckling och digitalisering.

Utgångspunkter för arbetet med den nya digitala agendan har varit:

  • Hög delaktighet i processen vid framtagande av agendan
  • Tydlig koppling till förbundets vision
  • Stärkt elevperspektiv 
  • Användarvänligt dokument för verksamheten

Elevperspektivet uttrycks i den digitala agendan i form av vad våra elever ska kunna förvänta sig under sin studietid i Kalmarsunds gymnasieförbund:

  • att olika digitala verktyg och tjänster används i undervisningen för att förstärka ditt lärande.
  • en undervisning som kontinuerligt strävar efter att stärka din digitala kompetens.
  • att du i ditt lärande får använda olika digitala verktyg på ett inkluderande sätt, dvs i undervisningen finns en väl utvecklad tillgänglig digital lärmiljö, anpassad efter de behov som du har.
  • att du under din studietid kommer att ha ett eget ansvar för utvecklande av din digitala kompetens i syfte att du ska ha en beredskap för kommande studier och yrkesliv.

Inte minst kring punkterna ovan har eleverna i fokussamtal lämnat kloka tankar som gör att det finns en förankring hos elevgruppen kring det som uttrycks i agendan. Elevernas förväntansbild kommer att vara en viktig utgångspunkt när det gäller utvärdering av undervisning ur ett digitaliseringsperspektiv.

Den digitala agendan framhåller även vikten av att hela styrkedjan bidrar till att skapa goda förutsättningar för ett lärande i digitala miljöer. Inte minst viktigt är att skapa det kollegiala lärandet där digitaliseringen har sin självklara roll. Vidare uttrycks i den digitala agendan vårt allas ansvar inom förbundet att arbeta med den egna adekvata digitala kompetensen.

Du kan läsa hela Digital agenda här.