Författararkiv: Dominika Svensson

Veckans tips – Extensity

Skärmavbild 2016-05-10 kl. 08.40.20Extensity är ett enkel men väldigt användbar tillägg i webbläsaren Google Chrome. Extensity hjälper till att få en översikt över alla tillägg man har i sin webbläsare. Den gör det också lätt att aktivera eller avaktivera tilläggen när det behövs. Speciellt bra kan det vara om man till exempel använder Oribi, som har en tendens att vakna till liv utan att man säger till. Detta kan även vara ett bra sätt att ha kontroll över sina tillägg och se ifall oönskade tillägg läggs till i webbläsaren.

Extensity hittar du här.

Veckans tips – Mentimeter

Skärmavbild 2016-05-12 kl. 09.42.43Vi har skrivit om Mentimeter tidigare här på bloggen, men det är värt att påminna om, eftersom verktyget är enkelt men väldigt användbar. Det har även tillkommit flera nya funktioner i Mentimeter, värda att titta på. Mentimeter gör det möjligt att ställa frågor till andra, t ex eleverna i klassrummet där eleverna svarar genom dator, mobil, iPad osv. Svaren kan man se direkt på skärmen. Tidigare kunde man bara ställa flervalsfrågor och se svaren som staplar.

 

Skärmavbild 2016-05-12 kl. 10.21.26Idag kan man förutom flervalsfrågor även ställa andra typer av frågor. Frågor där man ska svara med ett ord, frågor där man kan svara med text (med begränsning på 140 tecken), frågor där man ska svara med en skala (till exempel 1 till 5). Resultat kan man idag se som staplar, men även som ordmoln, som pratbubblor eller textrutor. Du kan välja att dela resultat med eleverna, dvs att eleverna kan öppna och se resultat på sin dator.

Skärmavbild 2016-05-12 kl. 10.05.01För att underlätta har man nu gjort möjligt att snabbt skapa en QR kod för eleverna att scanna in. Det finns flera möjligheter att använda den i klassrummet. Exit-ticket, rösta om olika frågor, snabb utvärdering.

Mentimeter hittar HÄR.

SETT2016 – Lärmiljöer

SETT2016 hade tre temaområden – Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, Lärmiljöer och Inkludering. Inom alla tema fanns det flera olika talare, men det var ett pass om lärmiljöer som gav mig mest att ta med och mest att tänka på. Passets namn ”Klassrummet var gammalt och ruttet, så jag gjorde om det!” gjorde mig väldigt nyfiken på innehållet. Vi fick höra om några olika projekt där klassrum möblerades på annat sätt, utan traditionella bänkar eller kateder. Olika fördelar och möjligheter togs upp. Olika möbler och olika sätt att tänka på sitt klassrum.

Skärmavbild 2016-05-09 kl. 14.23.38Men den tanke jag tog med mig var “är vi redo som lärare och elever att hantera en annorlunda klassrumsmiljö”?. En av lärarna berättade om hur hon tappade sin läraridentitet i och med att klassrummet ändrade utseende. Möjligheter för eleverna att sitta på olika platser, där läraren inte finns centralt i rummet, ställer andra krav på relationsskapande med eleverna. Hur kan jag få elevernas uppmärksamhet när de sitter i en sackosäck med ryggen mot mig? Att möblera om i ett klassrum ger inte bara möjligheter för annorlunda undervisning, det ställer även krav på både läraren och eleverna att hantera den nya miljön. Jag som lärare måste ha en pedagogisk tanke om hur jag vill jobba i mitt klassrum innan jag börjar tänka på att möblera om.

Grundligt förarbete är viktig vid alla förändringar, även när vi tänker att möblera om i skolan. Hur vill jag jobba? Hur vill mina elever jobba – vi får inte glömma bort att ha med eleverna innan vi börjar ändra lärmiljö, men det är vår pedagogiska tanke som ska styra. Det är väldigt jobbigt för en lärare att jobba i ett klassrum där lärmiljön inte stämmer överens med pedagogiken. Lärmiljöerna måste förändras för att vara bättre anpassade till dagens undervisning med digitala verktyg och formativt arbetssätt, men innan den förändringen kan ske måste vi noga planera och alltid utgå från pedagogiken.

Veckans tips – DF YouTube

Som lärare är det ofta man använder YouTube. Både för egen kompetensutveckling, för att få inspiration och i klassrummet för att visualisera något man tar upp på lektionen. Flera lärare publicerar egna filmer, inspelningar från lektionerna, förtydligande av materialet och övningar för eleverna att arbeta hemma med. YouTube är enkelt att använda och innehåller oändliga mängder material.

Skärmavbild 2016-02-26 kl. 07.33.03Det finns dock en sak man kan bli lite irriterad över när man använder YouTube. När man öppnar sidan så får man ofta en lista med rekommendationer (klipp som YouTube tror du väldigt gärna vill se) och andra klipp. Detta kan vara väldigt störande och de förslag som YouTube ger kan vara lite knasiga ibland. Man hade helst velat slippa se det. Samma sak om man tittar på ett klipp och får förslag på andra som en lista till höger.

Nu finns ett enkelt sätt att slippa alla störande moment och bara njuta av det klippet man vill se. I WebStore i Google Chrome kan man hämta ett tillägg som heter DF YouTube och står för Distraction Free YouTube, alltså YouTube utan distraktion. Och precis så blir det med tillägget, man kan enkelt stänga av visning av rekommendationer, listor och förslag. Det som blir kvar är bara klippet man valt att se. Man väljer själv vilka funktioner man vill stänga av och det är enkelt att aktivera funktionerna igen om man skulle behöva det.

Inkludering på Stagneliusskolan

På Stagneliusskolan i Kalmar, en av skolorna i Kalmarsunds gymnasieförbund, har man den 11 februari ägnat en hel KPT-dag åt att jobba med inkluderande arbetssätt. På skolan finns en handlingsplan för arbete med inkludering och i den kan man läsa målet för arbetet: “Alla lärare ska medvetet arbeta inkluderande i sin undervisning”. Den självklara gruppen som får ge stöd till lärarna i detta är speciallärare och specialpedagoger, men även rektorer och IKT-pedagoger är viktiga för att ge bästa stöd för inkluderande arbetssätt.

Skärmavbild 2016-02-29 kl. 12.28.20KPT-dagen var en del av arbetet med att höja lärarnas medvetenhet om inkludering. På förmiddagen fick lärare ta del av information om varför ska man jobba inkluderande, vad skollagen, Skolverket och forskning säger. Vad är det för skillnad på integrering och inkludering? Vilka teorier finns det för att stödja inkludering i klassrummet.?Vilka kriterier krävs för att kunna säga att man jobbar inkluderande?Materialet till presentationen togs fram genom samarbete mellan rektor, speciallärare och specialpedagoger. Personligen tror jag att just samverkan mellan ledning och speciallärare och specialpedagoger är avgörande för att det inkluderande arbetssättet ska användas i klassrummet.
Efter presentationen fick arbetslag på skolan jobba tillsammans med att svara på frågor för att synliggöra hur man arbetar med inkludering idag och hur man kan göra det bättre (På siten kan du kan se frågor från dagen). En av frågorna handlade om hur kan lärare dra nytta av kompetensen hos speciallärare och specialpedagoger i klassrummet för att förbättra arbetet med inkludering. Det är lätt hänt att man som lärare tänker på speciallärare och specialpedagoger som den grupp som får ta hand om eleverna som behöver stöd, men vi glömmer ofta att de kan även hjälpa pedagogen i klassrummet, för att se vilka möjliga anpassningar eller ändringar i planeringen läraren kan göra för sina elever. Arbetslagens arbete dokumenterades i Google dokument som all personal på skolan kunde ta del av.

Skärmavbild 2016-02-29 kl. 12.34.03Efter lunch fick lärarna lite mer information om hur man praktiskt kan jobba inkluderande i klassrummet. Speciallärare med inriktning på olika ämnen (matematik och svenska) pratade om vikten av ledarskap i klassrummet. Tydlig start och avslut på lektionen, struktur, gemensamt arbete med eleverna för att skapa förståelse innan de börjar jobba med uppgiften, gemensam läsning, vikten av feedback och mycket mer togs upp och diskuterades. IKT-pedagogen avslutade genomgången med tips på digitala verktyg man kan använda för att förstärka och underlätta arbete i klassrummet. Det är dock alltid viktigt att utgå från behovet och elevgruppen. I en klass fungerar det att använda padlet för att ge eleverna möjlighet att ställa frågor under lektionen. I en annan klass får man kanske använda papper och penna. Man måste ta medvetna beslut när man väljer verktyg och metod.

Dagen avslutades med arbete i ämneslagen. Uppgiften var då att gå igenom en lektionsplanering och se den över för att se hur inkluderande den är och hur kan man göra den mer inkluderande. Ämneslagen fick använda checklistor framtagna av speciallärare/specialpedagoger som hjälp vid detta och alla lektionsplaneringar delades med all personal på skolan. Jag tror att man ofta kan få nya ideér och tips till sin undervisning genom att titta på planeringar gjorda av lärare i andra ämnen än det egna.

KPT-dagen är slut, men arbetet med inkludering fortsätter. Det är nu viktigt att jobba vidare, genom samtal i arbetslag och ämneslag, genom lektionsbesök av rektorer och speciallärare/specialpedagoger, genom att medvetet tänka på att inkludering är viktigt för alla elever.

Vill du se planering för dagen och innehåll i de olika presentationerna kan du hitta det här.

Inkludering

Av Lise-Lotte Elmqvist

Skärmavbild 2016-01-23 kl. 06.38.08Det är många intryck från föreläsningarna. Efter sju föreläsningar första dagen kände jag att det var svårt att välja och inte blev det lättare när jag fick mitt valda område “Inkludering”. Jag blev här dock mycket intresserad av professor Alan Dysons föreläsning och kommer att ta valda delar av den eftersom den handlar om skillnader på minoriteter i England och deras barn.

Man har gjort forskning på olika nationaliteter och inlärning och hur skillnader på hur elever kan nå högre utbildning. Jämförelsen är gjord med brittiska elever. De elever som klarar sig bäst i jämförelsen har kinesisk eller indisk bakgrund och de är klarar sig i snitt bättre än engelska elever. De elever som ligger långt under de engelska ungdomarna är ungdomar från Pakistan. Det man har sett här är att dessa elever har problem med beteendet. Fattigdomen gör att det blir svårare att nå högre utbildning och att detta gäller främst pojkar.

Hur ska man då göra för att fler ska nå högre mål, enligt Dyson? Han menar att skolan har ett större ansvar för hela systemet, Familj – Social service – Hälsoprogram – Byggprogram (inte bygga segregation), än att bara ge eleverna bra betyg och kunskap. Den måste komma in i samhället.

Skolans digitala ekosystem

Av Jaana Blank

Fick reda på att jag INTE fick mitt förstahandsval och blev först lite besviken… För vad är digitalt ekosystem? Fick egentligen inget bra svar på det mer än att egentligen bör en kommun tänka stort och ha ett integrerat system som fungerar för medborgarna. Men ingen av de fem föreläsare jag lyssnade på pratade om helhetslösningar ( som tur var) ! Jag fastnade speciellt för Lars Lingman han är utvecklingsledare för stiftelsen Viktor Rydbergs skolor i Stockholm. Han pratade mycket om ” trender” och ” hyper” inom teknik och att all teknik går genom sina kurvor och livscykler! Vi fick i vår grupp fundera på vad som vi använt som pedagogiska hjälpmedel och som varit en superhype för att sedan dö ut. Vi var blandade i grupperna med pedagoger, IT- tekniker och rektorer . I vår grupp konstaterade vi att smartboards varit en typisk ” hype” för att sedan nästan försvunnit på marknaden. Lars berättade också att det är viktigt att lyfta fram en ” majoritets” lärare som använder ny teknik och lyckas att förbättra och förenkla sitt arbete med hjälp av tekniska hjälpmedel. Det blir en god förebild för andra lärare. Lärare kan inte identifiera sig med Early Adopters ( äventyraren) dvs den pedagog som hoppar på och testar all ny teknik och som älskar nya innovationer!

IMG_0754 (1)

Tema Inkludering

Av Anna-Karin Lundegårdh

Morgonen började med en fascinerande promenad på Brick Lane genom det multikulturella London på väg mot en dag med tema inkludering på schemat. Tankarna gick till Monica Alis roman, Brick Lane (2003) som utspelar sig just här och handlar om hur en ung kvinna från Bangladesh, Nazneen, hamnar i en helt främmande miljö och långsamt integreras. Integration är möjlig trots många problem – det är det Ali vill säga. Okej, det sista har jag googlat! :). Måste läsa om boken när jag kommer hem. Även om integrering och inkludering inte är samma sak känns det som om platsen är väl vald för att just prata inkludering.

IMG_5016

IMG_5008

IMG_5007

 

 

 

 

IMG_5002

IMG_5001

IMG_4989

 

 

 

 

Alan Dyson inledde dagen med en tänkvärd föreläsning som vidgade perspektivet på inkludering. Skolan måste tänka helt om när det gäller insatser för barn i behov av särskilt stöd. Om jag har uppfattat det rätt, menar han att “special education needs arise from social factors (gender, ethnicity, poverty) as much as from individual differences or disability” och då räcker det inte med att sätta in individuella stödinsatser i skolan. Nej, skolan måste ta en mer aktiv roll i samhällsbyggandet för att ge dessa elever och deras familjer förutsättningar att lyckas, menar han. Ett gott exempel på detta är The Harlem Children’s Zone, se http://hcz.org/. I mitt arbete på AST-enheten upplever jag sorgligt nog, just nu, att gränsdragningen om ansvarstagande mellan olika aktörer, skolan, Bup, HAB, Soc, LSS med flera hårdnar. Det gynnar inte målgruppen jag arbetar mot och det går stick i stäv mot Dysons tankar om inkludering.

Det låter så självklart när Dyson förklarar och argumenterar för sin sak. Det är väl klart att extra stöd i skolan inte hjälper om elevens liv utanför skolan inte fungerar. Men hur går jag eller vi vidare med detta? Det är stora och komplexa frågor… Och som någon föreläsare, tidigare påpekat så är det bäst att utgå från att skolan är ett svårt och komplext system …

IMG_4984

IMG_4981

IMG_4956

 

 

 

 

FullSizeRender (3)

FullSizeRender (2)

FullSizeRender (1)

 

 

 

 

Men dagen innehöll även mer konkreta, hands-on-tips i inkludering. Till exempel berättade Åsa Sundelin mycket inspirerande om hur hon arbetat i projekt Oneeighty – att nå de onåbara, med fjärrundervisning för att få tillbaka hemmasittare till skolan. Eleven måste alltid själv få styra och berätta vad de vill, vad de kan och vart de ska. Åsa menar att vi ofta utgår ifrån att elever som uteblir från skolan har tappat lusten för att lära, men så är det inte. De har bara tappat lusten för att lära det som vi vill lära ut. Låt eleven få känna sig kompetent genom att få visa upp vad hen kan i det som är hens kultur. Ta vara på det informella lärandet som hela tiden sker, men bedöm det inte. Var detektiv och kartlägg elevens intressen och skapa en relation genom dessa. Bjud även på dig själv, berätta alltså vem du är som person osv. Åsa avslutade sin föreläsning med några solskenshistorier, bland annat den om Jimmy som tack var Åsas projekt, bloggandet och chattandet fick tillbaka tron på sig själv och världen. Följ honom på FaceBook under Bokstavsbarn förening.

David Bowie + Bonnie Stewart = Social identitet

Av Viktoria Fernstedt Westberg

Identitet – ett komplext fenomen som kan diskuteras i all oändlighet…. Så lång tid hade vi inte under torsdagseftermiddagens spår 4 som handlade om Vision och Innovation, men en dryg timme ägnades ändå åt just identitetsreflektion och den sociala identiteten i synnerhet.
Bonnie Stewart, föreläsare och forskare med ett intresse för just den sociala identiteten väckte en hel del intressanta och viktiga frågor. Den viktigaste av alla är naturligtvis: Vem är DU på nätet? Fundera på det en kort stund innan du läser vidare.

David Bowie var förutom en fantastisk musiker, en kameleont som hade en mängd olika alter egon, uttryck och identiteter under sin långa karriär. Dessa skapade och utvecklade han med stor medvetenhet. Hans privata identitet kände färre till. Bonnie Stewart använder i sin föreläsning Bowie som förebild för att förklara och problematisera den sociala identiteten. och jag måste säga hon gör det ganska snyggt. Det tycker du åtminstone om du vet något om Bowie…

IMG_3704Jag är ju på inget vis en lika offentlig person som David Bowie, men gränsen mellan den offentliga och privata sfären är områden som jag anstränger mig för att skilja på. I skolan spelar jag en “roll”, eftersom jag ingår i en institutionell struktur, men i en nätverkskultur talar vi enligt Stewart istället om “identitet”. En social identitet. Om du är aktiv på flera sociala medier så har du troligtvis fler än en internetidentitet. Och eftersom du kanske inte har exakt samma nätverk på Facebook som Twitter eller Instagram, så får heller inte dina internetkontakter se alla dina internetidentiteter. Den roll du har på ditt jobb och de identiteter du bygger på nätet bör differentieras. Tänk på att DU är ditt varumärke. Men tänk också på att någon annan kan ändra det. För med den digitala världen har rummet vidgats. De personer som befinner sig i samma fysiska rum som du är troligtvis inte de enda som kan se dig. Din publik kan bli hela världen och det är inte alltid du som bestämmer om det ska ske…..

Och kopplingen till temat Vision och Innovation då? Att vara aktiv på sociala medier innebär att du har möjligheten att förnya ditt “internetjag” om och om igen. Innovate yourself!

“Allting är rätt utom det som är fel”

Av Marianne Stahl

IMG_0386 (1)

Under de dagar jag varit här i London har jag fått med mig en hel bank av klämkäcka citat från de personer jag lyssnat på. “Allting är rätt utom det som är fel” sa Lins utvecklingschef, Karl Alfredsson, när vi i grupp skulle skapa en symbol för innovation på 10 minuter. Efter vi gjort detta konstaterar han att “Med energi, kraft, kärlek och tejp kommer man otroligt långt.” Så fort Karl Alfredsson pratar så hör man hans entusiasm kring vilka möjligheter det finns. Att ingenting är omöjligt, att man bara ska köra på. Som temat för bett 2016, Dont try, do!

Även nästa föreläsare, Evan Macintosh (grundare och VD, NoTosch), menar att det är lätt att ha idéer, men att det är viktigt att också genomföra dem. Hur många har inte tänkt att skriva en bok, men hur många gör det verkligen?
Och som Jens Jording, områdeschef för en gymnasieskola, sa kring vilka mindsets vi sätter upp: “Det kan lika gärna gå bra!”

Ja, jag tänker att det är så det är. Det är viktigt att testa nya vägar, för att veta vad som blir rätt så behöver det ibland gå fel.

En lektion om Londons historia

Några av medlemmarna i gruppen.

Några av medlemmarna i gruppen.

Av Dominika Svensson

Klockan var nio på morgonen. Regnet har börjat att falla och det såg ut som att det skulle regna en längre tid. Då var det dags för en dag utomhus, i en grupp med människor jag aldrig har träffat innan och utan att veta vad dagen skulle handla om. Jag var inte väldigt optimistisk vid starten av temat ”Hemlig upplevelse”. Men nu när dagen är slut kan jag konstatera att det var den roligaste och samtidigt mest lärorika dagen jag har haft på länge. Fem personer med samma mål – att fullfölja uppdraget så bra som möjligt. Trots att vi inte kände varandra tidigare kunde vi samarbeta, hjälpa varandra och lära av varandra. Uppdraget var följande: vi fick en iPad med förinställd Twitter konto för vår grupp. Vi fick uppdrag genom Twitter och fick lämna in våra svar samma vägen. IPaden användes för att ta och redigera bilder, kommunicera, skriva ramsor, kolla vägbeskrivningar och leta information. Uppdragen handlade om att hitta historiska platser, som inte är de mest kända och att ta bild på platsen som den ser ut idag. För att göra det fick man först leta information om platsen, leta efter sättet att ta sig dit och sedan ta en bild som beskriver platsen på ett bra sätt. Jag har lärt mig massor, fick se flera delar av London jag aldrig skulle se annars och fick lära mig att använda nya appar och nya sätt att använda sociala medier. Och regnet? Jo, det regnade hela dagen, fötterna blev blöta och det droppade ibland från håret. Men det spelade ingen roll. Vi skrattade, vi lärde oss och vi jobbade med passion. Och självklart vann vi också (grupperna fick poäng för inlämnade uppdragen). ”Hemlig upplevelse” blev en väldigt lyckad dag.

Onsdag. Lin Talks.

Av Karin Insulander

IMG_0260Lin Education resans första dag i London, kallt men föreläsningarna värmer. Carl Heath, forskare och designer i gränslandet mellan it, lärande och interaktion, är först ut.

Han talar om att skolan är ett komplext system. Lärandet går inte att förutspå pga så många olika förutsättningar. Man måste prova annorlunda varje gång. ”Vem klär sig i regnkläder i april för att man har läst i Aftonbladet i januari, att det ska regna då?”

Skolan behöver designas för de som använder den!!

Vi lärare borde hospitera på vår egen arbetsplats och observera miljön, för att bygga upp en hypotes för förändring. Som kan testas. Analyseras. Testas och testas igen!! För att komma fram till bättre och bättre sätt man kan bedriva undervisning på.

Sedan är det bra om vi kan sprida vidare de tester som gick sämre (inte bara det som gick bra) till våra kollegor så att vi tar lärdom av varandra.

Bästa citatet under dagen: ”I guess you could call it a ”failure”, but I prefer the term ”learning experience” Mark Watney, The Martian.

BETT2016 – lärande handledning

Av Dominika Svensson

Åsa Sundelin berättar om sitt projekt i IFOUS

Åsa Sundelin berättar om sitt projekt i IFOUS

Andra dagen på BETT2016 fick jag vara med på tema “Inkludering”. Eftersom inkludering är ett område vi jobbar medvetet med i Kalmarsunds gymnasieförbund och jag personligen anser att det är ett intressant och väldigt viktig område, var valet av dagens tema en självklarhet för mig. Förutom att lyssna på tre intressanta presentationer av Alan Dyson, Ulrika Jonson och Åsa Sundelin, fick vi även testa en samtalsmetod “lärande handledning” för att diskutera olika utvecklingsbehov inom inkludering på våra skolor.

Samtalsmetoden bygger på väldigt bestämda former med en samtalsledare som inte medverkar i diskussionen utan ser till att samtalet följer ramverket. Alla i gruppen fick ta upp ett utvecklingsbehov, sedan valdes ett av dessa och genom att ställa frågor till deltagaren som tog upp behovet, får alla deltagare en bra bild av vad som behöver ändras. Sedan fick deltagarna ge råd för att jobba med utvecklingsbehovet. Jag fick agera som ledare för samtalet i min grupp och kan säga att det var riktigt frustrerande att inte kunna delta i samtalet, men samtidigt kunde jag se hur bra samtalet flöt tack vare ramverket och att jag som ledare såg till att ramverket följdes. Jag ser fram emot att testa metoden när jag träffar arbetslagen under vårterminen för att diskutera deras utveckling inom IKT-område.