Etikettarkiv: verktyg

Digital utveckling på Axel Weüdelskolan

Komvux_framsida_sommarFör ca två år sedan drog Kalmarsunds Gymnasieförbund igång projektet Digital Kompetens, vilket innebar att fem gymnasieskolor gick in i 1till1. Majoriteten av lärare och elever utrustades med Macbook Air med undantag av ett fåtal program som fick Macbook Pro. Ett halvår senare gick vi in i Google Apps for Education.

Men en enhet låg utanför. Axel Weüdelskolan där Komvux, SFI och annan vuxenutbildning huserar var ett frågetecken som inte var löst. En verksamhet som på många sätt skiljer sig från den gymnasiala. På Axel Weüdel studerar alla åldrar med alla sorters bakgrund, allt från analfabeter till personer med universitetsexamen. Det är också en stor differens i studietid där allt från fem veckor till 2-3 år finns representerat, samt att allt från distansstudier och praktik till “vanliga” lektioner pågår. Hur vi skulle utrusta och förstärka den digitala kompetensen på Axel Weüdel var inte en helt lätt fråga. En 1till1 satsningen på de grunder som fanns var en strukturell och ekonomisk omöjlighet.

Vad vi däremot visste var att vi ville ha ett flexibelt och effektivt system där fokus kunde läggas på pedagogik och inte tekniska lösningar. Vi ville bli av med de två datasalar med PC-maskiner som var det digitala navet på skolan vilket vi ansåg var otympligt och förlegat då digital åtkomst inte borde baseras på om ett visst rum är ledigt. Samt, det viktigaste, att och öka den digitala kompetensen både hos lärare och elever.

1966026Vi IKT-pedagoger hade vid det laget införskaffat några Chromebooks samt ett par Chromeboxes. Vi såg en relativt billig maskin som var driftstark och enkel och som genom GAFE erbjöd ungefär de tjänster som efterfrågades på Axel Weüdelskolan.

I maj 2013 fick all pedagogisk personal en Mac Air och samtidigt gick hela enheten in i GAFE. Utbildning för personal både vad det gällde hård- som mjukvara följde. I augusti erbjöd vi SFI steg 1 15 st Chromebooks för utvärdering i en studiesituation. SFI bedrev vid den här tidpunkten en i stort sett analog utbildning där eleverna hade lite eller ingen kontakt med digitala verktyg. Många av eleverna var även analfabeter och hade aldrig tidigare varken sett eller jobbat med en dator.

Väldigt snabbt efter införandet såg SFI-arbetslaget resultat. Eleverna utvecklade en snabbare kunskap i språket och framför allt så blev deras skrivskicklighet betydligt bättre. Tillgången till lexin, översättningstjänster, filmer och online-övningar blev oväderliga verktyg för arbetslaget som även uppfattade en ökad lust och intresse både hos elever som lärare. En annan viktig sak var lättheten med vilken även de ovana eleverna hanterade datorerna. Nackdelarna låg i själva inloggningen där långa mailadresser och lösenord blev ett problem för de som inte hade några läs eller skrivkunskaper.

Samtidigt hade en annan lärare sökt pengar för att testa att köra 1till1 med chromebooks på SFI steg 3. Hon undervisar i svenska genom att läsa ämnen som samhällskunskap, historia, religion osv. Även hon såg samma resultat som steg 1 och ansåg att även hennes elever fick en brantare inlärningskurva samt bättre resultat. Gemensamt för båda utvärderingsgrupperna var att ovana användare fick en väldigt låg digital tröskel att ta sig över både vad det gällde hård- som mjukvara. Fokus kunde läggas på utbildning och utveckling, vilket var exakt vad vi eftersträvade samt att problemet med inloggning snabbt försvann när eleverna hade fått grundläggande språkkunskaper.

Med detta i åtanke går vi nu vidare. För att öka flexibiliteten så avskaffas de gamla datasalarna och istället får varje arbetslag tillgång till en klassuppsättning Chromebooks. Dessa datorer förvaras och handhas av arbetslagen och det är helt upp till dem hur de ska användas.

Samtliga lärare kommer få en grundutbildning i Chromebooks samt, för de som vill, en mer teknisk dito vad det gäller felsökning, omformatering och enrollment i vårt system. Åtgärder som är väldigt enkla på en Chromebook. Vi IKT-pedagoger kommer även göra en digital manual för eventuella felsökningar, pedagogiska frågor och tips och trix. Runt detta bygger vi upp en organisation med resurspersoner som är ansvariga för konton, felsökningar och liknande saker.

I de allmäna utrymmena, där det idag står PC-maskiner, sätter vi Chromeboxes då det finns ett stort behov för eleverna att kunna jobba utanför lektionstid.

Enkelt sammanfattat så går alltså Axel Weüdelskolan från låsta PC-datorer i datasalar till bärbara Chromebooks stationerade hos varje enskilt arbetslag. Datatätheten och tillgången ökar samt att lärarna kommer ha en ökad möjlighet att använda tekniken som det bäst passar dem. Vi är övertygade om att detta kommer öka den digitala åtkomsten och kompetensen för både elever och lärare samt öka lusten och ge möjlighet för en pedagogisk utveckling.

Vad som kommer att hända i nästa steg får framtiden utvisa.

Att följa lärande

DSC_0002Till dig som är verksam lärare kan jag starkt rekommendera boken ”Att följa lärande” av Dylan Wiliam. Boken är skriven utifrån en amerikansk kontext, men det är inga svårigheter att omsätta tankarna till svensk skola. Du får en mycket tydlig bild av varför formativ bedömning kan ha en stark påverkan på de resultat som eleverna uppnår. William har skrivit en bok som innehåller en del praktiska tips som du redan i morgon kan börja införa i din undervisningen. Samtidigt finns det frågeställningar i boken som man kan brottas med ett helt lärarliv i strävan att utveckla sin undervisning.
Vill du läsa ett längre referat av boken kan du göra det här.

Bland det första som Wiliam slår fast i boken är att lärarkvaliteten är det absolut viktigaste i ett utbildningssystem – ett utbildningssystem kan aldrig vara bättre en dess lärare. Den viktigaste utmaningen blir då att hela tiden utveckla kvaliteten på de lärare som arbetar i skolorna. Det är i detta sammanhang som Wiliam ser det formativa arbetssättet som en väg till professionell utveckling. Vad är du formativ bedömning?
“Bedömning fungerar formativt när bevis för elevens prestation tas fram, tolkas och används av lärare, elever eller deras kamrater för att besluta om nästa steg i undervisningen som förmodligen blir bättre, eller bättre grundade, än de beslut de skulle ha fattat om bevis inte hade funnits”

I citatet ovan kan vi se de olika aktörernas roll i den formativa processen: Läraren får ett underlag för vidare planering av undervisningen, för eleven synliggörs det egna lärandet och kamrater används som ”medhjälpare” i den kommande undervisningen.

Dylan Wiliam skriver om fem nyckelstrategier i det formativa arbetet.

1. Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för framgång.
2. Att ta fram belägg för elevernas prestationer
3. Att ge feedback som för lärandet framåt
4. Aktivera eleverna som läranderesurser för varandra
5. Att aktivera eleverna till att äga sitt eget lärande

I det längre referatet kan du läsa mer om vad de olika strategierna innebär och vilka praktiska tekniker som kopplas till dem.
Utifrån det som Wiliam skriver blir en mycket relevant fråga i vårt sammanhanget hur digitala verktyg kan underlätta, stärka och förbättra ett formativt arbetssätt. Att jobba formativt är en tydligt pedagogiskt val och det kan naturligtvis ske helt utan digitala verktyg, William berör inte detta alls.

Genom att ha tillgången till de digitala verktyg kan vi använda dem för att både effektivisera och höja kvaliteten på undervisningen. Några tankar kring hur digitala verktyg rent praktiskt kan användas i det formativa arbetet:

  • Genom exempelvis delade dokument i Google kan vi skapa en direkt återkoppling från läraren till eleven. Läraren kan följa elevens skrivprocess och ge kommentarer fri från tid och rum.
    De delade dokumenten fungerar även på ett bra sätt för att koppla samman elever så att de kan ge feedback till kamrater.
  • Som lärare kan du även göra en skärminspelning där du muntligt/skriftligt kommenterar det eleven har skrivit, för att sedan göra inspelningen tillgänglig för eleven.
  • Att genomföra olika former av utvärderingar av sin undervisningen underlättas enormt av verktyg som Google formulär. Du kan som lärare snabbt skapa en enkät som du efter att eleverna svarat snabbt får en sammanställning av svaren. Det kan handla om hur eleverna har uppfattat/lärt sig ett visst område av din undervisning.
  • Blogg kan vara ett verktyg som fyller flera syften i den formativa processen. Det kan vara ett sätt för eleven att synliggöra det egna lärandet. Arbetar man under längre tid med en blogg blir det som en digital portfolio för eleven. Samtidigt är det ett bra sätt att använda eleverna som resurser för varandra genom att de kan ge feedback på kamraters arbeten.
  • YouTube fungerar inte bara som ett ställa där du kan ladda upp filmklipp, utan det finns även möjlighet att kommentera direkt i klippet. Elevs redovisning kan spelas in och lärare skriver kommentarer i filmen. Ett mer direkt sätt att ge eleverna återkoppling.
  • Vid muntliga presentationer kan eleverna göra inspelningar av gruppdiskussioner, dessa kan göras tillgängliga exempelvis på SoundCloud. Utifrån uppsatta lärandemål kan andra grupper ge feedback och eleverna får därmed möjligheten att utifrån den feeback som getts förbättra sitt arbete.

Listan på exempel där digitala verktyg kan spela en viktig roll kan göras bra mycket längre än så här. Om jag som lärare först har en pedagogisk tanke så kan svaret på hur jag kan använda digital teknik i undervisningen vara väldigt mångfacetterat.

Ovan syns bland annat ett antal exempel på hur återkoppling till eleverna kan ske. Om man läser Wiliam så är det naturligtvis kvaliteten som är det avgörande om feedbacken verkligen genererar ett tänkande hos eleven som leder till ökat lärande. Här har vi en av de verkligt stora utmaningarna i lärarjobbet. Hur ger jag en feedback kvalitativ feedback som gynnar elevens lärande?

Läs boken och fundera tillsammans med andra över hur vi ska kunna bygga en undervisning som tar sin utgångspunkt i ett formativt förhållningssätt.

Veckans tips – Slideshare

Slideshare är en gratis tjänst på nätet där man på enkelt sätt kan dela sina bildspel, filmer, pdf-filer. Det sparade bildspelet kan man sedan enkelt bädda in på sin hemsida eller blogg. Det är ett enkelt sätt att dela sina lektioner med eleverna, eller sina tankar med hela världen. Man kan även ta del av andras bildspel. Här nedan kan man se hur det kan se ut på en blogg om man använder slideshare. Slideshare hittar man på www.slideshare.net

 

 

Veckans tips – Blogger

Skärmavbild 2014-03-12 kl. 09.29.05Blogger är en del av Google Apps. Som namnet antyder är det ett bloggverktyg, där man enkelt kan skapa ett blogg. Man använder sin google mail för att logga in och slipper hålla reda på nytt lösenord. Precis som med alla verktyg inom Google Apps har man möjlighet att ha bloggen privat, dela den med bestämda personer eller publicera öppet på webben. Man kan vara flera som samarbetar med att skriva bloggen och detta ger möjlighet för t ex en klass att ha en gemensam blogg i ett ämne. Med möjlighet att kommentera är detta ett enkelt sätt att använda kamratrespons i klassrummet. En blogg skapad av en klass kan läsas och kommenteras av en annan klass på skolan eller på andra sidan jordklotet. Blogger hittas här

Veckans tips – QR-kod

15110d23ace5c21c42923e2afdc0QR-kod är en bild-kod, där bilden kan läsas med en mobiltelefon eller surfplatta. Koden kan innehålla adress till en hemsida, telefonnummer, text, bild, osv. Det finns flera hemsidor, där man kan skapa en QR-kod, t ex http://azonmobile.com/qrcode-generator, eller http://www.skapaqrkod.se/. För att läsa koden måste man oftast hämta en app, men flera mobiltelefoner har funktionen inbyggd.

QR-koder kan vara statiska eller dynamiska. Med statiska får man samma information i koden hela tiden – som i koden här på sidan (testa gärna genom att scanna!). För att skapa statiska QR-koder krävs ingen registrering. Dynamiska QR-koder ger möjlighet att ändra informationen – t ex olika bilder varje dag, nytt veckobrev för klassen eller matsedel för matsalen. För att skapa dynamiska QR-koder måste man registrera ett konto. Du kan läsa mer om dynamiska koder här

Veckans tips – Pixlr

När man jobbar i digital miljö är bild ofta det media man använder. I sociala medier, på den egna hemsidan eller bara som ett fotoalbum att spara. Bilderna man använder vill man ofta redigera (till exempel klippa, retuschera, ändra färg, lägga till text).

bild 2Pixlr är en tjänst som finns på nätet på adressen: http://pixlr.com/editor/ och kan användas gratis för bildredigering eller skapande av egna bilder. Det som krävs är en internetuppkoppling och en webbläsare. Programmet är på svenska och är väldigt användarvänligt. Eftersom det är nätbaserat kan det användas på olika enheter med samma enkelhet: Mac, PC eller Chromebook. Finns även som en app till mobila enheter.

Veckans tips – Dropbox

Skärmavbild 2013-11-13 kl. 09.28.07Om man behöver extra plats för att spara sina dokument eller bilder kan Dropbox vara ett alternativ. Dropbox är en molntjänst med utrymme att spara filer. Man kan använda Dropbox på webben eller ladda ner den till datorn. Finns även som app till mobila enheter. Precis som i Google Drive kan man dela mappar med andra och är oberoende av vilken plattform man använder (PC eller Mac). För att skapa ett konto på Dropbox behöver man bara en mailadress. Man får 2 GB utrymme att spara på, men om behovet finns kan man köpa mer.

Dropbox hittar man på www.dropbox.com.

Google Summit

Google Summit i regi av LIN Education är ett event som handlar om användande av molntjänster i undervisningen med speciellt fokus på Googles verktyg.

Ross Mahone representant från Google. 2013-11-19 09.28.24
Att gå in i Google-konceptet är att gå utanför klassrummets ramar med öppenhet, nyfikenhet och samverkan. En viktig del som Ross betonar är att våga använda nya verktyg och inte vara rädd för att misslyckas. ”Failure is fantastic as long as you fail fast and move on.”

Beskrivning av Chromebooks i undervisningen.
Ross pratar om fyra S i samband med användande av Chromebooks i undervisningen:
Speed – Simple – Secure – Sharable. De är snabbstartade, enkla, säkra och möjliga att dela mellan flera användare.
Intressant fråga är hur kompensatoriska hjälpmedel kan fungera på Chromebooks. Vad som kommer att vara spännande att följa framöver är hur användandet av Chromebooks i svenska skolor kommer att utvecklas. Kommer vi att se att flera skolor som väljer Chromebooks istället för ”vanliga” datorer.

Edward Jensinger och Joakim Norbäck berättade om Malmös arbete med att införa Google Apps for Education ur ett juridiskt perspektiv. 2013-11-19 11.07.52
På bloggen Edward Jensinger går det att följa Malmös resa mot att kunna få använda Google Apps. En av de viktiga lärdomarna de dragit är att Google och PUL inte är svart eller vitt. Det handlar om värdering, motivering och tydligt syfte. En annan viktig komponent är att tydliggöra vad som ska finnas inom GAFE och vad som ska vara i andra system. Det går en klar gräns mellan det pedagogiska arbetet och myndighetsutövningen.

Du kan se båda föreläsningarna ovan här.

Andreas Ekström, journalist på Sydsvenska dagbladet och författare till boken Google-koden, avslutar dagen med en mycket professionell föreläsning kryddad med humor där han förmedlar en balanserad syn på vad Google egentligen är. Det är ett företag som vi inte kan jämföra med något annat i historien och det gäller att ha en medvetenhet om vad insamlandet och användandet av ”big data” innebär. I vissa sammanhang kan det vara något positivt och i andra sammanhang kan det vara något som vi ställer oss mer tveksamma till. Att ett företag sitter på denna enorma mängd data och kännedom om vårt beteende på internet är inte oproblematiskt, men något som vi alla måste förhålla oss till och vara medvetna om.
Det finns dock skillnader mellan att ha ett privat Google-konto och att använda Google Apps for Education, det kan man läsa ett inlägg om här, skrivet av Edward Jensinger.

Veckans tips – stjärnmärkning i Google Drive

Att använda Google Drive som arbetsyta lärare-elev är ett bra för ett formativt arbetssätt. Eleverna skriver uppgifterna i Google dokument, delar med läraren och kan få direkt respons. Läraren lämnar ut uppgifterna till eleverna i delade mappar och det finns ingen risk att de försvinner. För en elev kan det dock innebära många uppgifter i olika mappar. Några elever frågade mig om det finns ett sätt att få överblick om vilka uppgifter är kvar att göra. Om uppgiften är ny är titeln skrivet med fet text. Eleverna öppnar filen för att se innehållet och den feta texten försvinner. Risken finns att man glömmer bort att göra uppgiften.

Skärmavbild 2013-11-05 kl. 12.12.09För att lösa detta kan man använda stjärnmärkning. Varje fil (dokument, presentation eller liknande) kan märkas med en stjärna. Om man sedan väljer att bara se de stjärnmärkta filerna får man en överblick över de uppgifter som inte är klara. Så snart man anser att filen är klar kan man ta bort stjärnmärkningen. Enkel klick, men kan underlätta arbete i Google Drive.

Kollegialt lärande

Ett viktigt begrepp för skolutveckling är det kollegiala lärandet. Att tillsammans med andra få möjligheten att reflektera över den egna och andras undervisning. Genom det kollegiala finns det möjlighet att hitta inspiration och idéer till att utvecklas i sin lärarrolll.

Vi delar med oss

Vi delar med oss. Anders och Maria i Hangout on air.

Mot bakgrund av detta har vi som IKT-pedagoger byggt upp en kompetensutvecklingsdag där det kollegiala lärandet och delningkultur lyfts fram. Under dagen samtalade lärare kring ämnen: Delningskultur/Kollegialt lärande, elevkompetens, autenticitet och formativt lärande. Detta skedde i grupper som var blandade med deltagare från olika skolor. Efter diskussionerna skapade lärarna presentationer som las ut på gemensam digital yta i form av en site. Det stod gruppen fritt att välja digitala verktyg i sitt arbete och vi kunde se många olika lösningar. Det gjordes Prezi-presentioner, Popplets, inspelningar i Hangout on air, skapades sites, bloggar byggdes upp, filmer spelades in och lades ut på YouTube, Google+ användes för utbyte, podcast spelades in och ut på Soundcloud, med mera. Grupperna presenterade allt detta på den gemensamma site. Ett ingångsvärde för grupperna var att siten är offentlig.
LÄNK TILL SITEN KPT 29 OKTOBER

Vad gav då denna dag lärarna? Här är en kort sammanfattning av svar från utvärderingen:
Fått nya tankar genom att träffa lärare från andra skolor, och insikt i hur andra jobbar.
Inspiration till att pröva nya saker.
Lärt nya digitala verktyg.
Bra med konkret arbete.

Övriga kommentarer från utvärderingen:
Koppla KPT tydligare till ämnet för att kunna göra mer konkreta uppgifter.
Olika nivåer när det gäller digital kompetens, en del lär inte nytt.
Bra fungerande grupper som har varit inspirerande.

Som IKT-pedagoger har vi fått många tankar med oss för att vidareutveckla kompetensutveckling som är kopplat till skolutveckling och användande av digitala verktyg. Vi känner vidare att det väsentliga är att kunna skapa goda förutsättningar för lärare att få reflektera över undervisningen där båda kollegor och användandet av digital teknik är viktiga beståndsdelar.

Höst och kompetensutveckling

Just nu är planeringen för kompetensutvecklingen under hösten intensiv. Inriktningen på KPT försites pedagogisk personal under det stundande höstlovet kommer att vara Kollegialt lärande och praktisk användning av digitala verktyg. Vi vill bygga upp en kompetensutveckling som genomsyras av kollegialt lärande och en delarkultur. En del av skolutvecklingsarbetet inom ramen för Digital kompetens  är att bygga upp plattformar för kollegialt lärande och att utforska de möjligheter som finns att med med hjälp av digital teknik tillföra undervisningen ett mervärde.

Under en av dagarna kommer lärare arbeta tillsammans och praktiskt använda digitala verktyg. Utifrån fyra ämnen (Elevkompetens, Autenticitet, Delarkultur, Formativt lärande) som vi idag ser som relevanta för utvecklingsarbetet förs diskussioner i olika grupper. Uppgiften blir att på ett pedagogiskt intressant sätt presentera gruppens diskussion. Alla presentationer kommer att samlas på en gemensam site som görs offentlig. Vi återkommer med reflektioner kring detta.

Veckans tips – YouTube

Skärmavbild 2013-10-10 kl. 09.17.13YouTube brukar de flesta känna till. Man går dit för att se olika filmer, tidningar länkar ofta dit för roliga klipp. YouTube är en sida där alla kan ladda upp och dela filmer. Där kan man hitta mängder med klipp både från privatpersoner men även från olika organisationer och företag t ex NASA, TED Ed, BBC.

Det finns många fördelar med YouTube: det är enkelt att ladda upp en film, man kan göra det från en dator, mobil eller surfplatta. Det är enkelt att dela, men man kan även ladda upp utan att dela. Alla klipp kan laddas upp med en av inställningar: privat (bara du kan se), olistat (bara de med länken kan se) och offentligt (alla kan se och söka efter den). YouTube ger också möjlighet att redigera de uppladdade filmerna, man kan lägga till text, kommentarer, pratbubblor, ändra ljus och ljud, lägga till musik, klippa och mer.

Skärmavbild 2013-10-10 kl. 09.16.48Hur skulle man kunna använda detta i skolan? På många sätt, t ex: man kan skapa spellistor med klipp från ett visst ämne och dela listan med eleverna, man kan låta eleverna ladda upp sina presentationer och ge elevrespons genom kommentarer, man kan spela in elevernas redovisningar och med text i inspelningen ge tips för förbättringar, man kan spela in instruktionsfilmer och dela med eleverna, man kan spela in genomgångar och flippa klassrummet (eller använda någon av de redan färdiga lektioner uppladdade av andra lärare). Jo, möjligheterna är många.

YouTube hittar man på http://www.youtube.com/.

1:1 – och sen då?

Inom Kalmarsunds Gymnasieförbund kan vi nu se tillbaka på en mycket intensiv period. Vi har genomfört utdelning av datorer (och ett antal iPads) till nästan 1000 nya elever. Vi är nu 100% en-till-en. Alla lärare och elever på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har sin egen dator. Om man till detta lägger ett väl utbyggt trådlöst nät och Google Apps for Education kan man konstatera att det skapats mycket goda förutsättningar för en utbildning som kan använda sig av modern teknik.
Som lärare finns det tre övergripande delar i planerande av undervisning: Innehåll – vad är det Skärmavbild 2013-09-06 kl. 10.25.43eleverna ska lära sig? Pedagogiken – hur lär sig eleverna detta bäst? Verktyg – vilka verktyg/metoder ska jag använda i undervisningen?
Här vill jag framför allt sätta fokus på den pedagogiska delen. Ny situation skapar nya möjligheter.
Det som nedan skrivs om verktyg ska endast ses som exempel på vilka digitala resurser som kan vara aktuella.

Det finns ett antal pedagogiska utgångspunkter som jag tycker är intressanta i detta sammanhang. Det mest grundläggande för att skapa en bra grund för lärande är för mig relationerna som byggs mellan elever och lärare. Alla de punkter som kommer nedan vilar på att det finns ett klimat som bygger på trygghet och tillit.

  • Autenticitet – att skapa lärprocesser som är på riktigt. Att öka kontaktnätet utanför skolan. Eleverna kan genom publicering få en publik som finns utanför skolans väggar.
    Verktyg: Skype. Hang-out. Wikipedia. Blogg. Sites.
  • Att arbeta tillsammans med andra elever utgör en viktig grund för utvecklingen av det egna lärandet. En grundregel kan vara att processer drivs i grupp, sedan kan examinationsformer vara individuella.
    Verktyg: Delade dokument i Drive. Sites. Blogg.
  • Kamratrespons – eleverna utgör resurser för varandra i sitt lärande.
    Verktyg: Delade dokument i Drive. Gemensam Sites. Blogg.
  • Transparens – elever kan ta del av vad andra elever i klassen producerar och reflekterar kring.
    Verktyg: Sites. Blogg.
  • Bedömning för lärande (fomativt förhållningssätt) – att det är väsentligt att eleverna har en möjlighet att verkligen kunna förändra utifrån den respons som ges. När det blir enklare att följa elevens process skapas även möjligheten för en feed-back som eleven kan ta med sig in i sitt lärande.
    Verktyg: Delade dokument i Drive.
  • Kreativitet och variation. Att kunna använda många vägar för lärande och redovisande av kunskaper. I detta ingår att till exempel kunna arbeta med bild, ljud och film.
    Verktyg: iMovie. Garageband podradio. YouTube. Soundcloud.
  • Att elever kan driva sitt eget lärande kring digitala verktyg. Betyder att det finns situationer där som lärare inte måste ha den yttersta kompetensen utan kan överlåta åt elever att stå för utbildning. Exempelvis kan jag vara väldigt tacksam över om det i klassen finns någon elev som behärskar iMovie om jag bestämt att vi ska arbeta med film. Jag kan överlåta det rent tekniska utbildande till elven och inrikta mig på mer relevanta saker för elevernas lärande.
  • Att kunna dokumentera arbetet på ett sätt som gör att det går att dela med sig av till andra lärare. I detta sammanhang kommer olika sociala medier in exempelvis Facebook, Twitter, Google+

2013-08-30 08.15.41När möjligheterna ökar vad gäller att välja verktyg i undervisningen ökar även behovet av att lärare kan göra medvetna val grundade på pedagogiska grundtankar. Vi har under en tid, av naturliga skäl, satt mycket fokus på själva verktyget datorn. Det fortsatta pedagogiska utvecklingsarbetet handlar nu om att se datorn som en naturlig del i undervisningen. En del som har förmågan att tillföra saker som tidigare inte varit möjliga. Vi fortsätter vägen mot att se vad ett omdefinierat lärande kan vara i praktiken.

LIN Education om VIP

Veckans tips – QuickTime

Aldrig i mitt liv trodde jag att inspelning på datorn skulle vara så enkelt. Med QuickTime kan man spela in ljud, film eller skärm. Programmet är väldigt enkelt att använda, men ger ändå möjlighet till att variera arbetssätt i klassrummet.

Med ljudinspelning kan eleverna spela in sina gruppdiskussioner eller muntliga redovisningar. Detta ger möjlighet för läraren att lyssna efter lektionen eller att dela bland eleverna så att alla kan lyssna på alla redovisningar. Kanske även använda som undervisnings material till kommande klasser?

Skärminspelning har jag använd mycket för att spela in korta instruktions filmer med förklaringar om hur man kan använda olika datorprogram. Men varför inte låta eleverna spela in instruktionsfilmer för varandra? Eller analysera en bild på skärmen? T ex skulle elever kunna beskriva hur ett vattenkraftverk fungerar med hjälp av skärminspelning.

Skärmavbild 2013-08-22 kl. 13.34.41Från QuickTime kan man dela sina inspelningar genom YouTube eller andra social media. Enkelt att ge tillgång för eleverna och andra.

Programmets enkelhet gör att det är begränsade möjligheter för att redigera filmerna. Vill man jobba med inspelningarna får man använda ett redigeringsprogram. Vill du läsa mer om programmet eller ladda ner det kan du göra det här.

Veckans tips – Twitter

Twitter fungerar som en mikroblogg, man skriver inlägg som på bloggen, men man är begränsad till 140 tecken. 140 tecken kan verka lite, men ställer också krav på att skriva endast det man vill förmedla. Ofta är det i form av länkar, bild och korta meddelanden. För att få se vad andra skriver måste man följa dem.

För mig är Twitter i första hand en nyhetssammanfattning. Genom att följa olika nyhetstidningar, tv-stationer och radio-stationer, både i Sverige och i utlandet får man snabbt viktiga nyheter i rubrikform. Är jag intresserad av en nyhet finns alltid en länk att klicka på för att komma åt artikeln eller filminslaget. På detta sätt kan jag också hålla mig uppdaterad om vad som händer i staden jag växte upp.

Skärmavbild 2013-06-20 kl. 08.03.35Idag är Twitter även ett sätt att få tips och idéer från andra med samma intresser som jag. Jag följer andra IKT-pedagoger, lärare, myndigheter. Ett enkelt sätt att dela sina idéer och tankar, ställa frågor och tipsa. Många andvänder Twitter till att tipsa om sina blogginlägg.

Mina andra intressen, som tv-spel och science-fiction, delar jag med andra på Twitter och kan använda detta forum för att komma i kontakt med dem.

Twitter hittar man på twitter.com. Jag kan även tipsa om TweetDeck, ett gratis app till Mac, där man enkelt kan få överblick på sin twitterkonto. TweetDeck hittar man i App Store.