Kategoriarkiv: Forskning

UnosUno Årsrapport 2013

Unosuno_mellan
UnosUno är ett forskningsprojekt som följer ett antal skolor runt om i Sverige när det gäller genomförande av 1:1 (en elev en dator). I UnosUnos uppdrag ingår bland annat: Att identintifiera vilka effekter 1:1 bidragit med, hur elevers resultat påverkas, hur pedagogrollen förändras och att bidra med underlag till hur införande av 1:1 kan ge positiva effekter. Nu har årsrapport för 2013 kommit och det finns en hel del intressanta resultat att ta del av. Några av dem kommer att beröras här.

I rapporten pekas det ut att det är mycket stora skillnader mellan skolor när det gäller vilka positiva respektive negativa effekter 1:1 bidragit med. ”1:1program kan hjälpa bra skolor att bli bättre men bidrar också till att förstärka problem på dåliga” (s. 13). Datorn i sig är inget universalverktyg som självklart bidrar till ökad måluppfyllelse, men kan vara en viktig del i att förstärka bra pedagogik. Mer om det kan du läsa här. När det gäller arbetssätt framhålls i rapporten att de skolor som lyckas bäst mer använder grupparbeten där dator används och i de skolor som lyckas mindre bra är det mer föreläsningar från lärares sida.
Ytterligare en skillnad som kan utläsas i rapporten är att kvinnor i sina svar är mer positiva till 1:1 än män. Kvinnor uppger i större omfattning än män att de förändrat sitt arbetssätt och att de i större omfattning ser positiva resultat. Samtidigt är det kvinnor som upplever en ökad stress. Vad gör vi med den kunskapen?
Den framgångsfaktor som tydligt framhålls är en fyrenighet bestående av politik-förvaltning-skolledning-lärare i samarbete. Det krävs att beslut på alla nivåer verkar åt samma håll. För att goda effekter av 1:1 ska komma eleverna till del kan inte allt ansvar förskjutas till enskilda skolor eller lärare.

När kommuner har ställt rätt fråga kring 1:1 ”hur organiserar vi bäst samarbete – på varje skola och i kommunen som helhet – så vi på bästa sätt kan utnyttja den nya teknikens möjligheter för att uppnå de mål vi prioriterar?” (s. 38) då kan man ta tag i de fem utvecklingsområdena som UnosUno ser som väsentliga. De fem utvecklingsområdena följer nedan med lite korta tankar.

  1.  Lärarnas digitala literacy.
    Här är uppdraget att höja den generella digitala kompetensen för alla våra lärare i ett brett perspektiv. Det handlar inte enbart om handhavande av digitala verktyg utan om en förståelse för hur de i det pedagogiska arbetet kan förstärka måluppfyllelsen. När 1:1 är på plats gäller det att ha pedagogiken som utgångspunkt och sedan se hur digitala verktyg på olika sätt kan stärka elevernas kunskapsutveckling. En viktig del är att inom verksamheten sprida goda exempel på arbetssätt som innebär förbättring.
    En annan viktig frågeställning i detta sammanhang är hur vi ska förhålla oss till elevernas digitala kompetens. Inom vilka områden måste den stärkas för att vi ska kunna se positiv utveckling?
  2. En lokal ”bank” av delade pedagogiska resurser som är känd och regelbundet används av alla.
    Här ser vi uppstarten av Kollegieblocket som en viktig del, ett sätt att inom Kalmarsunds Gymnasieförbund sprida den beprövade erfarenhet som lärare har. Här befinner vi oss i början av ett arbete som behöver blir kontinuerligt och kvalitetssäkrat. Inledande mål är att lärare tar steget och börja dela med sig i det digitala rummet. För att kunna nå en hållbarhet i detta arbete är det en del som tydligt måste prioriteras från ledning på olika nivåer. Inom organisationen blir det viktigt att bygga upp strukturer som stöttar delakultur och kollegialt lärande.
  3. En enhetlig digital lärmiljö som integrerar inte bara utan också, i tillämpliga delar, hela kommunen eller distriktet.
    Den digitala lärmiljö som valts av förbundet är Google Apps For Education och här känner vi att det har fått en mycket positiv respons både bland lärare och elever. I sig stödjer denna lärmiljö möjligheter till produktion, samarbete, formativt arbetssätt, publikt arbetssätt, kommunikation o s v. I förhållande till andra mer ”traditionella” lärplattformar erbjuder GAFE en flexibel lösning för det pedagogiska arbetet som stödjer lärare och elevers kreativitet. Det finns inga låsta system som stänger inne lärandet.
  4. Ett ekonomiskt system som leder till att datorer inte används för att ersätta lärare utan som ett verktyg för dem att förbättra undervisningen.
    Alla satsningar 1:1 innebär naturligtvis kostnader och där är det väsentligt att det finns en tydlighet i att det inte är på bekostnad av lärarresurser. Lika lite som en god arbetsmiljö ska ställas mot kostnader för lärare.
  5. Rektorernas förmåga att driva utvecklingen åt rätt håll under lång tid.
    I alla sammanhang inom skolan pratas det om rektorns avgörande roll vad gäller utveckling. Att utveckla en skola med digitala verktyg är inget undantag. Det krävs en god förståelse bland rektorer för vad de nya digitala möjligheterna innebär för det pedagogiska arbetet. Inte därmed sagt att rektor rent hantverksmässigt behöver behärska all digital teknik, men utan förståelsen för dess möjligheter blir det svårt att vara den drivande kraften som driver åt ”rätt håll”. En rektor som saknar denna förståelse kan ha svårt att se bortom det som syns på ytan och vara nöjd bara den digitala tekniken fungerar.

I skrivande stund genomförs en omfattande enkätundersökning bland lärare och elever inom Kalmarsunds Gymnasieförbunds satsning Digital Kompetens. Vissa av frågeställningarna som finns i UnosUno kommer vi att kunna spegla i dessa enkäter och vi återkommer med rapport om detta på iktpedagogerna.se

Forskning för klassrummet

Undervisningen i svensk skola ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vad är då vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

För att svara på denna fråga och stödja lärare i professionsutvecklingen har Skolverket gett ut skriften Forskning för klassrummet – Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Den beskriver på ett tydligt sätt den skolforskning som finns idag och hänvisar till forskare som John Hatttie, Helen Temperley och Dylan William för att nämna några.
bildSamtidigt betonas vikten av den beprövade erfarenheten som en väsentlig faktor för lärares professionella utveckling. ”Den tysta kunskapen måste därmed verbaliseras. Den bör efter att ha prövats kollegialt även dokumenteras för att tillvarata och bli en viktig del i lärares samlade erfarenheter för att undvika att lärare om och om igen ska ”uppfinna hjulet”.” (s. 11) Det är bland annat mot bakgrund av detta som vi inom Kalmarsunds Gymnasieförbund byggt upp Kollegieblocket, ett yta för lärare att dela sin beprövad erfarenhet.

Genom uppdelning i kapitel lyfts olika aspekter fram som har avgörande betydelse för lärares professionella utveckling och elevernas resultat. Några av dessa är:

  • Läraledd undervisning (inte att förväxla med begreppet katederundervisning)
    Viktiga verktyg som framhålls för den läraledda undervisningen är en bred repertoar av undervisningmetoder, att skapa ett dialogklimat och trygghet, att uppmuntra elevers erfarenhetsutbyte mellan varandra och att arbeta med formativ bedömning.
  • Lärares professionella utveckling och kollegialt lärande
    Det kollegiala lärandet definieras som ett strukturerat arbete där kollegor tillägnar sig kunskaper i sin dagliga praktik. Kollegialt lärande är inte bara ett samtal utan det krävs en struktur och någon form av dokumentation. Här kan vi även se hur de digitala verktygen kan stödja denna process. Allt i syfte att utveckla lärares metoder i klassrummet.
  • Formativ bedömning
    Det finns idag mycket forskning som visar på att formativ bedömning har en starkt positiv inverkan på elevernas lärande. Syftet med att jobba formativt i undervisningen är dubbelt, dels synliggör det elevens lärande för både eleven och läraren vilket gör det möjligt att staka ut vägen framåt för elevens kunskapsutveckling. Det är även ett sätt för läraren att få en bild av elevernas nuvarande kunskaper för att kunna planera den kommande undervisningen. Även kamratrespons lyfts i detta sammanhang in som en betydande faktor för elevernas lärande.
  • Inkluderande arbetssätt
    Ett inkluderande arbetssätt handlar dels om en social rätt
    Skolverket framhåller att det finns en risk att elevers resultat sjunker när man använder sig av nivågrupperingar grundade på elevernas kunskapsnivåer.
  • Pedagogiskt ledarskap
    I forskning visar det sig att rektorns insyn i den dagliga verksamheten i skolan samt förmågan att kunna förmedla verksamhetens mål är viktiga faktorer för framgång vad gäller elevernas kunskapsutveckling.

Genom att läsa denna skrift från Skolverket finns det en möjlighet att ta till sig en mer fördjupad bild av forskning och beprövad erfarenhet. Ett sätt att komplettera den massmediabild som förmedlar dagens skoldebatt. En debatt som i många stycken framhåller andra lösningar än vad som bottnar i vetenskap och beprövad erfarenhet.

Skriften kan varmt rekommenderas till alla som är verksamma inom svensk skola eller har ett intresse för utbildning.

Sir Ken Robinson och ett blomstrande Death Valley

Stödd på en käpp intar Sir Ken Robinson scenen och det han levererar är en föreläsning som kan beskrivas som ett lågmält fyrverkeri kryddat med mycket humor. Som IKT-pedagoger hade vi möjligheten att besöka BETT2013 och en av höjdpunkterna var denna föreläsning. Vi som har klickat oss runt på YouTube och Ted Talks har inte kunnat missa de föreläsningar av Ken Robinson som finns där. Om man tidigare sett hans ”talks” känner man igen budskapet han förmedlar denna januaridag i London. Nedanstående klipp ger en bra bild av det Robinson förmedlade.
Han slår fast tre grundläggande principer för vårt liv som människor som blir så viktiga att ta med i det pedagogiska tänkandet.
1. Människor är naturligt olika
2 Nyfikenhet driver lärandet
3. Människan är kreativ

På den internationella utbildningsarenan har Sir Ken Robinson fått något av status som superstar och när frågestunden infinner sig efter en timmes föreläsning är det samma känsla som att befinna sig på en konsert och det är dags för extranummer. En mycket intressant del som Robinson utvecklar under frågestunden är ”Vad är egentligen skola?”. Om man skalar bort allt som inte är nödvändigt för att vi fortfarande ska kunna kalla det skola, vad har vi då kvar? Robinsons svar är relationen mellan pedagog och elev.

Ett sätt att sammanfatta Sir Ken Robinsons budskap: Läraryrket är i sin grund kreativt, som lärare tar jag hänsyn till elevers olikheter, det är nyfikenheten och kreativitet som driver lärandet, samt kärnan i det pedagogiska arbetet är relationen mellan pedagog och lärare. Slutsatser som kan synas som självklara, men det är lätt att de kommer i skymundan i tider av nationella prov, omdömesskrivande och betygssätting. Svensk utbildningspolitik idag, som främst kännetecknas av standardisering och mätning, går inte i linje med Ken Robinsons tankar. Trots det händer det fantastiskt bra saker i svenska skolor, där lärare kreativt arbetar med stort engagemang. Med rätt förutsättningar i hela skolsystemet skulle vi även kunna se ett blomstrande Death Valley.

Se även hur Ken Robinson beskriver paradigmskiftet inom utbildningen:
Changing Education Paradigms

Digitala guldgruvor

DSC_0003Hur ska jag som lärare kunna orientera mig i den djungel av digitala verktyg som finns? Vad kan vara bra att använda i min undervisning? Svåra frågor som många lärare ställer sig i takt med att den digitala utvecklingen snurrar vidare.

Ett sätt kan vara att ta del av erfarenheter som andra lärare delar med sig av. Två lysande exempel som vi kan rekommendera är att läsa böckerna Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen av Christina Löfving och Webben i undervisningen av Patrizia Diaz. Böckerna är rena guldgruvorna för lärare när det gäller användande av digital teknik i undervisningen. De är skrivna på ett sätt som gör dem lättillgängliga. Det är lärarens ”på-golvet-perspektiv” som används, om man nu kan säga det om något som egentligen handlar mest om ”molnet”.

Löfving (även känd som IT-mamman) tar i sin bok ett mycket tydligt avstamp i att det är lärarens förhållningssätt till eleverna som är det mest avgörande för lärandet. Hon framhåller begrepp som glädje, engagemang och stolthet som bärande för elevers utveckling. Hon tar vidare upp forskning kring lärande där bland annat motivation har en framträdande plats.

Diaz ägnar ett helt kapitel åt Google som ett verktyg i undervisningssammanhang. Hon ger en mycket bra bild över vad Google är, samt hur dess verktyg kan användas i det pedagogiska arbetet. Extra intressant är detta för alla skolor, inklusive Kalmarsunds Gymnasieförbund, som valt att använda Google Apps. Med koppling til forskning och olika undersökningar diskuterar även Diaz begreppet digital kompetens ur ett undervisningsperspektiv.

Båda författarna tar upp källkritik och upphovsrätt som är väsentliga frågor att behandla i samband med att de digitala verktygen får en mer framträdande plats i undervisningen. Sociala medier och spel för lärande är andra stora områden som täcks in och där det finns mycket inspiration att hämta för lärare. Båda böckerna är fullmatade med praktiska exempel på hur du som lärare kan använda dig av olika resurser på webben och det görs hela tiden tydliga kopplingar till elevernas lärande.

Har du inte läst böckerna är det bara att gratulera, en av de bästa kompetensutvecklingarna du kan få som lärare ligger framför dig.