Författararkiv: Kristoffer Engdahl

Man måste ibland förändras för att bevaras

av Susanne Themnér

“Det finns sju sätt att äga världen” enligt Anders Ekholm vilket även är namnet på hans
föreläsning och dessa sju sätt är sammanvävda med sju stora digitala frågor som presenteras
för oss lyssnare. Under den tredje punkten som handlar om att tjäna pengar på våra pengar tar
han upp bankerna som ett lyckat exempel på nytänkande. Hur bankerna förstått vikten av att
forska kring digitalisering och därmed får äga pengarna genom att låtsas vara något annat,
något nytt som med Swish. Ekholm säger att “man måste ibland förändras för att bevaras”
och detta uttryck stannar kvar hos mig under de tre dagar mässan pågår och det jag tar med
mig är insikten om att det är här vi befinner oss även inom skolans värld. Att man ibland
måste förändras för att kunna bevaras blir min utgångspunkt och den röda tråd jag beslutar att
följa genom de föreläsningar och seminarium jag väljer att lyssna på.

Mouna Esmaeilzadeh, även kallad ”Doktor Mouna” i TV4, en av de ledande experterna på
framtidens hälsa poängterar i sin föreläsning “Framtiden är ljusare än du tror” vikten av att
ifrågasätta vårt eget mind set och inte låta vår 50 000 år gamla hjärna, som attraheras mer av
det som är skrämmande, styra oss och därmed begränsa vår omvärld. Esmaeilzadeh pratar om
vikten av att sprida fakta och kunskap men säger samtidigt att man inom forskarvärlden är
dåliga på att paketera vetenskap och kunskap till något som ses som något lockande och
roligt för dagens unga. Här brottas man alltså med liknande frågor som inom skolans värld.
Fredrik Reinfeldts slutsats i sin föreläsning “Det nya livet – om att leva till 100, arbeta till 75,
börja om vid 50 och komma igång vid 25” vad gäller de viktigaste frågor som skolan har att
arbeta med handlar om kritiskt tänkande, kritiskt granskande och att ifrågasätta det vi blir
presenterade för. Vetskapen om att vi lever i en tid där vi måste lära oss att rörelse och
förändring är det naturliga och att stillasittande och statiskt tillhör det förflutna och vikten av
att våga förändra.

Att Lisa Ekström inte är rädd för förändringar och nytänk får vi ta del av i “Stäng gapen i din
organisation” vi får också lära oss att “kamoja” vilket i grunden är ett thailändskt ord för att
“knycka”, “ta” för att göra göra om det till något nytt och bättre. Ekström har som chef på
olika avdelningar på SAS “kamojat” bitar från helt andra branscher än från konkurrenter
inom flygbranschen för att utveckla och förnya sin organisation med stor framgång. Detta
borde vi kunna göra även inom skolans värld mycket mer tänker jag.

Någon som kan sägas “kamoja” är Adam Palmkvist som i seminariet “Varför ska jag bry mig
om gamification?” berättar om sin bakgrund som lärare för elever “som var i krig med
vuxenvärlden” fick i uppdrag att tillsammans med terapeuter att utveckla en fungerande
undervisningsmetod som kom att innehålla likheter från både kbt-behandling och
spelvärlden. Idag arbetar han med gaminiation för att slippa dropout som är ett jätteproblem
inom högskolan samt forskar kring hur man ska hjälpa till med att vända denna trend.
Palmkvist berättar om hur man inom speldesign läser motivationspsykologi och om spelens
fyra grundpelare: målsättning, regler, återkoppling, sociala sammanhang samt inte minst om
vikten av feedback. Varför är detta så motiverande? Jo på grund av signalsubstansen
dopamin, vi älskar detta. Sport ger oxå ökad dopaminhalt.
David Phillips ger oss i sin föreläsning “En vetenskapligt säljande magi” prov på hur våra
hjärnor är anpassade till storytelling och hur mycket vi styrs av våra signalsubstanser. Enligt

Phillips är den största utmaningen vi har med dagens ungdom att dom får dopamin hela tiden,
telefonen är inte längre än ett klick bort. Utmaningen består av att bygga förväntan i lektioner
o presentationer att bygga cliffhangers, att få eleverna att vilja veta i slutet av dagen. Då
uppstår det naturliga dopaminet som ger fokus, motivation ökad kreativitet o ökat minne.
I föreläsningen “För en faktabaserad världsbild” berättar Anna Rosling Rönnlund om arbetet
med att sprida kunskapen om just en faktabaserad världsbild. Det handlar om folkbildning
menar hon. För att vi ska förstå världen behöver vi förstå hur vanligt folk har det och istället
för att använda sig av traditionell statistik som kan upplevas som både svårbegriplig och
tråkig använder sig stiftelsen Gapminder sig av bilder av bla familjer, sängar och badrum för
att mer lättbegripligt jämföra likheter och skillnader mellan samma inkomster från olika delar
av världen. Detta ser jag som ett bra exempel på att använda sig av förändring för att bevara,
likaså gamification men som gammal litteraturvetare brinner mitt hjärta allt lite extra av att
höra att all digitalisering till trots så är våra hjärnor uppbyggda och programmerade för att
uppskatta en väl berättad historia.

Veckans tips!

I kortfilmen Jag följer dig (3 min) som finns på SVT-play till 10/2 tar man upp frågor kring sociala medier utan pekpinnar. Filmen skapar en känsla om vad som kan hända de flesta som har t.ex. Instagram. Fenomenet kallas för Catfish.
Ett tips är att under mentorstid/lotstid eller annan tid titta på filmen med eleverna och fundera kring fenomenet catfish och sociala medier. Kanske låta eleverna skriva sina tankar i en Padlet eller något annat verktyg och sedan prata kring elevernas tankar.

 

Tips på frågor:
Vad är din reaktion på filmen?
Vad känner du igen?
Skulle det verkligen kunna gå till så här?
Skulle du kunna göra som killen i filmen om du hade velat?
Vilka sociala medier använder du?
Om du kollar på ditt flöde under sista månaderna, vem är du? Hur uppfattas du av andra?
Varför använder du sociala medier?
Vilka är dina reflektioner kring ditt användande av sociala medier?
Vad skulle hända om du var utan sociala medier under en vecka?
På vilket sätt påverkar sociala medier oss som individer? Samhället?

Veckans tips – Läromedel för olika behov

Sedan ett år tillbaka finns söktjänsten Hitta läromedel där alla som vill kan söka efter förlagsutgivna läromedel och se i vilka tillgängliga versioner av läromedel som finns. Där har rådgivare från SPSM sammanställt läromedel med egenskaper som är tillgängliga efter elevens behov.

Här kan du söka och göra rätt urval av nästa 9000 titlar. Tryck på bilden för att komma till siten.

Slå hål på din varma hjärna med bubblor från Gapminder

Faktaresistens, filterbubblor och Fake News skapar ständigt vår bild av Världen utan att vi är medvetna och oftast är den långt ifrån baserad på fakta. Gapminder är därför en organisation som blir mer och mer aktuell i vår tid.  Orden källkritik och självkritik blir allt viktigare och om vi blir bättre på det så kommer vår världsbild att bli mer verklighetsbaserad, menar Gapminder.

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:FAKE_NEWS.pn

Tisdagen den 6:e mars bjöd Regionförbundet in skolfolk för att bland annat lyssna till föreläsare från organisationen Gapminder. Gapminder presenterade sina två stora projekt. BUBBLE CHART, där omfattande statistik över världen presenteras med hjälp av färgglada bubblor och DOLLAR STREET, där Gapminder åkt världen runt för att fotografera olika familjers levnadsmiljöer. Kök, toaletter och mobiltelefoner fotograferats och jämförts.  Gapminder är sedan länge världsberömda genom att göra torr statistik till färgglada bubblor. Redan 2009 slog professor Hans Rosling igenom med Gapminder. Men det är nu först genom DOLLAR STREET  vi förstår statistiken på ett mer konkret sätt. Siffrorna från statistiken presenteras som bilder på människors levnadsmiljöer utifrån inkomstnivåer. Vad skiljer ett badrum från en rik familj i Sverige mot ett badrum i en fattig familj i Bangladesh? Hur lever en rik familj i Nigeria i jämförelse med en rik familj i Tyskland? Borstar man tänderna med tandborste? Använder man smartphones? Frågorna besvaras med hjälp av bilderna. 

Det blir tydligt hur komplicerat det är att se fattigdom när man jämför olika familjers mobiltelefoner. DOLLAR STREET, 2018

Gapminder menar, med stöd i forskningen, att vi har svårt att se den positiva utvecklingen i världen för att våra hjärnor fungerar så. Gapminder menar att människans tänkande består av två system: Det snabba, heta, att kunna dra slutsatser och handla snabbt och det långsamma analytiska som de kallar för det kalla tänkandet. Hjärnan får oss att basera vår världsbild allt oftare på känslor än på fakta. Gapminder tar stöd i boken Tänka, snabbt och långsamt  från 2017.  Skriven av psykologen Daniel Kahneman, som belönats med Ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2002 för sin banbrytande forskning.

Ett tips är att gå in på Gapminder och göra ett test. Där du får syn på om din världsbild är baserad av den varma eller kalla hjärnan. Lycka till! 

En framgångssaga med framtida utmaningar

Jörgen Florheden och Kristoffer Engdahl, Digitalisering ur ett IKT-pedagogiskt perspektiv

Jag och Jörgen blev tillfrågade av LIN Education i höstas om vi kunde tänka oss att hålla i två föreläsningar under BETT-mässan i London. De sa att Kalmarsunds gymnasieförbund kommit långt i implementeringen kring IKT och att vi hade unika metoder som de ansåg att vi borde sprida.

Vi satte ihop en föreläsning som vi döpte till Digitalisering ur ett IKT-pedagogiskt perspektiv. Den innehöll berättelsen om hur allt började för fem år sedan. Att vi lade grunden med högkvalitativ infrastruktur med hårdvara av hög kvalité. Men framförallt var det viktigt för oss att beskriva att Kalmarsunds gymnasieförbund redan från början fokuserade på det pedagogiska och inte det tekniska. Den digitala satsningen skulle från starten fyllas med pedagogisk innehåll.

Vidare beskrev vi att det anställdes fyra IKT-pedagoger på heltid och att dessa skulle ges handlingsutrymme på alla verksamhetsnivåer. Från politiken till klassrummet. Vi beskrev även vikten av att som IKT-pedagog ingå i skolornas ledningsgrupper.

Arbetet med Digitala Coacher fick som vanligt stort genomslag. Det är fortfarande unikt att på detta sätt använda sig av eleverna som läranderesurser. Vi beskrev utvecklingen med våra Digitala Coacher från resurser vid datautlämning till att vara delaktiga i skolutvecklingen.

Publiken upplevde säkert vid det här laget två självgoda IKT-pedagoger som skröt om sin historia och det blev dags att vända på perspektivet.

För visst kan man säga att mycket har varit lyckat. Men man kan även hävda att vi bara kommit en liten bit på vägen och att bara det enkla endast är genomfört. Vi får inte slå oss till ro och riskera att bli en “fat lazy cat” utan arbetet har precis börjat och vi har bara genomfört de enkla stegen att skapa goda förutsättningar.

Utmaningar som jag ser är att all ny personal delar samma berättelse och får den kompetensutveckling som de behöver. Det får inte uppstå digitala klyftor mellan olika klassrum, ledningsrum eller politiska styrelserum.

Andra utmaningar är att få alla klassrum att gå från första-  till andra ordningens förändring. Att vi inte bara använder de digitala verktygen för att effektivisera gammal pedagogik utan att vi närmar oss förändringen av den andra ordningen. Att vi använder de digitala verktygen på ett sådant sätt att den blir omöjlig att byta ut. Att vi gör saker i våra klassrum som var omöjliga innan den digitala satsningen.

Frågor vi fortsatt behöver arbeta med är hur vi kan synliggöra lärande oftare? Hur vi får alla elever aktiva? Hur vi blir tydligare med att synliggöra lärandemål? Hur utvecklar vi eleverna att bli läranderesurser för varandra?

Nu fortsätter vi att utvecklas och skapa bättre lärmiljöer, bättre pedagogik och ännu fler digitaliserade medborgare.

Kristoffer Engdahl, IKT-pedagog

Screencastify – Ge feedback på ett elevarbete som kommuniceras genom Google Classroom

I det här Youtube-klippet av Jesper Levallius, IKT-pedagog, Lunds kommun visas hur man kan använda Screencastify för att ge feedback i ett elevarbete som sedan kommuniceras via Google Classroom.

Tillägget Screencastify i Google Chrome är väldigt smidigt och fungerar även på Chromebook.

Turfa på idrotten

Idrottslärarna på Lars Kaggskolan har varit med att utveckla programmet/spelet Turf. Vi var faktiskt först i Världen att använda programmet i skolan i dess nuvarande form, säger Hans Engström lärare i idrott och hälsa på Lars Kaggskolan. Tidigare har man kunnat spela det ordinarie spelet. Det idrottslärarna har gjort är att vara med och utveckla spelet för att passa lärare att använda spelet i skolan med eleverna, dvs att kunna bygga egna banor anpassade för varje elevgrupp.

Turf går ut på att samla poäng genom att erövra zoner och behålla dem så länge som möjligt. Det är ett realtidsspel för smarta telefoner som använder telefonens gps för att mäta var deltagaren befinner sig. Det är en modern form av orientering i spelform.

Genom Turf har lärarna kunnat se att eleverna blir mer motiverade och anstränger sig mer. Jag hade en elev, som jag visste normalt sett inte var den som tog ut sig mest på idrottslektionerna, men när han turfade sprang han över sju kilometer. Han trodde inte det var sant, berättar Hans Engström i tidningen miVIDA som uppmärksammat projektet.

Läs hela artikeln från miVIDA.

Ta kontakt med Skolevent om du vill skaffa dig ett skolkonto.

Hans Engström, lärare i idrott och hälsa på Lars Kaggskolan. Foto: Mats Samuelsson

Veckans tips! – Instant translate

Har du elever som behöver hjälp med översättning? Här kommer ett tips på att översätta kvickt i Google Chrome.

Programmet Instant translate vänder sig främst till dem som kommit en bit i sin språkinlärning. Behöver du översätta mycket text finns det andra bättre program som vi tipsat om tidigare.

Instant translate ligger hela tiden aktiverat och väntar på att du ska dubbelklicka på ett ord som du inte förstår. En ruta dyker då upp och översätter både med text och genom en talsyntes (Talsyntesen fungerar i dagsläget inte på alla språk). Du kan både lyssna på ordet på svenska och på ditt modersmål.

Instant translate gör att du får ett snabbt flöde när du läser en text.

Tipsa era elever om detta program.

Ny på jobbet

Idag börjar jag min nya tjänst som IKT-pedagog på Kalmarsunds gymnasieförbund. Min huvudsakliga placering kommer att vara på Lars Kagg men kommer likt övriga IKT-pedagoger även att arbeta förbundsövergripande.

Jag är utbildad gymnasielärare i ämnena samhällskunskap, bild och media. Jag har alltid omgärdat mig med teknik, fast alltid varit mer intresserad av hur teknik skapar bättre förutsättningar än tekniken i sig. Att skapa de bästa förutsättningarna för elever och personal driver mig. Jag blir upprymd när digital teknik ger möjligheter för inkludering och formativt arbetssätt. På min fritid spelar jag musik, umgås med familj och reser gärna till andra platser.

Kristoffer Engdahl