Skolutveckling är minst sagt en komplex process. För att på ett framgångsrikt sätt utveckla skolan behöver man söka stöd på många håll. Stöd i forskning och modeller är en väg att gå. Här vill vi tipsa om Hans-Åke Scherps bok Lärandebaserad skolutveckling. Lärglädjens förutsättningar, förverkliganden och resultat. I boken beskrivs hur lärandebaserad skolutveckling kan bedrivas enligt VISKA-modellen (vardagsinriktat systematiskt kvalitetsarbete)

I VISKA-modellen finns att antal bärande delar som syftar till att bygga den lärande organisationen. De bärande delarna är arbetsorganisationen, utvecklingsorganisationen och skolans helhetsidé,.

Arbetsorganisationens syfte är att skapa stabilitet i verksamheten. De grundläggande strukturerna och förutsättningarna för det pedagogiska arbetet hör till arbetsorganisationen. De erfarenheter som lärare får är beroende av hur arbetsorganisationen ser ut. Genom att göra förändringar i arbetsorganisationen kan olika arbetssätt gynnas respektive missgynnas. Medvetna förändringar i arbetsorganisationen är ett viktigt del i lärandebaserad skolutveckling.

Utvecklingsorganisationens syfte är att skapa lärande och förståelse för hur den pedagogiska verksamheten kan utvecklas för att motverka att problem uppstår. Det gäller att skapa goda lärmiljöer där lärare kan fokusera på viktiga problemområden genom lärande samtal med kollegor. På detta sätt skapas lärdomar som sedan omsätts i handling. Tillsammans granskar man sedan sitt handlande som blir underlag för nytt lärande.

Skolans helhetsidés syfte är att vara vägledande för hur arbetsorganisation och utvecklingsorganisation ska utformas. Helhetsidén innehåller både en vision som beskriver vad man vill uppnå och en verksamhetsidé som beskriver vad som ska känneteckna verksamheten för att man ska uppnå det man vill. Scherp framhåller att det är viktigt att det finns ett medskapande bland personal när skolans helhetsidé arbetas fram. Framtagandet av helhetsidén är i sig en viktig lärandeprocess. I boken beskrivs konkreta exempel på hur skolor har arbetat fram sin helhetsidé.

Scherp använder följande bild för att beskriva skolutveckling. Man kan säga att vardagen för skolledare och lärare är fylld av frågetecken och utropstecken. Frågetecken innebär att man är osäker på vad som är klokt att göra i olika situationer. Utropstecken innebär att man har skaffat sig lärdomar och vet vad som är klokt att göra i olika situationer. Systematisk skolutveckling handlar då om att transformera frågetecken till utropstecken. Det förutsätter ett samspel mellan arbetsorganisation, utvecklingsorganisation och skolans helhetsidé.

Arbetsorganisationen och utvecklingsorganisationen är inte två helt frikopplade fenomen utan de är beroende av varandra. I arbetsorganisationen identifieras olika problem och de kan då ”skickas” över till utvecklingsorganisationen där det sker ett lärande. I boken uttrycker Scherp förhållandet mellan arbetsorganisation och utvecklingsorganisation på följande sätt: ”Lite tillspetsat kan man säga att i utvecklingsorganisationen är man rädd om problemen så att man inte slarvar bort dem eftersom de är en viktig drivkraft för lärande och utveckling. I arbetsorganisationen är man rädd för problem eftersom de stör den gällande ordningen.” En skola kan i sin organisation lägga olika vikt vid det som Scherp kallar arbetsorganisationslogik och utvecklingsorganisationslogik. Han förtydligar det med ett exempel där en skola i stor utsträckning använder specialpedagoger till att stötta enskilda elever som lämnar undervisningen. Genom detta förstärks arbetsorganisationslogiken. Om istället en stor del av speciallärare deltar i undervisningen och bidrar till lärares lärande om hur man hjälper elever i behov av särskilt stöd i undervisningen förstärks utvecklingsorganisationslogiken.

Vilka frågor och problem som utvecklingsorganisationen ska prioritera styrs av skolans helhetsidé. För att något ska beaktas som ett problem ska det ligga i linje med skolans helhetsidé. Helhetsidén ska även se till att man inte blir en ”känguruskola” som hoppar från det en till det andra projektet. Olika projekt ska hela tiden relateras till helhetsidén. Det kan inom en verksamhet uppstå konflikter när det regnar ner uppdrag till skolan från olika håll. Väsentligt blir då att föra en dialog där skolans helhetsidén är ett viktigt fundament att stå på.

Scherp skriver att oavsett om man vidtar några speciella åtgärder eller inte så pågår det alltid lärande bland medarbetare på en skola. Genom att organisera fördjupande lärprocesser på ett systematiskt sätt så kan man höja kvaliteten på detta lärande. I boken beskrivs på ett tydligt sätt hur man kan organisera lärgrupper för lärande i den egna verksamheten. Utgångspunkten för lärandet är hela tiden de problem som medarbetare upplever i vardagsverksamheten. I det systematiska kvalitetsarbetet på skolan beskrivs sedan dessa lärprocesser. Man lyfter fram vilka lärdomar man har gjort när det gäller att bidra till elevernas lärande och utveckling. Kopplingar görs till skolans helhetsidé, läroplan och skolplaner. Enligt Scherp handlar det systematiska kvalitetsarbetet om att kunna beskriva vilka lärdomar om lärande och undervisning man kommit fram till under läsåret, hur man man lyckats förverkliga dessa lärdomar i praktiken och hur man organiserar kvalitetsarbetet framåt för att komma fram till nya lärdomar.

I det systematiska kvalitetsarbetet anser Scherp att det är avgörande att fånga in elevernas upplevelser och erfarenheter av undervisningen. ”Det är deras upplevelser av hur undervisningen bedrivs som påverkar deras lärande, inte vilka föreställningar lärarna har om vad som gör det eller inte gör det.”

Ovan har det gjorts en kort beskrivning av VISKA-modellen som en grund för skolutveckling. Till dig som är intresserad av skolutveckling, och inte redan har läst denna bok, kan den stark rekommenderas som en pusselbit i skolutvecklingens komplexa process.