Etikettarkiv: Kollegialt lärande

Bättre tillsammans

Bättre tillsammans är ett kollegialt utvecklingsarbete på Jenny Nyströmsskolan som satt sikte på det undervisningsnära sammanhanget.

Hösten 2018 genomförde och dokumenterade SYL (Särskilt yrkesskickliga lärare) på 46 lektionsobservationer hos lärarkollegor. Det gjordes i syfte att skapa en nulägesbeskrivning av undervisningen på skolan.

Observationerna gjordes med fyra områden i fokus: Formativt arbetssätt, inkludering, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och digitalisering. Det fanns även frågeställningar kring vad observatörer såg som extra intressant och vad de önskat se mer av. En kort sammanfattning av resultatet är att det framkom att det fanns ett stort engagemang och kunskap hos lärarna. Dessutom önskades ökad elevaktivitet under lektioner.

Lärares lektionsobservationer kompletterades senare med fokussamtal som genomfördes med elever från samtliga klasser i årskurs två på Jenny Nyströmsskolan. Sammanställningen från dessa samtal belyste fyra områden: Lärares kompetens, lärares ledarskap, elevers delaktighet och helhetsbild av undervisning. Det som tydligast framträdde i samtal med eleverna är vikten av att ha en varierad undervisning.

Resultat har sedan legat till grund för den kollegiala lärandeprocessen som fått benämningen Bättre tillsammans. Lärare har valt fokusområde där de vill utveckla sin undervisning. Arbetet har genomförts i ämnesgrupper och det har letts av SYL som inte har tillhört ämneslaget. Digitala möjligheter har nyttjas på olika sätt. Ett tydligt exempel på detta är att varje lärare har till gruppen tagit med sig en videoinspelning som visar på en undervisningssituation kopplad till det fokusområde som läraren har valt. Vid visning av video har lärare gett varandra feedback för att ytterligare kunna utveckla sin undervisning. Resultat från lärares arbete med olika fokusområden dokumenteras och sammanställs och används som en utgångspunkt i fortsatt utvecklingsarbete på Jenny Nyströmsskolan.

I filmen nedan redovisar en sammanställning av individuell dokumentation som lärare skrev 30 april 2019. Det är tydligt att Bättre tillsammans har fått konkreta resultat i klassrummen och att det har gett lärare goda möjligheter att reflektera kring sin undervisning, inte minst tillsammans med kollegor.

Lämna ett svar

Jenny Nyström bloggar

Den där känslan att vara på en skola och se hur mycket bra som händer och önska att många fler kunde ta del av det. Ja då för man väl försöka göra det synligt på något sätt. Att synliggöra god pedagogik i undervisning kan vara en stark väg till inspiration och utveckling. Synliggörandet underlättas enormt av de digitala möjligheter som står oss till buds. Valet blev att starta en blogg kring digitaliseringen på Jenny Nyströmsskolan. Innan vi gick i skarpt läge sammanfattades den nystartade bloggens syfte i tre punkter:

Att synliggöra lärares undervisning där digitala verktyg fungerar som förstärkande i ett pedagogiskt och didaktiskt perspektiv.
Att få en spridning av praktik om hur digitaliseringen i undervisningen kan fungera som en positiv faktor för elevers kunskapsutveckling.
Bloggen blir en form av modellering av hur publicering kan användas i undervisningen

Veckans bloggare får följande ”uppdrag”: Du som “Veckans bloggare” väljer en pedagogisk eller didaktisk utgångspunkt för ditt inlägg. Beskriv vad du vill uppnå i undervisningen. Exempelvis, feedback till elever, kamratrespons, tydliggörande av mål, lässtrategier, reflektion hos elever, synliggörande av elevers lärande, kommunikation … ja listan kan bli hur lång som helst. Gör också en beskrivning av hur du/eleverna använder digitala verktyg för att förstärka det som ni vill uppnå i undervisningen.

Bloggen har varit igång ett tag och fått ett positivt bemötande bland personal och nu är förhoppningen att fler kan hitta inspiration till sin undervisning på Jenny Nyström bloggar.

Du hittar bloggen Jenny Nyström bloggar HÄR

(Tack till Malin Frykman som väckte tanken)

Lämna ett svar

Veckans tips – ”Om programmering”

Från och med 1 juli 2018 ska ändringar i läroplaner för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen börja tillämpas. Vi har tidigare skrivit om förändringarna och du kan läsa det HÄR.

Skolverket har nu kommit ut med en webbkurs ”Om programmering”. Kursen ska fungera som en introduktion till vad programmering är, hur det påverkar samhället och individen och hur den platsar in i de förändrade läroplanerna. Kursen är uppdelad i 8 delar där man själv kan bestämma i vilken ordning man tar delarna och i vilket tempo man går igenom kursen. Man kan läsa kursen ensam, men det bästa är om man gör det i en grupp för att kunna diskutera olika frågeställningar i kursen.

Kursen erbjuder information om programmering, filmer från undervisningen i olika skolformer där programmering tillämpas och filmer där Skolverket förklarar vad förändringarna betyder. Man får även möjlighet att testa på programmering på olika sätt.

Kursen är riktad till alla pedagoger. Är du intresserad av kursen kan du hitta den HÄR.

Lämna ett svar

Undervisning med digital förstärkning – uppföljning

15 mars var en halvdag avsatt inom förbundet för att följa upp kompetensutvecklingen Undervisning med digital förstärkning som vi tidigare skrivit om här på bloggen. Vid detta andra tillfälle satte vi fokus på att jobba med kollegial feedback.

Inledningsvis fick alla lärare en stund för egen reflektion och formulera sina tankar kring det område i sin undervisning som de valt att speciellt utveckla. Därefter skedde redovisningar i mindre grupper och det gavs tillfälle till att ge och få feedback på sina tankar. Gruppen presenterade sedan sina upplevelser att jobba med kollegialt lärande i form av kortare filmer. Som avslutning formulerade varje lärare sitt nästa steg. Om du vill ha mer utförlig information av upplägget hittar du det här.

Rektorerna inom förbundet arbetade vidare med Formativt ledarskap under ledning av Anders Holmgren. Även här var feedbacken en viktigt del när rektorer redovisade sina verksamhetsbesök som gjorts hos varandra. De har besökt lektioner, samtalat med elever och deltagit på andra skolledningars möten.

10 maj är sista tillfället både för lärares och rektorers kompetensutveckling om Undervisning med digital förstärkning och Formativt ledarskap.

Lämna ett svar

Framtidens lärande och Guldtrappan

11 – 12 oktober arrangerades Framtidens lärande av DIU i Münchenbryggeriet, Stockholm. Konferensens syfte är att skapa en mötesplats för en stor bredd av representanter för skolan och med siktet inställt på skolutveckling med digitala förtecken. Programmet bjöd på en ganska stor blandning från scen. Det handlade om digitala nycklar för nyanlända elever (Hulya Basaran och Jenny Edvarssson), även Ebba Östlin pratade om integration och digitala nycklar. Ann Helenius, IT-direktör Stockholms stad, pratade om Stockholms målsättning att blir världens smartaste stad. I det arbetet förvandlar digitaliseringen allt och det gav ett väldigt spännande perspektiv på vilket samhälle det egentligen är som vi utbildar våra elever till. Andreas Ryve tillsammans med Per Kornhall pratade om återerövring av professionskunskapen och ämnesdidaktikens renässans. De var helt överens om att matematikundervisningen måste förändras i grunden utifrån hur det generellt ser ut idag. Även här kommer digitala verktyg att spela en stor roll. Vi fick även möjlighet att ta del av norska erfarenheter kring digitalisering av prov genom Truls Bøhm.

Eftersom Kalmarsunds gymnasieförbund var en av de huvudmän i Sverige som tilldelats kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 åkte förbundet dit med en ganska stor delegation. Våra representanter fick möjligheten att tillsammans med övriga kommuner dela med sig av sina erfarenheter genom panelsamtal, seminarier och inspirationsmöten.

dsc_0242_1

”Digitalisering – Från rektor till elev”

En grupp som fick speciellt genomslag under Framtidens lärande var våra Digitala Coacher som väckte stor nyfikenhet bland konferensens deltagare. Ett tecken på hur viktigt det är att ta med elever i olika former av skolutvecklingsarbete. Andra delar som uppmärksammades var styrkedjan som finns inom förbundet och den digitala agendan som strategiskt dokument.

dsc_0403_1

Digitala Coacher Molly och Oliver deltar i panelsamtal

dsc_0331_1

Utdelning av Guldtrappan 2016. I mitten förbundschef Kalmarsunds gymnasieförbund Joachim Håkansson

Det var en bra blandning av de olika kommunernas program och det innebar att det fanns mycket intressant att ta del av. Det jag tar med mig är bland annat Simrishamns arbete med delar-kultur, där de poängterade vikten av att skapa ett klimat som gör att det blir mer självklart att dela med sig. Linköping hade ett inspirationsmöte om synliggörande av lärande och inkludering i gymnasiesärskolan som var enormt inspirerande. De kunde visa på konkret arbete med synliggörandet av elevernas lärande där digitala verktyg spelade en avgörande roll. Sundsvall beskrev sin organisation för nätverk och kompetensutveckling för att nå likvärdighet i användandet av digitala verktyg i undervisningen. Sammantaget ser jag att det sker mycket bra arbete kring digitaliseringen både inom Kalmarsunds gymnasieförbund och på en nationell nivå. Den utveckling som jag ser komma framöver är att hitta mer fasta strukturer för sådant som kollegialt lärande för lärare och strategier för digitaliseringen i skolan.

Som avslutning på hela konferensen konstaterade Peter Becker från scenen att Framtidens lärande redan är här och att nästa konferens i DIUs regi kommer att heta Samtidens lärande.

Lämna ett svar

Undervisning med digital förstärkning del 2

Undervisning med digital förstärkning, en kompetensutveckling inom Kalmarsunds gymnasieförbund, tog sen början 26 oktober förra året och om det kan du läsa här. 16 mars var det dags för nästa fysiska träff i grupperna som skapades, digitala samarbetsytor har funnits under tiden. Ledorden för denna dag var reflektion, feedback och beprövad erfarenhet. Lärare fick först tid att enskilt reflektera över det arbete som gjorts i undervisningen. Därefter redovisade alla i gruppen och lämnade feedback till varandra. Sedan följde dokumentation av goda exempel och den beprövade erfarenheten som gruppen kommit fram till. Denna dokumentation kan du ta av på Kollegieblocket.

Några röster från dagen:

”Den har stärkt min kompetens genom att man har en grupp som man kan diskutera med. Man är intresserad att utvecklas inom samma område.”

”Att våga ta steget. Ta del av andras erfarenheter hjälper mig att se nya vägar och att våga. Vilka program man kan använda och tips på hur man kan använda dessa.”

”Jag har arbetat individuellt i mitt eget klassrum med mina egna elever. Men idag onsdag 16 mars har vi delgett varandra i gruppen massor med praktiska tips angående film. Det är mycket värdefullt att få sitta och prata med andra kollegor på det här sättet!!! Jag är sååååååååååå glad och tacksam för detta. Jag har nu lärt känna två kollegor som arbetar med samma som jag, fast på två andra skolor. Mycket insikt får vi alla. Mycket eftertanke också.”

”Gruppen har spelat störst roll i detta arbetet. Att få lyssna på kollegor gör att jag lär mig en hel del nya sätt att tänka vilket är den största vinsten med att arbeta i nya grupper.”

Lämna ett svar

Inkludering på Stagneliusskolan

På Stagneliusskolan i Kalmar, en av skolorna i Kalmarsunds gymnasieförbund, har man den 11 februari ägnat en hel KPT-dag åt att jobba med inkluderande arbetssätt. På skolan finns en handlingsplan för arbete med inkludering och i den kan man läsa målet för arbetet: “Alla lärare ska medvetet arbeta inkluderande i sin undervisning”. Den självklara gruppen som får ge stöd till lärarna i detta är speciallärare och specialpedagoger, men även rektorer och IKT-pedagoger är viktiga för att ge bästa stöd för inkluderande arbetssätt.

KPT-dagen var en del av arbetet med att höja lärarnas medvetenhet om inkludering. På förmiddagen fick lärare ta del av information om varför ska man jobba inkluderande, vad skollagen, Skolverket och forskning säger. Vad är det för skillnad på integrering och inkludering? Vilka teorier finns det för att stödja inkludering i klassrummet.?Vilka kriterier krävs för att kunna säga att man jobbar inkluderande?Materialet till presentationen togs fram genom samarbete mellan rektor, speciallärare och specialpedagoger. Personligen tror jag att just samverkan mellan ledning och speciallärare och specialpedagoger är avgörande för att det inkluderande arbetssättet ska användas i klassrummet.
Efter presentationen fick arbetslag på skolan jobba tillsammans med att svara på frågor för att synliggöra hur man arbetar med inkludering idag och hur man kan göra det bättre (På siten kan du kan se frågor från dagen). En av frågorna handlade om hur kan lärare dra nytta av kompetensen hos speciallärare och specialpedagoger i klassrummet för att förbättra arbetet med inkludering. Det är lätt hänt att man som lärare tänker på speciallärare och specialpedagoger som den grupp som får ta hand om eleverna som behöver stöd, men vi glömmer ofta att de kan även hjälpa pedagogen i klassrummet, för att se vilka möjliga anpassningar eller ändringar i planeringen läraren kan göra för sina elever. Arbetslagens arbete dokumenterades i Google dokument som all personal på skolan kunde ta del av.

Efter lunch fick lärarna lite mer information om hur man praktiskt kan jobba inkluderande i klassrummet. Speciallärare med inriktning på olika ämnen (matematik och svenska) pratade om vikten av ledarskap i klassrummet. Tydlig start och avslut på lektionen, struktur, gemensamt arbete med eleverna för att skapa förståelse innan de börjar jobba med uppgiften, gemensam läsning, vikten av feedback och mycket mer togs upp och diskuterades. IKT-pedagogen avslutade genomgången med tips på digitala verktyg man kan använda för att förstärka och underlätta arbete i klassrummet. Det är dock alltid viktigt att utgå från behovet och elevgruppen. I en klass fungerar det att använda padlet för att ge eleverna möjlighet att ställa frågor under lektionen. I en annan klass får man kanske använda papper och penna. Man måste ta medvetna beslut när man väljer verktyg och metod.

Dagen avslutades med arbete i ämneslagen. Uppgiften var då att gå igenom en lektionsplanering och se den över för att se hur inkluderande den är och hur kan man göra den mer inkluderande. Ämneslagen fick använda checklistor framtagna av speciallärare/specialpedagoger som hjälp vid detta och alla lektionsplaneringar delades med all personal på skolan. Jag tror att man ofta kan få nya ideér och tips till sin undervisning genom att titta på planeringar gjorda av lärare i andra ämnen än det egna.

KPT-dagen är slut, men arbetet med inkludering fortsätter. Det är nu viktigt att jobba vidare, genom samtal i arbetslag och ämneslag, genom lektionsbesök av rektorer och speciallärare/specialpedagoger, genom att medvetet tänka på att inkludering är viktigt för alla elever.

Vill du se planering för dagen och innehåll i de olika presentationerna kan du hitta det här.

Lämna ett svar

Veckans tips: Att lära av varandra och andra – sociala medier

Tänk vad mycket vi kan lära oss snabbt med hjälp av andra! I läraryrket finns det massor av andra lärare som undervisar samma kurser som du. Forskare som Hattie och Timperly talar om vikten av kollegialt lärande. Glöm inte bort att du har massor av kollegor utanför din skola. Det utvidgade kollegiet som delar sina tankar om undervisning och om skola på facebook, twitter o.s.v. Vi kan prata skola utan att begränsas av en fysisk plats.

I sociala medier kan vi ta del av andra lärares konkreta undervisningstips och mycket goda idéer. Det finns massor av material att inspireras av. En del inlägg är tydligt kopplade till vetenskaplig forskning och i andra får du göra kopplingen på egen hand. Dessutom finns möjligheten att kommunicera med läraren som format materialet. Självklart kan du också dela med dig av dina erfarenheter och få respons av andra och därigenom sprids kompetens snabbare.

Inspireras av det utvidgade kollegiet och för med dig tankar till din arbetsplats, och forsätt att diskutera med dina kollegor!

Några tips:

Facebook

lärande för lärare – kompetensutveckling och kollegialt lärande
Helen Timperly i svensk skola
Bedömning i gymnasieskolan
Bedömning för lärande
GAFE Sverige
IKT – möjligheter och utmaningar

Twitter

@UR_pedagogerna, @itiskolan, @Korlingsord,@AnnaKaya,@webbstjärnan,@skola365

Bloggar

I´m all for it – Marie Linder, blogg om IKT-användande

barkersthlm – Daniel Barker, flippat i ma, fy

Kilskrift – Karin Brånebäck, flippat klassrum och digitala verktyg

Sara Bruuns blogg – Sara Bruun, digitala verktyg i klassrummet

Patricia Diaz – blogg om webben i undervisningen – varför och hur?

Omvärldsbloggen – Stefan Pålsson (Skolverket) – om IT i skolan

Lämna ett svar

Pop Up Class på Jenny Nyströmsskolan

Med inspiration bland annat hämtad från BETT 2016 och Pop Up School genomfördes på Jenny Nyströmsskolan 11 februari en kompetensutveckling under namnet Pop Up Class. Innevarande läsår deltar en grupp av skolans lärare i en utbildning, Formativt arbetssätt med digitala verktyg, som kopplar ihop formativa lärprocesser med digitaliseringen. Denna grupp har nu kommit fram till en punkt där det är dags att applicera sina kunskaper och tillsammans arbeta fram modeller för en formativ undervisning med digital förstärkning. Detta ville vi testa att göra i samverkan med elever, en form att jobba med lärares lärande som vi anser innehåller starka utvecklingsmöjligheter.

24841410272_81302c1d48_k

Lärares planerande utifrån fem nyckelstrategier

Förmiddagen ägnades för lärarnas del åt planering utifrån en viss arbetsgång. De kickade igång ett delat dokument där deras planering gjordes. Roller fördelades inom gruppen och de inledde med att bestämma sig för vilka lärandemålen för eleverna skulle vara. Därefter använde de Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för ett formativt arbetssätt som riktlinje i sin planering. De skulle även planera in digital produktion för eleverna i sina uppgifter.

Vid lunch hände det som är riktigt spännande, eleverna anlände till skolan. Vi gjorde detta i samarbete med Vilhelm Mobergsgymnasiet där vi ”lånade in” en grupp elever. Efter en kort introduktion fick de kasta sig ut i sina klasser och sätta fokus mot lärandemålen som lärarna planerat för. En klass fick i uppgift att Rädda världen och ett gäng gav sig iväg mot bageriet för att jobba med sina lärandemål.

24663771030_be33ca3ded_k

Eleverna dokumenterade sitt arbete för att sedan analysera

Efter genomförda lektioner kom den viktiga delen av dagens övning, eleverna lämnade feedback till lärarna både muntligt och skriftligt kring den undervisning de varit med om. Hur tydliga var målen? Hur jobbade lärare med feedback för att föra lärande framåt? Detta var några av frågorna som ställdes. När lärarna sedan analyserade feedback som kom från eleverna var den väldigt värdefull och ledde vidare till bra reflektioner. En sak som framhölls från lärarnas sida var att det var väldigt positivt att eleverna som gav feedback inte var i beroendeförhållande till lärarna genom att de inte skulle betygsättas.

En av många bra diskussioner som uppstod under dagen handlade om klargörande av lärandemål i olika sammanhang. Hur lätt det kan verka, hur svårt det är och vilken avgörande betydelse det har för elevernas resultat. Viktiga frågor som togs upp är hur vi formar bra lärandemål och hur vi säkerställer att elever och lärare delar samma bild av vilka lärandemålen för undervisningen är.

Det finns massvis av lärdomar som jag tar med mig från den här dagen som jag gärna skulle vilja använda till nya liknande utbildningar. Jag ser att upplägget med en gemensam teoribild kring lärande, samplanerande lärare, genomförande med elever, feedback från elever och analys av feedback är en givande väg att jobba med lärares lärande.

Lämna ett svar

Pop Up School!

Av Jörgen Florheden

Skapa en skola för en dag!

Detta var utmaning som vi, tio för varandra okända personer, fick under temat Pop Up School. Vi skulle under förmiddagen skapa en vision för vår skola och omsätta den i lärande och vid lunch skulle våra tjugo elever dyka upp, och lärandet skulle ta sin början. Riktlinjer som fanns för mål var att eleverna skulle förhålla sig till en eller flera källor samt att de skulle använda digitalt berättande.

Digitalt berättande om flyktingsituationen

Det var flera utmaningar som vi ställdes inför, gruppens medlemmar hade tidigare inte träffat varandra, vi skulle under begränsad tid bygga en vision, undervisningen skulle ske på engelska. Vad gäller visionen använde vi metaforen att eleverna skulle starta en musikgrupp och nyckelorden var, kollaborativt, delaktighet och lärande. Utifrån denna vision designade vi ett lärande som tog sin utgångspunkt i utmaningar som eleverna upplever att världen stå inför idag.

Vid lunch sammanstrålade vi med vår grupp elever från Bohunt School och efter en ”lära-känna-lunch” drog undervisningen igång. För att här sammanfatta den processen kort kan jag säga att jag är enormt imponerad av hur eleverna tog sig an uppgiften och genomförde den med stort engagemang och nådde fantastiska resultat. I sitt digitala berättande valde eleverna att använda sig av film, vilket för dem föll sig helt naturligt (filmerna har vi fortfarande tillgång till, men tyvärr inte möjlighet att publicera här). Hela dagen avslutades med att tre av eleverna stannade kvar och gav feedback till oss lärare på hur vi planerat och genomfört undervisningen. Det var en verklig förmån att få delta i en sådan diskussion. Senare kommer vi även att få ta del av ytterligare feedback som sammanställs utifrån intervjuer och filmande som skedde under hela dagen.

Nu den klassiska frågan: Vad tar jag med mig från detta? Jag tar med mig hela konceptet att driva kompetensutveckling med lärare och elever tillsammans. Det framstod tydligt under dagen vilken styrka det finns att göra detta tillsammans med fokus på att båda parter ska lära sig. Jag kan se att detta är något som kontinuerligt borde förekomma på alla skolor. Mitt mål är nu att tillsammans med andra skapa möjligheten för våra lärare och elever att få ta del av en liknande kompetensutveckling.

Lyssna på intervjun med Maria Abrahamsson som ansvarade för Pop Up School

Maria Abrahamsson – Pop Up General

Lämna ett svar

Den reflekterande pedagogen och SYL

I samband med läsårsstarten presenterade Kalmarsunds gymnasieförbund 15 nya SYL (särskilt yrkesskickliga lärare). Dessa lärare får inom ramen för sitt uppdrag en riktig kompetensutveckling.
26 november var det dags för Anders Söderberg från LIN Education att återvända till Kalmar och hålla i en kompetensutvecklingsdag under rubriken ”Den reflekterande pedagogen”. Lärarna fick genom Anders ett antal ingångar för en reflektion tillsammans med kollegor och även enskilt.

Tematiska ingångar som togs upp var bland annat:
Didaktisk design – Hur kan våra lärandemodeller så ut om vi fokuserar på att minska avståndet mellan det som vi lär ut och det som eleverna lär in?
Didaktiska fenomen och digital förstärkning – Hur använder vi olika digitala verktyg för att förstärka elevernas lärande?
Inkludering – Hur arbetar vi på ett inkluderande sätt i undervisningen så att alla elever får samma förutsättningar till lärande? Med hänvisning till brittisk skola presenterade Anders ett intressant begrepp i detta sammanhang, ”Red line minimums”. Vad är den minsta gemensamma nämnaren för oss som lärare när vi jobbar på ett inkluderande sätt?
BFL – Hur ser våra processer för ett formativt arbetssätt ut?

Många intressanta frågeställningar som sedan följdes upp genom reflektion både tillsammans med andra lärarekollegor och enskilt. Input gavs även i form av olika texter

Var ser jag utvecklingspotential i min roll som pedagog kopplat till Digital
didaktisk design (inkludering – BFL osv) och hur skall jag iscensätta ett utvecklingsarbete?
Detta var frågan som deltagarna fick med sig att fördjupa sig i när det gäller det fortsatte skolutvecklingsarbetet.
Under dagen diskuterade vi även SYLs roll som ledare för andra lärares lärande.

Några röster från den utvärdering som gjordes:
”Intressant dag med en hel del reflektion tillsammans med kloka kollegor. Alltid bra att bli påmind om/få ny input samt reflektera kring sin undervisning och att få höra av andra hur de jobbar vilket kan appliceras i min egen undervisning.”
”Jag tyckte att dagen var mycket bra. Jag kände mig nyfiken på att lära mig mer och har öppnat en hel del nya tankar om inkludering. Jag är också glad att jag fick en övergripande modell av iscensättandet och transformationen av lärande. Jag har fått ihop alla pedagogiska tankar till en större helhet efter den här dagen.”

Under vårterminen kommer det arbete som nu är påbörjat att följas upp vid ytterligare ett tillfälle.

Lämna ett svar

Undervisning med digital förstärkning

Sedan Kalmarsunds gymnasieförbund startade sin omfattande digitala satsning har det skett otroligt mycket på kort tid. Det har gjorts ett fullständigt teknikskifte från datorsalar till en fullt utbyggd en-till-en-verksamhet. Genom införandet av Google Apps for Education skapades 2012 en gemensam digital yta för det pedagogiska arbetet. Under denna tid har olika kompetensutvecklings insatser bedrivits och vi kan säga att vi kommit långt när det skolans digitalisering. Efter införandet av en-till-en kan vi även se en konsolideringsfas. Lärare känner att det har skett en snabb utveckling och nu jobbar de med att se vilka digitala verktyg som är bäst lämpade för den egna undervisningen. Det är i detta sammanhang som vi nu startar kompetensutvecklingen ”Undervisning med digitala förstärkning”.

När vi har planerat för Undervisning med digital förstärkning finns det några nyckelbegrepp som vi har utgått från. Det är: valbart – det ska finnas en möjlighet för lärare att välja inriktning utifrån det som passar deras undervisning bäst, hållbart – utbildningen som startas upp ska inte bara vara här och nu utan följas upp över tid, 16 mars samlas vi igen för att utbyta erfarenheter, kollegialt – vi vill utnyttja styrkan i det kollegiala lärandet, undervisningsnära – det vi utvecklar ska ha en direkt koppling till respektive lärares undervisning.

FullSizeRender

Niklas Mörnerud – inspiratör

26 startades Undervisning med digital förstärkning. Först en inledning där kontexten för dagen presenterades. Sedan var det dags för våra ”inspiratörer” att fungera som tändstift i olika tematiska grupper. Inte mindre än 27 inspiratörer som alla är verksamma inom Kalmarsunds gymnasieförbund var engagerade, en enorm styrka att ha denna resurs. Du kan se bredden av de olika pedagogiska utgångspunkterna som fanns HÄR.

Efter inspirationspassen utbyttes erfarenheter inom respektive grupp och lärare gjorde målbeskrivningar för sitt fortsatta arbete. Inom varje grupp gick man även samman på en digital yta för sitt fortsatta kollegiala lärande. Digitala ytor som valdes var bland annat Google Classroom och bloggar. Detta innebar en indirekt kompetensutveckling för lärare i olika digitala verktyg.

Eftermiddagen bestod av praktiskt arbete inom varje valt tema. Här skapade lärare tillsammans material att ta med sig ut i sin undervisning. En undervisning med digital förstärkning. Grupperna kommer nu fram till våren att dela sina erfarenheter i digitala grupper. 16 mars träffas vi igen för att samla, dokumentera och dela den erfarenhet som gjorts.
Under den dagen kommer även Helena Kvarnsell och Håkan Fleischer att föreläsa under temat Digitalisering som lyfter skolan.

Lärarröster från dagen:
”Det har varit mycket givande och fokus har varit på ”hands on”, dvs vi har jobbat direkt med något som vi har konkret nytta av i undervisningen.”
”Bra att vi själva kunde bestämma arbetsgrupper och att vi fick tid att diskutera, planera och förkovra oss i det ämne som intresserade oss.”
”Bra med många inriktningar att välja. Detta ger hög relevans och möjligheten att utveckla sig inom det område man vill lägga extra fokus på.”
”Vi uppskattar upplägget på dagen. Vi var på ”film” och de tre kvinnliga inspiratörerna hade gjort ett gediget arbete och vi kände oss delaktiga i dialogen. Kul och spännande ämne!”

Lämna ett svar

Inkludering med digital förstärkning

En solig torsdag morgon klockan 08.10 samlades en grupp med lärare på Axel Weüdelskolan i Kalmar för att starta en KPT-dag med tema “Inkludering med digital förstärkning”. Först fick lärarna en introduktion om vad inkluderande arbetssätt betyder och varför man ska jobba inkluderande. Allt material som användes under dagen togs fram i ett samarbete mellan IKT-pedagogerna och speciallärare/specialpedagoger i Kalmarsunds gymnasieförbund. Efter introduktionen gick IKT-pedagogen igenom flera olika digitala verktyg som kan underlätta att jobba inkluderande. De digitala verktygen kan användas av lärare för att göra deras undervisning mer inkluderande, och av eleverna för att underlätta delaktigheten i undervisningen.

Efter genomgången fick lärare tid att titta igenom sin undervisning och försöka jobba fram metoder att använda för att göra sin undervisning mer inkluderande. De flesta passade på att jobba tillsammans med en eller två andra lärare, där man hade samma ämne eller elevgrupp. Under tiden grupperna jobbade gick IKT-pedagogen tillsammans med en skolledare runt i skolan och träffade alla grupperna. Lärare fick direkt hjälp om det behövdes och feedback på de arbete de gjort fram till dess. Sista timmen av dagen fick grupperna redovisa för andra hur de har tänkt och vilka verktyg/metoder de valt. Redovisningarna fick även de vara så inkluderande som möjligt (tydliga, strukturerade, delade i förväg, i digital form och möjliga att lyssna på). Alla redovisningar delades i en delad mapp i Google drive. Lärare fick således ännu mera tips till sin egen undervisning.

Detta blev en väldigt bra och lyckad KPT-dag mest på grund av att:

Lärarna fick alltl material i förväg (hemsidan delades två veckor innan) och visste vad vi kommer att jobba med.
Allt material framställdes med det inkluderande arbetssättet i åtanke, du kan t ex lyssna på allt material. Vi använde även några digitala verktyg under genomgången (t ex Padlet) för att ännu mer belysa användningsområden i klassrummet.
Lärarna fick tid att direkt efter genomgången jobba med sin egna undervisning och använda de visade verktygen.
Lärarna fick möjlighet att fråga om hjälp under tiden de jobbade.
Dagens innehåll är oberoende av i vilken skolform man jobbar i (Särvux, SFI, Komxux) eller vilka ämnen man undervisar i.
Skolledarna var med och medverkade vid planeringen av KPT och under dagen.

Om man skulle vara intresserad av att se vilket material som användes under dagen kan man se det här. Som IKT-pedagog hoppas jag få möjlighet att planera och genomföra flera dagar som denna.

Lämna ett svar

De lärande lärarna i Gränna

Varför ska jag göra det här? Jag är ju redan lärare. Jag är ju klar!

Orden kom från scenen inför en fullsatt aula på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Det är en av lärarna på Ribbaskolan i Gränna som beskriver känslan när de ställdes inför faktumet att de skulle börja arbeta enligt riktlinjer för vad Tomas Kroksmark kallat Modellskolan.

För de som inte är bekanta med Modellskolan eller Ribbaskolan så är det förra en modell för kompetensutvecklingsprojekt för lärare och den senare den första skola som följde denna modell. Man har där sedan fem år använt den för att på allvar försöka uppnå full måluppfyllelse för alla elever i åk 9. Året var 2010 och politikerna lär ha känt en viss förtvivlan inför situationen. Historien går att Tomas Kroksmark på Högskolan för Lärande och Kommunikation i Jönköping i detta läge sa att han kunde fixa det om han fick rätt förutsättningar (cykelavstånd till skolan, vissa krav på personalen etc). Politikerna nappade, handplockade Ribbaskolan i Gränna som hade sämst resultat och lagom cykelavstånd och gav Tomas uppbackning att skapa den organisation han ville och fem år på sig att visa om idén höll.

Nu har de fem åren gått och det är dags att se vad det blev av det hela. Projektet kröntes med en workshop i Jönköping den 30:e mars i år och det är under denna de inledande orden uttalas. Läraren fortsatte sedan och beskrev hur denna inställning kom att omprövas under resans gång, och hur hon nu, trots att hon är ytterligare fem år klokare, anser att hon aldrig så länge hon arbetar som lärare kommer att bli klar.

Hur det gick till? Ja, det finns givetvis inte ett svar på denna fråga, men om man utgår från alla de seminarier och berättelser som delgavs under denna dag kan man åtminstone se vissa spår som framträder tydligare än andra.

Ett av dem är tron på idén att människor vill bli bättre. Här handlade det om en övertygelse om att människor vill utvecklas. Det skolan och lärarna är bäst på är just lärande. Arbetar man på en skola bör således en förutsättning vara att man vill arbeta med lärarande. Man bör då också kunna anta att lärarna vill bli bättre på det? Och hur blir man bättre inom kunskapens värld? Jo, genom att forska om den.

Här kommer vi in på den andra faktorn: att skapa praktiska förutsättningar. Politikerna möjliggjorde detta bland annat genom ett samarbete mellan Ribbaskolan och Högskolan i Jönköping. Lärarna på Ribbaskolan tilläts delta i högskoleutbildning vid sida om sina tjänster och bedrev forskning på sin egen verksamhet. De fick skriva uppsatser, delta i handledningar, ta del av ny forskning med mera. Och de gjorde det tillsammans, vilket är den tredje faktorn.

Som rektor Lotta Johansson uttryckte det: “Alla ska med”. Alla skulle arbeta mot målet och de skulle göra det tillsammans. Lärarna arbetade kollegialt på allvar. Men det riktigt spännande är att man inte bara lät detta stanna på lärarnivå, utan att man arbetade kollegialt både på höjden och bredden. Det som gäller för en lärare måste också gälla för en rektor om alla ska med. Förändringsarbetet måste genomsyra hela organisationen, från elev till politiker. Tony Mufic, fd skolchef i Ängelholm, berättade hur han när han införde Modellskolan i Ängelholms kommun även lät politikerna läsa och diskutera vetenskapliga texter. Alla ska inte göra samma, men om man tror att lärare behöver input och utvecklas kollegialt finns det ingen anledning att tro att det skulle vara annorlunda med politiker.

Bilden som Lotta valt utgör en god symbol just för detta. När man lyssnade på de som föreläste visade de på allas delaktighet. Det spelade ingen roll om det var en lärare, politiker, rektor eller forskare; det handlade inte om att peka ut en person, utan man sa till varandra att detta hade inte varit möjligt utan dig! Och dig! Och dig! Alla uppfattade sig som viktig länkar i kedjan.

Slutligen ska man inte underskatta tiden som en fjärde faktor. Saker och ting måste få ta tid.

Hur gick det då? Jo, dessvärre nådde de inte ända fram. Resultaten höjdes markant, men några elever nådde tyvärr inte full måluppfyllelse. Men var det misslyckat? Absolut inte. Alla de faktorer jag nämnt samverkade till att skapa det som faktiskt är grundläggande i skolagens första kapitel: lust att lära; inte bara för eleverna utan för alla i skolan.

Man kan diskutera och problematisera hur mycket man vill runt detta och givetvis är resultatet inte svart eller vitt. Som vissa lärare påtalade innebar kravet att arbeta enligt Modellskolans riktlinjer att flera av skolans “bra” lärare tvingades byta eftersom de ville arbeta på sitt sätt. Utan att förenkla det hela tycker jag ändå att det mest fascinerade är just tron på lärarna och deras vilja att utvecklas. Som Anki Wennergren som forskar vid Halmstad Högskola påtalade var det faktiskt så att detta påbud ovanifrån, top-down, kom att väcka något hos lärarna som fick det att bli en buttom-up förändring. Lusten att lära och viljan att utvecklas var något som väcktes hos lärarna när de väl började med det på allvar, en erfarenhet som även beskrivits av bl a Helena Kvarnsell under årets SETT-mässa.

Sammanfattar vi det hela på ett skolledarspråk når man högre måluppfyllelse genom en pedagogisk idé om ett forskande förhållningssätt, skapande av organisatoriska förutsättningar, ett enhetligt arbetssätt för samtliga och långsiktighet. På ren svenska handlar det om en tro på alla människors vilja att utvecklas, från elev till lärare, skoledare och politiker. Man blir aldrig klar utan utvecklas när man lär sig och lärande är roligt!

Nyfiken på mer om modellskolan? Titta gärna på följande hemsida Modellskolan eller införskaffa boken Modellskolan: En skola på vetenskaplig grund med forskande lärare Tomas Kroksmark (red)

Lämna ett svar

Videoanalys av undervisning

I samband med att vi har haft utbildning med våra SYL (särskilt yrkesskickliga lärare) tillsammans med LIN Education och Anders Söderberg har metoden att videoanalysera sin undervisning aktualiserats.

Våra SYLar tillsammans med Anders Söderberg

Våra SYLar tillsammans med Anders Söderberg

Videoanalys av undervisningen är ett mycket kraftfullt verktyg för att utvecklas som lärare i sin yrkesroll. Genom att filma och sedan utifrån bestämda kriterier analysera det som förmeddelas i filmen kan saker tydliggöras för läraren. Att använda filmen som verktyg frigör lärarens analys från tid och rum. Det är inte möjligt att samtidigt som man befinner sig i aktiv undervisning analysera det som sker på ett djupare och på ett mer reflekterande plan.

För det flesta av oss finns det en tröskel som vi måste ta oss över innan vi verkligen kan göra en djupare pedagogisk analys av oss själva på film. Den tröskeln är att det upplevs som väldigt konstigt att se och höra sig själv, speciellt i en undervisningssituation. Rösten känns inte igen och det finns många saker i kroppsspåket som man inte är medveten om innan man ser det på film. Visst kan det finns vissa saker som man kan fundera över om man ska förändra i sitt kroppsspråk, samtidigt bör vi kunna komma till en punkt där vi accepterar att detta är jag. Att endast studera det ytliga som sker och med sig själv i fokus leder inte till en djupare analys av mer intressanta fenomen i undervisningen. Acceptera och ställ inte för höga krav på det rent tekniska när du filmar, att göra det allför komplicerat med speciell filmutrustning ökar risken för att det inte blir av alls. Den enkla tillgången till teknik i form av dator, smartphone, surfplatta innebär att vi hela tiden bär med oss möjligheten att filma. Ett beslut att filma ska kunna fattas med ganska kort varsel i stort sätt i samband med att jag är på väg att starta upp en lektion kan jag fatta beslutet att filma den.

För att sedan verkligen kunna jobba med analysen av undervisningen blir det väsentligt att avsätta tid för detta. Det är i det fallet bättre med kortare tider med täta intervaller än att avsätta längre tid mer sällan. Helt enkelt att hitta en tid i veckoschemat.

Lyssna på intervju med Marie Wolke om videoanalys i undervisningen.

Jag tror också att det är bra att skapa någon form av mall som lärare när man ska analysera sin undervisning i samband med att man ser filmen. Kan även vara bra att ha ett antal mallar utifrån vad det är som man vill specifikt studera vid varje tillfälle. Exempel på sådana mallar där frågor kopplas till: Tydliggörande av mål – hur tydlig är jag när jag förklarar för eleverna?, Interaktion mellan lärare och elever – hur ser min kommunikation ut i med gruppen?, Genusperspektiv – är pojkar och flickor lika aktiva under lektion?, hur fördelar jag min tid mellan pojkar och flickor?

Detta är bara några aspekter som kan vara intressanta att använda vid analys av den egna undervisningen.

Det är viktigt att inte bara stanna i analysen utan att vid varje tillfälle även dokumentera hur jag tänker förändra utifrån det jag ser. Att skapa en handlingsplan exempelvis utifrån: Detta ska jag börja med, Detta ska jag sluta med, Detta ska jag fortsätta med. Ord som Anders Söderberg skickade med oss denna dag.

Nästa steg för att ordentligt öka kvaliteten på analysen av undervisningen med hjälp av film är att ge sig in i det kollegiala lärandet. Ta kontakt med kollegor som du tillsammans med kan genomföra filmande av undervisning med och sedan gemensamt analysera. Min erfarenhet är att det är i denna process som det verkligen blir en utväxling av att använda videoanalys i syfte att förbättra undervisningen. Ideér skapas och bollas mellan kollegor för att förbättras och sedan testas i undervisningssammanhang och en positiv cirkel av kvalitetsökning i undervisningen har inletts.

Vid utbildningen av våra sylar och så som de har börjat använda videoanalys som verktyg är min upplevelse att det är ett enormt bra sätt att “ta sig in i klassrummet” hos en annan lärare. Vi får möjligheter att studera hur det ser ut när andra undervisar, det skapar möjligheter till feedback som båda kan vara stärkande och utvecklande. I ett öppet klimat skapas nya tankar och ideér som har det gemensamt att de ska gynna elevernas lärande.

Lämna ett svar