Kategoriarkiv: Forskning

Forskning för klassrummet

Undervisningen i svensk skola ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vad är då vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

För att svara på denna fråga och stödja lärare i professionsutvecklingen har Skolverket gett ut skriften Forskning för klassrummet – Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Den beskriver på ett tydligt sätt den skolforskning som finns idag och hänvisar till forskare som John Hatttie, Helen Temperley och Dylan William för att nämna några.
Samtidigt betonas vikten av den beprövade erfarenheten som en väsentlig faktor för lärares professionella utveckling. ”Den tysta kunskapen måste därmed verbaliseras. Den bör efter att ha prövats kollegialt även dokumenteras för att tillvarata och bli en viktig del i lärares samlade erfarenheter för att undvika att lärare om och om igen ska ”uppfinna hjulet”.” (s. 11) Det är bland annat mot bakgrund av detta som vi inom Kalmarsunds Gymnasieförbund byggt upp Kollegieblocket, ett yta för lärare att dela sin beprövad erfarenhet.

Genom uppdelning i kapitel lyfts olika aspekter fram som har avgörande betydelse för lärares professionella utveckling och elevernas resultat. Några av dessa är:

Läraledd undervisning (inte att förväxla med begreppet katederundervisning)
Viktiga verktyg som framhålls för den läraledda undervisningen är en bred repertoar av undervisningmetoder, att skapa ett dialogklimat och trygghet, att uppmuntra elevers erfarenhetsutbyte mellan varandra och att arbeta med formativ bedömning.
Lärares professionella utveckling och kollegialt lärande
Det kollegiala lärandet definieras som ett strukturerat arbete där kollegor tillägnar sig kunskaper i sin dagliga praktik. Kollegialt lärande är inte bara ett samtal utan det krävs en struktur och någon form av dokumentation. Här kan vi även se hur de digitala verktygen kan stödja denna process. Allt i syfte att utveckla lärares metoder i klassrummet.
Formativ bedömning
Det finns idag mycket forskning som visar på att formativ bedömning har en starkt positiv inverkan på elevernas lärande. Syftet med att jobba formativt i undervisningen är dubbelt, dels synliggör det elevens lärande för både eleven och läraren vilket gör det möjligt att staka ut vägen framåt för elevens kunskapsutveckling. Det är även ett sätt för läraren att få en bild av elevernas nuvarande kunskaper för att kunna planera den kommande undervisningen. Även kamratrespons lyfts i detta sammanhang in som en betydande faktor för elevernas lärande.
Inkluderande arbetssätt
Ett inkluderande arbetssätt handlar dels om en social rätt
Skolverket framhåller att det finns en risk att elevers resultat sjunker när man använder sig av nivågrupperingar grundade på elevernas kunskapsnivåer.
Pedagogiskt ledarskap
I forskning visar det sig att rektorns insyn i den dagliga verksamheten i skolan samt förmågan att kunna förmedla verksamhetens mål är viktiga faktorer för framgång vad gäller elevernas kunskapsutveckling.

Genom att läsa denna skrift från Skolverket finns det en möjlighet att ta till sig en mer fördjupad bild av forskning och beprövad erfarenhet. Ett sätt att komplettera den massmediabild som förmedlar dagens skoldebatt. En debatt som i många stycken framhåller andra lösningar än vad som bottnar i vetenskap och beprövad erfarenhet.

Skriften kan varmt rekommenderas till alla som är verksamma inom svensk skola eller har ett intresse för utbildning.

Lämna ett svar

Sir Ken Robinson och ett blomstrande Death Valley

Stödd på en käpp intar Sir Ken Robinson scenen och det han levererar är en föreläsning som kan beskrivas som ett lågmält fyrverkeri kryddat med mycket humor. Som IKT-pedagoger hade vi möjligheten att besöka BETT2013 och en av höjdpunkterna var denna föreläsning. Vi som har klickat oss runt på YouTube och Ted Talks har inte kunnat missa de föreläsningar av Ken Robinson som finns där. Om man tidigare sett hans ”talks” känner man igen budskapet han förmedlar denna januaridag i London. Nedanstående klipp ger en bra bild av det Robinson förmedlade.
Han slår fast tre grundläggande principer för vårt liv som människor som blir så viktiga att ta med i det pedagogiska tänkandet.
1. Människor är naturligt olika
2 Nyfikenhet driver lärandet
3. Människan är kreativ

På den internationella utbildningsarenan har Sir Ken Robinson fått något av status som superstar och när frågestunden infinner sig efter en timmes föreläsning är det samma känsla som att befinna sig på en konsert och det är dags för extranummer. En mycket intressant del som Robinson utvecklar under frågestunden är ”Vad är egentligen skola?”. Om man skalar bort allt som inte är nödvändigt för att vi fortfarande ska kunna kalla det skola, vad har vi då kvar? Robinsons svar är relationen mellan pedagog och elev.

Ett sätt att sammanfatta Sir Ken Robinsons budskap: Läraryrket är i sin grund kreativt, som lärare tar jag hänsyn till elevers olikheter, det är nyfikenheten och kreativitet som driver lärandet, samt kärnan i det pedagogiska arbetet är relationen mellan pedagog och lärare. Slutsatser som kan synas som självklara, men det är lätt att de kommer i skymundan i tider av nationella prov, omdömesskrivande och betygssätting. Svensk utbildningspolitik idag, som främst kännetecknas av standardisering och mätning, går inte i linje med Ken Robinsons tankar. Trots det händer det fantastiskt bra saker i svenska skolor, där lärare kreativt arbetar med stort engagemang. Med rätt förutsättningar i hela skolsystemet skulle vi även kunna se ett blomstrande Death Valley.

Se även hur Ken Robinson beskriver paradigmskiftet inom utbildningen:
Changing Education Paradigms

Lämna ett svar

Digitala guldgruvor

Hur ska jag som lärare kunna orientera mig i den djungel av digitala verktyg som finns? Vad kan vara bra att använda i min undervisning? Svåra frågor som många lärare ställer sig i takt med att den digitala utvecklingen snurrar vidare.

Ett sätt kan vara att ta del av erfarenheter som andra lärare delar med sig av. Två lysande exempel som vi kan rekommendera är att läsa böckerna Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen av Christina Löfving och Webben i undervisningen av Patrizia Diaz. Böckerna är rena guldgruvorna för lärare när det gäller användande av digital teknik i undervisningen. De är skrivna på ett sätt som gör dem lättillgängliga. Det är lärarens ”på-golvet-perspektiv” som används, om man nu kan säga det om något som egentligen handlar mest om ”molnet”.

Löfving (även känd som IT-mamman) tar i sin bok ett mycket tydligt avstamp i att det är lärarens förhållningssätt till eleverna som är det mest avgörande för lärandet. Hon framhåller begrepp som glädje, engagemang och stolthet som bärande för elevers utveckling. Hon tar vidare upp forskning kring lärande där bland annat motivation har en framträdande plats.

Diaz ägnar ett helt kapitel åt Google som ett verktyg i undervisningssammanhang. Hon ger en mycket bra bild över vad Google är, samt hur dess verktyg kan användas i det pedagogiska arbetet. Extra intressant är detta för alla skolor, inklusive Kalmarsunds Gymnasieförbund, som valt att använda Google Apps. Med koppling til forskning och olika undersökningar diskuterar även Diaz begreppet digital kompetens ur ett undervisningsperspektiv.

Båda författarna tar upp källkritik och upphovsrätt som är väsentliga frågor att behandla i samband med att de digitala verktygen får en mer framträdande plats i undervisningen. Sociala medier och spel för lärande är andra stora områden som täcks in och där det finns mycket inspiration att hämta för lärare. Båda böckerna är fullmatade med praktiska exempel på hur du som lärare kan använda dig av olika resurser på webben och det görs hela tiden tydliga kopplingar till elevernas lärande.

Har du inte läst böckerna är det bara att gratulera, en av de bästa kompetensutvecklingarna du kan få som lärare ligger framför dig.

3 svar