Etikettarkiv: komvux

Professionsbaserat förhållningssätt

Under det här läsåret har personalen på Axel Weüdelskolan arbetat med både sitt individuella och skolans gemensamma professionsbaserade förhållningssätt. Syftet med det professionsbaserade förhållnigssättet är att skapa ett innovativt lärande som har sin utgångspunkt i prioriterade områden och pedagogernas frågor för att utveckla undervisning samt att öka lärarnas reflekterande över sin egna profession. Vad gör jag? Varför gör jag det och hur påverkar det mina elevers kunskapsutveckling? Du kan läsa mer om metoden i blogginlägget Det pedagogiska samtalet av IKT-pedagogen Dominika Svensson. Här kommer några reflektioner från lärarna om hur de har utvecklats och vad de uppskattar med detta arbetssätt.

“Mycket utvecklande att få prata, diskutera samt jämföra erfarenhet och vad som påverkar undervisningen med kollegor från hela skolan.”

“Jag har börjat söka och läsa mer för att finna vilken pedagogisk grundsyn och synsätt jag har. Jag har blivit mer fokuserad på vad det är som jag vill koncentrera mig på som saknas och som jag vill utveckla i min undervisning.”

“Min grundsyn, vision och ha ett professionsbaserat förhållningssätt genomsyrar min undervisning. Vad, Hur , När och Varför är viktiga didaktiska frågor där VARFÖR är min största drivkraft i mitt lärande. Varför skall eleverna lära sig vissa saker.”

“Det här är tankar som ständigt är närvarande i min yrkesroll. Det som har varit positivt är att frågan har lyfts till en ny nivå och att vi har fått tid för den. Att få tillfälle att under ordnade former ha pedagogiska samtal med kollegor har varit och är alltid givande.”

“Att få tid till gemensam reflektion i ett strukturerat samtal tillsammans med kollegor som är intresserade av samma fråga ger mig en känsla av att det där djupet i diskussionerna som man annars saknar finns därute.”

“Det påminner mig om hur alla dessa delar är viktiga i min roll som lärare och att jag hela tiden ska utvärdera min undervisning för att utveckla min profession.”

“Påverkat att reflektera över undervisningen ännu mer och på så vis gett mer energi att utvecklas.”

“Jag jobbar mycket tydligare mot målen och det går bättre för eleverna.”

Vi ser fram emot att vidareutveckla det professionsbaserade förhållningssättet. Om du vill veta mer kan du höra av dig till förstelärarna Jenny Henrysson och Linda Eneman på Axel Weüdelskolan.

av Linda Eneman och Jenny Henrysson, förstelärare på Axel Weüdelskolan

Det pedagogiska samtalet

För ett år sedan fick jag vara med på en kompetensutvecklingsdag på Axel Weüdelskolan, där speed dating användes som framgångsrik metod för att starta upp arbetet med professionsbaserat förhållningssätt. För några veckor sedan var det dags igen. Den här gången hade förstelärare Linda Eneman och Jenny Henrysson utvecklat metoden ytterligare. Efter varje samtal fick lärarna en liten stund till att reflektera vad som har blivit sagt i samtalet innan.

Varför är dessa samtal så viktiga? I bilden nedan kan man läsa några av tankarna från lärare på Axel Weüdelskolan efter en kompetensutveckling om Tillgängliga Digitala Lärmiljöer, då reflektion i grupp användes som metod.

Det pedagogiska samtalet, där lärare får prata med andra lärare, är en väldigt viktig del för att utvecklas i sin profession som lärare. Här är några punkter om varför det är så viktigt:

  • Lärare med olika erfarenheter då deras ämnen är olika och elevgrupperna är inte detsamma, kan lära av varandra
  • Genom att prata med varandra skapas ett gemensamt språk, man definierar begrepp tillsammans vilket gör den pedagogiska utvecklingen i hela kollegiet bättre.
  • Lärarna får inspiration till att utvecklas vidare genom att se lyckade exempel.

För att samtalen ska ge önskad effekt behövs en viss styrning. Vad som ska diskuteras, hur samtalen ska dokumenteras och hur dokumentationen ska kunna tillgängliggöras till hela kollegiet. På Axel Weüdelskolan har skolledningen i nära samarbete med förstelärare tagit fram ett lyckat koncept genom att använda olika typer av samtal. Speed dating och gruppdiskussioner, med diskussionsämnen nära sammanlänkade med skolans utvecklingsarbete, lärarnas egna mål för det professionsbaserade förhållningssättet och lärarnas röster i utvärderingar av tidigare insatser.

Lärgrupp Digital Didaktisk Design Distans

Lärgruppen Digital Didaktisk Design Distans är den första genomförda lärgruppen inom ramen för Kalmarsunds gymnasieförbunds innovationscenter. Gruppen har sitt ursprung i en önskan från skolledningen på Axel Weüdelskolan att utveckla former för distansundervisning. Syftet med lärgruppen har varit att utforska och lära mer om framgångsfaktorer där målet är en riktigt bra undervisning som sker helt på distans.

Deltagare i gruppen har varit lärare på Axel Weüdelskolan och vi IKT-pedagoger har fungerat som gruppledare. Lärgruppen startade i april 2022 och avslutades i november 2022. Det har genomförts sex digitala möten med gruppen.

I inledningen av arbetet ställde vi oss på en gemensam teorigrund som bland annat innebar att vi fördjupade oss i olika modeller för distansundervisning. Bland annat utifrån dessa modeller har lärare genomfört någon form av aktion, prövande, i sin undervisning som de sedan följt upp med eleverna. Framför allt för att följa sin egen process har lärarna fört en egen loggbok för reflektion.

Det som lärarna framför allt framhåller som positivt i lärgruppen är det lärande kollegiala samtalet som har skett vid gruppens träffar. De anger även att de i samband med lärgruppen har vågat pröva nytt i sin undervisning. Genomförandet av en egen vald aktion har för lärarna bidragit till att de bland annat hittat nya metoder och verktyg i undervisningen.

Deltagandet i lärgruppen har enligt lärarna gjort att de känner sig mer säkra och bekväma i distansundervisning.

Läs hela rapporten om lärgruppen här.

Speed dating på Axel Weüdelskolan – ett framgångskoncept

Vill människan lära sig?
Hur lär sig människan?
När är det kunskap?

Detta är några exempel på frågor som diskuterades på Axel Weüdelskolan under KPT-dagen den 27/9. Dagen planerades och genomfördes av förstelärarna Jenny och Linda. Varje lärare träffade sex olika personer under 12 minuter vardera. Deltagarna hade tidigare fått ut ett dokument med 50 öppna frågeställningar utvalda för att underlätta reflektionen kring pedagogisk grundsyn. Speed datingen var det första momentet under KPT-dagen som sedan fortsatte med vision och professionsbaserat förhållningssätt. Många lyfte efteråt fram att speed datingen gav en känsla av samhörighet och inspiration.

av Linda Eneman och Jenny Henrysson, förstelärare på Axel Weüdelskolan


Som IKT-pedagog fick jag möjlighet att vara med och observera KPT-dagen på Axel Weüdelskolan. Mitt fokus var att se hur metoden med speed dating fungerade och hur KPTn fungerade i sin helhet.

Här listar jag några framgångsfaktorer för dagen:
– Speed dating som samtalsmetod fungerade väldigt bra, mycket tack vare frågorna som lärarna fick i förväg. Det var snabba byten mellan samtalen, men allt gick smidigt.
– En återkoppling gjordes till utvärderingen som lärarna genomförde innan sommaren, där det pedagogiska samtalet mellan lärare efterfrågades.
– En av rektorerna deltog under dagen och var med under speed datingen.
– Förstelärarna höll i KPT-dagen, men de deltog också i samtalen.

Att observera dagen var ett nöje. Speed dating är en ny metod för mig och jag kommer att ta med mig den till framtida utbildningar.

av Dominika Svensson, IKT-pedagog på Kalmarsunds gymnasieförbund

Professionsutveckling genom observation och reflektion

Skrivet av Linda Eneman och Jenny Henrysson, SYLar på Axel Weüdelskolan

Inspirationen till vårt SYL-uppdrag fick vi när vi gick professionsprogrammet 2020. Vi upplevde att det var väldigt givande och inspirerande att bli observerade i klassrummet och ha ett efterföljande reflekterande samtal kring den beställda observationen. Därför ville vi arbeta på ett liknande sätt med aktionslärande. I vårt uppdrag fokuserar vi på skolutveckling utifrån lärares behov och önskemål i sin undervisning. 

Sedan oktober 2021 har vi gjort klassrumsobservationer och haft efterföljande reflekterande samtal med olika lärare på Axel Weüdelskolan. Vårt upplägg har baserat sig på forskning och beprövade metoder, bland annat samtalsmetoden BÖRS. Det vi gör dokumenteras i skolans verksamhetsplan och redovisas på personalkonferenser. 

I vårt uppdrag har vi reflekterat mycket kring vikten av att vara medveten om sin pedagogiska grundsyn och sina styrkor för att känna sig bekräftad i sin undervisning och kunna göra en djupare analys av sin pedagogik. Om man som lärare vill ändra något i sin undervisning behöver man veta orsaken till varför man gör som man gör.

“Ska skolan utvecklas måste det ske via lärarna, just därför är det viktigt att man sätter in mer tid och resurser på att lärarna får utveckla sin egen praktik, istället för att andra ska tala om för lärare hur de ska tänka.” (Eli Moksnes Furu – Stolthet och styrka hos lärare som aktionslär )

Tanken är att det här arbetssättet med aktionslärande ska leda till skolutveckling och att lärares styrkor och goda exempel sprids och inspirerar till nya utmaningar i hela verksamheten.

Skolledning modellerar

En skolledning har många olika uppgifter, allt från ekonomi, arbetsmiljö, personalansvar och systematisk kvalitetsarbete, för att nämna några av dem.
Men lika viktigt är att fungera som förebild och som pedagogisk ledare.

I den moderna skolan förväntas lärarna att hantera flera olika digitala verktyg. Verktygen ska användas för att förstärka lärandet och öka kvalité i undervisningen. På Axel Weüdelskolan är användning av digitala verktyg nödvändig, då delar av undervisningen sker digitalt. Detta ställer höga krav på lärarna att kunna hantera verktygen. Det svåraste att uppnå vid undervisning online är att aktivera eleverna. Ofta har man använt små grupper i klassrummet för att få eleverna att prata med varandra. Online kan man i Google Meet använda funktionen smågrupper för att dela eleverna i grupper och skicka ut dem i andra digitala rum.

Arbetsplatsträffar (APT) är ofta möten där information förmedlas från skolledningen till personalen. Passiva lärare lyssnar och eventuellt ställer frågor. Varför inte göra dessa möten mer aktiva för personalen? Ge dem möjlighet att diskutera samtidigt som skolledningen får underlag att arbeta vidare med? Skolledningen på Axel Weüdelskolan har bestämd sig för att göra något åt passiva möten. Inför APT har skolledningen spelat in en kort film med information inför mötet. Filmen delades till personalen genom skolans Classroom en vecka innan APT, med förväntan att personalen tittar på filmen fram till mötet. På mötet i Google Meet, efter några välkomstord, delades personalen in i smågrupper. Alla grupper fick tid att diskutera utifrån frågeställningar skolledningen bestämde i förväg. Varje grupp fick välja en sekreterare som antecknade gruppens svar i en padlet. Skolledningen på Axel Weüdelskolan ser transparens som en viktig del i skolans arbete, så alla grupper kunde på en gång se hela skolans anteckningar.

Skolledningen ska vara förebilder. Det bästa sättet att visa det är att använda samma verktyg som lärarna gör. Genom att arbeta på detta sättet kunde skolledningen modellera elevaktiva arbetssätt i Google Meet. Personalen var nöjda med mötet och skolledningen fick bra underlag att arbeta vidare med i det systematiska kvalitetsarbete. Precis som deras lärare fick rektorerna lära sig hur man spelar in en film, hur man delar in i små grupper i Meet och hur kan man använda padlet. De höjde sin digitala kompetens samtidigt som de visade för personalen att även de behärskar digitala verktyg lärarna förväntas använda i sitt arbete.

Inkludering med digital förstärkning

En solig torsdag morgon klockan 08.10 samlades en grupp med lärare på Axel Weüdelskolan i Kalmar för att starta en KPT-dag med tema “Inkludering med digital förstärkning”. Först fick lärarna en introduktion om vad inkluderande arbetssätt betyder och varför man ska jobba inkluderande. Allt material som användes under dagen togs fram i ett samarbete mellan IKT-pedagogerna och speciallärare/specialpedagoger i Kalmarsunds gymnasieförbund. Efter introduktionen gick IKT-pedagogen igenom flera olika digitala verktyg som kan underlätta att jobba inkluderande. De digitala verktygen kan användas av lärare för att göra deras undervisning mer inkluderande, och av eleverna för att underlätta delaktigheten i undervisningen.

Efter genomgången fick lärare tid att titta igenom sin undervisning och försöka jobba fram metoder att använda för att göra sin undervisning mer inkluderande. De flesta passade på att jobba tillsammans med en eller två andra lärare, där man hade samma ämne eller elevgrupp. Under tiden grupperna jobbade gick IKT-pedagogen tillsammans med en skolledare runt i skolan och träffade alla grupperna. Lärare fick direkt hjälp om det behövdes och feedback på de arbete de gjort fram till dess. Sista timmen av dagen fick grupperna redovisa för andra hur de har tänkt och vilka verktyg/metoder de valt. Redovisningarna fick även de vara så inkluderande som möjligt (tydliga, strukturerade, delade i förväg, i digital form och möjliga att lyssna på). Alla redovisningar delades i en delad mapp i Google drive. Lärare fick således ännu mera tips till sin egen undervisning.

Detta blev en väldigt bra och lyckad KPT-dag mest på grund av att:

  • Lärarna fick alltl material i förväg (hemsidan delades två veckor innan) och visste vad vi kommer att jobba med.
  • Allt material framställdes med det inkluderande arbetssättet i åtanke, du kan t ex lyssna på allt material. Vi använde även några digitala verktyg under genomgången (t ex Padlet) för att ännu mer belysa användningsområden i klassrummet.
  • Lärarna fick tid att direkt efter genomgången jobba med sin egna undervisning och använda de visade verktygen.
  • Lärarna fick möjlighet att fråga om hjälp under tiden de jobbade.
  • Dagens innehåll är oberoende av i vilken skolform man jobbar i (Särvux, SFI, Komxux) eller vilka ämnen man undervisar i.
  • Skolledarna var med och medverkade vid planeringen av KPT och under dagen.

Om man skulle vara intresserad av att se vilket material som användes under dagen kan man se det här. Som IKT-pedagog hoppas jag få möjlighet att planera och genomföra flera dagar som denna.

Digital utveckling på Axel Weüdelskolan

Komvux_framsida_sommarFör ca två år sedan drog Kalmarsunds Gymnasieförbund igång projektet Digital Kompetens, vilket innebar att fem gymnasieskolor gick in i 1till1. Majoriteten av lärare och elever utrustades med Macbook Air med undantag av ett fåtal program som fick Macbook Pro. Ett halvår senare gick vi in i Google Apps for Education.

Men en enhet låg utanför. Axel Weüdelskolan där Komvux, SFI och annan vuxenutbildning huserar var ett frågetecken som inte var löst. En verksamhet som på många sätt skiljer sig från den gymnasiala. På Axel Weüdel studerar alla åldrar med alla sorters bakgrund, allt från analfabeter till personer med universitetsexamen. Det är också en stor differens i studietid där allt från fem veckor till 2-3 år finns representerat, samt att allt från distansstudier och praktik till “vanliga” lektioner pågår. Hur vi skulle utrusta och förstärka den digitala kompetensen på Axel Weüdel var inte en helt lätt fråga. En 1till1 satsningen på de grunder som fanns var en strukturell och ekonomisk omöjlighet.

Vad vi däremot visste var att vi ville ha ett flexibelt och effektivt system där fokus kunde läggas på pedagogik och inte tekniska lösningar. Vi ville bli av med de två datasalar med PC-maskiner som var det digitala navet på skolan vilket vi ansåg var otympligt och förlegat då digital åtkomst inte borde baseras på om ett visst rum är ledigt. Samt, det viktigaste, att och öka den digitala kompetensen både hos lärare och elever.

1966026Vi IKT-pedagoger hade vid det laget införskaffat några Chromebooks samt ett par Chromeboxes. Vi såg en relativt billig maskin som var driftstark och enkel och som genom GAFE erbjöd ungefär de tjänster som efterfrågades på Axel Weüdelskolan.

I maj 2013 fick all pedagogisk personal en Mac Air och samtidigt gick hela enheten in i GAFE. Utbildning för personal både vad det gällde hård- som mjukvara följde. I augusti erbjöd vi SFI steg 1 15 st Chromebooks för utvärdering i en studiesituation. SFI bedrev vid den här tidpunkten en i stort sett analog utbildning där eleverna hade lite eller ingen kontakt med digitala verktyg. Många av eleverna var även analfabeter och hade aldrig tidigare varken sett eller jobbat med en dator.

Väldigt snabbt efter införandet såg SFI-arbetslaget resultat. Eleverna utvecklade en snabbare kunskap i språket och framför allt så blev deras skrivskicklighet betydligt bättre. Tillgången till lexin, översättningstjänster, filmer och online-övningar blev oväderliga verktyg för arbetslaget som även uppfattade en ökad lust och intresse både hos elever som lärare. En annan viktig sak var lättheten med vilken även de ovana eleverna hanterade datorerna. Nackdelarna låg i själva inloggningen där långa mailadresser och lösenord blev ett problem för de som inte hade några läs eller skrivkunskaper.

Samtidigt hade en annan lärare sökt pengar för att testa att köra 1till1 med chromebooks på SFI steg 3. Hon undervisar i svenska genom att läsa ämnen som samhällskunskap, historia, religion osv. Även hon såg samma resultat som steg 1 och ansåg att även hennes elever fick en brantare inlärningskurva samt bättre resultat. Gemensamt för båda utvärderingsgrupperna var att ovana användare fick en väldigt låg digital tröskel att ta sig över både vad det gällde hård- som mjukvara. Fokus kunde läggas på utbildning och utveckling, vilket var exakt vad vi eftersträvade samt att problemet med inloggning snabbt försvann när eleverna hade fått grundläggande språkkunskaper.

Med detta i åtanke går vi nu vidare. För att öka flexibiliteten så avskaffas de gamla datasalarna och istället får varje arbetslag tillgång till en klassuppsättning Chromebooks. Dessa datorer förvaras och handhas av arbetslagen och det är helt upp till dem hur de ska användas.

Samtliga lärare kommer få en grundutbildning i Chromebooks samt, för de som vill, en mer teknisk dito vad det gäller felsökning, omformatering och enrollment i vårt system. Åtgärder som är väldigt enkla på en Chromebook. Vi IKT-pedagoger kommer även göra en digital manual för eventuella felsökningar, pedagogiska frågor och tips och trix. Runt detta bygger vi upp en organisation med resurspersoner som är ansvariga för konton, felsökningar och liknande saker.

I de allmäna utrymmena, där det idag står PC-maskiner, sätter vi Chromeboxes då det finns ett stort behov för eleverna att kunna jobba utanför lektionstid.

Enkelt sammanfattat så går alltså Axel Weüdelskolan från låsta PC-datorer i datasalar till bärbara Chromebooks stationerade hos varje enskilt arbetslag. Datatätheten och tillgången ökar samt att lärarna kommer ha en ökad möjlighet att använda tekniken som det bäst passar dem. Vi är övertygade om att detta kommer öka den digitala åtkomsten och kompetensen för både elever och lärare samt öka lusten och ge möjlighet för en pedagogisk utveckling.

Vad som kommer att hända i nästa steg får framtiden utvisa.

Google på Komvux och SFI

johan malm på Axel Weudelskolan, Kalmar

Foto: Jörgen Florheden

Den femte februari tog vi steget in i Google Apps på samtliga Gymnasieskolor i förbundet. Nu i veckan kom turen till Komvux och SFI på Axel Weudelskolan i Kalmar. I onsdags, 24/4, delade vi ut 43 st Macbook Air till personalen för att de två följande dagarna introducera dem till Google Apps. Vi vill just nu att så många som möjligt av vår personal och våra elever kan använda Google och valde därför helt enkelt att hoppa över stora delar av introduktioner till macen, övriga programvaror och så vidare. Helt enkelt… fram med datorn, få igång Google, mail, använda Drive och dela dokument.

Detta betyder inte att vi anser att Google är allt en pedagog idag behöver och att allt annat är oviktigt. Det betyder enbart att vi anser att Google är fas ett och att alla andra programvaror därför automatiskt blir placerade i fas två.

Så nu är även komvuxlärarna på banan och vi fortsätter utbildningen för dem de närmaste veckorna. Ännu ett viktigt steg för att få med samtliga som jobbar eller studerar inom Kalmarsunds Gymnasieförbund i mac och Google-världen.