Författararkiv: Mats Hammar

Inkludering och relationsskapande

av Mats Hammar

inkludering

Under temat inkludering pratade bl.a. Åsa Sundelin som numera jobbar som projektledare på IFOUS (innovation, forskning och utveckling i skola och förskola). Hon berättade om sin tid som ansvarig för Oneeighty, en av Sveriges främsta satsningar på ett skollöst koncept som syftade till att hjälpa “hemmasittare” och deras skolor att se dessa elevers lärande utan att binda det till klassrummet. Åsa berättade om arbetet, metoderna och några exempel som gjorde mig tårögd.

Pedagoger och socionomer jobbade med att skapa en relation med de hemmasittande ungdomarna genom att kommunicera online under bestämda chattider, både dag- och kvällstid. Ofta handlade det om att hjälpa till att kartlägga elevens intressen, bryta mönster och få tillbaka eleven till skolan. Arbetet skedde i nära samarbete med familj, skola och eventuellt socialtjänsten. Man tittade även på om det eleverna gjorde utanför skolan uppfyllde några av kunskapsmålen.

Åsa berättade om ett exempel där hon efter mycket tålamod nått fram till en tjej som hade isolerat sig från både skolan, sin egen familj och omvärlden. Efter flera veckor med obesvarade meddelanden nås Åsa av informationen att tjejens största intresse är koreansk pop (K-pop). Så Åsa översätter ett meddelande till koreanska och skickar till tjejen som för första gången svarar nästan omedelbart. “Kan du koreanska?” “Nej, kan du?” Tjejen svarar ja och det visar sig att hon suttit och kollat på videoklipp från amerikanska universitet som lär ut koreanska. Hennes drivkraft att lära sig språket var att kunna läsa sina idolers bloggar. En annan “hemmasittare” visar det sig har skrivit en bok och blir uppmuntrad av Åsa att publicera den, men får till svar. “Det har jag redan gjort.”

Jag har sett några liknande projekt som har gått ut på att hjälpa, peppa och ta tillvara en drivkraft i ungdomar och unga vuxna som av någon anledning har valt att lämna eller hamnat utanför skolsystemet eller arbetsmarknaden. Det kan ge goda resultat och unga människor lyfts upp ur en tillvaro där de ofta varit fast i en negativ spiral. Men den gemensamma nämnaren är att det är just projekt som avslutas efter att projekttiden löpt ut samt att de helt eller delvis drivs utanför skolan.

Frågan som börjar snurra i mitt huvud är såklart vad vi i skolan kan lära oss av Oneeighty och liknande projekt. Dels för att behålla eleverna i skolan innan de blir “hemmasittare” samt ge alternativa vägar till den vanliga skolan. Ur ett samhällsperspektiv och elevperspektiv är jag övertygad om att eventuella merkostnader snabbt är intjänade. Men hur gör vi?

Jag har inga svar på exakt vad som borde göras, men bl.a. utifrån Oneeighty:s framgångsfaktorer borde vi nog titta ännu mer på relationsskapande, att möta ungdomarna på deras egna arenor, att intressera oss mer för ungdomarnas intressen, alternativa examinationsformer samt alternativ till tid och plats för skolarbete.

BETT-mässan 2016

av Kent Olsson Ulbaek

image

160121. Dagens program med temat Inkludering är det som lockat mig mest. Efter att jag avslutat Aretemeriteringen kom detta som en naturlig uppföljning av mina didaktiska funderingar. Att kunna koppla mina erfarenheter till ett nytt steg där inkludering och differentierat lärande kan ge en ny dimension till min undervisning.

Professor Alan Dyson, Centre for Equity in Education, University of Manchester,  höll en intressant föreläsning om sina erfarenheter från Newcastle i synnerhet men också från andra platser som Göteborg och Harlem, USA. Han kunde med statistik visa att några etniska grupper hade större besvär än andra med att följa och klara sin undervisning. Här har gruppens egna kultur och bakgrund stor betydelse. Statistiskt fastställt är också att det är de unga männen som har det svårast i alla undersökta grupperna.

Dyson menar att vi gör mycket bra i vår undervisning men att det inte räcker. ”It’s not enough!” upprepade han många gånger. Vi måste engagera oss i deras närmiljö och i deras ekonomiska villkor. Alla grupper som presterade svagt hade svag ekonomi som gemensam nämnare.

Vi måste lära oss att arbeta med alla viktiga faktorer utanför undervisningen. Att använda skolans övriga resurser för att förstå och kunna samarbeta med andra relevanta myndigheter. Att se över hela organisationen från hemmets villkor till hur vi arbetar med de olika behoven hos eleverna.

Han avslutade föreläsningen med att vi skulle ställa oss frågan ”Hur gör du idag?” och vill att vi ska reflektera över detta och fundera på hur vi kan implementera hans idéer i vår egna organisation och undervisning. Det innebär ett stort förändringsarbete som kanske måste starta på en politisk nivå under tiden vi kämpar på i klassrummet?

BETT 2016

av Per Wallin

image

Två av tre dagar har nu passerat av våra dagar i London och Bett-mässan. Första dagen bestod av 7 st kortare föreläsningar av individer med olika bakgrund och koppling till skolans värld. Idag har jag deltagit på tema, Vision och innovation som innebar två längre föreläsningar fördelade fm och em. Båda dagarna har varit fyllda av tänkavärda idéer och påstående kring inlärning och digitalisering i skolan.

Parallellt med föreläsningarna så har jag deltagit i många och givande diskussioner kring skola, styrdokument och så klart då digitalisering. Jag har så här långt fått med mig många idéer och tankar. Tankar och idéer som jag nu ska försöka hitta sätt att få in i min undervisning. En professor från Indien vid namn Sugata Mitra är en av dem som hittills gjort starkast intryck på mig med att bland annat ifrågasätta vikten av att kunna läsa i framtiden. Han menade att saker som en dator eller en telefon kan sköta åt oss egentligen är ganska ointressant att lära sig och att skolan står inför stora utmaningar när det gäller vad vi gör under lektionstid samt hur vi utformar uppgifter och möjliggör digitaliseringen fullt ut. Rekommenderar verkligen er alla att ta del av hans tankar, forskning och ideer.

Vår samlade bild av BETT2015

I slutet av januari åkte 24 representanter från Kalmarsunds gymnasieförbund till London för att delta i LIN Educations evenemang The Network Experience och besöka BETT2015. I detta blogginlägg har vi samlat ihop hela delegationens samlade rapporter, tankar och reflektioner kopplade till denna resa.

Min sammanfattning av BETT2015

Skrivet av Mats Hammar

Efter två tidigare besök på BETT-mässan valde jag att i år inte besöka mässan, så min “BETT-resa” fick mer av annat innehåll genom LIN Educations olika spårval. Första dagen med gemensamma aktiviteter kretsade kring korta föreläsningar i TED-talks anda, spontana “teach meets” och nätverkande med hjälp av en “app” särskilt framtagen för detta. Huruvida nätverkandet mellan oss deltagare hjälptes eller stjälptes av denna app kan diskuteras. Personligen tycker jag att tanken med appen var god, men utfallet blev kanske inte riktigt som det var tänkt.

De korta föreläsningarna stod Gustaf Josefsson, Bonnie Stewart, Ewan McIntosh, Dave Cormier, Farid Nolen och gymnasieeleven Ilma för. De bjöd på massa klokheter kring sociala nätverk, vikten av att få misslyckas, att vi aldrig har vetat så lite om framtiden som vi vet nu och en form av lärande som liknades med ogräs som är uthålligt, kan växa fritt, oberäkneligt och åt vilket håll som helst.

Därefter deltog jag i ett “teach meet” lett av Gustaf Josefsson som kretsade kring framtidens skola. Många intressanta förslag, åsikter, visioner och farhågor bollades runt och vi gled in på både politik och filosofi när frågan om vad skolans syfte och primära funktion egentligen är. Om jag försöker sammanfatta så handlade det till sist om att vi behöver utforma skolan utifrån eleven mycket mer än idag och att hela skolsystemet behöver uppdateras/hackas för att passa dagens samhälle.

Mitt första spårval kallades “Att leda utan att chefa”. Här dök den största och bästa överraskningen upp, nämligen ett besök på Bohunt School. Denna icke privata skola med 1600 elever i åldrarna 11-16 år har gjort en otrolig resa och är nu en mönsterskola som har bland de bästa resultaten i hela Storbritannien.

Några av skolans största framgångsfaktorer enligt mig var ett helhetstänk och en vision/motto för skolan som genomsyrade allt, all personal, alla elever, den fysiska lärmiljön samt lektionerna. Detta helhetstänk sammanfattade skolan med tre ord; Enjoy, Respect, Achieve. Dessa ord är det första man möts av på skolbyggnadens vägg utanför huvudentrén. Bakom dessa ord finns bl.a. ett visionärt ledarskap samt tydliga och handlingskraftiga strategier för elever som behöver extra stöd. Bland klassrummen fanns både många som var anpassade till och andades ett specifikt ämne, men även några s.k. “dynamic learning environments” som var otroligt flexibla klassrum där möbleringen görs om unikt för varje lektion. Eleverna fick stort förtroende och elevernas delaktighet anser jag också vara en av framgångsfaktorerna. Delaktigheten fick vi två bra exempel på när vi gjorde en elevledd laboration i kemi och fick guidade turer runt om på skolan av artiga och duktiga elever.Bohunt_elever_rundtur

På eftermiddagen efter skolbesöket drillades vi av Ewan McIntosh i idéutveckling och i konsten att bygga ett s.k. “war room”. Tidspress, post-it-lappar och mängder av strategier/metoder att ha i beaktande gjorde att det till slut snurrade i huvudet. Men efter att ha fått smälta upplevelserna lite tar jag med mig massor av bra tips, idéer och metoder för kommande arbete med idéutveckling, planering och skolutveckling.

Mitt andra spårval kallades “Spel och lärande” och leddes av Carl Heath. Spel ligger mig varmt om hjärtat och alla möjligheter som finns att använda spel i lärande tycker jag är väldigt spännande. Något som jag uppskattade var att Carl inte fokuserade på dataspel trots teknikfokuset som genomsyrar BETT-arrangemanget. Vi pratade även om kortspel, brädspel, rollspel, lajv, mobilspel, spelifiering, vad som definierar spel och deras relation till lärande m.m.

Vi fick testa ett par olika spel; Parable of the polygons – ett spel som gestaltar och väcker diskussion kring ämnet segregation/integration med hjälp av kvadrater och trianglar. Låter det märkligt, testa själv.
Socratic Smackdown – Ett spel utformat för att öva diskussion och argumentation i grupp. Papper, penna, reglerna samt en text att diskutera är det enda som behövs. Klockrent spel att använda i språkkurser, samhälle, religion, historia m.m.

Till sist fick vi prova att programmera lite med det fenomenala verktyget Scratch, som tillsammans med prylar som Makey makey öppnar en oändlig kreativ värld för att trigga igång elevers (och lärares) intresse och experimentlusta.

Denna resan blev ett stor skafferi som jag kommer kunna plocka godbitar ur under en lång tid framöver, men först behövs nog lite mer tid för att smälta alla intryck.

Lärande och reflektion på riktigt

speakers_corner

Start vid Speakers Corner.

Skrivet av Mats Hammar

Under onsdagen deltog några lärare och
IKT-pedagoger från Kalmarsunds Gymnasieförbund på LIN Educations aktivitet ”Lärande på riktigt”. Under en fullspäckad dag med, till en början hemliga, uppgifter som tog oss deltagare runt i centrala London, via tunnelbana, museum, kända och historiska platser där nya uppgifter väntade. Uppgifterna skulle lösas i grupper sammansatta av personer som inte kände varandra sedan tidigare, med andra ord ett lysande tillfälle att knyta nya kontakter och träna samarbete.

Aktiviteten som till en början skuggades av lite tekniska problem med våra mobila Internet-uppkopplingar ledde till både stress och frustration men även några mycket värdefulla insikter och frågeställningar för gruppen som jag själv vara en del av. Efter de inledande uppkopplingsproblem fick vi nästa omgång med uppgifter ganska sent och stressade över att nästa deadline närmade sig, utan att vi hade hunnit lokalisera var uppgifterna skulle lösas, så kände vi oss som ganska dåliga elever. Denna stress och frustration över uppgifter som vi inte skulle hinna lösa och bilden av oss själva som misslyckade elever flyttade fokus alldeles för mycket från platsen vi befann oss på, nämligen Natural History Museum. Så vi bestämde oss för att göra myteri och ta del av innehållet på museumet under den lilla tid vi hade kvar där innan vi skulle fortsätta vår ”skattjakt” genom London. Vårt myteri fick oss först att känna oss som ännu sämre elever, men som snabbt istället ledde oss fram till några för mig värdefulla insikter och frågeställningar.

natural_history_museumJag upplevde att vi nästan fick lite tunnelseende av uppgifterna på Natural History Museum och Science Museum. Inte förrän vi gjorde ett aktivt val och istället prioriterade att titta runt på egen hand vidgades våra synfält och vi hann då få en skymt av det fantastiska innehållet på museerna. Kanske kan vissa skoluppgifter ”skymma utsikten” när man flyttar ut klassrummet utanför skolan eller till ett annat land? Att lämna det fysiska klassrummet ibland tror jag är både nödvändigt och väldigt lärorikt, men lärdomarna blir kanske inte alltid de som man räknade med från början. Samtal och reflektioner ett tag efteråt blir det som syr ihop denna dag för mig till något som blev bra på riktigt.

Dag 2 och digital litteracitet

Skrivet av Daniel Fransson

Efter första dagens besvikelse från BETT-mässan var förhoppningarna inte alltför högt ställda, men där bedrog jag mig.

Bonnie Stewart

Vi samlades och genomförde passet i en gammal ”Gentlemen’s club” med namnet Home House (byggt av en kvinna med smeknamnet ”Queen Hell” !). Vi introducerades i begreppet av en kanadensisk lärarutbildare vid namn Bonnie Stewart och en sak är säker – hon vet vad hon talar om. Mycket förtroendeingivande.

IKT har nu blivit en del av ett större begrepp – MIK (Medie- och informationskunnighet). I stora drag kan man säga att vi först – i grupper – försökte definiera vad den nya digitala litteraciteten kräver av oss. Därefter föreläste Bonnie Stewart om hur lärande i nätverk kan gå till m.m och lite till.

Tänkvärt

Detta tyckte jag var speciellt tänkvärt.

Hon satte igång rätt mycket tankar och berörde saker som man inte tänkt på förut. Det blir till att reflektera lite (fast jag menar mycket) för att få åtminstone några fler bitar på plats. Kommer definitivt följa Bonnie på Twitter i fortsättningen @bonstewart.

För övrigt gillar jag Google översätt:s översättning av ”digital literacy” bättre – digital kompetens.

 På eftermiddagen föreläste Sara Mörtsell (WikiMedia, Sverige) om ”Badges” – ett sätt att skapa egna diplom vilka kan utdelas t.ex. för en genomgången kurs. Själva grejen är att vem som helst kan sätta upp en kurs i vad som helst och sedan utfärda ”diplomet” – en Badge.

Det diskuterades då vad en sådan här Badge skulle vara värd och hur den skulle kunna användas i skolan. Och vi landade nog på att ”värdelösa” Badge:ar kommer att självsaneras bort samt att man kan tänka sig att Badge:ar kan komma till pass för elever som visar fördjupat kunnande som ligger utanför kursernas ämnesplaner, t.ex. inom programmering. Sådana fungerar redan idag som merit när man söker jobb hos vissa IT-företag!

På det hela taget en lyckad dag. Tack alla ni som bildade vår grupp. Tänk vad spännande det kan bli när mellanstadie-, högstadie- och gymnasielärare, IT-ansvariga och rektorer buntas ihop så där…

Undervisning på vetenskaplig grund men medmänsklighet är viktigast!

Skrivet av Jesper Hammarström

Onsdagen den 22 januari, hade jag förmånen att besöka Claires Court School ca 3 mil utanför centrala London. Skolan är en s.k. Independent school vars främsta motsvarighet i Sverige är en friskola. Dock skiljer det en hel del mellan Englands independent schools och våra friskolor. Att gå på Claires Court school ett år kostar t.ex. £12000 eller motsvarande 127 000 SEK och majoriteten av eleverna börjar på skolan redan vid 4 års ålder. Innan varje elev antas, möter rektorerna barnet/eleven och föräldrarna för att båda parter ska kunna skaffa sig en bild av vad de kan förvänta sig av varandra. Skolan kan därefter acceptera ansökan eller avslå den.

jespers_bild

Skolan är indelad i tre enheter varpå jag besökte den enheten som pojkar mellan åldrarna 8-17 år gick på. Jag hade turen att under detta besök dels få närvara vid ett informationsmöte mellan rektor och personal men även att enskilt få samtala med både enhetens rektor, och hela skolans chefrektor, eller “Academical headmaster” som var hans titel. Båda var mycket öppenhjärtliga och berättade om allt från skolans vision till systematiskt kvalitetsarbete. Något som var extra intressant var the Academical headmasterns intresse för aktuell skolforskning och hur den ska implementeras i skolans verksamhet. En headmaster måste var den som går i bräschen för skolan och hur skolans lärare ska arbeta. Det är en headmasters uppgift att leda arbetet och för att nå resultat måste man vara engagerad i sina lärares vardag och undervisning berättade han. Lärare har inte tid att läsa in sig på ny forskning osv utan de ska undervisa. Jag som headmaster har ansvaret att hålla mina lärare uppdaterade inom skolforskningen. Tyvärr fick jag inte chansen att fråga en lärare för dess syn på skolans vision och ledning. Men jag fick känslan att skolan var präglad av en stark “vi-känsla” och stolthet. Både elever och lärare som man observerade i klassrummen var på något sätt mer intresserade av fakta, varandras åsikter och tankar än vad jag är van vid. Det var inget snack från elevernas sida när läraren presenterade en läxa eller om någon inte antecknat färdigt så satt hela klassen knäpptysta och väntade. Då ska man veta att alla eleverna hade varsin dator/ipad framför sig, men ingen började slösurfa eller kolla fejjan eller liknande. Läraren lät dessutom alla elever skriva färdigt sina anteckningar innan den gick vidare med sin presentation. Klassrummet var verkligen präglat av en sak; studiero!

CCS gör ett medvetet val att ta emot elever med behov av “särskilt stöd” eller elever som helt enkelt kan klassas som “medelmåttor”. Annars är det nämligen vanligt i England att Independent schools enbart väljer de bästa eleverna då deras resultat sedan offentliggörs och då ser föräldrar vilka skolor som har de bästa resultaten, varpå skolorna då kan “tjäna” mer pengar eftersom fler söker sig dit. Men the Academical headmaster på CCS drev sin skola utifrån ett annat patos. Han menade att mångfald berikar. Att om barn och unga från olika områden, med olika förutsättning och idéer om framtiden får gå i samma skola, gör det dem till bättre samhällsmedborgare och det var det som var headmasterns viktigaste punkt; att barnen som växer upp ska ha en förståelse för olikheter och att det i ett demokratiskt samhälle behövs en större mängd social intelligens för att klara sig än den som enbart studier i en bok kan ge. Att elever inte ska pressas allt för hårt under sin skoltid utan att de i egen takt ska få möjlighet att utveckla sina personligheter är minst lika viktigt för att England ska få en frisk, framgångsrik och välmående befolkning ansåg han. Som exempel nämnde han de kraftigt ökande självmorden bland barn och unga i tillväxtregioner som Shanghai där barnen/eleverna pressas så hårt i skolan att de till slut inte klarar pressen och tar livet av sig själva. Är det priset vi vill betala för att komma högre i PISA-mätningar ställer sig headmastern frågan? Innan vi lämnade skolan avslutade headmastern mötet genom att ta fram en gammal skolbänk. En bänk hans egen farfar använt när kan var headmaster på skolan. Skolbänken symboliserade det faktum att trots all ny teknik vi använder, är det viktigt att veta att det analoga fortfarande fungerar. Att den nya tekniken inte ska ersätta det gamla utan att de kan finnas sida vid sida och komplementera varandra.

Jag kan inte annat än att lämna denna skola med en riktigt varm känsla (trots de kalla snittarna vi fick till lunch). Att se lärare och elever tillsammans skapa en arbetsmiljö där studier och kunskap får vara i centrum. Att alla delar på ansvaret mellan sig. Att äldre elever hjälper yngre. Att elever verkligen använder sin tid i skolan till studier. Man arbetar i skolan och använder social medier osv. när man kommit hem. Man stör inte i klassrummet för då vet man konsekvenserna; kvarsittning när de andra får åka hem. Skolan hade väldigt tydliga regler och om man bröt dem fick man en direkt konsekvens. Man arbetade med både piska och morot. Men när man fick uppleva den studiero som fanns, kan man inte annat än att inse; på min skola måste vi vuxna återta kontrollen från våra elever. Det ska studeras i skolan inte lekas och förstöras.

BETT-besök och sjukdom

Skrivet av Elizabeth Bexell

Jag är helt klart medveten om att upp emot två dygns näst intill oavbruten sömn kan te sig som något avundsvärt i vissa av livets skeden. Det kallas dock dålig tajming när det beror på en oanmäld influensa och sammanfaller med en mycket efterlängtad BETT-resa.
Det där med planering och kontroll går inte alltid hand i hand med naturens nycker och jag är tacksam (säkert min tilltänkta rumskamrat också) för att jag – efter en del palaver med en oförstående receptionist – fick ett enkelrum. Sängen är utmärkt och rummet är svalt, så visst kunde det varit värre – det kändes bara inte så just då.

Det känns snopet att missa både – vad jag förstått – intressanta föreläsningar och givande studiebesök. Det är bara att vara tacksam för att en dag räddats så att jag får besöka den BETT-mässa, som jag hört så mycket om.

Räddats, trodde jag… Nä, där var inte mycket till ork kvar när jag väl kom ut till mässan, men jag fick i alla fall titta lite på vilka tekniska hjälpmedel som finns för elever med inlärningssvårigheter. Mest överraskande var nog att stöta på kära, gamla Lexia, som nu även finns på engelska. Tänk om fler av våra elever ville satsa tid och energi på det – eller ännu hellre: Tänk om Lexia användes kunnigt och frekvent i de lägre åldrarna! Då hade flera av våra elever sluppit halka efter så mycket i sin läsförmåga, det är jag helt övertygad om!

google_lego_logga

Slutligen kan jag inte upphöra att fascineras av Googles outtömliga fantasi när det gäller att leka med loggan. Den här gången hade man tagit Lego till hjälp.

How are you Madam?

Bild till blogginlägg 22-1Skrivet av Maria Skoog

Att vara i England när det är på riktigt och att få ta del av den ingrodda skolkulturen som finns här, är ett av det allra bästa med att vara med på denna resa. Jag sitter på lite olika stolar under denna vistelse och känner att jag som engelsklärare suger åt mig av allt som har med England att göra. Jag bara älskar det!

Dagen började med solsken. In på en buss till Claires Court. En privatskola med hela fördomspaketet; uniformer, uppdelat efter kön och strikta regler – eller? Bemötandet på skolan var densamma som överallt här i London – ”How are you, Madam?” En fras som sprider värme i hela min kropp. Kan vi inte införa tilltar i Sverige också? Efter information och gruppfoto hamnade jag på skolan där flickorna höll till. Jag och två andra tilldelades två elever på 15 år – pratglada och engagerade i sin uppgift. Jag tog chansen och tränade min engelska och ställde frågor om arbetssätten. Svaren var ungefär det jag förväntade mig. Jag drar helt sonika slutsatsen att vi är bra! Vi på Kalmarsunds Gymnasieförbund kan!

Vidare ville eleverna absolut få visa tolkningar utav dikter de hade gjort. Uppgiften var att undersöka bildspråket. Det var mycket roligt att se deras stolthet över sina presentationer, trots att den tekniska biten i det hela inte alls var särskilt avancerad. Jag inser nu när jag skriver här att jag har kanske lite för höga krav på vad som måste produceras för att det ska kännas meningsfullt…det är kanske det enkla som ger snabb belöning?

Ny navigering i Google Apps

Google uppdaterar sina produkter flitigt och senaste uppdateringen för Google Apps-användare innebär att den svarta menyraden med länkar till de vanligaste tjänsterna försvinner…
Svart_google_bar_edit2
…och byts istället ut mot en ”app-launcher”, som Google kallar det. Den nya navigeringen hittar du uppe till höger, när du är inloggad på någon av Google-tjänsterna. Knappen ser ut som ett litet rutnät med nio små kvadrater och när man klickar på den hittar man Google-tjänsterna.

Google_applauncher Denna förändring gör Google för att de vill få navigeringen att se likadan ut i mobilen, surfplattan och datorn. Läs mer om förändringen på den officiella Google sök-bloggen.

Om du använder webbläsaren Google Chrome kan ett tips för att fortsätta ha snabb åtkomst till de olika Google-tjänsterna vara att fästa flikar med de tjänster du använder ofta.

Fästa_flikar

Gör så här: Gå in på t.ex. Drive och högerklicka uppe på fliken. Välj ”Fäst flik” och det som då händer är att fliken blir mindre, lägger sig längst till vänster och oavsett om du stänger datorn eller webbläsaren så kommer fliken alltid innehålla samma webbsida. Alltså kan flera fästa flikar fungera som snabbknappar till de sidor/tjänster man använder mest.

 

Google Apps som lärplattform – Del 1 Mappstruktur i Drive

Fler och fler skolor börjar använda Google Apps som plattform för kommunikation och kollaboration. Om man tidigare har jobbat i någon av de mer skolanpassade lärplattformarna saknar man kanske till en början kursspecifika sidor, inlämningsmappar kopplade till klasslistor och specifika fält för omdömen t.ex. i Google Apps. Men med lite tanke bakom mappstruktur, delningar och kommentarsfunktioner kan Google Drive tillsammans med de andra Google-tjänsterna fungera som en lärplattform med många fler möjligheter. Jag har utgått från en viss förkunskap i Google Drive i detta inlägg och fokuserar på hur själva mappstrukturen skulle kunna se ut för en lärare samt arbetsgången för att både nå ut med kursmaterial och ta emot elevarbeten.

Det första förslaget på mappstruktur utgår från en klass. Denna struktur skulle kunna passa bra när man som lärare undervisar samma klass/undervisningsgrupp i mer än en kurs.  Jag har valt att färgmarkera mapparna för att lätt kunna se vilken typ av mapp det är och om den är delad eller inte (delningen framgår ju även av den lilla vita figuren på mappen).

Drive mappstruktur

Det andra förslaget på mappstruktur nedan utgår från en tanke om effektivisering och tidsbesparing och passar bäst när man som lärare undervisar flera klasser/undervisningsgrupper i samma kurs. Tanken är att själva kursen och dess material är delat i en gemensam uppsättning mappar som är delad med alla elever som läser kursen, men inlämningsmapparna kan vara sorterade efter klass/undervisningsgrupp.

Drive mappstruktur 2

I båda förslagen ovan utgår jag från ett uppläggg där man som lärare bygger en lättnavigerad och tydlig mappstruktur, men låter eleverna skapa sina egna inlämningsmappar som de delar med enbart dig som lärare. Inlämningsmappar med elevernas namn och klass kan du sedan flytta från ”Delade med mig” till mappen ”Inlämningar” för att få de samlade i rätt undervisningsgrupp. Detta upplägg innebär dels en stor tidsbesparing, då du inte behöver skapa och dela inlämningsmappar till alla elever, samt att eleverna lätt kan lämna in sina arbeten genom att lägga dem i mappen som de själva har skapat.

Som vanligt när man arbetar med tjänster som erbjuder delningsmöjligheter är det viktigt att hålla tungan rätt i mun så att alla mappar och filer blir delade med rätt personer. Gå gärna igenom hela mapp-trädet uppifrån och ner för att kontrollera vilka som har åtkomst till mapparna och vilken behörighet de har. Kom ihåg att undermappar ärver huvudmappens delningsinställningar. Detta betyder att om du delar en kursmapp så kommer även alla mappar och filer, som redan finns i kursmappen och de som läggs till därefter, att delas med samma personer på samma sätt.

Något annat som är viktigt för en tydlig och fungerande mappstruktur är att ge mappar och filer  namn som beskriver innehållet och i vissa fall även vilka den riktar sig till. När mappar blir lösryckt delade ur en befintlig struktur blir det inte alltid lika tydligt om mappen eller filen inte har ett tydligt namn och beskrivning till vilken kurs den tillhör t.ex. Tydliga namn på saker och ting gör dessutom att allt i din Drive blir extremt enkelt för dig själv att hitta via sökfunktionen, oavsett var i Drive det du letar efter finns.

Här kan du ladda ner bilderna som beskriver förslagen på mappstrukturer i PDF-format:
Drive mappstruktur
Drive mappstruktur 2

Skriv gärna en kommentar om du har testat något annat upplägg eller variant av mappstruktur som fungerat bra eller om du har några andra tips eller erfarenheter av att använda Google Apps och Drive som lärplattform.

Tidsbesparing: Kursutvärdering med Google formulär

Ett verktyg är som bäst när det kan göra samma jobba som ett annat verktyg, fast snabbare och bättre. En dator tillsammans med Google formulär kan bli ett väldigt bra verktyg för att göra kursutvärderingar snabbt, smidigt och med lättöverskådliga resultat.

Om du inte vill börja från ruta ett kan du utgå från eller kopiera denna: Kursutvärdering
Ett tips kan också vara att göra en mall av formuläret med kursutvärderingen, så kan hela arbetslaget eller skolan slippa uppfinna hjulet på nytt varje gång det är dags för kursutvärdering.

Kolla även på Maria Olséns videoguide till kursutvärderingar i Google formulär.

Veckans tips – Gmail Labs

I Gmail Labs samlar Google en mängd smarta experimentfunktioner, som vi kan testa innan de antingen integreras eller skrotas. I Gmail (E-post i Google Apps) klickar du på kugghjulet uppe till höger, välj Inställningar och sedan fliken Labs. För att vara på den säkra sidan berättar Google att funktionerna kan förändras, försvinna helt eller sluta att fungera när som helst. Många funktioner är så pass bra att de är värda den risken och de bästa kommer plockas över från Labs och återfinnas som vanliga funktioner i Gmail när de har testats klart.

Ett exempel på en smidig Labs-funktion är Förhandsgranskningsfönster som kan ändra layouten på inkorgen, så att den får just ett förhandsgranskningsfönster, som många kanske är vana vid från andra e-postklienter så som Mail i Mac OS X eller Outlook i Windows. Om du vill testa Förhandsgranskningsfönster eller någon annan funktion, klicka i rutan Aktivera vid funktionen och sedan Spara ändringar längst ner på Labs-sidan.

Skriv gärna en kommentar om du har något tips eller favoritfunktion i Labs.

Förhandsgranskningsfönster G-mail Labs

 

Välkommen till IKTpedagogerna.se!

Vi hälsar dig välkommen till IKTpedagogerna.se. Denna blogg drivs av Kalmarsunds Gymnasieförbunds IKT-pedagoger. Vad vill vi uppnå med den?

Inspirera: Vi vill att alla som är verksamma inom skolan ska kunna finna inspiration och hitta ett och annat guldkorn här som gör att man vill pröva nya saker i sin undervisning.
Hjälpa: Om lärare behöver hjälp med mer konkreta frågor ska det finnas möjlighet att finna den här.
Berätta: Vi är mitt inne i en enorm 1-1-satsning genom projektet Digital Kompetens och det finns all anledning att berätta historien om hur denna resa gestaltar sig.

Vem du än är så hoppas vi att du följer med oss på resan.

IKT tag cloud