Boktips – AI för nybörjare

Vad ska man egentligen börja om man vill lära sig mer om AI? Ett tips är att läsa boken AI för nybörjare skriven av Johan Falk. Falk är en av dem på nationell nivå som tagit som uppgift att förmedla kunskap när det gäller AI och med en tydlig koppling till utbildning. Att skriva en bok om AI där utvecklingen på många sätt går rasande fort är så klart en utmaningen. Boken är skriven och utgiven i ett högt tempo och är i skrivande stund klart relevant för den som vill lära mer om AI.

AI för nybörjare består av tre delar: Vad är AI?, Hur använder man AI? och Vad betyder AI för framtiden?

I den första delen förklarar Falk vad AI är, hur den fungerar och vilka olika typer av AI som finns. Han ger exempel på hur AI kan användas för att lösa olika problem och utmaningar, såsom bildigenkänning, språkbehandling och spel. Han beskriver också hur AI utvecklas och förbättras genom maskininlärning och djupinlärning.

I den andra delen ger Falk tips på hur man kan komma i gång med att använda AI själv. Han presenterar olika AI-verktyg som är tillgängliga och lätta att använda. Han visar hur man kan prompta AI-system för att få dem att utföra olika uppgifter. Promtning är det som vi skriver till en chattbott för att tala om vad vi vill att den ska göra. I AI-sammanhang har begreppet promt engineering dykt upp. I kapitlet prompta klokt visar Falk på hur viktigt det är att vi formulerar prompter på ett bra sätt för att kunna få bra svar. Det finns en klar uppmaning från Falk och det är att testa själv för att förstå och lära, ”chattbottar är något man måste uppleva”.

I den tredje delen diskuterar Falk hur AI kan påverka olika aspekter av samhället och framtiden. Han analyserar hur AI kan förändra arbetsmarknaden och vilka yrken som kan vara hotade eller gynnade av AI. Han reflekterar över hur AI kan sprida desinformation och påverka demokratin och yttrandefriheten. Han uppmanar till etisk och ansvarsfull användning av AI och till att utveckla lagar och regler för att skydda människors rättigheter och värdighet.

AI för nybörjare är en välskriven och pedagogisk bok som ger en bred och aktuell översikt över AI och dess möjligheter och risker. Boken är lämplig för alla som vill lära sig mer om AI och hur den kan användas på ett smart och säkert sätt.

Verksamhetsutvecklingsfonden 2023

Verksamhetsutvecklingsfonden, som ligger inom ramen för förbundets innovationscenter, har till syfte att vara en ”växtimpuls” för att utveckla enheternas och förbundets verksamhet. Det har i förbundet drivits och redovisats fyra stycken projekt under 2023. Två av projekten har haft som fokus att skapa bättre studiemiljö i biblioteken, på Jenny Nyströmskolan respektive Lars Kaggskolan. Ett projekt inom anpassad gymnasieskola har undersökt hur de kan utveckla sin verksamhet genom kartläggning och kollegialt lärande. På estetiska programmet har projektet haft syfte att utveckla elevernas förmåga att skriva om konst genom autentiskt lärande.

Foto: Adam Humlesol

På siten för verksamhetsutvecklngsfonden kan du läsa och se mer. Där finns alla projektens rapporter och filmerna där de projektansvariga beskriver sina projekt och delar sina lärdomar.

2024 tar verksamhetsutvecklingsfonden paus.

Veckans tips – inspelning i Google Presentationer

En ny funktion i Google Presentationer har gjort det mycket lätt att spela in en presentation som en film. Skapa en presentation som vanligt. När du är klar och är redo att spela in, klicka på inspelningsknappen uppe till höger i presentationen, och spela in.

Det som kommer att spelas in är sidorna i bildspelet och bild på dig. Du kan välja var din bild ska vara synlig och hur stor den ska vara. Om du har YouTube-klipp i din presentation kommer det att spelas in också.

När du är klar kan du välja att  spela in igen eller att spara filmen. Filmen sparas i din Google Drive med samma namn som du har gett din presentation. Du kan enkelt dela filmen med andra på samma sätt som du delar en dokument.

Det krävs inget för att aktivera funktionen. Skulle det vara så att du inte ser den avvakta. Funktionen rullas ut till användare under en längre tid och har kanske inte kommit till just ditt konto ännu.

Lärgrupp AI och skolan

Kalmarsunds gymnasieförbunds Innovationscenter har som en del lärgrupper inom olika pedagogiska områden. Senaste lärgruppen som är genomförd är AI och skolan. 

Bild skapad av: Bing images create

Lärgruppens syfte har varit att ta fram olika former av material som ska fungera som stöd för lärare i användning av AI i undervisningen. Gruppen har haft en mycket snabb och kort process. Det väsentliga har varit att komma fram med material som kan fungera som en inspiration för lärare som ännu inte har kommit igång med att använda generativ AI kopplat till sin yrkesroll.

Lärgruppen har i sitt arbete varit indelad i mindre grupper. Grupperna har haft olika fokus för sitt arbete, såsom hur generativ AI kan användas i undervisningen och hur lärare kan tala med elever kring detta område.

Det finns på sajten för lärgrupper en sammanställning av både gruppers resultat av sitt arbete och enskilda lärares reflektioner. IKT-pedagoger genomförde i samband med lärgruppens arbete fokussamtal med elever om AI och undervisningen. Även denna sammanställning finns på sajten.

Länk till sajten lärgrupper, AI och skolan

Utvärdering Professionsprogrammet 2023

Deltagande lärare Professionsprogrammet 2023

Professionsprogrammet 2023 utvärderades i form av en enkät som lärarna fyllde i. Som en avslutande del i lärarnas textskrivande skrev de om sin progression under tiden de gått professionsprogrammet. Dessa båda delar, utvärderingen och lärarnas texter om sin progression, ligger till grund för den rapport som är skriven som en utvärdering av årets professionsprogram. Resultaten redovisas med ett stort antal citat, detta i syfte att lyfta lärarnas röster och ge en så autentisk bild som möjligt av deras upplevelser av och erfarenheter från professionsprogrammet. Förutom lärarnas utvärdering beskrivs i rapporten bakgrund och upplägg för professionsprogrammet.

 

 

 

 

 

 

Läs hela rapporten här

 

 

 

 

Skolverket Skolan och AI

31 oktober genomförde Skolverket en heldags digital konferens med titeln Skolan och Ai. Genom denna konferens visar Skolverket på vikten av att vi på olika sätt inom utbildningsväsendet behöver reflektera över hur den pågående utvecklingen av AI-tjänster påverkar lärande och utbildning.

Nedan följer mycket kort i punktform vad jag tar med mig från de olika passen som jag valde under denna dag.

  • Vi behöver alla en förståelse för vad chattbottar kan och inte kan göra kopplat till undervisning.
  • Vi behöver vara nyfikna och prövande för att skapa denna förståelse.
  • I vårt prövande behöver vi skapa starka samverkan i olika grupper. Vi behöver lära av varandra och sprida vår kunskap.
  • Vi kan ha digitala kollegor eller studie-coacher i form av chattbottar.
  • AI-tjänster kan vara en kraftfull resurs i skolans kompensatoriska uppdrag.
  • Olika AI-tjänster kommer att skapa en ny situation när det gäller lärande och didaktiskt tänkande.
  • Det kommer bli än svårare, men samtidigt än viktigare, att hålla ett kritiskt förhållningssätt.
  • Bedömningspraktiken kommer att utmanas och vi behöver reflektera kring det.
  • Juridik är något som vi behöver ha med i vårt prövande.
  • Att ta fram policies för hur vi ska och inte använda AI-tjänster inom skolan kommer att vara viktigt.
  • AI kommer att bli ett eget ämne inom gymnasieskolan.
  • AI-tjänster kommer att förändra villkoren för att leda verksamheter.
  • AI-tjänster kommer att bidra till en samhällspåverkan som vi behöver ha kunskaper om.

Skolverkets hemsida finns några av de presentationer som gjordes under dagen publicerade.

Bild genererad av Bing Image Creator

Veckans tips – Immersive Reader

Immersive Reader är ett mycket kraftfullt tillägg i Chrome när det gäller tillgängligt lärande. Immersive Reader fungerar som ett stöd vid läsning. Det är möjligt att markera texter online och få dem upplästa med olika röster. Det går att översätta texten och få den översatt till 68 olika språk. Vid läsning kan man välja vilket teckensnitt som ska visas, ställa in bakgrund, markera ordklasser. Det finns även ett inbyggt bildstöd i tillägget.

För instruktioner se sajten Tillgängligt lärande – Kalmarsunds gymnasieförbund

 

Veckans tips – WeVideo

Veckans tips – WeVideo

WeVideo är ett webbaserat program för inspelning och redigering av film och ljud. I linje med gällande lagstiftning, har företaget flyttat över data från USA till Europa, så nuvarande adress för WeVideo är https://eu.wevideo.com/.

WeVideo är enkel att använda och erbjuder flera möjligheter att skapa filmer och podcast. Genom WeVideo får man tillgång till ett stort bibliotek av filmklipp och ljudspår, så att skapandet blir ännu roligare.

Här är ett exempel, en berättelse skriven av AI omvandlad till en film skapad endast med resurser inom WeVideo.

Instruktioner till WeVideo kan hittas HÄR

Skolan och GPT

Senaste tiden har flera inläggen på bloggen handlat om AI och skolan. Framför allt har det varit fokus på GPT (Generative Pre-trained Transformer), stora språkmodeller. Vi fortsätter med detta eftersom det är och kommer att vara väldigt viktigt att vi i vår verksamhet lyfter in frågan kring AI och skola. Vi behöver på olika sätt och i olika sammanhang fördjupa oss i denna fråga.

Ett tips är att exempelvis i arbetslag eller ämneslag vika tid till att diskutera hur chattbottar på olika påverkar undervisningen.

Som ett stöd i en sådan diskussion rekommenderar vi att ni ser filmen nedan. Det är en av fem filmer som spelades in när RISE och Skolverket tillsammans hade webinarium kring skolan och GPT. I filmen lyfter Johan Falk flera intressanta aspekter. Den viktigaste övergripande frågan är hur skolan påverkas idag av att vi har en enkel tillgång till GPT.

Om/när ni bestämmer er för att föra en diskussion i ämneslag eller arbetslag skulle vi vilja skicka med en liten utmaning. Försök att just vid detta tillfälle inte ta upp frågan om möjligheten att fuska genom att använda chattbottar. Den är visserligen viktig men vi behöver även komma till frågor såsom ”I vilken mån kan chattbottar ge stöd till elever i undervisningen?”

Ni som genomför dessa diskussioner i arbetslag och ämneslag får väldigt gärna höra av er till oss IKT-pedagoger. Vilka tankar kommer upp? Vad har ni provat? Vad vill ni prova?

AI och skolan

Tidigare på bloggen har du kunnat läsa om den förbundsövergripande lärgruppen som under förra terminen hade Chat GPT som fokus. Du kan ta del av lärgruppens lärdomar i detta inlägg. Att ta del av denna grupps erfarenheter kan var ett bra sätt att orientera sig kring AI och skola.

Ytterligare ett sätt att fördjupa sin kunskap om hur framför allt chattbottar som Chat GPT fungerar är att ta del av Johan Falks bok AI och skolan. Följ länken för att gratis ladda ner boken. Denna bok, som kontinuerligt uppdateras, ger en mycket bra beskrivning av vad stora språkmodeller är och hur användande av dem påverkar skolan. Boken ger en bra balanserad beskrivning av både hur Chat GPT och andra verktyg kan användas i skolan och vilka fallgropar som kan finnas.

AI i skolan är väldigt praktisk i sitt innehåll. Den innehåller mängder av exempel på användning av chattbottar. Boken är uppdelad i tre delar:

1: Introduktion till hur man kan komma igång med chattbottar och förstå hur stora språkmodeller fungerar.
2: Praktiska tips om hur du kan använda chattbottar. Har lyfts även tankar om vad som inte är lämplig användning.
3: AI och framtiden om vad hur den framtida AI-utvecklingen kan se ut och hur det kan påverka skolan.

Förhoppningsvis kan du hitta inspiration i denna bok när det gäller användande av chattbottar, samt att du även får med dig tankar och reflektion kring både möjligheter och fallgropar.

Redan i bokens inledning uppmanat författaren läsaren till det som förmodligen är det viktigaste i detta sammanhang. Testa själv!

”Det finns inget bättre sätt att lära sig om chattbottar än att själv testa att använda en. Om du ännu inte testat att använda en chattbot, lägg i från dig boken och hitta en.”

Framtidens digitala lärande

Torkel Klingberg är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet och har i Sverige fått ett ganska kraftigt genomslag i debatten kring undervisningen och digitalisering. I sin bok Framtidens digitala lärande inleder han med att ge oss läsare en grundläggande genomgång av hur våra hjärnor fungerar. Han lyfter bland annat fram centrala delar som vårt begränsade arbetsminne och hur vår uppmärksamhet fungerar. Klingberg framhåller att vår hjärna är formbar och har möjligheten att töja på olika funktioner. Kopplat till digitalisering skriver han vidare att distraktion är ett ständigt närvarande problem. Distraktionen är arbetsminnets värsta fiende enligt Klingberg. Han slaktar även myten om multitasking. Detta bland annat genom ett exempel där du talar med någon i telefon som samtidigt skriver på sin dator – ”personen svarar fåordigt, med långa pauser, och verkar ha fått sitt IQ sänkt till hälften”. Att, som vi ofta gör, hoppa mellan olika uppgifter, jag kollar mobilen samtidigt som jag skriver på en text, gör att vi enligt Klingberg hela tiden får en mental ställtid som blir som grus i vårt tänkande maskineri. Ett oreflekterat använda av digitala verktyg inom skolan skapar en överhängande risk för att vi, enligt Klingberg, kör ner i ett ”digitaliseringsdike”.

Är Klingberg helt motståndare till digitalisering inom skolan, eftersom det enligt honom finns mycket inbyggd distraktion i digitala verktyg samt att vi risker digital dikeskörning? Nej, så enkelt är det inte. Klingberg ser digitalisering inom utbildningen som ett sätt att transformare samhället i en positiv riktning. Han anser att det är en viktig del att skapa ett förbättrat lärande i samspelet mellan människa och maskin för att möta många av de utmaningar som vi står inför idag. Klingberg framhåller vikten av att använda digitala metoder som bevisligen kan stötta lärandet. Exempel på detta ser han bland annat i att skapa spelliknande lärande och utvecklande av digitala personliga lärare.

När det gäller framtidens lärande ser Klingberg att kombinationen av forskning kring effektiva inlärningsmetoder, digitalisering och AI inom en 10-15 årsperiod kan fördubbla effekten i lärandet. Det skulle innebära att elever kan klara grundskolan på 4-5 år. En förutsättning för detta enligt Klingberg är att det finns ett verkligt intresse av att driva denna utveckling mot effektivare utbildning. Om nu utbildningen blir så effektiv som Klingberg ser möjligheten till, vad ska vi då använda den tid till som ”blir över”? Här ser Klingberg tre olika scenarion för skolan: Pippi Långstrump-, normhöjnings- och renässans-alternativen. Första alternativet skulle var att helt enkelt ge tillbaka tiden till barnen/eleverna och korta skoldagen eller att grundskolan är slut vid femte klass. Normhöjningsalternativet innebär att grundskolan är lika lång som nu, men innehållet blir mer avancerat. Renässansalternativet skulle innebära att ge plats för sådant i läroplanen som nu inte får plats.

Som vanligt när det gäller de stora frågorna för mänskligheten handlar det om att vi som kollektiv måste fatta de kloka besluten. Rätt använt i utbildningssammanhang kan digitalisering inom skolan leda till det som Klingberg beskriver som en vision för framtidens lärande: ”de bästa samhällena med de mest välmående och harmoniska människorna finns i framtiden”.

Professionsbaserat förhållningssätt

Under det här läsåret har personalen på Axel Weüdelskolan arbetat med både sitt individuella och skolans gemensamma professionsbaserade förhållningssätt. Syftet med det professionsbaserade förhållnigssättet är att skapa ett innovativt lärande som har sin utgångspunkt i prioriterade områden och pedagogernas frågor för att utveckla undervisning samt att öka lärarnas reflekterande över sin egna profession. Vad gör jag? Varför gör jag det och hur påverkar det mina elevers kunskapsutveckling? Du kan läsa mer om metoden i blogginlägget Det pedagogiska samtalet av IKT-pedagogen Dominika Svensson. Här kommer några reflektioner från lärarna om hur de har utvecklats och vad de uppskattar med detta arbetssätt.

“Mycket utvecklande att få prata, diskutera samt jämföra erfarenhet och vad som påverkar undervisningen med kollegor från hela skolan.”

“Jag har börjat söka och läsa mer för att finna vilken pedagogisk grundsyn och synsätt jag har. Jag har blivit mer fokuserad på vad det är som jag vill koncentrera mig på som saknas och som jag vill utveckla i min undervisning.”

“Min grundsyn, vision och ha ett professionsbaserat förhållningssätt genomsyrar min undervisning. Vad, Hur , När och Varför är viktiga didaktiska frågor där VARFÖR är min största drivkraft i mitt lärande. Varför skall eleverna lära sig vissa saker.”

“Det här är tankar som ständigt är närvarande i min yrkesroll. Det som har varit positivt är att frågan har lyfts till en ny nivå och att vi har fått tid för den. Att få tillfälle att under ordnade former ha pedagogiska samtal med kollegor har varit och är alltid givande.”

“Att få tid till gemensam reflektion i ett strukturerat samtal tillsammans med kollegor som är intresserade av samma fråga ger mig en känsla av att det där djupet i diskussionerna som man annars saknar finns därute.”

“Det påminner mig om hur alla dessa delar är viktiga i min roll som lärare och att jag hela tiden ska utvärdera min undervisning för att utveckla min profession.”

“Påverkat att reflektera över undervisningen ännu mer och på så vis gett mer energi att utvecklas.”

“Jag jobbar mycket tydligare mot målen och det går bättre för eleverna.”

Vi ser fram emot att vidareutveckla det professionsbaserade förhållningssättet. Om du vill veta mer kan du höra av dig till förstelärarna Jenny Henrysson och Linda Eneman på Axel Weüdelskolan.

av Linda Eneman och Jenny Henrysson, förstelärare på Axel Weüdelskolan

Det pedagogiska samtalet

För ett år sedan fick jag vara med på en kompetensutvecklingsdag på Axel Weüdelskolan, där speed dating användes som framgångsrik metod för att starta upp arbetet med professionsbaserat förhållningssätt. För några veckor sedan var det dags igen. Den här gången hade förstelärare Linda Eneman och Jenny Henrysson utvecklat metoden ytterligare. Efter varje samtal fick lärarna en liten stund till att reflektera vad som har blivit sagt i samtalet innan.

Varför är dessa samtal så viktiga? I bilden nedan kan man läsa några av tankarna från lärare på Axel Weüdelskolan efter en kompetensutveckling om Tillgängliga Digitala Lärmiljöer, då reflektion i grupp användes som metod.

Det pedagogiska samtalet, där lärare får prata med andra lärare, är en väldigt viktig del för att utvecklas i sin profession som lärare. Här är några punkter om varför det är så viktigt:

  • Lärare med olika erfarenheter då deras ämnen är olika och elevgrupperna är inte detsamma, kan lära av varandra
  • Genom att prata med varandra skapas ett gemensamt språk, man definierar begrepp tillsammans vilket gör den pedagogiska utvecklingen i hela kollegiet bättre.
  • Lärarna får inspiration till att utvecklas vidare genom att se lyckade exempel.

För att samtalen ska ge önskad effekt behövs en viss styrning. Vad som ska diskuteras, hur samtalen ska dokumenteras och hur dokumentationen ska kunna tillgängliggöras till hela kollegiet. På Axel Weüdelskolan har skolledningen i nära samarbete med förstelärare tagit fram ett lyckat koncept genom att använda olika typer av samtal. Speed dating och gruppdiskussioner, med diskussionsämnen nära sammanlänkade med skolans utvecklingsarbete, lärarnas egna mål för det professionsbaserade förhållningssättet och lärarnas röster i utvärderingar av tidigare insatser.