Författararkiv: Jörgen Florheden

Veckans tips – Immersive Reader

Immersive Reader är ett mycket kraftfullt tillägg i Chrome när det gäller tillgängligt lärande. Immersive Reader fungerar som ett stöd vid läsning. Det är möjligt att markera texter online och få dem upplästa med olika röster. Det går att översätta texten och få den översatt till 68 olika språk. Vid läsning kan man välja vilket teckensnitt som ska visas, ställa in bakgrund, markera ordklasser. Det finns även ett inbyggt bildstöd i tillägget.

För instruktioner se sajten Tillgängligt lärande – Kalmarsunds gymnasieförbund

 

Skolan och GPT

Senaste tiden har flera inläggen på bloggen handlat om AI och skolan. Framför allt har det varit fokus på GPT (Generative Pre-trained Transformer), stora språkmodeller. Vi fortsätter med detta eftersom det är och kommer att vara väldigt viktigt att vi i vår verksamhet lyfter in frågan kring AI och skola. Vi behöver på olika sätt och i olika sammanhang fördjupa oss i denna fråga.

Ett tips är att exempelvis i arbetslag eller ämneslag vika tid till att diskutera hur chattbottar på olika påverkar undervisningen.

Som ett stöd i en sådan diskussion rekommenderar vi att ni ser filmen nedan. Det är en av fem filmer som spelades in när RISE och Skolverket tillsammans hade webinarium kring skolan och GPT. I filmen lyfter Johan Falk flera intressanta aspekter. Den viktigaste övergripande frågan är hur skolan påverkas idag av att vi har en enkel tillgång till GPT.

Om/när ni bestämmer er för att föra en diskussion i ämneslag eller arbetslag skulle vi vilja skicka med en liten utmaning. Försök att just vid detta tillfälle inte ta upp frågan om möjligheten att fuska genom att använda chattbottar. Den är visserligen viktig men vi behöver även komma till frågor såsom ”I vilken mån kan chattbottar ge stöd till elever i undervisningen?”

Ni som genomför dessa diskussioner i arbetslag och ämneslag får väldigt gärna höra av er till oss IKT-pedagoger. Vilka tankar kommer upp? Vad har ni provat? Vad vill ni prova?

AI och skolan

Tidigare på bloggen har du kunnat läsa om den förbundsövergripande lärgruppen som under förra terminen hade Chat GPT som fokus. Du kan ta del av lärgruppens lärdomar i detta inlägg. Att ta del av denna grupps erfarenheter kan var ett bra sätt att orientera sig kring AI och skola.

Ytterligare ett sätt att fördjupa sin kunskap om hur framför allt chattbottar som Chat GPT fungerar är att ta del av Johan Falks bok AI och skolan. Följ länken för att gratis ladda ner boken. Denna bok, som kontinuerligt uppdateras, ger en mycket bra beskrivning av vad stora språkmodeller är och hur användande av dem påverkar skolan. Boken ger en bra balanserad beskrivning av både hur Chat GPT och andra verktyg kan användas i skolan och vilka fallgropar som kan finnas.

AI i skolan är väldigt praktisk i sitt innehåll. Den innehåller mängder av exempel på användning av chattbottar. Boken är uppdelad i tre delar:

1: Introduktion till hur man kan komma igång med chattbottar och förstå hur stora språkmodeller fungerar.
2: Praktiska tips om hur du kan använda chattbottar. Har lyfts även tankar om vad som inte är lämplig användning.
3: AI och framtiden om vad hur den framtida AI-utvecklingen kan se ut och hur det kan påverka skolan.

Förhoppningsvis kan du hitta inspiration i denna bok när det gäller användande av chattbottar, samt att du även får med dig tankar och reflektion kring både möjligheter och fallgropar.

Redan i bokens inledning uppmanat författaren läsaren till det som förmodligen är det viktigaste i detta sammanhang. Testa själv!

”Det finns inget bättre sätt att lära sig om chattbottar än att själv testa att använda en. Om du ännu inte testat att använda en chattbot, lägg i från dig boken och hitta en.”

Framtidens digitala lärande

Torkel Klingberg är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet och har i Sverige fått ett ganska kraftigt genomslag i debatten kring undervisningen och digitalisering. I sin bok Framtidens digitala lärande inleder han med att ge oss läsare en grundläggande genomgång av hur våra hjärnor fungerar. Han lyfter bland annat fram centrala delar som vårt begränsade arbetsminne och hur vår uppmärksamhet fungerar. Klingberg framhåller att vår hjärna är formbar och har möjligheten att töja på olika funktioner. Kopplat till digitalisering skriver han vidare att distraktion är ett ständigt närvarande problem. Distraktionen är arbetsminnets värsta fiende enligt Klingberg. Han slaktar även myten om multitasking. Detta bland annat genom ett exempel där du talar med någon i telefon som samtidigt skriver på sin dator – ”personen svarar fåordigt, med långa pauser, och verkar ha fått sitt IQ sänkt till hälften”. Att, som vi ofta gör, hoppa mellan olika uppgifter, jag kollar mobilen samtidigt som jag skriver på en text, gör att vi enligt Klingberg hela tiden får en mental ställtid som blir som grus i vårt tänkande maskineri. Ett oreflekterat använda av digitala verktyg inom skolan skapar en överhängande risk för att vi, enligt Klingberg, kör ner i ett ”digitaliseringsdike”.

Är Klingberg helt motståndare till digitalisering inom skolan, eftersom det enligt honom finns mycket inbyggd distraktion i digitala verktyg samt att vi risker digital dikeskörning? Nej, så enkelt är det inte. Klingberg ser digitalisering inom utbildningen som ett sätt att transformare samhället i en positiv riktning. Han anser att det är en viktig del att skapa ett förbättrat lärande i samspelet mellan människa och maskin för att möta många av de utmaningar som vi står inför idag. Klingberg framhåller vikten av att använda digitala metoder som bevisligen kan stötta lärandet. Exempel på detta ser han bland annat i att skapa spelliknande lärande och utvecklande av digitala personliga lärare.

När det gäller framtidens lärande ser Klingberg att kombinationen av forskning kring effektiva inlärningsmetoder, digitalisering och AI inom en 10-15 årsperiod kan fördubbla effekten i lärandet. Det skulle innebära att elever kan klara grundskolan på 4-5 år. En förutsättning för detta enligt Klingberg är att det finns ett verkligt intresse av att driva denna utveckling mot effektivare utbildning. Om nu utbildningen blir så effektiv som Klingberg ser möjligheten till, vad ska vi då använda den tid till som ”blir över”? Här ser Klingberg tre olika scenarion för skolan: Pippi Långstrump-, normhöjnings- och renässans-alternativen. Första alternativet skulle var att helt enkelt ge tillbaka tiden till barnen/eleverna och korta skoldagen eller att grundskolan är slut vid femte klass. Normhöjningsalternativet innebär att grundskolan är lika lång som nu, men innehållet blir mer avancerat. Renässansalternativet skulle innebära att ge plats för sådant i läroplanen som nu inte får plats.

Som vanligt när det gäller de stora frågorna för mänskligheten handlar det om att vi som kollektiv måste fatta de kloka besluten. Rätt använt i utbildningssammanhang kan digitalisering inom skolan leda till det som Klingberg beskriver som en vision för framtidens lärande: ”de bästa samhällena med de mest välmående och harmoniska människorna finns i framtiden”.

Lärdomar lärgrupp ChatGPT

  1. Identifiera områden där ChatGPT kan underlätta det dagliga arbetet och använda verktyget smart för att stödja undervisningen.
  2. Ha en öppen dialog med eleverna om ChatGPT för att öka medvetenheten om möjliga fuskmetoder och för att visa att lärarna förstår verktygets funktion. Lär ut både styrkor och svagheter.
  3. Börja med småskaliga projekt och experimentera för att lära dig verktygets bästa användning för specifika ämnesområden. Samarbeta med kollegor och håll dig uppdaterad om tekniken och dess användningKom ihåg att ha ett tydligt syfte med användningen av ChatGPT och se till att det inte ersätter elevernas eget lärande. Lär ut programmets begränsningar och försäkra dig om att allt som genereras av ChatGPT dubbelkollas av någon med ämneskompetens.

Texten ovan är en mycket kort sammanfattning av de tips som lärare i lärgruppen om ChatGPT ger till andra lärare som vill komma igång med att använda ChatGPT på olika sätt i undervisningen. Vi har tidigare på bloggen skrivit om uppstarten av denna lärgupp inom förbundets Innovationscenter. Inom gruppen har vi arbetet i fyra mindre grupper med lite olika perspektiv på ChatGPT och undervisning. Lärgruppen hade sin avslutning 29 maj med dokumentation av det lärande som skett. Du kan kan läsa hela sammanställningen av gruppernas lärdomar och tips här.

AI och ledningsgrupp

Som vi tidigare har berättat om här på bloggen har det inom förbundets Innovationscenter startats en lärgrupp som sätter fokus på hur ChatGPT kan användas i undervisningen. Nu har även frågan kring AI och våra olika yrkesroller lyfts in i den stora ledningsgruppen för Kalmarsunds gymnasieförbund, där olika områden såsom administration, ekonomi, pedagogik och IT finns representerade.

Efter en gemensam uppstart kring AI och hur det kan påverka yrkesroller framöver diskuterades vad vi tror, hoppas och befarar kommer att hända på på relativt kort sikt. Frågor så som underlättande vid olika former av datahantering lyftes. Allt från att kunna göra sammanfattningar av stora textmassor till att göra budgetplaneringar. Olika AI-tjänster kan även tänkas att underlätta vid planeringar av olika slag. De kan även tillföra ett kreativt tänkande vid vissa processer. Infallsvinklarna var fler i diskussionerna. Till nästa tillfälle har varje deltagare i gruppen en uppgift att prova en AI-tjänst som tidigare inte provats.

Spännvidden i diskussioner kring AI var stor. Allt ifrån att kunna skapa sagor om giraffer och regnbågar till dystopier om att vi har släppt loss guden Moloch och är på väg mot mänsklighetens slutstation.

Bilder skapade i Midjourney

Under juni månad kommer vi att träffa gruppen igen för att följa upp och reflektera över de har provat AI-tjänster i sina olika yrkesroller.

Lärgrupp ChatGPT

Inom ramen för Kalmarsunds gymnasieförbunds Innovationscenter har den andra lärgruppen startat. Den första gruppen handlade om distansundervisning (läs mer här och här). Nu har andra gruppen satt fokus på vad AI och specifikt ChatGPT kan betyda för undervisningen och rollen som lärare. Undervisande personal har fått anmäla intresse till lärgruppen och skicka in tankar som de har kring ChatGPT och undervisning. Gruppens fokus är att nyfiket undersöka vilka möjligheter som finns med ChatGPT i undervisningen. Gruppen har ett upplägg där det kollegiala lärandet är en viktigt del. Även det konkreta undersökandet är en viktig del för lärgruppen. 23 lärare från våra olika skolor är med i gruppen när den startades upp med sitt första möte 13 mars. Efter en kort introduktion gick deltagarna ut i mindre grupper för att arbeta fram vilka frågeställning de tänker undersöka närmare. Mötet avslutades med ett intensivt loggboksskrivande, som du ser på bilden, där alla deltagare reflekterade av dagens arbete i grupperna, samt vad det tar med sig för lärande framåt. Jo, så klart hade vi i planeringen av lärgruppen ett gott stöd av ChatGPT. Vi kommer att återkomma till Lärgruppen ChatGPT här på bloggen.

Professionsprogrammet 2023

För fjärde året i rad har startskottet gått för Kalmarsunds gymnasieförbunds professionsprogram. Professionsprogrammet är en av byggstenarna i förbundets Innovationscenter. Programmet syftar till att lärare i ett kollegialt sammanhang, bland annat genom aktionslärande, har möjligheten att ytterligare utveckla sin undervisning. Lärarna dokumenterar även sin yrkesskicklighet genom skrivande av olika texter. I årets professionsprogram deltar tio av förbundets lärare och två lärare från Oscarsgymnasiet. Den första träffen för årets deltagare skedde 6 mars på Kalmarsund Hotell. Bland mycket annat träffades deltagarna i de professionsgrupper som de ska arbete i fram till avslut i december.

Verksamhetsutvecklingsfonden 2022

Verksamhetsutvecklingsfonden, som ligger inom ramen för förbundets innovationscenter, har till syfte att vara en ”växtimpuls” för att utveckla enheternas och förbundets verksamhet. Det finns en Google site som är under uppbyggnad för att redovisa projekten som genomförts 2022. Redan nu kan vi ge en liten förhandsvisning av en del av innehållet.

Vi IKT-pedagoger har intervjuat projektansvariga för två av förra årets projekt. I filmen delar de med sig av tankar och erfarenheter som de tar med sig från projekten Svenska genom körkortskunskap och Vetenskaplighet i en trumpisk värld. 

Uppdatering: Sajten för verksamhetsutvecklingsfonden hittar du här.

Lärares röster om professionsprogrammet

Som en uppföljning av professionsprogrammet 2022 intervjuades några av de lärare som deltagit. I filmen nedan berättar de om vad det var som gjorde att de sökte professionsprogrammet. De talar om hur programmet har påverkat dem som lärare och vad som är det mest värdefulla som de tar med sig. Avslutningsvis lyfts frågan varför lärare ska söka professionsprogrammet.

ChatGPT som planeringshjälp

På bloggen har vi skrivit tidigare skrivit om ChatGPT  och lyft tankar om hur den kommer att påverka skolan och undervisning framöver. Ett perspektiv är att ChatGPT kan fungera som ett stöd för lärare vid planering av undervisning.

Jag satt tillsammans med min dotter, som är mellanstadielärare, och vi tog fram ChatGPT för att undersöka vilka svar vi kunde få när det gäller planering av undervisning för en årskurs fyra om svensk medeltid.

Vi började med att ställa en inledande fråga om ChatGPT kunde ge oss en planering och den kom då med följande förslag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi gick vidare med att be ChatGPT skriva en kort, 300 ord, sammanfattning av den svenska medeltiden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi testade sedan att be ChatGPT skapa ett quiz som eleverna skulle kunna svara på. Vi ville ha fyra svarsalternativ och att Chat GPT även ger rätt svar. Du ser i bilden två av de fem frågor som Chat GPT skapade.

 

 

 

 

 

 

 

 

Det vore intressant att höra hur Gustav Vasa respektive Drottning Margareta upplevt sin tid som regenter. Vi bad ChatGPT skapa en dialog mellan dem båda. Margareta blev intervjuaren och Gustav kunde beskriva att han haft det tufft att hålla ihop ett splittrat Sverige men att han lyckats väl med uppgiften.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Eftersom dottern även undervisar klassen i engelska bad vi ChatGPT översätta dialogen till engelska. Vilken gick på några sekunder. Vi gick sedan vidare och frågade om olika sätt som eleverna kunde visa sina kunskaper om medeltiden. Rollspel var en tanke som lyftes in. Chat GPT tog fram sex intressanta personer från svensk medeltid som kunde ingå som roller. Sedan kunde vi gå vidare med att be ChatGPT skriva repliker. Ja så där fortsatte det ett tag.

Detta var en väldigt kort inblick i hur ChatGPT skulle kunna användas som en form av digital kollega i läraryrket. Den har ju som oss alla andra sina förtjänster och brister som vi behöver vara medvetna om.

Det som nu är intressant är hur just du som lärare tänker kring att på olika sätt kunna använda denna form av AI i din undervisning. Vad har du prövat än så länge? Vad skulle du vilja pröva?

Har du tankar om ChatGPT och undervisning hör gärna av dig till oss IKT-pedagoger för att bolla tänk. 

Fokussamtal lärare och elever om digital agenda

Kalmarsunds gymnasieförbunds digitala agenda ligger till grund för arbetet med digitalisering och undervisning. Du kan här läsa om framtagandet av och innehållet i förbundets digitala agenda.

Den digitala agendan utvärderas årligen bland annat genom fokussamtal med lärare och elever. Utgångspunkten för årets samtal har varit den ur elevperspektiv uttryckta förväntansbild som finns i digital agenda.

Vi ser utifrån resultaten i fokussamtalen framför allt tre områden som behöver fokuseras i förbundets fortsatta arbete kring digitalisering och undervisning:

  • I olika former av utvecklingsarbeten bör vi sträva efter att i ökad omfattning utveckla olika digitala möjligheter kopplade till undervisningen. Det kan handla om olika metoder som ger en ökad kvalitet i undervisningen. Exempel är att använda film vid flippat klassrum eller vid feedback till elever.
  • Ett specifikt område som behöver fokuseras är inkludering med stöd av digitala verktyg och tjänster. Det finns stora olikheter när det gäller både användning och kompetens kring digital inkludering. Det finns oklarheter kring hur vi ska skapa tillgängliga digitala lärmiljöer för alla elever i undervisningen.
  • När vi arbetar med att stärka elevernas digitala kompetens måste vi ta hänsyn Skolverkets alla fyra aspekter när det gäller begreppet digital kompetens. Inte minst gäller det diskussioner kring hur digitalisering påverkar samhälle och individ.

    Bild: Skolverket

Du kan läsa hela sammanställningen från fokussamtalen med lärare och elever här.

ChatGPT – ett gigantiskt digitalt språng

ChatGPT har skapats av Openai och i slutet av november lanserades GPT-3. Det tog många med storm när det stod klart vilket kraftfullt AI-verktyg som vem som helst med en internetuppkoppling nu kan få tillgång till.

De första reaktionerna som kom när det gäller fokus på skola och utbildning var att Chat GPT beskrevs som en enormt fuskverktyg, eller till och med en mardröm för skolan. Det blir nu helt uppenbart att vi inom utbildning behöver tänka tillsammans kring olika examinationsformer för elever och studenter.

Efter hand som de första chockvågorna lagt sig påbörjades en mer sansad diskussion kring hur detta AI-verktyg kommer att påverka utbildning och vår syn på kunskap. Tekniken finns nu här och frågan är hur vi ska förhålla oss till den.

Initialt kan det vara svårt att förstå vad ChatGPT verkligen är för någonting och vad den kan göra samt vilka begränsningar som den har. I ett första skede är det lätt att vi betraktar den på samma sätt som en sökmotor, vi googlar på olika saker. Snart inser vi att Chat GPT är så mycket mer än en sökmotor. Vi kan ställa frågan till ChatGPT hur den skulle definiera sig själv:

Den är en konversationsagent som kan föra samtal med människor på ett naturligt sätt och kan användas för att skapa innehåll, svar på frågor och för att generera text. GPT-3 kan också användas för att lösa olika typer av språkliga uppgifter, såsom översättning, summarisering och klassificering av text. Den har en mycket stor mängd data som den har lärt sig från, vilket gör den mycket kapabel när det gäller att förstå och hantera naturligt språk.

När det gäller språk så innefattar det även programmering som är ett område där ChatGPT här en otrolig styrka. I skapande av texter går det att styra texten på många olika sätt. Det kan handla om att du klistrar in stora textmassor och ber ChatGPT att sammanfatta dem. Det kan vara att du vill har en text skriven som påminner om en speciell författares stil. Det kan även vara att du vill ha en text skriven på lätt svenska. Det absolut bästa sättet att skapa en förståelse kring vad ChatGPT verkligen är är att själv använda och testa sig fram.

Bild från Chat GPT-3

Vilken roll kan denna AI spela i skolan? Vi ställde följande fråga till ChatGPT så att den själv kan förklara hur den på olika sätt kan användas vid elevers lärande:

Hur kan ChatGPT användas i undervisningen för att stödja elevernas lärande?
 

ChatGPT (Generative Pre-trained Transformer) är en teknik för maskininlärning som kan användas på olika sätt i undervisningen för att stödja elevernas lärande. Här är några exempel på hur chat GPT kan användas i undervisningen:

  1. För att generera läromedel: ChatGPT kan användas för att generera läromedel som eleverna kan använda för att lära sig om olika ämnen. Det kan till exempel handla om att skapa övningar, quiz, eller längre texter som förklarar komplicerade ämnen på ett lättförståeligt sätt.
  2. För att skapa diskussionsfrågor: ChatGPT kan användas för att skapa diskussionsfrågor som eleverna kan använda för att diskutera olika ämnen i klassen. Detta kan vara ett bra sätt att få eleverna att tänka kritiskt och reflektera över olika ämnen.
  3. För att skapa personifierade lärandeuppgifter: ChatGPT kan användas för att skapa personifierade lärandeuppgifter som är anpassade efter varje elevs individuella behov och förmågor. Detta kan hjälpa eleverna att lära sig på ett mer användbart och meningsfullt sätt.
  4. För att skapa interaktiva övningar: ChatGPT kan användas för att skapa interaktiva övningar som eleverna kan göra på egen hand eller tillsammans med andra elever. Detta kan vara ett bra sätt att få eleverna att lära sig genom att göra och utforska olika ämnen på ett mer hands-on sätt.

Det är viktigt att komma ihåg att ChatGPT bara är ett verktyg och att det är viktigt att använda det på ett ansvarsfullt sätt och att säkerställa att eleverna får den hjälp och den stöttning de behöver för att lära sig på ett meningsfullt och hållbart sätt.

Notera att ChatGPT själv framhåller att den ska användas på ett ansvarsfullt och säkert sätt. Vad vi ser just nu är förmodligen början på något som kommer att ha en snabb utveckling. En utveckling som gör att vi inom skola och utbildning behöver tänka klokt kring hur vi ska förhålla oss till denna teknik. Som all annan teknik är ChatGPT ett tveeggat svärd, det finns många positiva delar och det finns saker som behöver problematiseras.

Om du vill ta del av tänkande och själv bidra i diskussion så finns det många ytor för det. Vi hänvisar här till Johan Falks initiativ att skapa ett Google dokument för tankar och exempel på har ChatGPT på olika sätt kan komma att påverka undervisningen.

Vi kommer högst sannolikt att återkomma till diskussioner kring ChatGPT här på bloggen.

Lärgrupp Digital Didaktisk Design Distans

Lärgruppen Digital Didaktisk Design Distans är den första genomförda lärgruppen inom ramen för Kalmarsunds gymnasieförbunds innovationscenter. Gruppen har sitt ursprung i en önskan från skolledningen på Axel Weüdelskolan att utveckla former för distansundervisning. Syftet med lärgruppen har varit att utforska och lära mer om framgångsfaktorer där målet är en riktigt bra undervisning som sker helt på distans.

Deltagare i gruppen har varit lärare på Axel Weüdelskolan och vi IKT-pedagoger har fungerat som gruppledare. Lärgruppen startade i april 2022 och avslutades i november 2022. Det har genomförts sex digitala möten med gruppen.

I inledningen av arbetet ställde vi oss på en gemensam teorigrund som bland annat innebar att vi fördjupade oss i olika modeller för distansundervisning. Bland annat utifrån dessa modeller har lärare genomfört någon form av aktion, prövande, i sin undervisning som de sedan följt upp med eleverna. Framför allt för att följa sin egen process har lärarna fört en egen loggbok för reflektion.

Det som lärarna framför allt framhåller som positivt i lärgruppen är det lärande kollegiala samtalet som har skett vid gruppens träffar. De anger även att de i samband med lärgruppen har vågat pröva nytt i sin undervisning. Genomförandet av en egen vald aktion har för lärarna bidragit till att de bland annat hittat nya metoder och verktyg i undervisningen.

Deltagandet i lärgruppen har enligt lärarna gjort att de känner sig mer säkra och bekväma i distansundervisning.

Läs hela rapporten om lärgruppen här.

Professionsprogrammet 2022

För tredje året i rad har Kalmarsunds professionsprogram för lärare genomförts. 2022 års upplaga firades som sig bör med avslutningsceremoni med musik, snittar och bubbel. 12 lärare har deltagit i årets program. I år har vi även haft extern medverkan då tre lärare från Malmö deltagit i programmet.

Victor Bengtsson, Lina Sigander, Fredrik Erenius, Sophie Cascalheira, Maria Wennerström, Martin Zetterbjörk, Anna Karlsson, Linda Björk, Marie Lindblad, Ida Carleson, Beatrice Gustavsson (På bilden saknas Fahria Erikssson)

Professionsprogrammet 2022 har haft sex gemensamma träffar. En viktig del under träffarna har varit det kollegiala lärande samtalet. Inom respektive professionsgrupp har lärarna genomfört lektionsobservationer med uppföljande samtal hos varandra. Samtliga lärare har inom programmets ram skrivit en rapport där de bland annat lyfter fram sin vision som lärare och de beskriver även det aktionslärande som de har bedrivit i sin undervisning. Som stöd i skrivandet har lärarna haft seminarie med förbundets lektorer. Som en gemensam grund i både de lärande samtalen och aktionslärandet har deltagarna läst litteratur. En viktig byggsten i professionsprogrammet är förbundets diplomerade skolcoacher. Alla lärare inom professionsprogrammet har haft sin egen coach och genomfört fyra samtal. Följande citat från en av årets deltagare sammanfattar professionsprogrammet på ett bra sätt:

Sammanfattningsvis har professionsprogrammet för mig medfört att jag har fått ta del av och genomfört nya pedagogiska inslag och fått nya insikter och fördjupad kunskap om pedagogik och mig själv som pedagog. Jag har lärt känna pedagoger, tagit del av forskning och genomfört aktioner. Det har varit roligt, givande och stimulerande och en stor förmån och väl investerad tid att få gå en utbildning som jag själv verkligen ville gå.

Du kan på sajten för professionsprogrammet ta del av mer information. Där hittar du bland annat lärarnas filmer om aktionslärande och deras skriftliga rapporter.

Kanske är det du som kommer att gå professionsprogrammet nästa år. Ansökan till professionsprogrammet 2023 är nu öppen – du hittar den här.