Kategoriarkiv: Kollegialt lärande

Veckans tips: Att lära av varandra och andra – sociala medier

Tänk vad mycket vi kan lära oss snabbt med hjälp av andra! I läraryrket finns det massor av andra lärare som undervisar samma kurser som du. Forskare som Hattie och Timperly talar om vikten av kollegialt lärande. Glöm inte bort att du har massor av kollegor utanför din skola. Det utvidgade kollegiet som delar sina tankar om undervisning och om skola på facebook, twitter o.s.v. Vi kan prata skola utan att begränsas av en fysisk plats.

I sociala medier kan vi ta del av andra lärares konkreta undervisningstips och mycket goda idéer. Det finns massor av material att inspireras av. En del inlägg är  tydligt kopplade till vetenskaplig forskning och i andra får du göra kopplingen på egen hand. Dessutom finns möjligheten att kommunicera med läraren som format materialet. Självklart kan du också dela med dig av dina erfarenheter och få respons av andra och därigenom sprids kompetens snabbare.

Inspireras av det utvidgade kollegiet och för med dig tankar till din arbetsplats, och forsätt att diskutera med dina kollegor!

Några tips:

Facebook

  • lärande för lärare – kompetensutveckling och kollegialt lärande
  • Helen Timperly i svensk skola
  • Bedömning i gymnasieskolan
  • Bedömning för lärande
  • GAFE Sverige
  • IKT – möjligheter och utmaningar

Twitter

@UR_pedagogerna, @itiskolan, @Korlingsord,@AnnaKaya,@webbstjärnan,@skola365

Bloggar

I´m all for it – Marie Linder, blogg om IKT-användande

barkersthlm – Daniel Barker, flippat i ma, fy

Kilskrift – Karin Brånebäck, flippat klassrum och digitala verktyg

Sara Bruuns blogg – Sara Bruun, digitala verktyg i klassrummet

Patricia Diaz – blogg om webben i undervisningen – varför och hur?

Omvärldsbloggen – Stefan Pålsson (Skolverket) – om IT i skolan

Pop Up Class på Jenny Nyströmsskolan

Med inspiration bland annat hämtad från BETT 2016 och Pop Up School genomfördes på Jenny Nyströmsskolan 11 februari en kompetensutveckling under namnet Pop Up Class. Innevarande läsår deltar en grupp av skolans lärare i en utbildning, Formativt arbetssätt med digitala verktyg, som kopplar ihop formativa lärprocesser med digitaliseringen. Denna grupp har nu kommit fram till en punkt där det är dags att applicera sina kunskaper och tillsammans arbeta fram modeller för en formativ undervisning med digital förstärkning. Detta ville vi testa att göra i samverkan med elever, en form att jobba med lärares lärande som vi anser innehåller starka utvecklingsmöjligheter.

24841410272_81302c1d48_k

Lärares planerande utifrån fem nyckelstrategier

Förmiddagen ägnades för lärarnas del åt planering utifrån en viss arbetsgång. De kickade igång ett delat dokument där deras planering gjordes. Roller fördelades inom gruppen och de inledde med att bestämma sig för vilka lärandemålen för eleverna skulle vara. Därefter använde de Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för ett formativt arbetssätt som riktlinje i sin planering. De skulle även planera in digital produktion för eleverna i sina uppgifter.

Vid lunch hände det som är riktigt spännande, eleverna anlände till skolan. Vi gjorde detta i samarbete med Vilhelm Mobergsgymnasiet där vi ”lånade in” en grupp elever. Efter en kort introduktion fick de kasta sig ut i sina klasser och sätta fokus mot lärandemålen som lärarna planerat för. En klass fick i uppgift att Rädda världen och ett gäng gav sig iväg mot bageriet för att jobba med sina lärandemål.

24663771030_be33ca3ded_k

Eleverna dokumenterade sitt arbete för att sedan analysera

Efter genomförda lektioner kom den viktiga delen av dagens övning, eleverna lämnade feedback till lärarna både muntligt och skriftligt kring den undervisning de varit med om. Hur tydliga var målen? Hur jobbade lärare med feedback för att föra lärande framåt? Detta var några av frågorna som ställdes. När lärarna sedan analyserade feedback som kom från eleverna var den väldigt värdefull och ledde vidare till bra reflektioner. En sak som framhölls från lärarnas sida var att det var väldigt positivt att eleverna som gav feedback inte var i beroendeförhållande till lärarna genom att de inte skulle betygsättas.

En av många bra diskussioner som uppstod under dagen handlade om klargörande av lärandemål i olika sammanhang. Hur lätt det kan verka, hur svårt det är och vilken avgörande betydelse det har för elevernas resultat. Viktiga frågor som togs upp är hur vi formar bra lärandemål och hur vi säkerställer att elever och lärare delar samma bild av vilka lärandemålen för undervisningen är.

Det finns massvis av lärdomar som jag tar med mig från den här dagen som jag gärna skulle vilja använda till nya liknande utbildningar. Jag ser att upplägget med en gemensam teoribild kring lärande, samplanerande lärare, genomförande med elever, feedback från elever och analys av feedback är en givande väg att jobba med lärares lärande.

Pop Up School!

Av Jörgen Florheden

Skapa en skola för en dag!

Detta var utmaning som vi, tio för varandra okända personer, fick under temat Pop Up School. Vi skulle under förmiddagen skapa en vision för vår skola och omsätta den i lärande och vid lunch skulle våra tjugo elever dyka upp, och lärandet skulle ta sin början. Riktlinjer som fanns för mål var att eleverna skulle förhålla sig till en eller flera källor samt att de skulle använda digitalt berättande.

IMG_1248

Digitalt berättande om flyktingsituationen

Det var flera utmaningar som vi ställdes inför, gruppens medlemmar hade tidigare inte träffat varandra, vi skulle under begränsad tid bygga en vision, undervisningen skulle ske på engelska. Vad gäller visionen använde vi metaforen att eleverna skulle starta en musikgrupp och nyckelorden var, kollaborativt, delaktighet och lärande. Utifrån denna vision designade vi ett lärande som tog sin utgångspunkt i utmaningar som eleverna upplever att världen stå inför idag.

Vid lunch sammanstrålade vi med vår grupp elever från Bohunt School och efter en ”lära-känna-lunch” drog undervisningen igång. För att här sammanfatta den processen kort kan jag säga att jag är enormt imponerad av hur eleverna tog sig an uppgiften och genomförde den med stort engagemang och nådde fantastiska resultat. I sitt digitala berättande valde eleverna att använda sig av film, vilket för dem föll sig helt naturligt (filmerna har vi fortfarande tillgång till, men tyvärr inte möjlighet att publicera här). Hela dagen avslutades med att tre av eleverna stannade kvar och gav feedback till oss lärare på hur vi planerat och genomfört undervisningen. Det var en verklig förmån att få delta i en sådan diskussion. Senare kommer vi även att få ta del av ytterligare feedback som sammanställs utifrån intervjuer och filmande som skedde under hela dagen.

Nu den klassiska frågan: Vad tar jag med mig från detta? Jag tar med mig hela konceptet att driva kompetensutveckling med lärare och elever tillsammans. Det framstod tydligt under dagen vilken styrka det finns att göra detta tillsammans med fokus på att båda parter ska lära sig. Jag kan se att detta är något som kontinuerligt borde förekomma på alla skolor. Mitt mål är nu att tillsammans med andra skapa möjligheten för våra lärare och elever att få ta del av en liknande kompetensutveckling.

Lyssna på intervjun med Maria Abrahamsson som ansvarade för Pop Up School

DSC_0508

Maria Abrahamsson – Pop Up General

 

Den reflekterande pedagogen och SYL

I samband med läsårsstarten presenterade Kalmarsunds gymnasieförbund 15 nya SYL (särskilt yrkesskickliga lärare). Dessa lärare får inom ramen för sitt uppdrag en riktig kompetensutveckling.
26 november var det dags för Anders Söderberg från LIN Education att återvända till Kalmar och hålla i en kompetensutvecklingsdag under rubriken ”Den reflekterande pedagogen”. Lärarna fick genom Anders ett antal ingångar för en reflektion tillsammans med kollegor och även enskilt.
23050788800_30b9b00af9_k
Tematiska ingångar som togs upp var bland annat:
Didaktisk design – Hur kan våra lärandemodeller så ut om vi fokuserar på att minska avståndet mellan det som vi lär ut och det som eleverna lär in?
Didaktiska fenomen och digital förstärkning – Hur använder vi olika digitala verktyg för att förstärka elevernas lärande?
Inkludering – Hur arbetar vi på ett inkluderande sätt i undervisningen så att alla elever får samma förutsättningar till lärande? Med hänvisning till brittisk skola presenterade Anders ett intressant begrepp i detta sammanhang, ”Red line minimums”. Vad är den minsta gemensamma nämnaren för oss som lärare när vi jobbar på ett inkluderande sätt?
BFL – Hur ser våra processer för ett formativt arbetssätt ut?

Många intressanta frågeställningar som sedan följdes upp genom reflektion både tillsammans med andra lärarekollegor och enskilt. Input gavs även i form av olika texter

Var ser jag utvecklingspotential i min roll som pedagog kopplat till Digital
didaktisk design (inkludering – BFL osv) och hur skall jag iscensätta ett utvecklingsarbete?
Detta var frågan som deltagarna fick med sig att fördjupa sig i när det gäller det fortsatte skolutvecklingsarbetet.
Under dagen diskuterade vi även SYLs roll som ledare för andra lärares lärande.

Några röster från den utvärdering som gjordes:
”Intressant dag med en hel del reflektion tillsammans med kloka kollegor. Alltid bra att bli påmind om/få ny input samt reflektera kring sin undervisning och att få höra av andra hur de jobbar vilket kan appliceras i min egen undervisning.”
”Jag tyckte att dagen var mycket bra. Jag kände mig nyfiken på att lära mig mer och har öppnat en hel del nya tankar om inkludering. Jag är också glad att jag fick en övergripande modell av iscensättandet och transformationen av lärande. Jag har fått ihop alla pedagogiska tankar till en större helhet efter den här dagen.”

Under vårterminen kommer det arbete som nu är påbörjat att följas upp vid ytterligare ett tillfälle.

Undervisning med digital förstärkning

Skärmavbild 2015-10-26 kl. 09.11.28Sedan Kalmarsunds gymnasieförbund startade sin omfattande digitala satsning har det skett otroligt mycket på kort tid. Det har gjorts ett fullständigt teknikskifte från datorsalar till en fullt utbyggd en-till-en-verksamhet. Genom införandet av Google Apps for Education skapades 2012 en gemensam digital yta för det pedagogiska arbetet. Under denna tid har olika kompetensutvecklings insatser bedrivits och vi kan säga att vi kommit långt när det skolans digitalisering. Efter införandet av en-till-en kan vi även se en konsolideringsfas. Lärare känner att det har skett en snabb utveckling och nu jobbar de med att se vilka digitala verktyg som är bäst lämpade för den egna undervisningen. Det är i detta sammanhang som vi nu startar kompetensutvecklingen ”Undervisning med digitala förstärkning”.

När vi har planerat för Undervisning med digital förstärkning finns det några nyckelbegrepp som vi Skärmavbild 2015-10-26 kl. 09.10.11har utgått från. Det är: valbart – det ska finnas en möjlighet för lärare att välja inriktning utifrån det som passar deras undervisning bäst, hållbart – utbildningen som startas upp ska inte bara vara här och nu utan följas upp över tid, 16 mars samlas vi igen för att utbyta erfarenheter, kollegialt – vi vill utnyttja styrkan i det kollegiala lärandet, undervisningsnära  – det vi utvecklar ska ha en direkt koppling till respektive lärares undervisning.

FullSizeRender

Niklas Mörnerud – inspiratör

26 startades Undervisning med digital förstärkning. Först en inledning där kontexten för dagen presenterades. Sedan var det dags för våra ”inspiratörer” att fungera som tändstift i olika tematiska grupper. Inte mindre än 27 inspiratörer som alla är verksamma inom Kalmarsunds gymnasieförbund var engagerade, en enorm styrka att ha denna resurs. Du kan se bredden av de olika pedagogiska utgångspunkterna som fanns HÄR.

Efter inspirationspassen utbyttes erfarenheter inom respektive grupp och lärare gjorde målbeskrivningar för sitt fortsatta arbete. Inom varje grupp gick man även samman på en digital yta för sitt fortsatta kollegiala lärande. Digitala ytor som valdes var bland annat Google Classroom och bloggar. Detta innebar en indirekt kompetensutveckling för lärare i olika digitala verktyg.

Eftermiddagen bestod av praktiskt arbete inom varje valt tema. Här skapade lärare tillsammans material att ta med sig ut i sin undervisning. En undervisning med digital förstärkning. Grupperna kommer nu fram till våren att dela sina erfarenheter i digitala grupper. 16 mars träffas vi igen för att samla, dokumentera och dela den erfarenhet som gjorts.
Under den dagen kommer även Helena Kvarnsell och Håkan Fleischer att föreläsa under temat  Digitalisering som lyfter skolan.

Lärarröster från dagen:
”Det har varit mycket givande och fokus har varit på ”hands on”, dvs vi har jobbat direkt med något som vi har konkret nytta av i undervisningen.”
”Bra att vi själva kunde bestämma arbetsgrupper och att vi fick tid att diskutera, planera och förkovra oss i det ämne som intresserade oss.”
”Bra med många inriktningar att välja. Detta ger hög relevans och möjligheten att utveckla sig inom det område man vill lägga extra fokus på.”
”Vi uppskattar upplägget på dagen. Vi var på ”film” och de tre kvinnliga inspiratörerna hade gjort ett gediget arbete och vi kände oss delaktiga i dialogen. Kul och spännande ämne!”

Inkludering med digital förstärkning

En solig torsdag morgon klockan 08.10 samlades en grupp med lärare på Axel Weüdelskolan i Kalmar för att starta en KPT-dag med tema “Inkludering med digital förstärkning”. Först fick lärarna en introduktion om vad inkluderande arbetssätt betyder och varför man ska jobba inkluderande. Allt material som användes under dagen togs fram i ett samarbete mellan IKT-pedagogerna och speciallärare/specialpedagoger i Kalmarsunds gymnasieförbund. Efter introduktionen gick IKT-pedagogen igenom flera olika digitala verktyg som kan underlätta att jobba inkluderande. De digitala verktygen kan användas av lärare för att göra deras undervisning mer inkluderande, och av eleverna för att underlätta delaktigheten i undervisningen.

Efter genomgången fick lärare tid att titta igenom sin undervisning och försöka jobba fram metoder att använda för att göra sin undervisning mer inkluderande. De flesta passade på att jobba tillsammans med en eller två andra lärare, där man hade samma ämne eller elevgrupp. Under tiden grupperna jobbade gick IKT-pedagogen tillsammans med en skolledare runt i skolan och träffade alla grupperna. Lärare fick direkt hjälp om det behövdes och feedback på de arbete de gjort fram till dess. Sista timmen av dagen fick grupperna redovisa för andra hur de har tänkt och vilka verktyg/metoder de valt. Redovisningarna fick även de vara så inkluderande som möjligt (tydliga, strukturerade, delade i förväg, i digital form och möjliga att lyssna på). Alla redovisningar delades i en delad mapp i Google drive. Lärare fick således ännu mera tips till sin egen undervisning.

Detta blev en väldigt bra och lyckad KPT-dag mest på grund av att:

  • Lärarna fick alltl material i förväg (hemsidan delades två veckor innan) och visste vad vi kommer att jobba med.
  • Allt material framställdes med det inkluderande arbetssättet i åtanke, du kan t ex lyssna på allt material. Vi använde även några digitala verktyg under genomgången (t ex Padlet) för att ännu mer belysa användningsområden i klassrummet.
  • Lärarna fick tid att direkt efter genomgången jobba med sin egna undervisning och använda de visade verktygen.
  • Lärarna fick möjlighet att fråga om hjälp under tiden de jobbade.
  • Dagens innehåll är oberoende av i vilken skolform man jobbar i (Särvux, SFI, Komxux) eller vilka ämnen man undervisar i.
  • Skolledarna var med och medverkade vid planeringen av KPT och under dagen.

Om man skulle vara intresserad av att se vilket material som användes under dagen kan man se det här. Som IKT-pedagog hoppas jag få möjlighet att planera och genomföra flera dagar som denna.

De lärande lärarna i Gränna

Varför ska jag göra det här? Jag är ju redan lärare. Jag är ju klar!

Orden kom från scenen inför en fullsatt aula på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Det är en av lärarna på Ribbaskolan i Gränna som beskriver känslan när de ställdes inför faktumet att de skulle börja arbeta enligt riktlinjer för vad Tomas Kroksmark kallat Modellskolan.

För de som inte är bekanta med Modellskolan eller Ribbaskolan så är det förra en modell för kompetensutvecklingsprojekt för lärare och den senare den första skola som följde denna modell. Man har där sedan fem år använt den för att på allvar försöka uppnå full måluppfyllelse för alla elever i åk 9. Året var 2010 och politikerna lär ha känt en viss förtvivlan inför situationen. Historien går att Tomas Kroksmark på Högskolan för Lärande och Kommunikation i Jönköping i detta läge sa att han kunde fixa det om han fick rätt förutsättningar (cykelavstånd till skolan, vissa krav på personalen etc). Politikerna nappade, handplockade Ribbaskolan i Gränna som hade sämst resultat och lagom cykelavstånd och gav Tomas uppbackning att skapa den organisation han ville och fem år på sig att visa om idén höll.

Nu har de fem åren gått och det är dags att se vad det blev av det hela. Projektet kröntes med en workshop i Jönköping  den 30:e mars i år och det är under denna de inledande orden uttalas. Läraren fortsatte sedan och beskrev hur denna inställning kom att omprövas under resans gång, och hur hon nu, trots att hon är ytterligare fem år klokare, anser att hon aldrig så länge hon arbetar som lärare kommer att bli klar.

Hur det gick till? Ja, det finns givetvis inte ett svar på denna fråga, men om man utgår från alla de seminarier och berättelser som delgavs under denna dag kan man åtminstone se vissa spår som framträder tydligare än andra.

Ett av dem är tron på idén att människor vill bli bättre. Här handlade det om en övertygelse om att människor vill utvecklas. Det skolan och lärarna är bäst på är just lärande. Arbetar man på en skola bör således en förutsättning vara att man vill arbeta med lärarande. Man bör då också kunna anta att lärarna vill bli bättre på det? Och hur blir man bättre inom kunskapens värld? Jo, genom att forska om den.

Här kommer vi in på den andra faktorn: att skapa praktiska förutsättningar. Politikerna möjliggjorde detta bland annat genom ett samarbete mellan Ribbaskolan och Högskolan i Jönköping. Lärarna på Ribbaskolan tilläts delta i högskoleutbildning vid sida om sina tjänster och bedrev forskning på sin egen verksamhet. De fick skriva uppsatser, delta i handledningar, ta del av ny forskning med mera. Och de gjorde det tillsammans, vilket är den tredje faktorn.

Som rektor Lotta Johansson uttryckte det: “Alla ska med”. Alla skulle arbeta mot målet och de skulle göra det tillsammans. Lärarna arbetade kollegialt på allvar. Men det riktigt spännande är att man inte bara lät detta stanna på lärarnivå, utan att man arbetade kollegialt både på höjden och bredden. Det som gäller för en lärare måste också gälla för en rektor om alla ska med. Förändringsarbetet måste genomsyra hela organisationen, från elev till politiker. Tony Mufic, fd skolchef i Ängelholm, berättade hur han när han införde Modellskolan i Ängelholms kommun även lät politikerna läsa och diskutera vetenskapliga texter. Alla ska inte göra samma, men om man tror att lärare behöver input och utvecklas kollegialt finns det ingen anledning att tro att det skulle vara annorlunda med politiker.

IMG_0335

Bilden som Lotta valt utgör en god symbol just för detta. När man lyssnade på de som föreläste visade de på allas delaktighet. Det spelade ingen roll om det var en lärare, politiker, rektor eller forskare; det handlade inte om att peka ut en person, utan man sa till varandra att detta hade inte varit möjligt utan dig! Och dig! Och dig! Alla uppfattade sig som viktig länkar i kedjan.

Slutligen ska man inte underskatta tiden som en fjärde faktor. Saker och ting måste få ta tid.

Hur gick det då? Jo, dessvärre nådde de inte ända fram. Resultaten höjdes markant, men några elever nådde tyvärr inte full måluppfyllelse. Men var det misslyckat? Absolut inte. Alla de faktorer jag nämnt samverkade till att skapa det som faktiskt är grundläggande i skolagens första kapitel: lust att lära; inte bara för eleverna utan för alla i skolan.

Man kan diskutera och problematisera hur mycket man vill runt detta och givetvis är resultatet inte svart eller vitt. Som vissa lärare påtalade innebar kravet att arbeta enligt Modellskolans riktlinjer att flera av skolans “bra” lärare tvingades byta eftersom de ville arbeta på sitt sätt. Utan att förenkla det hela tycker jag ändå att det mest fascinerade är just tron på lärarna och deras vilja att utvecklas. Som Anki Wennergren som forskar vid Halmstad Högskola påtalade var det faktiskt så att detta påbud ovanifrån, top-down, kom att väcka något hos lärarna som fick det att bli en buttom-up förändring. Lusten att lära och viljan att utvecklas var något som väcktes hos lärarna när de väl började med det på allvar, en erfarenhet som även beskrivits av bl a Helena Kvarnsell under årets SETT-mässa.

Sammanfattar vi det hela på ett skolledarspråk når man högre måluppfyllelse genom en pedagogisk idé om ett forskande förhållningssätt, skapande av organisatoriska förutsättningar, ett enhetligt arbetssätt för samtliga och långsiktighet. På ren svenska handlar det om en tro på alla människors vilja att utvecklas, från elev till lärare, skoledare och politiker. Man blir aldrig klar utan utvecklas när man lär sig och lärande är roligt!

Nyfiken på mer om  modellskolan? Titta gärna på följande hemsida Modellskolan eller införskaffa boken Modellskolan: En skola på vetenskaplig grund med forskande lärare Tomas Kroksmark (red)

Videoanalys av undervisning

I samband med att vi har haft utbildning med våra SYL (särskilt yrkesskickliga lärare) tillsammans med LIN Education och Anders Söderberg har metoden att videoanalysera sin undervisning aktualiserats.

Våra SYLar tillsammans med Anders Söderberg

Våra SYLar tillsammans med Anders Söderberg

Videoanalys av undervisningen är ett mycket kraftfullt verktyg för att utvecklas som lärare i sin yrkesroll. Genom att filma och sedan utifrån bestämda kriterier analysera det som förmeddelas i filmen kan saker tydliggöras för läraren. Att använda filmen som verktyg frigör lärarens analys från tid och rum. Det är inte möjligt att samtidigt som man befinner sig i aktiv undervisning analysera det som sker på ett djupare och på ett mer reflekterande plan.

För det flesta av oss finns det en tröskel som vi måste ta oss över innan vi verkligen kan göra en djupare pedagogisk analys av oss själva på film. Den tröskeln är att det upplevs som väldigt konstigt att se och höra sig själv, speciellt i en undervisningssituation. Rösten känns inte igen och det finns många saker i kroppsspåket som man inte är medveten om innan man ser det på film. Visst kan det finns vissa saker som man kan fundera över om man ska förändra i sitt kroppsspråk, samtidigt bör vi kunna komma till en punkt där vi accepterar att detta är jag. Att endast studera det ytliga som sker och med sig själv i fokus leder inte till en djupare analys av mer intressanta fenomen i  undervisningen. Acceptera och ställ inte för höga krav på det rent tekniska när du filmar, att göra det allför komplicerat med speciell filmutrustning ökar risken för att det inte blir av alls. Den enkla tillgången till teknik i form av dator, smartphone, surfplatta innebär att vi hela tiden bär med oss möjligheten att filma. Ett beslut att filma ska kunna fattas med ganska kort varsel i stort sätt i samband med att jag är på väg att starta upp en lektion kan jag fatta beslutet att filma den.

För att sedan verkligen kunna jobba med analysen av undervisningen blir det väsentligt att avsätta tid för detta. Det är i det fallet bättre med kortare tider med täta intervaller än att avsätta längre tid mer sällan. Helt enkelt att hitta en tid i veckoschemat.

Lyssna på intervju med Marie Wolke om videoanalys i undervisningen.

Jag tror också att det är bra att skapa någon form av mall som lärare när man ska analysera sin undervisning i samband med att man ser filmen. Kan även vara bra att ha ett antal mallar utifrån vad det är som man vill specifikt studera vid varje tillfälle. Exempel på sådana mallar där frågor kopplas till: Tydliggörande av mål – hur tydlig är jag när jag förklarar för eleverna?, Interaktion mellan lärare och elever – hur ser min kommunikation ut i med gruppen?, Genusperspektiv – är pojkar och flickor lika aktiva under lektion?, hur fördelar jag min tid mellan pojkar och flickor?

Detta är bara några aspekter som kan vara intressanta att använda vid analys av den egna undervisningen. 

Det är viktigt att inte bara stanna i analysen utan att vid varje tillfälle även dokumentera hur jag tänker förändra utifrån det jag ser. Att skapa en handlingsplan exempelvis utifrån: Detta ska jag börja med, Detta ska jag sluta med, Detta ska jag fortsätta med. Ord som Anders Söderberg skickade med oss denna dag.

Nästa steg för att ordentligt öka kvaliteten på analysen av undervisningen med hjälp av film är att ge sig in i det kollegiala lärandet. Ta kontakt med kollegor som du tillsammans med kan genomföra filmande av undervisning med och sedan gemensamt analysera. Min erfarenhet är att det är i denna process som det verkligen blir en utväxling av att använda videoanalys i syfte att förbättra undervisningen. Ideér skapas och bollas mellan kollegor för att förbättras och sedan testas i undervisningssammanhang och en positiv cirkel av kvalitetsökning i undervisningen har inletts.

Vid utbildningen av våra sylar och så som de har börjat använda videoanalys som verktyg är min upplevelse att det är ett enormt bra sätt att “ta sig in i klassrummet” hos en annan lärare. Vi får möjligheter att studera hur det ser ut när andra undervisar, det skapar möjligheter till feedback som båda kan vara stärkande och utvecklande. I ett öppet klimat skapas nya tankar och ideér som har det gemensamt att de ska gynna elevernas lärande.

#afkRektor15 – Tema Likvärdighet

IMG_0026_2

Skolsmedjan

Skrivet av Mariette Andersson, rektor Jenny Nyströmsskolan

Jag har för andra gången haft förmånen att få vara med på Skolsmedjans arrangemang. Denna gång var det AFKRektor, platsen var Malmö och temat var Likvärdighet. Precis som skolsmedjans representanter säger betyder inte likvärdighet lika utan likvärdighet är att vi i skolan ska ge alla chansen att utvecklas och nå sin fulla potential.

Vår första föreläsare var Per Kornhall. Han började med att visa oss de siffror som till exempel kommer ur Pisa-, Talis- och OECD-undersökningar och som alla visar en ganska dyster bild av det svenska skolväsendet, men övergick sedan till att prata om varför han faktiskt är hoppfull om att bilden ska vända. De framgångsfaktorer han ser är kollegialt lärande, uppföljning av elever och kollegial utveckling av undervisningen.

Helena Kvarnsell

Helena Kvarnsell

En annan föredragshållare var Helena Kvarnsell som pratade om sitt sätt att jobba smart; att vara en bra lärare utan att jobba ihjäl sig. Hon berättade att hennes nycklar  till att kunna arbeta på detta sätt är att skapa förtroendefulla relationer med sina elever, ha stenkoll på styrdokumenten och att hon ser till att eleverna vet vad de ska bedömas på. Apropå likvärdighet så sa hon “om man skapar det förtroendefulla klimatet i klassrummet kan man ha olika regler för olika elever” vilket jag tycker är en viktig del i likvärdighetsbegreppet.

En av grunddelarna i AFK:n som skolsmedjan arrangerar är Pecha Kucha. En Pecha Kucha är en muntlig presentation av ett ämne med 20 bilder som visas under 20 sekunder vardera.

Totalt lyssnade vi på sex presentationer. Jag tycker att jag fick lärdomar från samtliga men mina favoriter var rektor Elsemarie för hennes uppmaning till oss att fokusera på det som är viktigt och våga stå för det, UR-pedagogerna som påminde om allt bra material som de har gjort och mellanstadieläraren Micke Hermansson som pratade om sin GREJ OF THE DAY, något han gjort i många sammanhang den senaste tiden. En i grunden himla enkel ide som ger så mycket mervärde.

Vi hade också AFKtalk i grupper utifrån frågeställningar kring likvärdighet.

I min grupp diskuterade vi mycket kring hur vi som rektorer, därmed pedagogiska ledare, kan arbeta för att skapa likvärdighet på våra skolor. Det återkommande var att vi ska arbeta långsiktigt och ha en uthållighet i det vi gör. När vi gör saker kan vi misslyckas, gäller elever, lärare och rektorer och det är tillåtet bara vi drar lärdomar från det. Att vi vågar göra på olika sätt men alltid med fokus vad är bäst för eleven. Ta hjälp av forskningen, kollegor, andra skolor, gör omvärldsspaning så kan vi undvika en del misslyckande och fokusera på det som är framgångsfaktorer.

Precis som förra gånger återvänder jag hem med en hoppfullhet. Det händer mycket positivt i svenska skolor. Det finns många som arbetar stenhårt för att skolans resultat ska bli bättre och vi på Jenny Nyströmsskolan är med på tåget.

#afkrektor15 – Jobba smart

På en av föreläsningar på #afkrektor15 i Malmö har Helena Kvarnsell (@Helenakvarnsell på Twitter) berättat om vilka metoder och verktyg hon använder för att “vara en bra lärare utan att jobba ihjäl sig”. Att ”låta eleven göra jobbet”. Många bra och smarta idéer och tankar. Det Helena förmedlade handlade om läraren och eleverna. Men under hennes föreläsning tänkte jag att detta är egentligen hur alla ledare måste vara för att “jobba smart”. Det spelar egentligen ingen roll om du är lärare, IKT-pedagog, rektor eller skolchef.IMG_0046

Det första Helena pratade om var att skapa förtroendefulla relationer. Då kan man testa nya saker utan att veta om de lyckas. Det viktiga vid relationsskapande blir då att dem du leder vet att du jobbar för deras bästa. En del av detta är att veta varför man gör som man gör. Att vara insatt i styrdokumenten är grundläggande och lika viktigt för ledaren som för dem vilka ska ledas. En lärare måste känna till läroplaner, ämnesplaner och kursplaner, men samma gäller för andra ledare inom skola i lika stor grad.

Om förtroende finns, både mellan ledaren och gruppen, och inom gruppen, så kan man med fördel använda kamratrespons som arbetsmetod. Eleverna ger feedback till varandra och ofta gör det på riktigt bra och utförligt sätt, varför skulle då inte lärare kunna ge feedback till varandra? Vi kallar det då för kollegiallt lärande, men principen är den samma. Det viktiga är att man i förväg bestämt riktlinjer för hur man ger feedback och vad man ger feedback på.

Att tänka på att alla är olika och ha olika regler för eleverna kräver också att man känner sin klass. För en elev funkar det bra att lyssna på musik medan den jobbar. En annan måste ha allt avstängt för att koncentrationen inte ska rubbas. En elev kan bäst förklara sina tankar genom att spela in podcast. En annan gör det bäst i skrift. Vi vuxna fungerar på samma sätt. Även om uppgiften är samma så är vi olika och vill använda olika vägar för att komma fram till målet. I mitt arbete som IKT-pedagog har jag ofta tänkt hur tacksam jag är att digitala verktyg gör det möjligt för både lärare och elever att jobba på olika sätt men ändå komma fram till samma slutpunkt.

Helena Kvarnsell

Helena Kvarnsell

Att jobba transparent är också viktigt. Ledaren ska ha med gruppen redan på planeringsstadiet. Att vara med i processen innan själva arbete påbörjas gör att alla är lika införstådda med varför man gör uppgiften, alla kan framföra synpunkter på hur det ska genomföras och alla kan säga sitt vid tidsplanering. Jag har varit med om KPT-dagar där man som lärare bara fick veta vilken dag och tid det gällde. Utan att ta alla med i processen kan den typen av satsningar falla platt. Om jag jobbar fram en uppgift är jag också motiverad till att lösa det.

Utvecklingen har kommit så pass långt att vi inte längre kan/får välja bort digitalisering varken i skola eller i våra vanliga liv. Men om vi försöker hitta sätt vi kan använda digitalisering för att “jobba smart” så kan vi, genom att jobba tillsammans, anpassa den digitaliserade världen till våra behov. Det jag kommer ha med mig från #afkrektor15 är: likvärdighet är inte att göra lika, det är att att låta alla göra olika så att det blir likvärdigt.

#afkRektor15 – Det var väl inget nytt

IMG_0041

”Smederna samlade under afkRektor15

Skolsmedjan hade satt den likvärdiga skolan i fokus för detta arrangemang. Att skapa en likvärdig skola är ett projekt som inte så lätt låter sig fångas. För mig betyder inte en likvärdig skola att alla skola är likadana utan att alla skola är bra skolor för alla elever. Alltså blir målet att skapa bra skolor för alla elever där olikheter tas tillvara. Det är ur detta skolutvecklande perspektiv som jag vill beskriva afkRektor15. Hur skapar vi bra skolor för alla elever? Vilka svar kan vi hitta om vi tittar närmare på afkRekor15?

Per Kornhall avslutar med en vacker bild. Pupill - pupil - elev - ögonsten.

Per Kornhall avslutar med en vacker bild. Pupill – pupil – elev – ögonsten.

 

Per Kornhall målar inledningsvis upp en ganska
mörk bild av svensk skolas utveckling under senare tid, med sjunkande resultat på flera områden. Framför allt menar Kornhall att det är problematiskt för likvärdigheten, sämre blir sämre. Det som Kornhall senare framhåller som framgångsrika vägar för skolans utveckling är kollegialt lärande och att ett lyckat skolsystem behöver visa stor förtroende för lärarna. Kornhall talar om det moraliska imperativet att ta hand om alla elever för att få en bättre skola. För att nå förändringar måste vi veta mycket om vår verksamhet så att vi vet vad det är vi ska förändra. Med Kornhalls ord ”Vi måste ägna oss åt prickskytte och inte skjuta med halelbössa”. När det gäller IKT i undervisningen säger han, likt många andra, att en till en är inget trollspö i sig men kan rätt använt leda till fantastiska resultat.

Helena Kvarnsells föreläsning är inte bara ett härligt exempel på hur lärare kan jobba smart utan att jobba ihjäl sig, utan Helena personifierar vikten av en engagerad lärare. Hon framhåller även betydelsen av att bygga goda relationer mellan lärare och elever och mellan elever och elever. Helena har tidigt involverat IKT i sin undervisning och det är genom en otrolig koll på läroplanens mål och goda relationer till eleverna som hon verkligen kan använda de digitala verktygens fulla potential.

Elsmarie Hallqvist tydliggjorde i sina Pecha kucha det pedagogiska ledskapets betydelse. Hon visar mycket tydligt har en rektor kan tänka och agera för att bli en tydlig ledare på sin skola, bland annat genom hur hon prioriterar bland sina arbetsuppgifter. En prioritering som gör att lektionsbesök och andra delar som är tydligt kopplade till det pedagogiska ledarskapet kommer i första rummet.

I Gunilla Ordells Pecha kucha får vi ta del av ett mycket genomtänkt utvecklingsarbete i Sigtunaboxen som med nyckelbegrepp som, kollegialt lärande, bedöming för lärande, språkutvecklande arbetssätt och IKT som pedagogiskt verktyg.

Under hela afkRektor15 så framhålls forskningen som viktigt grundfundament för skolutveckling. Namn som Dylan Wiliam, Helen Timperley, Michael Fullan, Christian Lundahl nämns vid flera tillfällen.

Alla de “feta” orden i texten ovan, kollegialt lärande, bedömning för lärande o s v, är alla viktiga för att skapa bra skolor med bra undervisning, alltså svar på den inledande frågan. Då är det lätt att säga att “Det här är väl inget nytt”. Ska man behöva åka på konferenser av typen afkRektor15 för att få till sig detta? Allt detta har ju varit med i debatten om svensk skola, i alla fall i den delen som handlar om mer än betygsålder på våra elever, under längre tid. Ja jag tycker att det finns ett klart behov av konferenser som afkRektor15, för om vi nu vet vad vi ska göra kommer frågan: Hur gör vi för att ”Bringing it all back home”? På vilket sätt kan vi ta våra kunskaper och erfarenheter med oss in i respektive verksamheter? I detta sammanhang är det ovärderligt att möta andra personer i skolsverige som funderar över samma sak. Att kunna ta del av andras erfarenheter och testa sina egna idéer tillsammans med andra gör att vi kan bredda våra perspektiv.

Genom upplägget av afktalks fick vi mycket goda möjligheter att diskutera skolutveckling utifrån de yrkesroller som vi har. För min del innebar det att jag kunde bolla tankar med och dela erfarenheter med IKT-pedagoger från andra delar av Sverige. De här diskussionerna var givande då vi kunde lägga ett IKT-perspektiv på skolutvecklingen. Diskussioner som handlade om det pedagogiska ledarskapet, om lärare som är så trygga i sin lärarroll att de prövar olika vägar i undervisningen för att nå alla eleverna, och att skapa en likvärdig undervisning. En undervisning där i alla fall gruppen av IKT-pedagoger var övertygad om att digitala verktyg har en viktig roll att spela. En del av IKT-gruppens arbete kan du se (och läsa om) här

Diskussioner i "IKT-gruppen"

Diskussioner i ”IKT-gruppen”

Kollegialt lärande

Kollegialt lärande JNUnder höstterminen 2014 startade Jenny Nyströmsskolan upp utvecklingsarbete i form av kollegialt lärande. Lärarna har varit indelade i tvärgruppen med olika ämnesbehörigheter bland deltagande lärare. Genom lektionsbesök har lärare tagit del av varandras undervisning och reflekterat kring detta. Några lärare har även filmat delar av lektioner för att analysera sin undervisning.

 

En utgångspunkt har varit de fem nyckelstrategier som Dylan Wiliam beskriver när det gäller formativt lärande.

Syftet med detta arbete är:
Långsiktigt
– Öka elevernas måluppfyllelse
Kortsiktigt
– Ökad kunskap om vad ett formativt lärande innebär
– Ge nya verktyg i arbetet som underlättar ett formativt arbete

Du kan läsa mer om det kollegiala lärandet och ta del av de filmer som grupperna gjort HÄR.
Filmerna finns även samlade HÄR.

IKT-katalogen

Skärmavbild 2014-09-04 kl. 15.56.50

Nu lanserar vi IKT-katalogen på iktpedagogerna.se. Vi har gjort en sammanställning av ett antal workshops som du som lärare/rektor kan beställa genom att höra av dig till någon av IKT-pedagogerna, antingen enskilt eller tillsammans med en grupp kollegor.
Syftet är att individualisera den digital kompetensutvecklingen. Det ska vara möjligt att tillägna sig kunskaper kring specifika digitala verktyg när det finns ett behov i undervisningen.
Alla workshops sätter de digitala verktygen i ett pedagogiskt sammanhang.

IKT-katalogen kommer att byggas ut efter hand baserat på önskemål och den utveckling som sker inom Kalmarsunds Gymnasieförbund.

 

Du hittar IKT-katalogen genom att klicka på menyn ovan.

afkVarberg 2014

2014-06-17 09.05.36Om man undrar vad lärare och rektorer gör efter det att eleverna lämnat skolan på skolavslutningen kan svarat vara att de på olika sätt fortsätter att utveckla skolan. Ett sätt kan vara att träffa andra och diskutera skolutveckling. Tillsammans med rektor Mariette Andersson har jag deltagit i ett sådant tillfälle. Här ger vi nu plats till Mariette att berätta om sina erfarenheter.

Jag har varit på afkVarberg och det blev den energikick jag hade hoppats på. Att under två dagar träffa lärare, rektorer, IKT-pedagoger, representanter från media, elever mm som pratar om allt som går bra i skolan har varit en ynnest.
Jag gillar också upplägget att få lyssna på föreläsare och därefter få diskutera utifrån ett par frågeställningar med krav på redovisning vid en viss tidpunkt. Att få reflektera själv och få höra reflektioner från andra deltagare skapar aktivitet och en deltagarkänsla hos oss alla.

Dagarna inleddes med uppmaningen: ”Ha gärna på era mobiler ljudlöst, twittra mycket för vi ska upp på topplistan Trender Sverige”. En uppmaning jag aldrig varit med om tidigare på fortbildningsdagar och som följdes under dagen för #afkvarberg14 hamnade på plats 6 trots konkurrensen från fotbollsVM.

2014-06-17 11.06.45

Ylva använda bland annat Muminfamiljen för att prata organisation

Därefter lyssnade vi på Ylva Källman som pratade organisationsutveckling. Hon frågade oss: ”Varför blev du lärare? – Var ligger själen?” Det är en fråga som vi alla borde ställa oss ibland för att påminna oss själva om varför vi är där vi är.

Hon pratade också om att organisationsutveckling handlar om vad vi ger varandra, det räcker inte med att bara en vill. Hon påminde oss också om att alla har vi lika mycket tid, men vad använder vi den till? Ofta lägger vi för mycket tid på att prata om allt vi inte hinner. Vi borde använda den tiden till att prata om vad vi vill göra, använda tiden till något viktigt.

Efter Ylva hade vi den första #afk-talk där vi diskuterade utifrån rubrikerna ”Hur är en bra lärare?” och ”Vad gör en bra lärare?”
Gruppen som jag var i hamnade till slut i metaforen ”Går man ut på en balkong utan räcken vågar man bara hålla sig i mitten, har balkongen räcken vågar man luta sig ut ibland”.

Dag två inleddes med Per Kornhall, en i dessa dagar omskriven person som på ett mycket klarsynt sätt pratade om vad som hänt i skolan: ”Vi hade världens bäst skola och vi ändrade allt”, ”Om jag fortfarande skulle arbeta som lärare så skulle jag arbeta formativt, det är det forskningen pekar på som en framgångsrik väg.”
Per tryckte också på att det står i skollagen att: ”Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.”.

Det ordnades Pecha Kucha där två av mina favoriter var Rektor Elsemaries tankar om elevvårdsarbete och Christian Jerhov om den lärande organisationen

Vi avslutade med att få lyssna på Måns Adler vars råd till oss var: ”Sluta göra det enkelt för eleverna, frustration och motstånd är kroppens sätt att tala om att vi lär” och ”Do or do not, there is no try. #JFDI”. Att han gått ES programmet på gymnasiet förvånade väl ingen.

2014-06-18 14.44.12

”Smederna” tackar för två bra dagar på afkVarberg

Avslutningsvis vill jag citera Skolsmedjan som är de som anordnar afkVarberg: ”För att utveckla skolan och öka lärandet krävs att elever i klassrummet lär av varandra, kollegor på skolan lär av varandra, skolor måste lära av varandra, förvaltningar måste lära av varandra och likaså kommuner.” Arbetar vi efter det kommer vi snart ha världens bästa skola och i höst börjar vi på Jenny Nyströmsskolan genom att fokusera arbetet på våra prioriterade områden digital litteracitet, kollegialt lärande och formativt lärande.

Skrivet av Mariette Andersson, rektor Jenny Nyströmsskolan

Forskning för klassrummet

Undervisningen i svensk skola ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vad är då vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

För att svara på denna fråga och stödja lärare i professionsutvecklingen har Skolverket gett ut skriften Forskning för klassrummet – Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Den beskriver på ett tydligt sätt den skolforskning som finns idag och hänvisar till forskare som John Hatttie, Helen Temperley och Dylan William för att nämna några.
bildSamtidigt betonas vikten av den beprövade erfarenheten som en väsentlig faktor för lärares professionella utveckling. ”Den tysta kunskapen måste därmed verbaliseras. Den bör efter att ha prövats kollegialt även dokumenteras för att tillvarata och bli en viktig del i lärares samlade erfarenheter för att undvika att lärare om och om igen ska ”uppfinna hjulet”.” (s. 11) Det är bland annat mot bakgrund av detta som vi inom Kalmarsunds Gymnasieförbund byggt upp Kollegieblocket, ett yta för lärare att dela sin beprövad erfarenhet.

Genom uppdelning i kapitel lyfts olika aspekter fram som har avgörande betydelse för lärares professionella utveckling och elevernas resultat. Några av dessa är:

  • Läraledd undervisning (inte att förväxla med begreppet katederundervisning)
    Viktiga verktyg som framhålls för den läraledda undervisningen är en bred repertoar av undervisningmetoder, att skapa ett dialogklimat och trygghet, att uppmuntra elevers erfarenhetsutbyte mellan varandra och att arbeta med formativ bedömning.
  • Lärares professionella utveckling och kollegialt lärande
    Det kollegiala lärandet definieras som ett strukturerat arbete där kollegor tillägnar sig kunskaper i sin dagliga praktik. Kollegialt lärande är inte bara ett samtal utan det krävs en struktur och någon form av dokumentation. Här kan vi även se hur de digitala verktygen kan stödja denna process. Allt i syfte att utveckla lärares metoder i klassrummet.
  • Formativ bedömning
    Det finns idag mycket forskning som visar på att formativ bedömning har en starkt positiv inverkan på elevernas lärande. Syftet med att jobba formativt i undervisningen är dubbelt, dels synliggör det elevens lärande för både eleven och läraren vilket gör det möjligt att staka ut vägen framåt för elevens kunskapsutveckling. Det är även ett sätt för läraren att få en bild av elevernas nuvarande kunskaper för att kunna planera den kommande undervisningen. Även kamratrespons lyfts i detta sammanhang in som en betydande faktor för elevernas lärande.
  • Inkluderande arbetssätt
    Ett inkluderande arbetssätt handlar dels om en social rätt
    Skolverket framhåller att det finns en risk att elevers resultat sjunker när man använder sig av nivågrupperingar grundade på elevernas kunskapsnivåer.
  • Pedagogiskt ledarskap
    I forskning visar det sig att rektorns insyn i den dagliga verksamheten i skolan samt förmågan att kunna förmedla verksamhetens mål är viktiga faktorer för framgång vad gäller elevernas kunskapsutveckling.

Genom att läsa denna skrift från Skolverket finns det en möjlighet att ta till sig en mer fördjupad bild av forskning och beprövad erfarenhet. Ett sätt att komplettera den massmediabild som förmedlar dagens skoldebatt. En debatt som i många stycken framhåller andra lösningar än vad som bottnar i vetenskap och beprövad erfarenhet.

Skriften kan varmt rekommenderas till alla som är verksamma inom svensk skola eller har ett intresse för utbildning.