Författararkiv: Jonas Knutsson

Om Jonas Knutsson

En av fyra IKT-pedagoger I Kalmarsunds Gymnasieförbund.

Spel och lärande

Skrivet av Jonas Knutsson
Skärmavbild 2015-01-24 kl. 09.57.23

 

 

 

 

 

 

Jag älskar spel av alla dess sorter. Min uppväxt bedrevs till stora delar böjd över ett brädspel och jag när VIC64 kom ut på marknaden så fattade jag snabbt joysticken och har väl aldrig egentligen släppt den sedan dess (trots en del tappra försök till avgiftning). Min nu 10-åriga son är likadan oavsett vilket spel vi spelar. Han fattar tärningarna, ögonen tindrar och hans energi skulle kunna driva en mindre stad.
Samma sak finns hos våra elever. De spelar spel hela tiden och när det sker på lektionerna, vilket det gör ibland, så blir vi pedagoger sura för att de inte gör det de ska. Spel i klassrummet klassas därför som ett ordningsproblem och spel, nästan alltid digitala, blir då i sammanhanget något av ondo. Detta leder till att vi i skolan måste fråga oss om hur vi ska kunna ta tag i den kraft, energi och lust som spelandet föder. Ska vi ignorera spelen i klassrummet, se det som något negativt eller ska vi helt enkelt omfamna konceptet och försöka applicera det i undervisningen?

I fredags, 23/1-15, levererade Carl Heath, som till vardags jobbar på interaktiva institutet, ett intressant pass där spel och dess möjligheter i klassrummet avhandlades. Teori blandades med praktik och vi gavs flera exempel där spel , eller dess funktioner, passar i undervisningen.

Bland annat fick vi spela “Parable of the polygons”. Ett enkelt spel som går ut på att göra ledsna trianglar och kvadrater och som först känns både naivt men enkelspårigt. Men när man upptäcker att det egentligen handlar om det just nu så politiskt heta ämnet integration så får det vikt och mening.

Vi provade även på att programmera ett spel med hjälp av Schratch. Ett webb-baserat program som är fritt fram att använda och vars enkelhet snabbt ger grunderna, och inblicken, i hur spel byggs upp.

Det stora behållningen för mig var Socratic Smackdown. Ett spel om att lära sig argumentera. Poäng fås till exempel för hur bra du diskuterar, vilka argument du använder, om du har belägg för din åsikt och om du gör det på ett respektfullt sätt. Inga verktyg behövs mer än att du plockar ner poängplan och lite regler från nätet och sen är det bara att köra. Jag tyckte det var extremt roligt och spännande.

Den här dagen gjorde att jag nu är helt övertygad om att skolan ska bli bättre spelifiera sin undervisning. Om det görs rätt så kan det definitivt öka lusten att lära hos våra elever.

Kreativitet

Skrivet av Mats Insulander
IMG_9018

 

 

 

 

 

 

 

Bettmässan började med en inspirationsdag med flera olika föreläsare som alla belyste skolan och dess funktion igår, idag samt vilka utmaningar som skolan förväntas möta i framtiden. En av dessa  föreläsare var Dave Cornimer som pratade om att eleverna i dagens skola fortfarande mer eller mindre upprepar inlärd kunskap som mäts för att sedan användas till betygssättning.

Det Dave istället vill att eleverna i dag och i framtiden ska vara är mer självständiga och kreativa människor som kan ta till sig ny kunskap som de omvandlar och provar sig fram och inte är rädda för att misslyckas utan istället lära sig av sina misstag. Skolan måste avdramatisera misslyckanden (failure) så att eleverna vågar vara kreativa och pröva sig fram. Mycket intressant och tänkvärt.

Nätverksexperiment

Skrivet av Kenneth Johansson
FullSizeRenderIntressantast hittills var ett seminarie i experimentform på eftermiddagen i ett nätverksexperiment där vi alla var inlagda i et t”datingprogram” som tog fram en ”passande” diskussionspartner. (vi kunde ju förstås välja ”datingpartner” om man ville i programmet) Diskussionen skulle varar ca 45 min men pga nätverksproblem blev samtalet för min del ca 10 min.
Vi var ca 50 personer som inte nätverket hittade så det blev uppdelning efter födelsemånad -för mig som ”tror” på astrologi blev det bra och slutade med ett trevligt samtal med en ”likasinnad”. Men för att komma till det som var intressantast så var det ett spontanseminarie om skolans framtid med en 30 årig föreläsare i entreprenörskap som samtalsledare där vi själva valt grupp från 15 olika diskussiongrupper.

Här kom upp frågor som:
-Vem är skolan till för? Eleverna eller samhället? Förberedelse för framtiden eller förvaring?
-Om 20 år har hälften av dagens arbeten försvunnit. Vad ska människor göra då?
-Ska vi förbereda eleverna för det? Meningen med livet,socialisation,tillhörighet?
-Hur ska samhället se till att alla människor får någon typ av försörjning även om man inte jobbar. Borde man beskatta produktion istället för lönearbete?
-Kunskaperna finns inte längre i skolan! Vi bör jobba för att lära eleverna få fram de kunskaper de behöver vid respektive behov och tidpunkt.

Detta var några av många fler intressanta frågor och synpunkter kring detta område i gruppen på ca  50 personer.

Speciellt intressant var det att en ung entreprenör såg farhågor i den framtid vi går tillmötes och ville förändra det som annars kan sluta med kaos om man inte gör något åt det. Man är mest van vid att de äldre säger att det ”blir bara sämre och sämre” och de får då epitetet ”bakåtsträvare” hos många.
Utveckling är viktigt och nödvändig men frågan ”Vem utvecklingens förändringar är till för” är också nödvändig.

Skolbesök

Skrivet av Mari Gasslander

Att göra besök på en skola kanske inte låter så glamoröst. Det är ju den enda miljö som vi kan riktigt väl, vi som har varit i skola nästan hela livet. Ändå har det varit mycket spännande att besöka Clevedon School. Kanske inte främst för att deras arbete med IKT var exceptionellt, eller att deras lokaler var annorlunda. Mera för att det kändes som att det på ett tydligt sätt fanns en vi-känsla, en stolthet över skolan bland både elever och personal. Man hade en gemensam vision som beskrevs i glasmontrar och anslagstavlor.

”We have a reputation for our student-focused and slearly targeted learning initiatives. We encourage robust, independent thinking and faciliate students to understand how they think and learn best” . 

Tänk om vi skulle skriva det på väggen på vår skola!

Jag tänker också att det skulle vara intressant att besöka andra skolor även i Sverige, tillsammans med sitt arbetslag. En skola där man jobbar med någon särskild metod i annorlunda miljö. Jag tror rentav att vi kunde erbjuda andra skolor att komma till oss – vi gör också himla bra saker! Säkert skulle det vara bra för oss att få berätta det och känna stolthet.

Grönt innebär den högsta graden av inlärningsteknik. Kreativt, engagerat, medvetet.

Grönt innebär den högsta graden av inlärningsteknik. Kreativt, engagerat, medvetet.

Framtida skolan

Skrivet av Märit Truuts

Vi utbildar våra elever för framtiden, men för vilken framtid då? Hur ser framtiden ut om ett, tre eller fem år? Korta tidsaspekter kan man tycka men dagens utveckling går så snabbt att det till och med är svårt förutspå utvecklingen inom en så pass snar framtid. Precis som Gustav Josefsson säger i sin föreläsning så lever vi i en tid där vi aldrig vetat så lite om framtiden som vi vet idag, detta på grund av att utvecklingen är snabbare än den någonsin har varit. I denna verklighet ska skolan utbilda framtidens arbetskraft, en arbetskraft som allt mer ersätts av maskiner, robotar och datorer. Vi kan redan idag ersätta människor på platser där vi aldrig trodde människan kunde ersättas, se bara på de självkörande lastbilarna som klarar sig utan chaufförer.

image

Framtiden för många är jobb vi inte kan tänka oss idag men det är även ett liv utan, vad vi idag kallar ”riktiga” lönebaserade jobb. Hur förhåller sig skolan till denna verklighet? Vad kan vi göra för att våra ungdomar ska vara väl förberedda för att möta framtidens krav och ovisshet? Hur förhåller vi oss till en framtid med andra sysselsättningar än de vi har idag och hur förhåller vi oss till en framtid där det inte finns jobb till alla? Vad är då viktigast att lära sig i skolan?

Vi lever samtidigt i en värld där vi har alla möjligheter att hitta svaren och finna kontakterna för att lösa de mest komplexa problemen. En knapptryckning bort finns experterna på området och på ett ögonblick kan man skapa sig ett nätverk med en enorm expertis. Nyttjar vi denna möjlighet i skolan, låter vi eleverna söka svaren på frågorna på nätet eller begär vi att de ska kunna, det vi tycker är viktigt, utantill? Förmågan att ställa rätt frågor och söka svar i ett nätverk fyllt av en internationell expertis är en av de förmågor våra elever ska tränas i. De ska källkritiskt kunna granska och ifrågasätta all information som når dem oavsett om de hittat det på nätet, i media eller om läraren sagt det. Skapar vi uppgifter/prov som bygger på verklighetens realitet där man fritt kan söka svaren på nätet?

Ett sätt att skapa mening och intresse i det man gör är att kunna skapa avtryck, hur ofta låter vi våra elever vara med och skapa avtryck i samhället? Ger vi dem möjlighet att påverka de beslut som sker i samhället runt omkring dem? Utmanar vi dem att påverka beslutsfattare, utveckla nya ideér eller lösa de problem livet kommer ställa dem inför. Tar vi in externa bedömare, folk från ”verkligheten” som granskar deras arbeten/idéer? Den stimulans man får när det man gör sätter ett avtryck är påtaglig, helt plötsligt fyller ens ansträngning en funktion som gör arbetet meningsfullt, Wikipedia har fortfarande outforskade områden där ingen har givit en fullständig bild, våra elever kan vara de som bidrar med kunskapsspridning på detta sätt. Eleverna måste få utmaningar och lösa verkliga problem för att stimulera sin hjärna, Problemlösning är ett ypperligt sätt men vet vi vilka problem vi kommer ställas inför i framtiden? Svårigheten är att finna de problem man ska ta itu med för vi vet inte vilka problem som vi kommer ställas inför. Det är onekligen dessa ”verkliga” problemlösningar som är det som är mest intressant och stimulerande. Lärare, elever och representanter ur övriga samhället borde jobba tillsammans med problemlösning på problem där ingen i förväg har lösningen. Stimulans får man om man kan vara med och skapa avtryck, utmana sig själv och andra i att lyckas med något man inte vet så mycket om. Kunna testa sina idéer utan att någon reagerar på att man ibland gör fel och måste tänka om i en annan riktning. I det outforskade finns det inget som är rätt eller fel från början utan alla börjar med samma obesvarade fråga. Vi står inför en utmaning i skolan att möte framtiden utan att fastna i vår egen bubbla, en utmaning som troligen innebär att vi tillsammans med våra elever bör lämna skolans traditionella miljö och söka oss ut till det outforskade.
image (1)

Gustav påpekade att man aldrig får glömma att skolan är till för eleven, det är eleven som ska utvecklas och vi runt eleven får anpassa oss och till och med bryta regler för att eleven ska nå önskad utveckling. Vi står inför ett vägval, vill vi vara med och skapa framtidens skola måste vi utmana, bryta mot regler och tänka nytt i syfte att eleverna ska få den skola de behöver. Lärarna ska skapa en skola med elevernas bästa i åtanke och genom detta påverka beslutsfattarna i rätt riktning enligt Gustav. I en föränderlig värld får inte skolan stanna i sin bubbla utan dem måste hänga med i utvecklingen och vi som befinner oss i skolan måste tänka nytt i hur undervisningen ska se ut, i hur framtiden ter sig för eleverna och hur yrkeslivet kommer se ut. Vi ska inte leva i tron att man blir bättre om man behåller sitt yrke under en längre tid utan vi måste ständigt utvecklas och ett sätt att utvecklas är att byta bana och på detta sätt skapa sig nya erfarenheter i en annan bransch.

Gammalt och nytt!

Skrivet av Jenny Christiansson

Befinner oss i byggnader som från början var en internatskola för pojkar, byggd någon gång på 1800-talet. Man kan fråga sig hur mycket skolan ändrats sedan dess. Mycket är nog sig likt. Diskussionerna under dagen har lett till tankar kring varför vi gör som vi gör i dagens skola. Är det så att vi utformar skolan som vi gör för att lätt kunna mäta prestationer istället för att skapa tillfällen för inlärning. Gör vi det som är enkelt mätbart istället för att det som leder till mest och bäst inlärning och faktisk kunskap.

Dave Cormier från Kanada, som tillsammans med Bryan Alexander myntade ordet Mooc*, bidrog med en hel del intressanta idéer under dagen om hur man genom att låta eleverans intressen styra läroplanen kan få elever mer motiverade till lärande snarare än att prestera och bli klara med uppgifter. Något jag många gånger brottats med i min undervisning är att få eleverna att gå från att producera en uppgift till att faktiskt lära sig det som uppgiften syftar till. Skall definitivt titta närmare på begreppet ”genius hours”.

*Begreppet mooc (Massive Open Online Course) myntades 2008 av Dave Cormier och Bryan Alexander

För mer information
http://www.geniushour.com/what-is-genius-hour/
https://www.youtube.com/watch?v=NMFQUtHsWhc

Beaumont estate

The Clevedon Way

Skrivet av Jenny Alvunger

20150122_103804

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I ottan packade vi in oss och våra frukostpaket i en buss för att åka till Clevedon School – den första skolan i Englad som införde Ipads till elever och lärare och som med dessa verktyg har förbättrat studieresultaten rejält. Väl där fick vi vara med om ett synnerligen välorganiserat studiebesök, där både skolledning/lärare och elever presenterade verksamheten. En speciell vägskylt ”The Clevedon way” markerade inte bara gatan in till skolan utan även ett förhållningssätt. ”När ni går på Clevedon Way in i skolan ikläder ni er rollen som elev och därmed följer ett engagemang för er inlärning”. Det som fascinerar mig mest efter detta besök är den uppenbara stoltheten över skolan som syntes på många sätt. När lärare och elever har känslan av att ”vi gör något speciellt” och ”vi ligger i framkant” så spelar olika brister mindre roll. Verksamheten skiner ändå. Hur står det till i vårt förbund? Vad är vi speciellt stolta över på våra skolor? funderar jag över på vägen hem. Jag tror att svaret är att vi är stolta över mycket. Men jag tror också att vi kan förtydliga våra ”The Clevedon Ways”.

Besök på Clevedon School.

Skrivet av Jenny Arnerup Christiansson.

Har upplevt ett mycket välplanerat skolbesök på Clevedon School utanför Bristol. En skola som, liksom vår, implementerat en användning av digitala verktyg med ett stort fokus på det pedagogiska. Verkar också finnas ett fokus ett kollegialt lärande med stort utbyte och ett öppet klimat mellan kollegor. Enligt Jim Smith, som jobbar på skolan, läggs också en hel del tid på att försöka säkra att skolans verksamhet vilar på en vetenskaplig grund och där en del av det kollegiala samtalet handlar om aktuell forskning. En hel del kulturella skillnader finns dock som tex den poängtävlan som finns mellan fyra ”Houses” där segrarna firas stort sista dagen på terminen. Eleverna tillhör olika ”Houses” och de tävlar som sagt för sitt ”house” genom olika prestationer, både akademiska men även under mer lättsamma förhållanden. (Vi såg dock inte till någon ”Sorting hat”). Möter lärare och elever som är uppenbart stolta över sin skola och där man även verkar jobba mycket med elevers motivation och på olika sätt försöker uppmuntra eleverna till inlärning. Även om skolan ligger långt fram vad gäller användandet av IKT så sker den mesta undervisningen dock enligt ett traditionellt schema med 50 minuterslektioner i de enskilda ämnena.

Hittade också ett par runda bord.

runda bord

Veckans tips – Google Keep


Tycker du att Evernote har blivit för bökigt och Wunderlist inte riktigt har ditt användargränssnitt? Kanske vill du ha det som på den gamla goda tiden när post it-lappat strukturerade din vardag men med en liten digital tvist av ”påminn mig”-funktioner och möjligheten att dela dina kom-ihåg-lappar med andra? Då kan Google Keep vara något för dig. Ett brutalt enkelt gränssnitt med bara de mest nödvändiga funktionerna. Att göra ”att-göra”-listor har aldrig varit smidigare.

Prova.

Veckans tips – Stava Rex och SpellRight i GAFE

oribiStava Rex är i princip en pedagogisk klassiker inom skolans värld och ett program som rättar både stavfel och hjälper till med det grammatiska, oftast betydligt bättre än andra likartade programvaror på marknaden. Det är utvecklat med tanke på elever som har dyslexi men är ett bra hjälpmedel för alla som på något sätt lär sig det svenska språket. En funktion som jag särskilt gillar är “lättförväxlade ord” där Stava Rex ger exempel på andra ord som stavas likartat och sätter dem i ett sammanhang. Spellright är motsvarigheten fast för engelska som andra språk.

Sedan en tid tillbaka kan man få tillgång till Stava Rex och SpellRight direkt i Google Dokument. Gratis. Hur länge de kommer ligga där vet jag inte och enligt deras egen hemsida, www.oribi.se, så kommer det vara under en begränsad period.

Så jobbar din skola i GAFE så passa på att testa Stava Rex eller SpellRight nu.

PS: Oribi, som företaget heter, har även utvecklat en talsyntes, Oribi Speak, för Chromebooks som vi testar just nu. Vårt första intrycket är att även den är mycket bra.

En kort instruktionsfilm om hur du lägger till Stava Rex i Google dokument:

Mötesplats SFI och korta.nu/kalmarsfi

IMG_0283

Från vänster: Jonas Knutsson, Anna-Karin Almsvik, Lena Samuelsson, Carolina Borelius, Cecilia Bondesson, Annika Lund-Persson

Just nu sitter vi på tåget hem från Mötesplats SFI i Malmö. Vi har varit där och visat upp den hemsida, korta.nu/kalmarsfi, som SFI Studieväg 1 gjort, det senaste året. Hemsidan har utvecklats med hjälp av projektpengar från Skolverket. Men vi börjar från början…

Vi startade arbetet hösten 2013. Sex SFI-lärare och en IKT-pedagog började diskutera hur vi kunde utveckla pedagogiken samt anpassa den till digitala verktyg. Lärarna hade under våren fått MacBook Airs och i klassrummet hade eleverna tillgång till Chromebooks.

Eleverna på Studieväg 1 är elever som har kort eller ingen skolbakgrund. Flera är analfabeter, det vill säga de kan inte läsa och skriva på sitt modersmål. Därför ville vi basera övningarna  på bild, ljud och film och genom det öka förståelsen och få snabbare måluppfyllelse. Snart började vi göra små korta filmsnuttar som kunde handla om allt från hälsningsfraser till hur man åker buss. Filmerna och övningarna baseras på elevernas direkta behov och/eller i sammanhang med övriga undervisningsmoment. Redan från början valde vi att ta bort efterbearbetning, intro-texter, logotyper och så vidare för att kunna få ett så lätt och enkelt arbetssätt som möjligt.

Skärmavbild 2014-09-22 kl. 16.00.50

Vilket har medfört att vi idag spelar in i Quicktime, lägger upp resultatet på Youtube och därefter länkar materialet till Google sites, korta.nu/kalmarsfi. Ett system där pedagogerna snabbt och enkelt kan gå från idé – till att skapa materialet – till publicering. Filmerna håller därför inte rent tekniskt högsta klass men gör det de ska pedagogiskt och tar förhållandevis kort tid för lärarna att skapa. Detta har blivit en perfekt combo, där det uppstått pedagogiska vinster samtidigt som lärarnas lust att undervisa och elevernas lust att lära har blivit högre. Eleverna har fått tillgång till material för att kunna bedriva individuella studier både på lektionstid samt på fritiden. Flexibiliteten och möjligheten att individualisera har ökat. Då lärarna samlar även andra resurser från nätet på sidan så har de fått ett stort bibliotek av resurser vilket underlättar för både lärare och elever.

En annan fördel med detta arbetssätt är att lärarna blir de som skapar sitt material. Inga utomstående aktörer behövs vilket innebär att arbetet kan fortskrida även när pengarna från Skolverket tar slut. Det är vi glada för då vi definitivt kommer att fortsätta utveckla både sidan och undervisningsmaterialet som ligger där.

Och idag, 3/10, har vi alltså varit i Malmö och visat upp resultatet för ca 200 andra SFI-pedagoger och fått ett väldigt positivt gensvar. Frågorna från besökarna och de andra utställarna gällde allt från pedagogik – vilka verktyg vi använt –  i vilken plattform vi verkat med mera. Många trodde att andra aktörer varit inblandade och blev positivt överaskade när det visade sig att det var pedagogerna själva som gjort allt.

Andra åsikter var att sidan är enkel och ren vilket gör den användarvänlig med tanke på sidans målgrupp. Det är bra att kursmålen finns på sidorna och att utbudet är stort.

Chromebooks, Google Apps for Education och Quicktime var andra saker som folk gärna pratade och undrade om.

Mötesplats SFI har verkligen varit en inspirerande dag för oss från Kalmarsunds Gymnasieförbund. Trevligt att träffa andra pedagoger och därigenom få en massa tips och ideér som vi nu bär med oss hem. Det var intressant att få höra hur Skolverket resonerar i vissa frågor, hur de delar ut bidragspengar och mycket annat.

korta.nu/kalmarsfi
Axel Weüdelskolan

Digital utveckling på Axel Weüdelskolan

Komvux_framsida_sommarFör ca två år sedan drog Kalmarsunds Gymnasieförbund igång projektet Digital Kompetens, vilket innebar att fem gymnasieskolor gick in i 1till1. Majoriteten av lärare och elever utrustades med Macbook Air med undantag av ett fåtal program som fick Macbook Pro. Ett halvår senare gick vi in i Google Apps for Education.

Men en enhet låg utanför. Axel Weüdelskolan där Komvux, SFI och annan vuxenutbildning huserar var ett frågetecken som inte var löst. En verksamhet som på många sätt skiljer sig från den gymnasiala. På Axel Weüdel studerar alla åldrar med alla sorters bakgrund, allt från analfabeter till personer med universitetsexamen. Det är också en stor differens i studietid där allt från fem veckor till 2-3 år finns representerat, samt att allt från distansstudier och praktik till “vanliga” lektioner pågår. Hur vi skulle utrusta och förstärka den digitala kompetensen på Axel Weüdel var inte en helt lätt fråga. En 1till1 satsningen på de grunder som fanns var en strukturell och ekonomisk omöjlighet.

Vad vi däremot visste var att vi ville ha ett flexibelt och effektivt system där fokus kunde läggas på pedagogik och inte tekniska lösningar. Vi ville bli av med de två datasalar med PC-maskiner som var det digitala navet på skolan vilket vi ansåg var otympligt och förlegat då digital åtkomst inte borde baseras på om ett visst rum är ledigt. Samt, det viktigaste, att och öka den digitala kompetensen både hos lärare och elever.

1966026Vi IKT-pedagoger hade vid det laget införskaffat några Chromebooks samt ett par Chromeboxes. Vi såg en relativt billig maskin som var driftstark och enkel och som genom GAFE erbjöd ungefär de tjänster som efterfrågades på Axel Weüdelskolan.

I maj 2013 fick all pedagogisk personal en Mac Air och samtidigt gick hela enheten in i GAFE. Utbildning för personal både vad det gällde hård- som mjukvara följde. I augusti erbjöd vi SFI steg 1 15 st Chromebooks för utvärdering i en studiesituation. SFI bedrev vid den här tidpunkten en i stort sett analog utbildning där eleverna hade lite eller ingen kontakt med digitala verktyg. Många av eleverna var även analfabeter och hade aldrig tidigare varken sett eller jobbat med en dator.

Väldigt snabbt efter införandet såg SFI-arbetslaget resultat. Eleverna utvecklade en snabbare kunskap i språket och framför allt så blev deras skrivskicklighet betydligt bättre. Tillgången till lexin, översättningstjänster, filmer och online-övningar blev oväderliga verktyg för arbetslaget som även uppfattade en ökad lust och intresse både hos elever som lärare. En annan viktig sak var lättheten med vilken även de ovana eleverna hanterade datorerna. Nackdelarna låg i själva inloggningen där långa mailadresser och lösenord blev ett problem för de som inte hade några läs eller skrivkunskaper.

Samtidigt hade en annan lärare sökt pengar för att testa att köra 1till1 med chromebooks på SFI steg 3. Hon undervisar i svenska genom att läsa ämnen som samhällskunskap, historia, religion osv. Även hon såg samma resultat som steg 1 och ansåg att även hennes elever fick en brantare inlärningskurva samt bättre resultat. Gemensamt för båda utvärderingsgrupperna var att ovana användare fick en väldigt låg digital tröskel att ta sig över både vad det gällde hård- som mjukvara. Fokus kunde läggas på utbildning och utveckling, vilket var exakt vad vi eftersträvade samt att problemet med inloggning snabbt försvann när eleverna hade fått grundläggande språkkunskaper.

Med detta i åtanke går vi nu vidare. För att öka flexibiliteten så avskaffas de gamla datasalarna och istället får varje arbetslag tillgång till en klassuppsättning Chromebooks. Dessa datorer förvaras och handhas av arbetslagen och det är helt upp till dem hur de ska användas.

Samtliga lärare kommer få en grundutbildning i Chromebooks samt, för de som vill, en mer teknisk dito vad det gäller felsökning, omformatering och enrollment i vårt system. Åtgärder som är väldigt enkla på en Chromebook. Vi IKT-pedagoger kommer även göra en digital manual för eventuella felsökningar, pedagogiska frågor och tips och trix. Runt detta bygger vi upp en organisation med resurspersoner som är ansvariga för konton, felsökningar och liknande saker.

I de allmäna utrymmena, där det idag står PC-maskiner, sätter vi Chromeboxes då det finns ett stort behov för eleverna att kunna jobba utanför lektionstid.

Enkelt sammanfattat så går alltså Axel Weüdelskolan från låsta PC-datorer i datasalar till bärbara Chromebooks stationerade hos varje enskilt arbetslag. Datatätheten och tillgången ökar samt att lärarna kommer ha en ökad möjlighet att använda tekniken som det bäst passar dem. Vi är övertygade om att detta kommer öka den digitala åtkomsten och kompetensen för både elever och lärare samt öka lusten och ge möjlighet för en pedagogisk utveckling.

Vad som kommer att hända i nästa steg får framtiden utvisa.

Bett, London och möten

noname

Skrivet av Jonas Knutsson

Så nu har jag landat, både fysiskt och psykiskt, efter mitt andra år på Bett-mässan. Har haft några otroliga dagar fyllda med inspiration och lärdom. Men precis som förra året är det inte själva mässan som är det bästa då den, enligt mig, har fel infallsvinkel då de pedagogiska tankarna nästan försvinner bland de tekniska innovationerna. Och detta sagt av mig som jobbar som IKT-pedagog.

Nej, det bästa med att åka till Bett är allt runtomkring. Vi reste med LIN-Education som hade skapat ett antal valbara spår. Jag gick på “På riktigt” och “Digital litteracitet” och fick två spännande och väldigt givande dagar. Men det har andra skrivit så mycket om redan på den här bloggen att jag därför väljer att fokusera på något helt annat. Något som jag anser vara en av de största vinsterna med att spendera fyra galna dagar i London. Mötet!

Under tisdagen och onsdagens övningar jobbade jag i två olika grupper bestående av lärare och rektorer från olika städer i Sverige. Människor jag annars aldrig hade mött och vars tankar och erfarenheter jag aldrig hade fått ta del av. Jag kan nästan punktmarkera tidpunkter och miljöer där dessa samarbeten gav mig nya idéer och infallsvinklar.

noname (2)

För att inte tala om alla de inofficiella möten över ännu en kopp te och kaka där meningsutbytet är i klass med vilken dyr föreläsare, eller konsult, som helst.  Ofta är det när garden släpps och rasten tar sin början som de mest intressanta diskussionerna sker. Dessa möten är en guldgruva av lättköpt erfarenhet och visdom. 31 ikt-pedagoger, rektorer och lärare var det som åkte till Bett från Kalmarsunds Gymnasieförbund, och summerar man antalet kontakter som tagits och samtal som förts, både inom gruppen och utåt, under dessa fyra dagar så blir det en kompetensutveckling som är enorm.

Skolverket belyser det kollegiala i sin publikation “Forskning för klassrummet – vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken.” Samtidigt går de pedagogiska diskussionerna varma i sociala medier där till exempel Skollyftet bedrivs helt digitalt av lärare för lärare. Jag har en känsla av att pedagoger aldrig har delat med sig och diskuterat sitt yrke så mycket som just nu. Tesen om det  utvidgade kollegiet sprids och kan vara allt från ett fysiskt möte i London till en twittertråd. En utveckling som jag trycker gilla på. Att lyssna och ta in vad kollegor anser kan aldrig bli något negativt. Tvärtom. Man har allt att vinna. Hur man sen väljer att göra detta är en helt annan sak.

Därför var det synd att de runt 500 besökare som Lin hade hand om delades upp på två olika hotell. Den smältdegel av pedagogisk personal och diskussioner som förra året uppstod på hotellet, då samtliga bodde under samma tak, skedde aldrig i år. Vilket är synd och ett minustecken och en lärdom att ta med till nästa år.

Jag åker mer än gärna till BETT även nästa år. Men främst åker jag för de utmärkta spår, workshops och föreläsningar som finns… och alla dessa möten som fortfarande finns kvar att göra. Mässan är i stort sett sekundär.

PS: Bjud en kollega som du aldrig pratat med på en kopp kaffe och byt lite erfarenheter. Det gör gott.

The world of modern technology is really enormous.

Lev_Vygotsky_1896-1934
Bild från wikimedia commons under the Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported license.

Skrivet av Karin Hovmark

Efter en heldag med teknologi på engelska så inser jag att vi har lång väg att gå inom skolans värld. Det mest intressanta idag var alla teorier som presenterades som en grund för varför man ska använda datorer i undervisningen. Vygotsky var en smart kille som visste han! Tänk att han kan vara en av de som spelar så stor inom lärandet idag till och med i datavärlden trots att den inte existerade på hans tid. Det bevisar bara att hur man bäst lär sig idag inte skiljer sig från förr. Det gäller bara att känna till detta samt veta hur man ska använda kunskapen för att nå maximalt lärande. Den individuella undervisningen är här för att stanna och vi måste alla skaffa oss kunskaper för att fylla funktionen som lärare. Om inte så kommer snart våra elever att manövrera ut oss. Vårt uppdrag är att ge våra elever så hög måluppfyllelse som möjligt och då behöver vi ge den rätt verktyg och där är datorer oslagbara inom de flesta områden. Hur vi ska få med alla på tåget är ett annat spår som jag ska lyssna på i morgon. En sak är säker och det är att vi aldrig kan backa tillbaka.

This is what I learned in school today….

Besök på Kent College, London

door

Kent College i Canterbury.
Boys entrance… gamla anor… gammalt genus?

Skrivet av Stina Boström

Intrycken trängs i huvudet efter tre dagar i London. Igår besökte jag Kent College i Canterbury, en skola som har satsat på samma IT- lösning som KSGYF, macar och Google. De hade stött på problem med att eleverna använde datorn till annat än skolarbete på lektionstid,och löst det med ett program gjorde att lärarna hade full kontroll över elevernas datorer. De kunde övervaka alla elevers skärmar och styra dem vid behov. Läraren kunde styra exakt vad eleverna kunde göra. Ordet  ”kill” kunde bannlysas så att det inte gick att skriva tex. Elevernas sökningar på nätet kunde filtreras genom att ange ord som skulle ingå/ inte ingå i sidnamnen. Som om inte detta var nog hade IT-avdelningen skapat ännu mer kontroll genom ett eget program. Det blev tydligt att vi i Sverige är väldigt olikt England i synen på integritet. Problemen med okoncentration har vi också, men frågan är om detta är lösningen. För elever med koncentrationssvårigheter kanske det kan vara en lösning?! Tyvärr fick vi inte tillfälle att prata med några lärare eller elever, det hade kunnat ge en mer nyanserad bild av skolan och kontrollen… Tror inte att det är en lösning för oss, men det finns godbitar att plocka här också.