SETT2015 och skolutveckling

Skrivet av Jörgen Florheden

SETT2015 för min del innebar att jag gick styrnings- och ledningsspåret. I detta inlägg väljer jag att skriva om två av de delar som jag finner mest intressanta från de två dagarna på Kistamässan, Hans-Åke Scherps föreläsning och gemensamma drag hos dem som beskrev sina skolors utvecklingsarbeten.

IMG_0280

Hans-Åke Scherp

Hans-Åke Scherp höll sin föreläsning kring temat Kollegialt lärande – på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Han inleder med att konstatera att ledningsfilosofin New Public Management, som är hämtad främst från näringslivet, inte har lyckats i svenska skolsystemet. Mot detta sätt att styra skolan ställer Scherp ett lärandebaserat förhållningssätt. En viktig fråga som skolledare behöver ställa sig är hur man kan hålla igång en ganska komplex verksamhet och samtidigt lära sig om den. Scherp framhåller hur viktigt det är att vi bevarar variationen i vår verksamhet på olika nivåer. Det är just genom variationen, olika sätt att tänka, som vi har möjligheten att lära. Om jag inte får möta andra sätt att tänka vet jag egentligen inte hur jag själv tänker.
En grundläggande fundament att bygga all skolutveckling på är en gemensam helhetsidé som består av en vision av vad man vill uppnå och en verksamhetsidé med kännetecken av det man vill uppnå. Vad vill vi uppnå och hur syns det? Om inte denna helhetsidé finns så vet vi inte vad det är vi behöver lära mer om.
En central del i Scherps tankar är det kollegiala lärandet som sker i olika lärgrupper. Återigen är det viktigt att behålla variationen inom dessa lärgrupper och då menar Scherp att det är viktigt att ha samtalsledare som kan göra det.
Genom hela Scherps föreläsning känner jag att det finns väldigt mycket goda tankar som bygger på forskningen som han även lyckas förankra i den skolnära vardagen. Jag låter även hans bok Lärandebaserad skolutveckling lägga sig i traven av böcker som bör läsas.

De skolor som redovisar sina utvecklingsarbeten har en hel del gemensamt när det gäller receptet för att bedriva en framgångsrik skolutveckling. Alla tar de sin grund i en gemensam vision. En vision som ska vara väl genomarbetat med all personal. Christina Löfving sa i samband med att Kyrkenrumskolan redovisade sitt arbete att de som jobbade med skolutveckling i ledningsgrupp tydligt kunde se den skolutveckling som bedrivs medan personalen kan säga ”Vaddå skolutveckling”. Tydligheten och delaktighet blir ytterligare viktiga komponenter. Det kollegiala lärandet framhålls som en viktig del att lyckas med sin skolutveckling. Ett kollegialt lärande som ska ha betoningen just på lärande, att lära tillsammans. Det är lättare att bygga ett kollegialt samarbete medan det är svårare att få till ett kollegialt lärande. Alla dessa komponenter faller väl in i det som Hans-Åke Scherp tidigare har föreläst om.

Ok då vet vi receptet för att få till en lyckad skolutveckling.

  • En gemensam vision som alla känner sig delaktiga i
  • Allt arbete som görs tar sin utgångspunkt i en gemensam helhetsidé
  • En lyhördhet gentemot alla i verksamheten
  • Ett tydligt ledarskap som kännetecknas av uthållighet (skolutveckling tar tid)
  • Tydliga mål, utvärdera och anpassa (systematiskt kvalitetsarbete)
  • Ge lärare möjlighet att reflektera över sin praktik i klassrummet
  • Ett kollegialt lärande som har elevernas lärande i fokus
  • Skapa en beprövad erfarenhet
  • Använda sig av forskning
  • Avslutningsvis vill jag nog även framhålla en väl genomtänkt användning av digitala verktyg som förstärkande av lärandet

Om vi ser punkterna ovan som en slags checklista vore det intressant att ta en stund och spegla den egna skolan utifrån detta. Var ligger våra styrkor och vad kan vi utveckla? Hur hämta inspiration från andra skolor? Det går inte att kopiera något rakt av men helt klart kan vi lära av varandra.
En viktig förändring som jag tycker mig se mer och mer i skolutvecklingssammanhang är att vi pratar mindre om undervisning och mer om elevers lärande. Det är en spännande tanke att ta med i sitt skolutvecklingsarbete. Hur skapar vi bästa möjliga lärande för våra elever? Kopplat till detta aktualiseras även frågan kring lärares lärande. Hur skapar vi bästa möjliga förutsättningar för lärares lärande? Den senare frågan tror jag inte är lika självklar i alla verksamheter, men otroligt viktig för att vi ska kunna bygga en lärandebaserad skolutveckling, för att använda Scherps begrepp.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *