Etikettarkiv: BETT

Förbud eller gemensamt ansvar

Chatharina Gustafsson
Administrativ chef

Hur använder vi sociala medier på ett bra och konstruktivt sätt och hur tar vi ansvar för det som är ohälsosamt och destruktivt. Ska vi lösa med förbud eller ska vi prata om ”elefanten i rummet” och ta ansvar för konsekvenserna? Darja Isaksson, strateg och föreläsare, ger en nyanserad bild av vad den nya tekniken innebär för berättande, lärande, samskapande, meningsbyggande och demokrati. En skön känsla att inte behöva ta ställning för eller emot utan träna oss i att se och ta ansvar för konsekvenserna.

Sofia Serholt, doktorand vid GU, tangerar samma resonemang i sin avhandling Child-Robot Interaction in Education. Frågan är inte om vi kommer att få robotar i klassrummet utan att när vi får det, ska vi vara beredda och ha analyserat konsekvenserna. Behövs det etiska regler för emotionella robotar i skolan osv. Kan vi ersätta läraren med en robot? Nej, naturligtvis inte utan här handlar det om att se det som ett komplement och i vissa fall en avlastning i rätt sammanhang.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anders Holmberg, processledare på Lin Education, tar sin ansats för kollegialt lärande i ett poetiskt stycke ”Ballad om stigarna i Västmanland” Lars Gustafsson
Förutsättningarna för kollegialt lärande – stigen vi trampar tillsammans. ”Det är många som måste gå annars blir det ingen stig.” Vad krävs för att lämna bilden av undervisning som den enskilde lärarens ansvar till att kvalitet och elevens lärande är ett kollegialt ansvar.

Anders talar om vikten att bli kollaborativ för att nå framgång i skolans utveckling. De 7 normer han förmedlar är universella i allt mänskligt samspel, enligt mitt sätt att se.

 

 

 

 

 

 

 

 

Besöket på BETT-mässan var överväldigande. En sådan uppsjö av teknik i alla dess former, programmering, robotar, interaktiva lösningar mm. Så många val och så mycket att ta ställning till i den fortsatta utvecklingen av skolan och pedagogiken. Här aktualiseras analysen på nytt och vår samlade kompetens ”in collaboration” är en förutsättning för att välja rätt ur det stora smörgåsbordet.

Som administrativ chef måste jag förstås tänka på säkerhet och juridik. Googles seminarie om GDPR rätade ut några frågetecken inför våra utmaningar med datasäkerhet. Och kanske blev det några nya frågetecken☺. Skönt vi har kvalificerad kompetens inom IT – också!

Hemma igen med en förkylning i bagaget men uppfylld med ny energi och mycket inspiration.

En framgångssaga med framtida utmaningar

Jörgen Florheden och Kristoffer Engdahl, Digitalisering ur ett IKT-pedagogiskt perspektiv

Jag och Jörgen blev tillfrågade av LIN Education i höstas om vi kunde tänka oss att hålla i två föreläsningar under BETT-mässan i London. De sa att Kalmarsunds gymnasieförbund kommit långt i implementeringen kring IKT och att vi hade unika metoder som de ansåg att vi borde sprida.

Vi satte ihop en föreläsning som vi döpte till Digitalisering ur ett IKT-pedagogiskt perspektiv. Den innehöll berättelsen om hur allt började för fem år sedan. Att vi lade grunden med högkvalitativ infrastruktur med hårdvara av hög kvalité. Men framförallt var det viktigt för oss att beskriva att Kalmarsunds gymnasieförbund redan från början fokuserade på det pedagogiska och inte det tekniska. Den digitala satsningen skulle från starten fyllas med pedagogisk innehåll.

Vidare beskrev vi att det anställdes fyra IKT-pedagoger på heltid och att dessa skulle ges handlingsutrymme på alla verksamhetsnivåer. Från politiken till klassrummet. Vi beskrev även vikten av att som IKT-pedagog ingå i skolornas ledningsgrupper.

Arbetet med Digitala Coacher fick som vanligt stort genomslag. Det är fortfarande unikt att på detta sätt använda sig av eleverna som läranderesurser. Vi beskrev utvecklingen med våra Digitala Coacher från resurser vid datautlämning till att vara delaktiga i skolutvecklingen.

Publiken upplevde säkert vid det här laget två självgoda IKT-pedagoger som skröt om sin historia och det blev dags att vända på perspektivet.

För visst kan man säga att mycket har varit lyckat. Men man kan även hävda att vi bara kommit en liten bit på vägen och att bara det enkla endast är genomfört. Vi får inte slå oss till ro och riskera att bli en “fat lazy cat” utan arbetet har precis börjat och vi har bara genomfört de enkla stegen att skapa goda förutsättningar.

Utmaningar som jag ser är att all ny personal delar samma berättelse och får den kompetensutveckling som de behöver. Det får inte uppstå digitala klyftor mellan olika klassrum, ledningsrum eller politiska styrelserum.

Andra utmaningar är att få alla klassrum att gå från första-  till andra ordningens förändring. Att vi inte bara använder de digitala verktygen för att effektivisera gammal pedagogik utan att vi närmar oss förändringen av den andra ordningen. Att vi använder de digitala verktygen på ett sådant sätt att den blir omöjlig att byta ut. Att vi gör saker i våra klassrum som var omöjliga innan den digitala satsningen.

Frågor vi fortsatt behöver arbeta med är hur vi kan synliggöra lärande oftare? Hur vi får alla elever aktiva? Hur vi blir tydligare med att synliggöra lärandemål? Hur utvecklar vi eleverna att bli läranderesurser för varandra?

Nu fortsätter vi att utvecklas och skapa bättre lärmiljöer, bättre pedagogik och ännu fler digitaliserade medborgare.

Kristoffer Engdahl, IKT-pedagog

Samförstånd och samordning leder till skolframgång

Skrivet av Christian Sandahl
Verksamhetsområdeschef

Att vi tillsammans är mycket starkare än var och en för sig själv, är väl knappast något nytt, men ändå något som vi hela tiden behöver påminnas om. En skolledargemenskap där rektorer tillsammans tar ansvar för skoluppdraget och i grupp samtalar om hur det lokala skolförbättringsarbetet kan organiseras är ett kännetecken på skolframgång. Att LinEducation väljer att kalla sitt årliga BETT-evenemang för The Collaboration Effect ligger i tiden. Jag kommer tillbaka från London stärkt i min övertygelse om att det samarbete vi gör för att stärka förbundet som en gemenskap är en förutsättning för riktig skolframgång på varje enskild skola, oavsett om det sedan handlar om inkludering, digitalisering, elevhälsa eller kunskapsresultat.

Anders Holmgren från LinEducation var tydlig: Undervisningens kvalitet är ett kollegialt ansvar.

”Lärare, mina elever är alla skolans elever. Skolledare, huvudmannens skolor är mitt ansvar”

Och när vi i förbundet möts för att diskutera skolutveckling befinner vi oss alltid i rätt rum!

Bett 2018 Trend – från tidigare “prylfokus” till ökat pedagogikfokus

Skrivet av Per Svensson
IT-chef Kalmarsunds gymnasieförbund

Mässhallen Bett 2018 – 41 000 besökare, 850 leverantörer

Jag var första gången på Bett 2013 då var större fokus på datorer/redskap och tekniken som då var i växtfas. På Bett 2018 tar den pedagogiska dimensionen större plats.

Tydliga trender på mässan är olika produkter och tjänster nischade mot utbildning i alla åldrar inom programmering, robotar, VR (Virtual Reality) och mätutrustning i alla dess former och för alla typer av ämnesinriktningar i undervisningen. Lins konferensprogram också har en tydlig röd tråd och pedagogiskt fokus – det tekniska perspektivet är nu mer en “ickefråga” hanterad tidigare i utvecklingskedjan.

I Lins konferenslokaler och mässhallen gör jag jämförelser Kalmarsunds gymnasieförbund position gentemot omvärlden. Elever, lärare, skolledningar m.fl har gjort stora framsteg i Kalmarsunds gymnasieförbund under de senaste åren. Vi är med i främre leden nationellt. Ett exempel är bl.a att våra drivna IKT-pedagoger Jörgen och Kristoffer håller i en välbesökt programpunkt. En annan föredragshållare utvecklar i sin programpunkt “Digital strategi – Vad fungerar?” Kalmarsunds gymnasieförbund som gott föredöme.

I en programpunkt presenterar Google i “Top Secret Lab” en första prototyp “Chromepad” – många likheter med iPad, med operativsystemet Chrome OS som Chromebook. och en del plusfunktioner. Spännande att vara på plats och se innan ryktena något dygn senare började rulla på nätet inför senare lansering – kanske en blivande storsäljare. Spännande var också att i mindre krets lyssna på Googles perspektiv hur de förhåller sig inför GDPR – Dataskyddsförordningen som träder i kraft 25 maj. Deras bild – de har full kontroll på sin roll som “Data provider”.

Två tänkvärda citat från programpunkterna hos Google som jag bär med mig hem;

  • Great is not Good enough for Google …
  • Revan´s Law
    “For an organisation to survive, its rate of learning must be at least equal to the rate of change in its external environment”

 

Därför åker vi till BETT!

Skrivet av:
Joachim Håkansson
Förbundschef

För sjätte året i rad reser en delegation från Kalmarsunds gymnasieförbund till BETT-mässan i London. Mellan 85-90 medarbetare inom GYF, har fått förmånen att delta i denna kvalificerade kompetensutveckling under de senaste åren. För egen del är det tredje gången som jag deltar och som vanligt är det mycket inspirerande och lärorikt. Vi åker, precis som tidigare år, tillsammans med vår samarbetspartner Lin Education som samlar fler än 600 deltagare (lärare, skolledare, skolchefer, IT- tekniker, IKT-pedagoger, forskare, politiker m.fl.).

I en fantastisk lokal vid O2 Arena – sammanbunden med ExCeL via Lin-bana – skapas The Collaboration Effect 2018, som består av ett enormt valfritt program av inspiration, seminarier, workshops, skolbesök och happenings. Och i år är några av förbundets medarbetare, även ” medskapare” i konferensen som föreläsare. IKT-pedagogerna Jörgen Florheden och Kristoffer Engdahl föreläser om Kalmarsunds gymnasieförbunds ”digitala berättelse” från 2012 – 2018; Digitalisering ur ett IKT-pedagogiskt perspektiv. En imponerande resa, må jag säga, som inledningsvis stötte på en del motstånd, såväl internt som externt. Inte minst märktes detta vid vår första BETT mässa år 2013. Nog sagt om detta.

Numera har även statsmakten förstått värdet av nyckelkompetensen ”Digital kompetens”. Målet för regeringen, i den nyss formulerade Nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet, är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Detta är en mycket hög ambition, och det kräver att Sveriges skolhuvudmännen skapar likvärdiga förutsättningar för såväl elever, lärare som skolledare. Jag hävdar att Kalmarsunds gymnasieförbund ligger i framkanten i Sverige inom digitaliseringen, vilket utmärkelserna Guldtrappan och Guldäpplet är bevis på. Det är ingen slump, utan är ett resultat av en medveten, strategisk och uthållig satsning över tid.

Men vi ska inte slå oss till ro och vara nöjda. För att ligga i framkanten krävs kontinuerlig fortbildning och en fortsatt omvärldsanalys. Därför är vi på BETT för sjätte året i rad! Det är ett strategiskt beslut i förbundets fortsatta satsning. På BETT får vi ta del av den senaste forskningen och knyter viktiga kontakter och vänskapsband. Besöket på mässan ska också ge Kalmarsunds gymnasieförbunds representanter en samsyn kring hur skolans digitalisering ska drivas och ledas på bästa sätt! Lägg därtill själva BETT-mässan. En av världens största IT-mässor med fokus på ”learning technologies” – dvs en teknikmässa, en gigantisk sådan med fokus på skola, lärande och pedagogik.

På BETT-resa med AV-media Kalmar län

Skrivet av Anna Andersson & Malin Marcusson

Tisdag
Klockan 8.00 tisdagen den 24 januari 2017 rullade tåget iväg från Kalmar Central. StraxIMG_0504 dessförinnan hade vi haft möjlighet att hälsa på några av våra medresenärer på vår fortbildningsresa med AV-Media till BETT-mässan i London. Vi var av ett gäng på sammanlagt drygt 30 personer med olika bakgrund. Där fanns Mia, Maria och Peter från arrangörerna (AV-Media) och där fanns lärare, rektorer, IKT-pedagoger, specialpedagoger m.m. från hela Kalmar län.

Redan på tåget mot Kastrup kunde vi börja med vårt nätverkande, när Anna hamnade bredvid en rektor från Oskarshamn (Marie Finnman) och Malin bredvid Peter Milton från AV-Media. Intressanta erfarenhetsutbyten satte igång och vi kände direkt att det här skulle bli en både rolig och givande fortbildningsresa.

Efter mer eller mindre en hel dags resande kunde vi framåt kvällen checka in på hotellet, Hampton by Hilton, i närheten av Waterloo station i London. Ett gemensamt restaurangbesök med härlig italiensk mat och mer nätverkande på kvällen förstärkte känslan av att det här skulle bli en utvecklande resa. Det kändes häftigt att få uppleva BETT tillsammans med dessa människor från Oskarshamn, Nybro, Borgholm, Hultsfred och Kalmar och med sina olika arbetsuppgifter och på olika nivåer inom skolsystemet.

För att kunna bocka av några av Londons alla sevärdheter och för att sträcka på benen lite efter en lång resdag tog vi en promenad till Themsen och satte “check” för London Eye, Big Ben och Westminster, innan vi återvände till hotellet.

Onsdag
På onsdagen var det dags för den stora huvudattraktionen för resan – den gigantiska BETT-mässan ute på mässområdet ExCel. Vi åkte i god tid från hotellet och hängde mer eller mindre på låset när mässan slog upp portarna klockan 10.00.

Öppningsföreläsningen hölls av Dave Faulkner och Priya Lakhani och följdes av en föreläsning av Abdul Chohan från Essa Foundation Development. Chohan pratade om hur man skulle kunna hjälpa elever i socialt utsatta områden att lyckas med sina studier genom att fokusera på att möta varje individ under ledorden “All Will Succeed”. Teknologin är en avgörande faktor i detta, menade Chohan bland annat.

IMG_0020Nästa programpunkt hade titeln “What does it take to become a world-class teacher?” och det lät givetvis spännande. Det visade sig vara en paneldebatt med Maarit Rossi från Finland, Kazuya Takahashi från Japan och Colin Hegarty från Storbritannien, som alla hade matematik som huvudämne. Nyckelorden att plocka ut från den här programpunkten är kreativitet, modellering, empati och relationell kompetens. Takahashi påpekade bland annat att skolorna behöver förändras rumsligt för att skapa förutsättningar för att öka kreativiteten hos eleverna. Takahashi lyfte som ett gott exempel att till exempel ha whiteboards på alla väggar, så att eleverna kan använda dessa (tankarna gick direkt till salar som N2 och F3 på JN).

Hegarty utgick från hur man kan förändra elevers syn på ämnet matematik genom förståelse och empati och genom att skapa hållbara relationer med eleverna. Han påpekade att många elever upplevde matematik som meningslöst, tråkigt och svårt och för att vända detta, menade Hegarty, att man som lärare behöver förstå hur eleverna ser på ämnet för att sedan bygga vidare och utveckla deras ämneskunskaper. Här är den relationella betydelsen avgörande, enligt Hegarty, som gav rådet att läraren till exempel kan låta eleverna börja med att skriva ett brev och beskriva sin bild av ämnet.

De medverkande uttryckte en stark önskan till sin omvärld: “Är du bra på något – bli lärare!” Rossi fick förstås frågan om varför finsk skola lyckas så bra och hennes svar var enkelt. Hon menade att en starkt bidragande orsak är för att det finns en stor tilltro till lärarna i Finland! De andra två höll med, samtidigt som de konstaterade att lärare i Finland har en större frihet än sina kollegor i Japan och Storbritannien, där skolan styrs i betydligt större utsträckning av standardiserade prov och styrdokument. En liknande koppling kan göras till Sverige där det till exempel på senare tid lyfts i media att undervisningen i stor utsträckning styrs av nationella prov.

Dagen fortlöpte och vi blandade föreläsningar med att strosa runt på mässan. Precis som vi hört i IMG_0628förväg var mässmontrarna i sig inte det som gav allra mest, men vi var på flera intressanta föreläsningar och hade intressanta samtal med utställare. På kvällen satte vi check för ytterligare några sevärdheter, som Green Park, Buckingham Palace,Trafalgar Square och Covent Garden.

Torsdag
På torsdagen var vi åter ute vid mässan när den öppnade vid 10.00. Första föreläsningen för oss hölls av Kate Walker som talade under rubriken “How can technology help inspire tomorrow´s talent?” Föreläsningen visade sig framför allt vända sig till brittiska skolor som kunde använda sig av ett nätverk med kontakter med representanter från näringslivets olika branscher. Här tänkte vi att detta skulle vara ett bra koncept för till exempel våra yrkesprogram att anamma. Man skulle kunna bygga upp en liknande digitaliserad plattform för ett möte mellan elever och företag inom de olika branscher de ska verka i. I de branschråd som finns idag ingår olika aktörer från branschen och representanter för skolan. En utveckling enligt denna brittiska modell skulle möjliggöra för elever att knyta viktiga kontakter direkt med branschen, både när det gäller APL-platser, mentorskap, uppgifter i pågående kurser och för framtida yrkesliv. Här skulle man också kunna skapa en viktig länk för det entreprenöriella lärandet och företagandet, som ju är prioriterat för våra elever.

Nästa föreläsningspass delade vi på oss. Vi lyssnade på en föreläsning om hur vi ska lyckas frigöra oss från gamla dogmer i undervisningen. Återigen lyftes kreativitet upp som ett nyckelbegrepp och man pratade också om variation där den digitala tekniken möjliggör större individualisering. Föreläsarna använde sig av flera filmklipp från sin egen skola, Plymouth School of Creative Arts. Värt att notera i dessa klipp var att eleverna hela tiden hade en penna i handen och ett papper/block framför sig, när de satt vid sina skärmar, vilket är betydligt ovanligare hos oss. Föreläsarna påpekade också att forskningen visar att det finns stora vinster med att kombinera analogt och digitalt förhållningssätt.

Vi lyssnade samtidigt på “Virtual adventures with Skype in the classroom” där det förutom välkända inslag som exempelvis Mystery Skype, virtuella studiebesök, gästföreläsningar och olika kollegiala samarbeten via Skype också presenterades Skype Literacy Campaign 2017.

Innan lunch hann vi tillsammans lyssna på äventyraren Ed Stafford från Discovery Education som pratade om när han som första person någonsin, vandrade längs hela Amazonas. En intressant föreläsning där nyckelorden är att våga och att inte ge upp för att nå sina mål.

Efter en traditionell brittisk snabblunch i form av trekantsmörgåsar och chips bänkade vi oss så på andra våningen i det stora mässkomplexet, för programpunkten“Nordic BETT” där frågor som rör de nordiska länderna särskilt togs upp.

Oerhört skickliga elever från de nordiska länderna presenterade proffsigt olika projekt tillsammans IMG_0078med sina lärare. Där fanns till exempel de danska välklädda unga männen som gjort en app (SubReader) som läste undertexterna till film.
En av eleverna förklarade att han hade en bror som var dyslektiker och var trött på att “höra mamma läsa högt” så fort de skulle titta på film.

Där fanns också de svenska eleverna från Wisby gymnasium som tillsammans med sin matematiklärare Anders Randler hade gjort ett eget digitalt läromedel (Euclidan Geometry). Gemensamt fanns återigen tanken om kreativitet och så känslan av att göra något “på riktigt”, vilket framhölls som en starkt drivande faktor i arbetet.

Fredag
FredagsförmidIMG_0092dagen hade vi reserverat för Skolverket. Under ett pass på två och en halv timme fick vi först en genomgång av förslagen om nationella strategier för skolans digitalisering. Bland annat presenterades den lärmodul när det gäller digitalisering i skolan som redan nu finns och som kommer att utökas. Vi delades också upp i olika grupper och diskuterade olika aspekter av digitalisering.

 

Eftersom hotellet där Skolverket hade hyrt in sig låg endast ett kvarter från British Museum, passade vi på att ta en kort runda där innan vi återigen åkte ut mot mässan. På en timme hann vi se den berömda Rosettastenen från Egypten och en del andra egyptiska lämningar, men också skatter från Mesopotamien, Grekland och Rom. Tror bestämt att vi gick vi förbi en staty från Påskön också. Timman avslutades i souvenirshopen och med en lunchbaguette i farten. Vi hann känna den dubbla känslan av “Wow, vad häftigt, det här är ju faktiskt den äkta Rosettastenen!” och “Usch, vad imperialistiskt äckligt, rent ut sagt, att dessa skatter är här i London och inte i Egypten!”

IMG_0658Seneftermiddagen tillbringades återigen ute på BETT-mässan, där vi lyssnade på Sir David Carter (National Schools Commissioner) och slutligen den mycket omtalade Sir Ken Robinson. Trots galet mycket folk, lyckades vi faktiskt få varsin sittplats inne på “Bett Arena”. Vi konstaterar att det finns stora likheter mellan de problem som finns inom den brittiska skolan och den svenska.

 

Avslutande tankar
Under hela resan fanns i pauser och på kvällar möjligheter att nätverka med de andra i vårt sällskap. Det blev flera intressanta samtal, som givetvis inte tog slut i och med att vi klev av tåget på Kalmar Central på lördagskvällen. Kontakter har skapats och i början av mars är det tänkt att vi ska återsamlas hos gänget från AV-Media för att ventilera och reflektera kring våra erfarenheter med lite distans.

Vi har särskilt uppskattat möjligheten att själva få välja vad vi vill lyssna på och uppleva utifrån egna fortbildningsbehov och önskemål. Vi tar med oss nyckelord som kreativitet, modellering, samarbete, utbyte, verklighetsförankring, kodning, meningsfullhet, äkthet och nätverkande. De intryck vi fått håller nu på att bearbetas och omsättas i praktik tillsammans med kollegor.

IMG_0145

Anna Andersson & Malin Marcusson

 

Anna Ekström – BETT 2017

Är det möjligt att filma Gymnasiearbetet på Hantverksprogrammet, frisör?

Jag lyfter frågan och tillsammans med två av mina ämneskollegor, Monika Bergman och Jeanette Sjöbäck diskuterar vi hur vi tänker kring att eleverna eventuellt skulle filma sitt gymnasiearbete.

IMG_6042

Vår samlade bild av BETT2017

På väg mot Bett-mässan – Anders Jonsson sammanfattar resan till BETT2017 och första dagen i London

BETT-mässa – Christian Sandahl berättar om första besöket på årets mässa

Skolbesök på Bohunt School – John Örtendahl om att träffa, hjälpa och prata med elever i en engelsk skola

På BETT2017 – Jeanette Simson om sina upplevelser från bl a Jonas Borg föreläsning om fotografering

BETT2017 – på mässan – Dzenita Abaza om mässan som en samlingsplats

BETT2017 – ledarspåret – Christian Sandahl  om  diskussionerna i ledarspåret på BETT

En språklärares roll i en teknisk värld – Johan Klintberg svarar på frågan: ”Vad kan en humanist som jag bidra med i denna högteknologiska morgondag?”

Bohunt School – Camilla Winbo Palmqvist om studiebesöket på Bohunt School i Worthington

En musiklärares tankar – BETT 2017 – Mats Persson sammanfattar veckan utifrån en nyhetssökande musiklärare perspektiv

Målet först och tekniken sen – Dzenita Abaza om vikten av att det är våra verksamhetsmål som ska bestämma tekniska hjälpmedel

Programmering – Jesper Holmsten om programmering i skolan och om micro:bit

Vilken är din story? – Jörgen Florheden vilken är den berättelse som vi vill berätta om vår skola

Vad tar jag med mig från veckan som har varit? – Anna Ekström kopplar sina upplevelser till undervisning på hantverksprogrammet

Nu går det fort – Jeanette Simson sammanfattar sina tankar efter att ha lyssnat på Fredrik Heinz från Linköpings universitet

Christian Sandahl – Reflektion  från BETT 2017

Vad tar jag med mig från veckan som har varit?

Skrivet av Anna Ekström

Det har varit ett fullspäckat program med föreläsningar, studiebesök och diskussioner.
Om jag ska försöka sammanfatta vad jag som yrkeslärare tar med mig måste jag erkänna att det ibland har varit svårt att kunna ta till mig av all teknik och inspiration som jag har fått ta del av under dessa dagar. Finns dock alltid något som väcker ens tankar och funderingar som tex Dr. Lucy Rogers föreläsning om att göra ingenjörskonsten lustfylld. Det kan jag direkt koppla till mitt ämne på hantverksprogrammet, frisör. Rogers pratar om vikten av att göra saker “ to create things” och att ha kul “play”. Det måste vara lika viktigt oavsett utbildning tänker jag. Att få in mer kreativitet i mina kurser som inte är så regelstyrd är något som jag redan nu planerar att lägga in i nästa kurs.

 

IMG_0464

En annan fundering som jag tar med mig är en fråga jag fick av Jörgen Florheden, om det är möjligt för yrkeselever att filma sitt gymnasiearbete? Jag svarade att det är nog möjligt att filma vissa delar men att jag vill fundera på frågan. Jag kan inte komma på ett enkelt och konkret svar men det har väckt en hel del tankar; ska allt vi gör digitaliseras? Eller tänker jag bara konservativt? Mina elever ska i gymnasiearbetet visa vanligt förekommande arbetsuppgifter som exempelvis herrklippning, damklippning, uppsättningar m.m. jag frågar mig själv om det finns någon vinning i att filma alla momenten eller kanske några delar av proven? Det jag menar med ovanstående resonemang är att jag tycker att det är viktigt att se och använda digital teknik där det är en hjälp i undervisningen. Jag har själv använt mig mycket av film i andra situationer till exempel. Men vi måste också fundera över vad den digitala tekniken tillför och hur den påverkar undervisningen och ämnets innehåll. Frågan tar jag med mig till mitt ämneslag och det ska bli spännande att höra vad min kloka kollegor i ämneslaget anser om saken.

Avslutningsvis så måste jag lyfta fram Micael Dahlen föreställning “Kaosologi” som var min absoluta höjdpunkt. Jag hade inga förväntningar på vad han skulle prata om utan satt spänt och väntade. Det skulle visa sig att hans föreställning Kaosologi var helt magisk!
Dahlén fascinerade genom att skickligt blanda fakta, allvar, filmer och humor och lyckades hålla en röd tråd genom hela föreställningen. Hans sätt att utstråla värme och kärlek till alla i rummet, var fantastisk, jag kunde inte annat än att ryckas med!

IMG_0395

För mer information om föreställningen
http://www.micaeldahlen.com/kaosologi/

Anna Ekström
Hantverksprogrammet, frisör

 

Bohunt School

Skrivet av Camilla Winbo Palmqvist

Man lär sig av sina misstag oberoende av ålder och utbildning. Dr. Lucy Rogers justerar trådarna under pågående demonstration.

Man lär sig av sina misstag oberoende av ålder och utbildning. Dr. Lucy Rogers justerar trådarna under pågående demonstration.

Studiebesöket på Bohunt School i Worthington gjorde mig inspirerad och glad. Glad blev jag av att se hur de engagerat jobbade med alla eleverna. De elever vi träffade berättade att relationen med lärarna gjorde att de motiverades att jobba hårdare än de själva trodde var möjligt.

Många av uppgifterna som eleverna genomförde under lektionerna var tidsbegränsade, korta och intensiva. De var uppdelade i nivåer. En del var obligatorisk medan det fanns ytterligare minst en nivå. Om tid fanns avslutades det hela med en QR-kod som dolde ett Quiz. Läraren återkopplar snabbt och svaren diskuteras i helklass. Detta har inspirerat mig och jag har redan börjat planera hur jag ska använda detta.

En språklärares roll i en teknisk värld

Skrivet av Johan Klintberg

Att besöka BETT och delta i föreläsningar om framtidens samhälle kopplat till dagens lärande är stundtals en svindlande upplevelse. Robotar, Artificiell Intelligens och den fjärde industriella revolutionen är inte längre bara del av en framtidsvision utan istället en verklighet som jag som lärare måste förhålla mig till redan idag. Delvis för att det kommer att påverka mitt eget liv i framtiden men framförallt för att mina elever kommer på ett helt annat sätt vara en del av den nya tiden och del av ett annat perspektiv.

Med det sagt kan man känna ett visst mått av hopplöshet och maktlöshet när man försöker finna de direkta kopplingarna mellan mina språkämnen och dessa tekniskt präglade naturvetenskapliga framtidsvisioner. Jag ställer mig frågan: Vad kan en humanist som jag bidra med i denna högteknologiska morgondag? Jag kommer fram till följande svar.

För det första, blir min roll att förmedla ett kritiskt tänkande och ett reflekterande förhållningssätt än viktigare i morgondagens samhälle. Källkritik och elevernas möjligheter att ifrågasätta rådande normer är något som präglar både engelskan men framförallt svenskundervisningen. Dr Lucy Rogers påtalar vikten av att vi lärare får våra elever att förstå vad som är fakta och vad som propaganda (eller som det så fint heter just nu: ”Alternativ fakta”).

För det andra, ser jag att vi måste fortsätta att arbeta med att stärka elevernas läsförståelse. Vi går mot ett samhälle som kräver en allt mer högutbildad arbetskraft som kan ta till sig vetenskapliga texter i ett högre tempo än tidigare. Arbetet vi gör i Svenska 3 och Engelska 7 till exempel tror jag än mer kommer att gå mot att kunna läsa och arbeta med programspecifika avancerade texter för att ge eleverna ett större försprång när de söker sig vidare efter gymnasiet.

För det tredje, tror jag och hoppas att vi fortfarande vågar lyfta det poetiska och det litterära i vår undervisning och kräva dess plats i skolans värld. Trots att vi fokuserar på det vetenskapliga för att bättre kunna förstå och kunna utveckla vår samtid så är det i litteraturen, berättelserna och diskussionerna vi kan förstå oss själva och våra medmänniskor.

Avslutningsvis kan jag konstatera att det är robotarnas intelligens, teknikens framsteg och datorernas kraft som utvecklar vårt samhälle men det krävs empati, medmänsklighet, kritiskt tänkande och kreativitet för att det nya samhället ska överleva. Och där, där tror jag att vi humanister kan bidra med mycket för att skapa en bättre morgondag.

På Bohunt-skolan i Worthing kunde en Shakespeareälskande humanist, dvs undertecknad, känna sig som mest hemma.

På Bohunt-skolan i Worthing kunde en Shakespeareälskande humanist, dvs undertecknad, känna sig som mest hemma.