Hur går det?

På tisdagen regeringens presskonferens om rekommendationen att stänga gymnasieskolor, onsdag kommer eleverna in för att hämta sitt material och på torsdagen var distansundervisning och fjärrundervisning igång i skarpt läge. Sällan har väl en omställning i skolvärlden skett så dramatiskt. Det första steget i John Kotters förändringsteori infann sig omedelbart – känslan av akut läge och att förändring måste göras nu.

Vi bestämde oss för att nära följa denna förändring och redan under fredagen gå ut med ett Google formulär där vi fångade lärare, rektorers och övriga personals upplevelse av att gå över till undervisning online. Nedan redovisar vi en del punkter som framträder i de svar som kom in.

Magnus Karlsson, kemilärare, uppkopplad med sin klass.

Väl förberedda
Lärare anger att de trots en snabb omställning känner att de är väl förberedda genom att det har gjorts en rejäl satsning på digital kompetens inom gymnasieförbundet.

Tack vare den stora satsning som gjorts på digitaliseringen i förbundet har vi en stor fördel. Vi är pålästa, inkörda och orädda att testa. Det kommer hjälpa våra elever.”

”Fanns uppenbart en handlingsberedskap och den höga digitala kompetensen hos vår personal märks nu tydligt.”

”Efter en dags undervisning non-stop igår känner jag att detta fixar vi!”

Inspirerande utmaning
I den snabba omställning som sker hittar lärare inspirerande utmaning. De händer något nytt som kräver ny idéer och sätt att bedriva undervisning.

”Spännande och utmanande på alla sätt. Jag tycker det varit/ är så lärorikt och blivit ”taggad” på uppgiften med lite extra stress.”

”Känns ovant, spännande och lite äventyrligt” ”kul utmaning för mig som lärare vilket ger stimulans.”

”Det är spännande och man ställs inför helt nya situationer och måste lära sig nya saker snabbt. Jag tycker att det är roligt.”

Stöttning och kollegialt lärande
Vikten av att det i organisationen finns ett tydligt pedagogiskt stöd kring digitaliseringen framhålls. Vi skapade en sida på vår site här som stöttning samt att vi skapade ett Google Classroom för all personal där vi lägger in resurser, berättar om erfarenheter samt följer upp arbetet. Den andra formen av stöttning sker genom det kollegiala samarbetet och kollegiala lärandet som som nu ses som helt nödvändigt. Många lärare framhåller att ett stort engagemang i att hjälpa varandra.

”IKT-pedagogerna är OUMBÄRLIGA nu.”

”Kollegialt lärande så det smäller om det!”

”Alla ställer upp och har ett positivt mind set. Vi hjälps åt och hittills är det mest lovande.”

Stress och oro
Den snabba omställning gör en del lärare stressade och det finns en oro kring hur eleverna ska klara sin skolgång på distans.

”Det har varit stressande och oerhört intensivt med många tankar kring ”HUR”?

”..men det finns en oro hos elever både för att klara av skolgången utan den struktur/stöd som finns i fysisk skola, och även kring t.ex. att tappa sin sociala samvaro..”

Saknad av klassrummets dynamik
Lärare uppger att det finns en dimension som går förlorad när undervisning sker online. Mötet med eleverna får inte samma dynamik som när undervisningen sker i det fysiska klassrummet.

”Mina spontana tankar efter första dagen är att det kommer vara oerhört tomt utan den sociala kontakten. Mötet med eleverna ger oerhört mycket energi.”

”Jag får mer energi av eleverna när jag möter dem på riktigt och jag rör mig mycket mer i klassrummet.”

”Google Meet i alla ära, men börjar redan sakna de personliga mötena.”

Det kan även noteras att elevnärvaron generellt har ökat. Självklart är det ett extremt litet underlag för att dra några stora växlar på det. Två iakttagelse kan i alla falla göras. Den första att tekniken har inte varit ett problem för att eleverna ska infinna sig på lektion. Den andra iakttagelsen är att det ur ett elevperspektiv kan vara så att det finns ett nyhetens behag i detta sätt att gå i skola och att det blir en något lägre tröskel att ta sig till en digital lektion.

Den sista frågan i enkäten vara att beskriva sina tankar med ett enda ord och nedan kan du se resultat i form av ett ordmoln.

Även om det här är en undersökning som genomförts nästan direkt efter omställningen till distansundervisning och fjärrundervisning finns det några intressanta saker det går att tänka lite kring. Det finns en linje i det som vissa lärare beskriver där de ha fått en rejäl utmaning som är inspirerande och skapar motivation, det finns en stöttande struktur i förändringen, kollegor blir resurser i varandras lärande. Detta sammantaget har lett till en brant inlärningskurva. Vad som egentligen beskrivs är helt enkelt en variant av god undervisning. Hur ger vi eleverna samma känsla av utmaning, stöd, motivation o s v? En tanke att ta med från egna erfarenheter.

Ur ett ledningsperspektiv blir det viktigt att se hur det går att stärka det som är positivt och jobba med det som upplevs som negativa inslag. Två sedan faktorer som förmodligen hänger intimt samman med varandra bör tänkas på. Den ena är att uppmärksamma den negativa stress som kan uppkomma. Stress känner nog de flesta och det behöver ju inte vara negativt i sig. Den andra delen är att från ledningshåll stenhårt ge förutsättningar för och stötta det kollegiala lärandet. Vi är i en situation där vi kommer att vara enormt beroende av varandras stöd och kreativa tänkande.

Vi återkommer med röster från verksamheten när det gäller distansundervisning och fjärrundervisning.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *