Etikettarkiv: Skolutveckling

LiKA för lärare

Som en del i det ständiga arbetet med att skapa en nulägesbeskrivning (nu:et har ju en förmåga att alltid röra på sig) har vi inom Kalmarsunds gymnasieförbund bestämt oss för att använda SKL:s verktyg LiKA för lärare. Vi har sedan 2015 använt LIKA tillsammans med skolledningar och därmed fått en bra bild hur rektorer självskattar den digitala utveckling på sina skolor. När SKL ställde frågan om vilka huvudmän som ville vara med att bidra till ett LiKA för lärare så räckte gymnasieförbundet upp handen. Vi bidrog både ekonomiskt och genom att ett antal av våra lärare anmälde sig till att vara pilotlärare och prova ut verktyget.

Vi har nu genomfört LiKA för lärare bland huvuddelen av våra lärare och ska nu gå in i fasen av en djupare analys för att se vilka resultat som framträder. Vi ersätter tidigare utvärderingsverktyg som vi använt med LiKA för lärare och kan redan nu se att vi har fått ett kraftfullt redskap i våra händer. Nu gäller det att fortsätta utvecklingsarbete utifrån det vi finner som prioriterade områden.

LIKA fungerar även som ett mycket bra verktyg för den enskilde läraren då det skapar förslag på handlingsplan. Funktionen att man kan dela sina LiKA-värderingar med kollegor lägger en bra grund för samverkan och samlärande i olika konstellationer lärare emellan.

Lämna ett svar

Formativt arbetssätt – Jenny Nyströmsskolan

För fjärde året har det under läsåret 2017/2018 på Jenny Nyströmsskolan funnits ett kompetensutvecklingsspår som har till syfte att utveckla lärares formativa undervisningen. Detta läsåret har Dylan Wiliams material med lärmoduler från Natur och kultur använts som en bas. Lärare har bedrivit kompetensutveckling i workshopsgrupper. Grupperna har letts av två sylar (förstelärare) vardera. Halvvägs i genomförandet skedde en avstämning med sylare, där det bland annat gjordes en korrigering när det gällde tiden som stod förfogande för varje workshopstillfälle, grupperna fick mer tid till sina diskussioner.

Inom workshopsgrupperna har lärare delats in i par för att genomföra lektionsobservationer hos varandra och lämna feedback kring det observerade. Det fanns även ett moment där elever från Barn- och fritidsprogrammet och Digitala Coacher genomförde lektionsobservationer hos lärare för att följa upp detta med att ge feedback. Detta blev ett tydligt exempel på hur digital teknik kan bidra till att öka kvalitet i det kollegiala lärandet och lärares professionsutveckling.

Lärare tog även initiativ till att filma sekvenser i sin undervisning som sedan visades upp för kollegor under workshopstillfällen. Det förde med sig två fördelar. Dels kunde lärare välja ut exakt vilket moment i deras undervisning som skulle observeras, dels fick de feedback från flera lärare vid samma tidpunkt.

Från en av filmerna som lärare gjorde för att ha som underlag för feedback och diskussion. Här ser vi användande av miniwhiteboards för att nå ökad elevaktivitet.

Sammanlagt har det under läsåret genomförts nio workshopstillfällen. Sex av dessa har förlagts på ordinarie kompetensutvecklingsdagar, till övriga tre har grupperna själva hittat tider. Boken Handbok i formativ bedömning av Dylan Wiliam har införskaffats till varje lärare som en form av kurslitteratur. IKT-pedagog har haft ett sammanhållande ansvar för denna kompetensutveckling. Gemensam arbetsyta har under perioden varit Google Classroom. Vid sista tillfället 3 maj genomfördes två olika utvärderingar av lärare. En kvantitativ och en kvalitativ. Förutom beskrivningen av genomförandet kan du läsa en sammanställning av dessa utvärderingar HÄR.

Att ta sikte mot ett formativt arbetssätt när det gäller kompetensutveckling kräver att man kommer in på djupet och att det blir ett helhetstänkande. Det är annars lätt att det formativa arbetssättet reduceras till ett antal tekniker. En annan del att bearbeta är synsättet att “jag har alltid jobbat formativt” vilket på samma sätt riskerar att tappa helhetstänkandet.

En framtida utmaning ligger i att utveckla lektionsobservationer och feedback mellan kollegor till ett vasst instrument för professionsutveckling. Jag tar med mig tanken att filma utvalda delar av sin undervisning som en av workshopsgrupperna gjorde med ett gott resultat.

Jämfört med de tre tidigare läsåren då det på Jenny Nyströmsskolan har funnits ett spår med formativt arbetssätt som fokus, har det denna gång varit en stor fördel att använda Dylan Wiliams material med lärmoduler. Det har givit en tydlig struktur till arbetet.

Lämna ett svar

Jenny Nyström bloggar

Den där känslan att vara på en skola och se hur mycket bra som händer och önska att många fler kunde ta del av det. Ja då för man väl försöka göra det synligt på något sätt. Att synliggöra god pedagogik i undervisning kan vara en stark väg till inspiration och utveckling. Synliggörandet underlättas enormt av de digitala möjligheter som står oss till buds. Valet blev att starta en blogg kring digitaliseringen på Jenny Nyströmsskolan. Innan vi gick i skarpt läge sammanfattades den nystartade bloggens syfte i tre punkter:

Att synliggöra lärares undervisning där digitala verktyg fungerar som förstärkande i ett pedagogiskt och didaktiskt perspektiv.
Att få en spridning av praktik om hur digitaliseringen i undervisningen kan fungera som en positiv faktor för elevers kunskapsutveckling.
Bloggen blir en form av modellering av hur publicering kan användas i undervisningen

Veckans bloggare får följande ”uppdrag”: Du som “Veckans bloggare” väljer en pedagogisk eller didaktisk utgångspunkt för ditt inlägg. Beskriv vad du vill uppnå i undervisningen. Exempelvis, feedback till elever, kamratrespons, tydliggörande av mål, lässtrategier, reflektion hos elever, synliggörande av elevers lärande, kommunikation … ja listan kan bli hur lång som helst. Gör också en beskrivning av hur du/eleverna använder digitala verktyg för att förstärka det som ni vill uppnå i undervisningen.

Bloggen har varit igång ett tag och fått ett positivt bemötande bland personal och nu är förhoppningen att fler kan hitta inspiration till sin undervisning på Jenny Nyström bloggar.

Du hittar bloggen Jenny Nyström bloggar HÄR

(Tack till Malin Frykman som väckte tanken)

Lämna ett svar

Därför åker vi till BETT!

Skrivet av:
Joachim Håkansson
Förbundschef

För sjätte året i rad reser en delegation från Kalmarsunds gymnasieförbund till BETT-mässan i London. Mellan 85-90 medarbetare inom GYF, har fått förmånen att delta i denna kvalificerade kompetensutveckling under de senaste åren. För egen del är det tredje gången som jag deltar och som vanligt är det mycket inspirerande och lärorikt. Vi åker, precis som tidigare år, tillsammans med vår samarbetspartner Lin Education som samlar fler än 600 deltagare (lärare, skolledare, skolchefer, IT- tekniker, IKT-pedagoger, forskare, politiker m.fl.).

I en fantastisk lokal vid O2 Arena – sammanbunden med ExCeL via Lin-bana – skapas The Collaboration Effect 2018, som består av ett enormt valfritt program av inspiration, seminarier, workshops, skolbesök och happenings. Och i år är några av förbundets medarbetare, även ” medskapare” i konferensen som föreläsare. IKT-pedagogerna Jörgen Florheden och Kristoffer Engdahl föreläser om Kalmarsunds gymnasieförbunds ”digitala berättelse” från 2012 – 2018; Digitalisering ur ett IKT-pedagogiskt perspektiv. En imponerande resa, må jag säga, som inledningsvis stötte på en del motstånd, såväl internt som externt. Inte minst märktes detta vid vår första BETT mässa år 2013. Nog sagt om detta.

Numera har även statsmakten förstått värdet av nyckelkompetensen ”Digital kompetens”. Målet för regeringen, i den nyss formulerade Nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet, är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Detta är en mycket hög ambition, och det kräver att Sveriges skolhuvudmännen skapar likvärdiga förutsättningar för såväl elever, lärare som skolledare. Jag hävdar att Kalmarsunds gymnasieförbund ligger i framkanten i Sverige inom digitaliseringen, vilket utmärkelserna Guldtrappan och Guldäpplet är bevis på. Det är ingen slump, utan är ett resultat av en medveten, strategisk och uthållig satsning över tid.

Men vi ska inte slå oss till ro och vara nöjda. För att ligga i framkanten krävs kontinuerlig fortbildning och en fortsatt omvärldsanalys. Därför är vi på BETT för sjätte året i rad! Det är ett strategiskt beslut i förbundets fortsatta satsning. På BETT får vi ta del av den senaste forskningen och knyter viktiga kontakter och vänskapsband. Besöket på mässan ska också ge Kalmarsunds gymnasieförbunds representanter en samsyn kring hur skolans digitalisering ska drivas och ledas på bästa sätt! Lägg därtill själva BETT-mässan. En av världens största IT-mässor med fokus på ”learning technologies” – dvs en teknikmässa, en gigantisk sådan med fokus på skola, lärande och pedagogik.

Lämna ett svar

Skolledare i en digitaliserad värld

Att vara skolledare och bland annat ha till uppgift att leda de digitala processerna i sin skola innebär att det kan vara smart att ibland göra en omvärldsbevakning. Sökande efter kunskaper kring skolans digitalisering kan ta sig olika former. Ett sätt är att läsa och ta del av andras kloka tankar om hur man leder i en digital samtid. Någon som jag tycker är väl värd att lyssna till i detta sammanhang är Malin Frykman. Malin som har bakgrund både som skolledare och utvecklingsledare delar med sig av sina tankar i boken Skolledare i en digitaliserad värld.

Redan inledningsvis vill jag starkt rekommendera denna bok till dig som på något sätt är involverad i att leda digitalisering i skolan. Detta oavsett hur långt du/ni har kommit i den processen. Jag upplever att det finns något för alla att ta till sig i boken och även agera på. Varje kapitel avslutas just med förslag på agerande och det är en av styrkorna, läsande kan leda till direkt handling. En annan styrka är att till boken finns även ett digert digitalt material kopplat som kan fungera alldeles utmärkt som stöd i utvecklingsarbete. En tredje del som jag vill framhålla är att boken har ett tydligt “på-golvet-perspektiv”. Det är lätt att i handling omsätta många av de tankar och idéer som beskrivs, de har en tydlig konkret dimension och det märks att Frykman tydligt beskriver egna erfarenheter.

På 112 sidor lyckas Malin Frykman både ge en teoretisk bakgrund kring ledande av lärande i en digitaliserad värld och är väldigt handfast i sina tips till rektorer i olika delar i denna process.Efter den teoretiska bakgrunden lyfter Frykman upp vikten av att ha en gemensam vision på skolan och hon beskriver även hur man som rektor kan arbeta för att tillsammans med sin personal ta fram en sådan. En viktig punkt i allt skolutvecklingsarbete är att kunna formulera sig kring den egna skolans berättelse. Vad vill vi uppnå och hur vill vi nå dit?

Vidare beskrivs hur en skola kan arbeta med sin nulägesbeskrivning. I boken tas ett antal olika metoder upp som både är av kvalitativ och kvantitativ karaktär. Nulägesbeskrivningen som tas fram ligger till grund för den nulägesbedömning som sedan bör ske på skolan. I sin tur leder nulägesbedömningen fram till den handlingsplan med effektmål som blir kartan på vägen mot visionen. Även i processens senare delar, nulägesbedömning och handlingsplan beskrivs olika metoder och digitala verktyg som kan fungera som stöd.

I strävan att skapa en lärande organisation lyfter Frykman fram vikten av att på ett klokt sätt skapa en balans och harmoni mellan arbetsorganisationen och utvecklingsorganisationen. Här tror jag att många skolor behöver stanna till och tänka till ordentligt. Det är lätt att fastna i gamla invanda mönster och inte exempelvis ställa sig frågan hur vår arbetsorganisation ska se ut för att på bästa sätt stödja vår vision. Nästa viktiga fråga att behandla är hur vi på ett bra sätt organiserar lärares lärande i utvecklingsorganisationen. Även här tar boken upp ett antal bra exempel på hur en sådan organisation kan se ut. Bland annat tas Dylan Wilams modell upp med “Teacher Learning Community”.

Hur vi organiserar lärares kompetensutveckling kommer att ha en avgörande betydelse för hur väl vi kommer att lyckas med skolans digitalisering. I boken trycks framför allt på att professionsutvecklingen för lärare ska ta sin utgångspunkt i elevers behov och hämta kraften från det kollegiala sammanhanget. Här hämtas tankar från Helen Timperleys modell kring lärares professionsutveckling. Även i denna del som handlar om lärares kompetensutveckling har boken en styrka genom att den är så pass konkret i sin beskrivning av olika sätt att bedriva kompetensutveckling att den fungerar väl som en handbok för skolledare och andra.

I bokens näst sista kapitel tas den enormt viktiga betydelsen av systematiskt kvalitetsarbete upp. Att på ett effektivt sätt kunna följa upp lärande. Ibland kan det vara svårt att svara på den till synes enkla frågan: Hur går det? För att kunna hålla ett formativt perspektiv på sin verksamhet krävs det att med jämna mellanrum kunna få svar på denna fråga så att vi vet vilken riktning vår kommande utvecklingsarbete ska ta. Frykman beskriver hur vi kan fånga frågan om hur det går med exempelvis digitala dialogsamtal, exit tickets, didaktiska promenader i digitala lärmiljöer, elevfokussamtal och verksamhetsbesök. Att sätta dessa olika metoder i ett årshjul kan vara ett viktigt fundament i det systematiska kvalitetsarbetet på skolan.

Avslutningsvis framhåller Malin Frykman att som skolledare är det viktigt att följa utvecklingen för att vi ska kunna bygga en skola på vetenskaplig grund. I detta sammanhang delar hon med sig av smarta strategier för omvärldsbevakning och rent konkreta tips på exempelvis YouTube-kanaler att följa.

Så i ditt arbete med skolutveckling, från vision till ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete kan boken Skolledare i en digitaliserad värld vara en vän på vägen.

Lämna ett svar

Framtidens lärande

För andra året var Kalmarsunds gymasieförbund med på Framtidens lärande. Denna gång inte för att hämta kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan utan för att vara en av huvudmännen som delade med sig av goda exempel när det gäller skolans digitalisering. Framtidens lärande organiseras av stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen). Konferensen är uppbyggd på att kommuner som befinner sig i framkant när det gäller digitalt lärande delar med sig av sina erfarenheter. Fokus för årets Framtidens lärande var den likvärdiga skolan. Det var flera av talarna på scen som anknöt till detta. Först ut var professor Sir George Berwick som berättade om hur en medveten satsning kring delande och kollegialt lärande hade bidragit till att utveckla mängder av skolor i London i en positiv riktning. Intressant att se var vilken mätbar effekt denna satsning fått under åren. Därefter avlöste fackliga organisationer och politiker varandra på scen och alla pratade om den stora utmaningen att skapa en likvärdig skola så att vi inte bygger in digitala klyftor i vårt samhälle. Närings- och innovationsminister kopplade även digitaliseringen till vår förmåga att fortsatt kunna vara ett innovativt land och därmed bygga vårt välstånd.

På stora scen fick även våra Digitala Coacher ett pass där de pratade om Digitala Coacher 3.0. Vi kan konstatera att de fick ett väldigt positivt genomslag bland åhörarna och många vara nyfikna på hur vi kan använda elever som resurser i att utveckla lärares lärande.

Framtidens lärande består förutom det program som finns med föreläsare av seminarium och inspirationsmöten. Nedan kan du se vilka inspirationsmöten som medverkande från Kalmarsunds gymnasieförbund höll i.

Matematik/andra kurser på elevernas villkor
Eleverna behöver hjälp med matematiken utanför lektionerna. Hur kan vi lärare hjälpa eleverna med detta? Daniel Nilsson har hittat en väg via sin hemsida och Facebook för att hjälpa eleverna med matte och hjälpa eleverna att hitta en studieteknik. Daniel ger inspirerande tips på hur lärare kan befinna sig där eleverna befinner sig i sociala medier!
Daniel Nilsson, speciallärare med inriktning matematik på Stagneliusskolan

Det omvända klassrummet vändes till något bättre
Hur får man elever att titta på undervisningsfilmer, utan att göra det till ett obligatoriskt moment? Filmer, liknande de som används vid det “omvända klassrummet”, utnyttjas parallellt med traditionell undervisning. Eleverna kan använda filmerna som kompletterande studiemateriel, både vid frånvaro och inför prov.
Jimmy Gustafsson, Lärare. Matematik, fysik, kemi, Lars Kaggskolan

Vaddå IKT-pedagog?
Framgångsfaktorer för ett lyckat arbete som IKT-pedagog – Kalmarsunds gymnasieförbunds IKT-pedagoger berättar om strategier och praktiskt genomförande kopplat till digitalisering av undervisningen.
Dominika Svensson och Jörgen Florheden, IKT-pedagoger, Kalmarsunds gymnasieförbund

Digitala Coacher – elevinflytande
Kalmarsunds gymnasieförbunds Digitala Coacher berättar om hur de som elever är delaktiga i det digitala utvecklingsarbetet.
Molly Fagergren & Oliver Bergendorff, Digitala Coacher samt IKT-pedagog Jörgen Florheden

Digital verktyg kan gynna alla elever på SFI
Digitala verktyg kan och ska gynna alla elever på SFI oavsett studiebakgrund och förkunskaper. SFI i Kalmar har genom kollegialt lärande, stöd av IKT-pedagoger och en delningskultur utvecklat metoder för att nå alla våra elever. Anna-Karin Almswik delar med sig av de idéer och metoder SfI i Kalmar har arbetat fram och fortfarande utvecklar.
Anna-Karin Almswik, lärare SFI, Axel Weüdelskolan

Ledarskap i en digitaliserad skola – utmaningar och möjligheter
Rektors uppgift är att leda skolan i en riktning som i sig baserar sig på tanke och vision som ska syfta till högre måluppfyllelse för elever. Att datorer och IT naturligt ska integreras i skolans verksamhet är något som vi ska enligt nationella styrdokument, så här har vi organiserat det på Stagneliusskolan i Kalmar.
Stefan Regebro, rektor, Stagneliusskolan

Lärarutveckling på ett analyserande och reflekterande sätt i praktiken
Att analysera och reflektera över sin egen lärarroll och utifrån detta förändra sina undervisningsstrategier är viktig för samspelet mellan mig och mina elever i klassrummet. Hur når jag mina elever på bästa sätt? Och hur ökar detta måluppfyllelsen?
Agneta ger inspirerande tips hur man kan prova sig fram för att lyckas med detta i praktiken.
Agneta Everbrand, Lärare Hotell- och turismämnen, Jenny Nyströmsskolan

Studiehandledning online i regional samverkan
Studiehandledning på modersmålet har alltid varit en akilleshäl för skolorna. Det är svårt att hitta studiehandledare på alla språk och med studiehandledning online är alla bekymmer lösta. Via Adobe Connect loggar eleverna i Kalmar in sig mot Ronneby där studiehandledarna sitter online och sköter sina uppdrag.
Ann-Katrin Wijk, specialpedagog, Stagneliusskolan

Lämna ett svar

Digitala verktyg stärker undervisningen

På några av våra skolor har vi efterlyst goda exempel från våra lärare. Exemplen ska visa på hur lärare upplever att de digitala verktygen kan fungera som förstärkande för undervisningen och elevernas lärande. Det intressanta är att studera den bild som framträder när lärare med olika undervisningsuppdrag och olika undervisningsgrupper delar med sig på det här sättet. Här tänker jag presentera några generella iakttagelser som går att göra utifrån lärarnas exempel.

Tydlighet – struktur – tillgänglighet
Digitala verktyg skarpar möjligheter att bygga upp tydliga strukturer och att i viss mån frigöra undervisning från tid och rum genom att undervisningen i olika former finns tillgänglig för eleverna. Flera lärare tar fram Google Classroom som ett sätt att för eleverna skapa en tydlighet och ett överskådligt pedagogiskt arbetsflöde. Tillgängligheten visar sig även genom att lärare spelar in olika typer av genomgång/instruktioner och gör dessa åtkomliga på digitala ytor, exempelvis genom Google Site. Lärare framhåller även att tydlighet och tillgänglighet är kopplad till en punkt som kommer nedan, elevernas motivation. När målen är tydliga för eleverna ökar även deras motivation.

Feedback
Flera lärare tar feedback som gott exempel på hur digitala verktyg fungerar förstärkande i undervisningen. Att kunna ge direkta kommentarer i ett Google-dokument är idag självklart för oss alla, men det har haft en stor betydelse för arbetet med feedback till eleverna. Det pekas även på andra system för feedback, ett sådant är kunskapsmatrisen.se inom matematiken. När det gäller feedback är det en del lärare som även lyfter fram möjligheten att i digitala miljöer arbeta med kamratrespons. Bland annat görs detta genom att använda bloggar.

Synliggörande av elevernas lärande
Genom möjligheten att exempelvis spela in elevers redovisningar får både lärare och elever tillgång till film som tydligt visar på elevernas lärande. Att eleverna skapar egna hemsidor gör att de kan följa sin egen progression i sitt lärande över tid. Lärande kan med hjälp av digitala verktyg dokumenteras på olika sätt, text, bild, ljud och film. Lärare som anger detta som goda exempel upplever tekniken som tillgänglig och lätt att använda.

Kreativitet
Kreativitet är ett svårfångat begrepp, men om vi definierar det som nytänkande och att hitta nya sätt att producera exempelvis kunskap finns det inslag att hitta inom detta område när lärare lyfter fram goda exempel. Några exempel visar på att det med hjälp av digitala verktyg går att hitta vägar för elevernas lärande som tidigare inte varit möjliga.

Motivation – variation
Genom möjligheten att variera undervisningen med hjälp av digitala verktyg ger lärare uttryck för att elevernas motivation ökar. Det finns inte sällan en ”tröskel” att komma över när det gäller att eleverna kan se de nya möjligheterna, men när det väl gör det kan lärare tydligt se att motivationen i lärandet ökar. Det finns även lärare som lagt upp ”digitala paket” som jobbar med elevernas motivation och mindset där de digitala verktygen spelar en avgörande roll.

På ett förhållandevis enkelt sätt har vi skapat en sorts nulägesbeskrivning när det gäller hur våra lärare ser på digitala verktygs förstärkande roll i undervisningen. Genom att lärare har delat med sig av konkreta exempel och motiveringar var de valt just dessa exempel framträder även kopplingen till lärarens pedagogiska och didaktiska tankar. Att med jämna mellan få en belysning av hur digitala verktyg används i undervisningen är en viktigt del i vårt arbete och detta var ett sätt som gav oss en del tankar och funderingar att ta med i vidare arbete.

Lämna ett svar

Nationell IT-strategi

Vi väntar och vi väntar. Första beskedet var att beslut om den nationella IT-strategin skulle tas hösten 2016 och ni befinner vi oss i vårens begynnelse 2017. Vi får hoppas att utbildningsministern och hans kompisar snart kommer till skott med att fatta beslut. Igår (1 mars) höll Skolverket ett webbinarium där arbetet med och tankarna bakom den nationella IT-strategin presenterades.

I förslaget till den nationella IT-strategi som Skolverket har tagit fram kan vi läsa:

”Skolverket gör bedömningen att den samlade effekten av förslagen kommer att
innebära att förskole- och skolenheter, med förskoleklasser och fritidshem, kommer att vara väl rustade att fortsatt utveckla användandet av digitaliseringens alla
möjligheter för att uppnå en tidsenlig undervisning med goda resultat. Samtidigt
innebär förslagen en avsevärt höjd ambitionsnivå framförallt när det gäller att skapa
likvärdiga förutsättningar för alla barn och elever oavsett var i landet de bor.” (s. 54)

Vidare skriver Skolverket att man bedömer att det är speciella grupper som kommer att gynnas av de förslag som läggs fram, elever med annat modersmål än svenska, elever som behöver särskilt stöd och att skillnad som bygger på socioekonomisk bakgrund och kön utjämnas.

Foto: Hans Olofsson

Vad är det då som kommer att krävas av verksamheter för att Skolverkets förslag ska få genomslag?
Jag kan se tre områden som är viktiga att reflektera kring, infrastruktur, det strategiska ledarskapet och kompetensutveckling.

Infrastruktur
Den digitala infrastrukturen ser idag mycket olika ut i Sveriges skolor. På många håll är den väl utbyggd genom att lärare har god tillgång till digitala verktyg och ett väl fungerande trådlöst nätverk. Tyvärr är det fortfarande alltför vanligt att undervisning bedrivs i undermåliga digitala miljöer. Den nationella IT-strategien sätter nu press på huvudmän att se till att infrastrukturen och tillgången till moderna digitala verktyg blir ett prioriterat område. De huvudmän som har släpat efter i denna satsning måste nu ta sitt ansvar och se till att skapa goda förutsättningar för digitalt arbete på sina skolor. Att komma igång sent med detta arbete kan ha både sina fördelar och nackdelar. Bland fördelarna finns att det är många huvudmän som kan dela med sig av erfarenheter både kring det som har fungerat och det som inte fungerat så väl. Här gör även Skolverket en lovvärd insats genom att tala om sitt ansvar att bygga upp nätverk mellan olika huvudmän för att sprida erfarenheter kring digitaliseringen av skolan. Bland nackdelarna kan finnas den ekonomiska delen. För de som kommit igång sent med digitalt utvecklingsarbete kan det med press från Skolverket kännas frestande att gå på ”billiga” lösningar. Kostnader för den digitala satsningen blir då låg till att börja med, men om det är låg kvalitet på den digital hårdvaran som väljs är risken stor att det blir en hög kostnad på sikt. Den allra högsta kostnaden kan vara att en sådan satsning helt tappar förtroende hos de som ska använda verktygen, lärare och elever. Alltså kommer det att krävas en hög beställa kompetens för att rätt kunna bedöma vilka utbyggnader av infrastruktur som behöver göras samt vilken hårdvara som passar den egna verksamheten bäst.

Strategiskt ledarskap
Att skolledningen har en enormt viktigt roll i skolans digitalisering kan inte nog framhållas. Skolledningar behöver en god förståelse för att kunna leda arbetet med digital utveckling. Till viss del måste denna förståelse även inbegripa de frågor som rör infrastruktur som ovan beskrivits. De flesta skolledare i våra skolor har någon form av pedagogisk bakgrund, oftast har de själva varit lärare. Det innebär att de har en pedagogisk plattform för sitt ledarskap i förhållande till lärare. Dock är det inte alls säkert att de har samma förståelse kring frågor som är kopplade till den digitala arenan. Viktigt är att rektorer i sitt strategiska arbete ser att digitaliseringen egentligen bara är en dimension av det ”vanliga” skolutvecklingsarbetet. Frågor som rör digitaliseringen ska inte vara något som är frikopplat från det övriga arbetet som görs för att stärka kvaliteten på undervisningen. Däremot är det viktigt att rektorer har en tydlig bild över hur undervisningen på den egna skolan ser ut ur ett digitaliseringsperspektiv, att man skaffar sig en bra bild över nuläget. Här kan verktyg som SKL:s LIKA vara ett bra sätt att skapa denna bild, eller tydliggöra för rektorer vad de behöver söka mer kunskap om. Skolledare behöver vidare kunna formulera en framtidsbild över hur man vill att den digitala kompetensen hos lärare och elever ska se ut. Utifrån nuläge och framtid skapas sedan en handlingsplan för det digitala utvecklingsarbetet som har tydlig koppling till de pedagogiska mål som är prioriterade i verksamheten.

Kompetensutveckling
På många håll, och inte minst i den nationella IT-strategin, talas om behovet av kompetensutveckling för lärare. Ur ett likvärdighetsperspektiv är det otroligt viktigt att lärare generellt har en god digital kompetens. Vilken lärare elever har ska inte vara avgörande för möjligheterna för eleverna att skaffa sig en egen hög digitala kompetens. Som det ser ut idag är det många lärare som har anammat ett digitalt arbetssätt i sin undervisning och undersöker de nya möjligheter som finns för att främja elevers lärande. Andra lärare ställer sig mer tveksamma eller bedömer att de inte har tillräcklig egen kompetens för att fullt ut utnyttja de digitala möjligheter som finns. ”Kompetensutvecklingsinsatser när dock inte alltid dem med störst behöv, och är ojämnt fördelad över landet” konstateras i den nationella IT-strategin (s. 26). Då kommer det bland annat för IKT-pedagoger och skolledning innebära att identifiera de behov som finns hos olika lärare och sedan skapa aktiviteter utifrån det. Varje skola behöver vidare se över hur stödstrukturer för lärare ska se ut, det kan vara vissa lärare som har specifika uppdrag kring IKT eller så finns IKT-pedagoger. Inom Kalmarsunds gymnasieförbund har vi goda erfarenheter av att IKT-pedagoger är en viktig stödjande struktur för digitaliseringen. I vårt arbete utgår vi från fyra nyckelbegrepp som är ledande för kompetensutvecklingsinsatser. Anpassat, det finns en stor spännvidd bland lärare när det gäller digital kompetens därför krävs en anpassning av insatser. Hållbart, det ska finnas en uthållighet i insatser som görs. Kollegialt, detta med övertygelsen att lärande bäst sker tillsammans med andra. Undervisningsnära, insatser ska ha direkt koppling till lärares undervisning och elevers lärande. Oavsett vilken modell en skola väljer när det gäller stödstrukturer för lärares digitala kompetens är det ett viktigt strategiskt beslut som huvudman måste ta.

Förslaget till nationell IT-strategi innehåller många relevanta delar som kommer att ha betydelse för digitaliseringen av svensk skola. Det finns även delar som är klart problematiska med det förslag som presenteras. Den första delen är att alla insatser som det talas om kring exempelvis kompetensutveckling av personal kommer att ligga på frivillig basis. Hur kommer detta att falla ut ur ett likvärdighetsperspektiv? Risken är att vi kommer att se en fortsatt utveckling där det uppstår stora skillnader mellan huvudmän, skolor och klasser när det gäller förutsättningar att bygga en adekvat digital kompetens hos eleverna. Den andra delen som jag ser är att det är mycket av ett ”grundläggande” arbete som presenteras. Det finns inga tydliga visioner kopplade till strategin som har bäring mot en vision för hur vi vill att digitaliseringen ska forma vårt samhälle framöver. Det är knappast någon slump att tio minuter innan Skolverkets webbinarium börjar publiceras i Dagens samhälle artikeln ”Sverige behöver en digital framtidsvision”. I artikeln efterfrågar skribenterna en vision från regering och riksdag som bland annat kan vara vägledande för beslut inom skolan.

Att komma till ett beslut om en nationell IT-strategi är ett första viktigt steg. Skolverket gör ett gott jobb i att ta fram material bland annat inom Lärportalen. Det behövs en tydligare vision kring digitaliseringen från nationellt håll. Jo så långt är det ju ganska klart, den stora utmaningen som vi står inför är att helt enkelt få verkstad av det som behöver göras för att skapa en skola som är relevant och tidsenligt där digitala verktyg har en viktig roll att spela.

Lämna ett svar

Att leda lärares lärande – Dylan Wiliam

För den som läser Dylan Wilams bok Att leda lärares lärande finns en hög grad av igenkänning om man tidigare läst Wiliams böcker eller hört honom föreläsa. Han är mycket tydlig med att i sina argumentationer alltid börja med varför-frågan. Den första frågan som Wiliam behandlar är varför det är så viktigt att höja elevresultaten inom skolan. Här framhålls fyra väsentliga delar, eget inflytande över livet, kulturell överföring, förberedelse för medborgarskap och förberedelse för arbete. Speciellt viktigt blir den sistnämnda eftersom det är inom arbetsmarknaden som det nu sker stora och snabba förändringar. Ytterligare en anledning är att goda resultat för elever i skolan är kopplat både till ett lands ekonomiska utveckling och livskvaliteten för eleverna på sikt.

Nästa steg i Wiliams argumentation är att för att elevers resultat ska höjas behöver lärares kvalitet höjas. Inte för att de inte är bra nog utan för att de kan blir bättre. När Wiliam går vidare diskuterar han vikten av lärarkvalitet och vad det är och hur vi ska kunna öka lärarkvalitet. För det först konstaterar han att det är svårt att beskriva vad lärarkvalitet egentligen är. Vi vet att lärare gör skillnad, men det kan vara svårt att peka på vad det är som gör skillnaden mellan lärare. Wiliam pekar på att vi ganska grovt kan skilja på de minst effektiva lärarna och de mest effektiva lärarna. Att göra en bättre distinktion än så är svårt. Från det perspektivet säger han att det finns två vägar att gå, antingen byter man ut de minst effektiva lärarna på en skola eller så ser man till att höja kvaliteten på alla lärare på skolan. Han väljer den senare vägen.

Hur kan vi då höja kvaliteten på våra lärare? Wiliam tar i boken med oss på en rejäl forskningsgenomgång där han kommer fram till att det mest effektiva sättet att höja lärares kvalitet och därigenom förbättra elevers resultat är genom användning av formativ bedömning i klassrummet. Wiliam utvecklar sina tankar kring formativ bedömning utifrån den definition han och Black gjorde 2005.
”Bedömning i klassrummet är formativ i den mån som lärarna, eleverna, eller deras kamrater kan få fram, tolka och använda belägg för elevernas prestationer, för att fatta beslut om nästa steg i undervisningen som sannolikt kommer att vara bättre, eller mer välgrundade än de beslut de ksulle ha fattat om beläggen inte hade funnits” (s. 136)

Mot denna bakgrund fokuserar Wiliam på vilka lärandeaktiviteter som bör skapas för att det ska få störst effekt på lärares användande av formativ bedömning i klassrummet. Det väsentliga är att ställa sig frågan vad det är som lärare förväntas förbättra först och sedan titta på vilken form av kompetensutveckling vi vill skapa. Enligt Wiliam finns det fem principer som är viktiga i lärares lärande, val, flexibilitet, små steg, ansvarstagande och stöd. Vid arbetet med lärares lärande framhåller även Wiliam problematiken med att det innebär att förändra vanor som sitter ganska djupt. Eller för att citera ”När man har gjort något på ett visst sätt en halv miljon gånger är man ganska bra på det, och det är inte konstigt om det är svårt göra på ett annat sätt” (s. 227) Även här pekar Wiliam på forskning som kan stötta skolledare i det arbete som krävs för att kunna få till en förändring bland personal och där förändring blir det nya normaltillståndet.

Hur kan då skolledare på bästa sätt stödja lärares utveckling? Wiliams svar är att det bästa sättet är att skapa skolbaserade lärgemenskaper (TLC) som fokuserar på formativ bedömning i klassrummet. En viktig komponent som Wiliam lyfter fram är att möten i TLC-grupper måste vara extremt strukturerade så att de håller rätt fokus hela tiden. När det gäller metodiken i arbetet med lärgemenskaperna visar Wiliam att den goda effekt som ses hos elever även kan nås hos lärare vid användning av formativ bedömning. Alltså går det att modellera lärares lärande så att det får en tydlig koppling till det vi vill se hända i klassrummen i form av formativ bedömning.

Bild: Pixabay geralt

Den stora styrkan som Dylan Wiliam, ur mitt perspektiv, besitter är att han inte stannar vid forskning och analys av de resultat som den ger. Han omsätter forskningen i praktiken och tar sig hela vägen ner till undervisningsnivå, eller som i det här fallet in i det kollegiala lärandet för lärare. Han har varit med om att starta enormt många lärargrupper på olika skolor. Det som är mest iögonfallande när man läser hans berättelse om dessa genomföranden är hur otroligt svårt det är att få det på plats med ett bra resultat. Det finns många hinder på vägen så som den upplevda bristen på tid, för många saker att fokusera på samtidigt, brist på engagemang o s v. För att kunna få ett lyckat resultat krävs, frånsett en stark övertygelse och ett starkt engagemang, en makalös förmåga till att hålla i och hålla ut. Jag tror att det hos de flesta idag som på något sätt är involverade i skolutveckling finns en fast övertygelse om vad som borde göras för att elevernas resultat ska blir så goda som möjligt. Samtidigt finns det så många fasta strukturer och andra viktiga saker som styr skolans utveckling. Vi måste våga prioritera hårt bland alla bra saker vi kan göra i skolan för att bra ska kunna bli bättre. Eller med Dylan Wiliams ord ”Enda sättet att förbättra skolorna är därför att få människor att sluta göra bra saker – för att ge dem tid att göra ännu bättre saker”. (s.262)

Lämna ett svar

När är man färdig med digitaliseringen?

När är man klar med IKT- (digitalisering) utvecklingen i sin skola/kommun? Denna fråga ställdes för ett tag sedan av den eminenta kollegan Emil Jansson på Facebook i en grupp för IKT-pedagoger. Att kunna blir klar med digitaliseringen är enligt någon i de följande kommentarerna en lika konstig fråga som att man skulle kunna säga att man är klar med undervisning. Andra kommentarer handlade om att det kommer hela tiden ny teknik att förhålla sig till så därför kan man inte bli färdig med digitaliseringen.

Bild: Pixabay Unsplash CC0 Public Domain

Om vi ändå stannar till kring relevansen i frågan och ser om det kan finnas anledning att säga att man i någon fas kan anse att man faktiskt är färdig med digitaliseringen i en skola/kommun. Låt oss anta att en skola har lyckats bygga upp en väl fungerande infrastruktur, när det gäller tillgång till internet råder hög stabilitet och det finns hållbar hårdvara till lärare och elever. Nätet funkar alltid och datorerna går som klockor. Utöver detta har det hänt mängder av positiva saker i undervisningssituationen. Både lärare och elever jobbar kreativt med olika digitala verktyg. Det flippas klassrum och byggs hemsidor. Elever och lärare bloggar och vänder sig ut i världen med sina arbeten. Feedbacken till elever har dramatiskt ökat eftersom det går att göra så mycket mer effektivt genom digitala verktyg. Lärare och elever jobbar med ett källkritiskt perspektiv och analyserar informationshantering i digitala miljöer. Elever som har behov av kompensatoriska verktyg har en smidig tillgång till dessa i alla sina lärsituationer. Lärare delar med sig och jobbar kollaborativt med hjälp av ny digital teknik. Ja vi kan fortsätta ett tag till och beskriva allt positivt som har hänt på denna exempelskola och säker känner många igen sig i denna beskrivning av var skolan idag befinner sig digitalt. Kan vi då inte luta oss lite tillbaka och säga att vi är färdiga med digitaliseringen, nu är det bara att jobba på?

Det går att se denna fråga ur många olika synvinklar, men jag vill här anlägga två perspektiv för att problematisera lite kring beskrivningen ovan, bredden och visionen.

När vi tittar på var våra verksamheter befinner sig när det gäller hur väl digitaliseringen fungerar i undervisningen är det lätt att vi anlägger ett ”topp-perspektiv”. Det vill säga att det som vi ser som bevis är det som händer i undervisningen hos ett antal lärare. Så om vi istället för att titta horisontellt på ett övre skikt istället analyserar vår verksamhet i lodrätt perspektiv och tar hänsyn till den variation som då förmodligen kommer att framträda skapas en annan bild. En utmaning är alltså att skapa en hög lägsta nivå för alla lärare som jobbar på våra skolor, inte bara en topp utan en stor bredd. Att med fokus på digitaliseringen ha ett synsätt där alla lärare kan bli bättre, oavsett hur bra de är idag, gör det omöjligt att säga att man någon gång är färdig med digitaliseringen. Framför allt ser jag det som en jämlikhetsfråga ur ett elevperspektiv. Den digitala kompetens som du har möjligheten att bygga som elev får inte avgöras av vilken eller vilka lärare du möte i undervisningen. I detta ligger ett ansvar för ledning och även exempelvis IKT-pedagoger att ständigt jobba med lärares digitala kompetens för att säkerställa att våra elever ska kunna bygga sin digitala kompetens tillsammans med kompetenta lärare.

Att säga att man som skola är färdig med digitaliseringen kan även vara ett uttryck för att man helt enkelt saknar en bild av vad som är nästa steg. Om vi tittar tillbaka på beskrivningen av skolan ovan kan det finnas en upplevelse att det inte går att göra så mycket mer utan att tillse att alla lärare har relevant digital kompetens. I så fall finns det en brist på visioner när det gäller digitaliseringens möjligheter i undervisningen. Då gäller det att höja blicken och ägna sig åt en omvärldsspaning för att kunna bygga en vision om hur god undervisning med digital förstärkning kan se ut i ett framtidsperspektiv. Hur kan vi utnyttja de möjligheter som digitaliseringen ger oss genom exempelvis en frihet i tid och rum? Att efter en analys av vilka digitala möjligheter som finns gäller det att belysa den egna verksamheten ur olika infallsvinklar. Hur organiserar vi egentligen utbildningen och hur skulle digitala möjligheter kunna bidra till förstärkning? Hur kan digitala verktyg bidra till att stärka elevernas lärprocesser? Hur kan lärares lärande se ut i digitala miljöer? Flera frågor finns att ställa för att kunna skapa en vision av undervisning där digitala verktyg är en naturlig del. Här bör till exempel även den kommande nationella IT-strategin spela en viktig roll. Det gäller sedan att kunna välja ut vissa delar och omsätta det i praktiskt handling, att konkretisera ett nästa steg.

Så nej, vi kan aldrig säga att vi som skola/kommun blir färdiga med digitaliseringen. I detta ligger den härliga utmaningen för oss alla som verkar i den svenska skolan idag.

Lämna ett svar

Framtidens lärande och Guldtrappan

11 – 12 oktober arrangerades Framtidens lärande av DIU i Münchenbryggeriet, Stockholm. Konferensens syfte är att skapa en mötesplats för en stor bredd av representanter för skolan och med siktet inställt på skolutveckling med digitala förtecken. Programmet bjöd på en ganska stor blandning från scen. Det handlade om digitala nycklar för nyanlända elever (Hulya Basaran och Jenny Edvarssson), även Ebba Östlin pratade om integration och digitala nycklar. Ann Helenius, IT-direktör Stockholms stad, pratade om Stockholms målsättning att blir världens smartaste stad. I det arbetet förvandlar digitaliseringen allt och det gav ett väldigt spännande perspektiv på vilket samhälle det egentligen är som vi utbildar våra elever till. Andreas Ryve tillsammans med Per Kornhall pratade om återerövring av professionskunskapen och ämnesdidaktikens renässans. De var helt överens om att matematikundervisningen måste förändras i grunden utifrån hur det generellt ser ut idag. Även här kommer digitala verktyg att spela en stor roll. Vi fick även möjlighet att ta del av norska erfarenheter kring digitalisering av prov genom Truls Bøhm.

Eftersom Kalmarsunds gymnasieförbund var en av de huvudmän i Sverige som tilldelats kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 åkte förbundet dit med en ganska stor delegation. Våra representanter fick möjligheten att tillsammans med övriga kommuner dela med sig av sina erfarenheter genom panelsamtal, seminarier och inspirationsmöten.

”Digitalisering – Från rektor till elev”

En grupp som fick speciellt genomslag under Framtidens lärande var våra Digitala Coacher som väckte stor nyfikenhet bland konferensens deltagare. Ett tecken på hur viktigt det är att ta med elever i olika former av skolutvecklingsarbete. Andra delar som uppmärksammades var styrkedjan som finns inom förbundet och den digitala agendan som strategiskt dokument.

Digitala Coacher Molly och Oliver deltar i panelsamtal

Utdelning av Guldtrappan 2016. I mitten förbundschef Kalmarsunds gymnasieförbund Joachim Håkansson

Det var en bra blandning av de olika kommunernas program och det innebar att det fanns mycket intressant att ta del av. Det jag tar med mig är bland annat Simrishamns arbete med delar-kultur, där de poängterade vikten av att skapa ett klimat som gör att det blir mer självklart att dela med sig. Linköping hade ett inspirationsmöte om synliggörande av lärande och inkludering i gymnasiesärskolan som var enormt inspirerande. De kunde visa på konkret arbete med synliggörandet av elevernas lärande där digitala verktyg spelade en avgörande roll. Sundsvall beskrev sin organisation för nätverk och kompetensutveckling för att nå likvärdighet i användandet av digitala verktyg i undervisningen. Sammantaget ser jag att det sker mycket bra arbete kring digitaliseringen både inom Kalmarsunds gymnasieförbund och på en nationell nivå. Den utveckling som jag ser komma framöver är att hitta mer fasta strukturer för sådant som kollegialt lärande för lärare och strategier för digitaliseringen i skolan.

Som avslutning på hela konferensen konstaterade Peter Becker från scenen att Framtidens lärande redan är här och att nästa konferens i DIUs regi kommer att heta Samtidens lärande.

Lämna ett svar

Guldtrappan till Kalmarsunds gymnasieförbund

2012 gick Kalmarsunds gymnasieförbund in i en rejäl satsning kring Digital kompetens. Sedan dess är det många inom förbundet som på olika sätt bidragit till en mycket gynnsam utveckling gällande pedagogisk utveckling med koppling till digitala verktyg. Det är nu glädjande att konstatera att det arbete som gjorts så här långt har fått ett välförtjänt erkännande. Idag meddelade stiftelsen Datorn i utbildningen att Kalmarsunds gymnasieförbund är en av de huvudmän som tilldelas kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016. Motiveringen lyder:

Kalmarsunds gymnasieförbund får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016
För ett genomtänkt digitalt skolutvecklingsarbete, långsiktigt drivet hela vägen från ledningsnivån till de digitala elevcoacherna, med fäste i en blocköverskridande vision i styrelsen och förankrat i omvärldsorientering. Med infrastruktur, lärresurser och en innovativ modell med IKT-pedagoger, pedagogforum, utvecklingsmiljö och högskolesamarbete genomfört med beställarkompetens.

Hela pressmeddelandet kan du läsa här.

Ett stort tack till alla som bidragit till att förbundet har fått denna utmärkelse!

Lämna ett svar

SETT 2016 – Självskattning ja, men sen då?

Under SETT:s andra dag presenterar Charlotte Dingertz och Claes Johannesson Stockholmsstads arbete med självskattningsverktyg som de har använt för att driva digitaliseringen i sin verksamhet.

Ja vad är det då som följer efter att lärare har gjort en självskattning av sin digitala kompetens? Svaret som ges från Stockholms stad är lokala handlingsplaner som man sedan följer upp. Det låter väl som ett rimligt svar på den fråga som ställs i rubriken, men efter en sådan fråga infinner det sig genast en ny fråga: Ja handlingsplaner, men sen då? En fråga som inte ställs eller besvaras i presentationen, men som jag tycker är för intressant för att inte beröra. Om vi utifrån lärares självskattning bygger handlingsplaner som vi följer upp vad är då nästa steg? Här kommer det riktigt svåra, att flytta fokus från pedagogerna till eleverna. Att jobba med lärares digitala kompetens är naturligtvis en nödvändighet i skolans digitala satsning, men det är ju i syfte att skapa ett bättre lärande för eleverna. Då kan vi inte stanna vid att endast självskatta lärares digitala kompetens utan vi måste kunna se effekten på elevernas lärande. När det gäller att mäta effekter i elevers lärande i digital miljöer finns det idag inte många studier vi kan hänvisa till. Jag ser detta som ett stort kommande utvecklingsområde när det gäller skolutveckling och digitalisering. Hur kan vi i verksamheten tydliggöra effekterna i elevernas lärande kopplat till olika metoder och digitalisering? Hur kan vi se att en metod är bättre än en annan för elevers lärande? Hur blir vi duktiga på att skapa frågor som gör att vi synliggör vilken effekt en viss undervisning har på elevens lärande? Hur kan vi skapa kollegiala strukturer för att fånga bilden av elevers lärande?

Självskattning ja, men sen då? Ja en fråga leder ofta till flera frågor och det tycker jag blir tydligt i det här fallet. Självskattning en bra början, men hur ser sedan vägen ut?

Lämna ett svar

De lärande lärarna i Gränna

Varför ska jag göra det här? Jag är ju redan lärare. Jag är ju klar!

Orden kom från scenen inför en fullsatt aula på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Det är en av lärarna på Ribbaskolan i Gränna som beskriver känslan när de ställdes inför faktumet att de skulle börja arbeta enligt riktlinjer för vad Tomas Kroksmark kallat Modellskolan.

För de som inte är bekanta med Modellskolan eller Ribbaskolan så är det förra en modell för kompetensutvecklingsprojekt för lärare och den senare den första skola som följde denna modell. Man har där sedan fem år använt den för att på allvar försöka uppnå full måluppfyllelse för alla elever i åk 9. Året var 2010 och politikerna lär ha känt en viss förtvivlan inför situationen. Historien går att Tomas Kroksmark på Högskolan för Lärande och Kommunikation i Jönköping i detta läge sa att han kunde fixa det om han fick rätt förutsättningar (cykelavstånd till skolan, vissa krav på personalen etc). Politikerna nappade, handplockade Ribbaskolan i Gränna som hade sämst resultat och lagom cykelavstånd och gav Tomas uppbackning att skapa den organisation han ville och fem år på sig att visa om idén höll.

Nu har de fem åren gått och det är dags att se vad det blev av det hela. Projektet kröntes med en workshop i Jönköping den 30:e mars i år och det är under denna de inledande orden uttalas. Läraren fortsatte sedan och beskrev hur denna inställning kom att omprövas under resans gång, och hur hon nu, trots att hon är ytterligare fem år klokare, anser att hon aldrig så länge hon arbetar som lärare kommer att bli klar.

Hur det gick till? Ja, det finns givetvis inte ett svar på denna fråga, men om man utgår från alla de seminarier och berättelser som delgavs under denna dag kan man åtminstone se vissa spår som framträder tydligare än andra.

Ett av dem är tron på idén att människor vill bli bättre. Här handlade det om en övertygelse om att människor vill utvecklas. Det skolan och lärarna är bäst på är just lärande. Arbetar man på en skola bör således en förutsättning vara att man vill arbeta med lärarande. Man bör då också kunna anta att lärarna vill bli bättre på det? Och hur blir man bättre inom kunskapens värld? Jo, genom att forska om den.

Här kommer vi in på den andra faktorn: att skapa praktiska förutsättningar. Politikerna möjliggjorde detta bland annat genom ett samarbete mellan Ribbaskolan och Högskolan i Jönköping. Lärarna på Ribbaskolan tilläts delta i högskoleutbildning vid sida om sina tjänster och bedrev forskning på sin egen verksamhet. De fick skriva uppsatser, delta i handledningar, ta del av ny forskning med mera. Och de gjorde det tillsammans, vilket är den tredje faktorn.

Som rektor Lotta Johansson uttryckte det: “Alla ska med”. Alla skulle arbeta mot målet och de skulle göra det tillsammans. Lärarna arbetade kollegialt på allvar. Men det riktigt spännande är att man inte bara lät detta stanna på lärarnivå, utan att man arbetade kollegialt både på höjden och bredden. Det som gäller för en lärare måste också gälla för en rektor om alla ska med. Förändringsarbetet måste genomsyra hela organisationen, från elev till politiker. Tony Mufic, fd skolchef i Ängelholm, berättade hur han när han införde Modellskolan i Ängelholms kommun även lät politikerna läsa och diskutera vetenskapliga texter. Alla ska inte göra samma, men om man tror att lärare behöver input och utvecklas kollegialt finns det ingen anledning att tro att det skulle vara annorlunda med politiker.

Bilden som Lotta valt utgör en god symbol just för detta. När man lyssnade på de som föreläste visade de på allas delaktighet. Det spelade ingen roll om det var en lärare, politiker, rektor eller forskare; det handlade inte om att peka ut en person, utan man sa till varandra att detta hade inte varit möjligt utan dig! Och dig! Och dig! Alla uppfattade sig som viktig länkar i kedjan.

Slutligen ska man inte underskatta tiden som en fjärde faktor. Saker och ting måste få ta tid.

Hur gick det då? Jo, dessvärre nådde de inte ända fram. Resultaten höjdes markant, men några elever nådde tyvärr inte full måluppfyllelse. Men var det misslyckat? Absolut inte. Alla de faktorer jag nämnt samverkade till att skapa det som faktiskt är grundläggande i skolagens första kapitel: lust att lära; inte bara för eleverna utan för alla i skolan.

Man kan diskutera och problematisera hur mycket man vill runt detta och givetvis är resultatet inte svart eller vitt. Som vissa lärare påtalade innebar kravet att arbeta enligt Modellskolans riktlinjer att flera av skolans “bra” lärare tvingades byta eftersom de ville arbeta på sitt sätt. Utan att förenkla det hela tycker jag ändå att det mest fascinerade är just tron på lärarna och deras vilja att utvecklas. Som Anki Wennergren som forskar vid Halmstad Högskola påtalade var det faktiskt så att detta påbud ovanifrån, top-down, kom att väcka något hos lärarna som fick det att bli en buttom-up förändring. Lusten att lära och viljan att utvecklas var något som väcktes hos lärarna när de väl började med det på allvar, en erfarenhet som även beskrivits av bl a Helena Kvarnsell under årets SETT-mässa.

Sammanfattar vi det hela på ett skolledarspråk når man högre måluppfyllelse genom en pedagogisk idé om ett forskande förhållningssätt, skapande av organisatoriska förutsättningar, ett enhetligt arbetssätt för samtliga och långsiktighet. På ren svenska handlar det om en tro på alla människors vilja att utvecklas, från elev till lärare, skoledare och politiker. Man blir aldrig klar utan utvecklas när man lär sig och lärande är roligt!

Nyfiken på mer om modellskolan? Titta gärna på följande hemsida Modellskolan eller införskaffa boken Modellskolan: En skola på vetenskaplig grund med forskande lärare Tomas Kroksmark (red)

Lämna ett svar